De svenska hushållen handlar allt mindre, vilket oroar experterna. Nya siffror visar att konsumtionen under pandemin rasar mer än i de djupaste dalarna under finanskrisen. ”Det här är ju, ursäkta mig, ett riktigt skitår”, säger ekonomen Alexandra Stråberg till fPlus.

Hushållens konsumtion minskade med 3,7 procent i augusti och 3,8 procent i september jämfört med samma månader förra året, visar statistik från SCB. Den kraftiga minskningen kan verka relativt liten i jämförelse med de historiskt låga nivåerna i början av pandemin.

Men Christian Holmström, nationalekonom vid Ekonomifakta, menar att minskningen av konsumtionen kan jämföras med de djupaste månaderna under finanskrisen. I december 2008 dippade konsumtionen med 4,3 procent.

– Nedgången är brant. Om vi summerar de sju månaderna från mars till och med september så har konsumtionen rasat med totalt 6 procent jämfört med 2019. Vi har alltså en betydligt kraftigare nedgång nu under en längre tidsperiod jämfört med finanskrisen. Det är en illavarslande nedgång och indikerar att läget för ekonomin är allvarligt, säger Christian Holmström till fPlus.

”Ett riktigt skitår”

Den privata konsumtionen, som är samma sak som företagens intäkter som inte kommer från offentlig sektor, är en viktig temperaturmätare på samhällsekonomin. Alexandra Stråberg, chefekonom vid Länsförsäkringar, uppger för fPlus att den privata konsumtionen är extremt betydelsefull för BNP-utvecklingen i många länder och att det därför ligger ett stort fokus på den statistiken. Hon är splittrad över de senaste svenska siffrorna.

– Det här är ju, ursäkta mig, ett riktigt skitår. Men konsumtionen går faktiskt bättre än många andra indikatorer i ekonomin. Samtidigt klarar vi ju inte den här situationen med nedstängningar i samhället hur länge som helst ekonomiskt. Jag tror vi måste lära oss att leva i det här tillståndet tills det kommer ett vaccin, säger Alexandra Stråberg.

Det experterna lyfter är att pandemin slår brutalt hårt mot vissa enskilda branscher. Flygindustrin tappade exempelvis 90 procent av omsättningen i april. Andra drabbade branscher är besöksnäringen, hotell och restauranger. Enligt SCB-statistiken har delar av handeln som livsmedel, möbler och inredning klarat sig relativt bra. Men kläder och skor har tappat runt 15 procent av sin omsättning på årsbasis.

Alexandra Stråberg poängterar att den svenska industrin levererar bra siffror under pandemin tack vare en fungerande logistik.

– Vi klarar fortfarande att transportera varor, problemet är ju att transportera människor. Industrin är en viktig parameter i ekonomin och vi räknar med att den kommer att fortsätta att gå bra, säger hon.

En påtvingad lågkonjunktur

Frågan om Sverige och världen är på väg in i djup ekonomisk kris är oklar, enligt experterna. Alexandra Stråberg menar att vi just nu befinner oss i något som kan liknas vid en påtvingad lågkonjunktur där ekonomin får hjälp av olika stödåtgärder. Christian Holmström pekar också på stödåtgärdernas betydelse.

– För de enskilda branscherna är det den största inbromsningen av omsättningen någonsin. Vad som händer med samhällsekonomin framöver beror mycket på om stödåtgärderna kan hålla krisen isolerad till de här branscherna. Lyckas det blir förutsättningarna betydligt bättre att komma ut på andra sidan pandemin på ett positivt sätt rent ekonomiskt, säger Christian Holmström.

Han varnar också för att det finns fler risker för världsekonomin utöver pandemin. En riskfaktor är att länder inom euro-området som Italien och Grekland, som är hårt drabbade av pandemin, också är hårt skuldsatta. Det kan leda till att dessa länder inte har råd med tillräckliga stödåtgärder. Andra riskfaktorer är brexit och osäkerheten kring vad som händer med USA efter rysarvalet.

– Den största farhågan är att risken för protektionism ökat under pandemin. Ett exempel är gränshandeln där Norge stängt gränsen mot Sverige vilket lett till enorma uppsving i norska butiker. Tongångarna i Norge har varit att det är bättre att handla inom landet än att importera. Men det är ett farligt protektionistiskt tänk som är dåligt ur nationalekonomisk synvinkel. Totalt sett blir samhällsekonomin fattigare när handeln minskar, säger Christian Holmström.

Landets ledande handelskommun

Den kommun som drabbats hårdast av det norska agerandet är Strömstad på västkusten. Med sina 13 000 invånare har kommunen blivit en symbol för den stängda gränsen. Enligt SCB-statistik har Strömstad tappat över 82 procent av handeln under året. Den stängda gränsen kostar de lokala handlarna 2 miljarder kronor – i månaden.

– Det finns ingen annan kommun i Sverige där handeln är lika viktig som för Strömstad. Det är landets ledande handelskommun sett till omsättning per invånare och handeln är också den överlägset största arbetsgivaren. Det ser mycket dystert ut. Vi är genuint oroade både för företagandet och jobben framöver, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef vid Svensk Handel, till fPlus.

Kommunen och handlarna jobbar nu politiskt för få finansminister Magdalena Andersson att agera mot den norska protektionismen.

– Det är klart att vi reagerar över att våra norska vänner tillåts hantera Sverige på ett oacceptabelt sätt. Den svenska regeringen borde vara tuffare mot Norge och kräva att landet följer ingångna avtal för den inre nordiska marknaden och håller gränsen öppen, säger Mats Hedenström.

Nyligen meddelades skärpta restriktioner av Folkhälsomyndigheten och svenskarna uppmanas att inte besöka butiker. Svensk Handel menar att delar av branschen därmed åkt på näringsförbud.

– Vi hade alla hoppats att kunna öppna upp samhället på ett ansvarsfullt sätt. Nu sluts samhället igen, vilket alltid är negativt för handeln. Det är förståeligt att staten måste vidta åtgärder för att stoppa smittspridningen men det är samtidigt obegripligt att staten inte är tydligare med att den kommer att stötta det näringsliv som drabbas stenhårt av restriktionerna. Om staten ger delar av en bransch näringsförbud, då måste staten också ta ansvar för de ekonomiska konsekvenserna, säger Mats Hedenström till fPlus.