TT
Hoten mot äganderätten

Experter: Därför kastar regeringen Tegnell framför bussen

Preem, skogen och övertramp mot enskilda. Den svenska rättssäkerheten mår inte alls bra, varnar flera experter som fPlus har talat med. Och coronakrisen sätter fingret på huvudproblemet, menar Richard Sannerholm, doktor i juridik. ”Svenskar är oerhört rädda för att ta ansvar. Det är en sjuka som finns såväl inom myndighetssverige som på högsta politiska nivå”, säger han till fPlus. 

– Sverige slår sig gärna för bröstet med att svenskar är så bra på att ta ansvar, utan att behöva auktoritära pekpinnar. Men jag menar tvärt om. Svenskar är oerhört rädda för att ta ansvar. Det är en sjuka som finns såväl inom myndighetssverige som på högsta politiska nivå och det utgör ett enormt hot mot vår rättssäkerhet.

Det säger Richard Sannerholm, doktor i juridik, som i våras kom ut med boken Rättsstaten Sverige – skandaler, kriser, politik. Han menar att rättssäkerheten bit för bit håller på att urholkas i Sverige och att det är frånvaron av tydligt ansvarsutkrävande som till stor del ligger bakom den utvecklingen.

Rasar i internationell rankning

Och statistiken stärker hans tes. Den kanadensiska tankesmedjan Fraser, som kartlägger länders ekonomiska frihet visar hur Sverige har dalat i rankningen vad gäller rättssäkerheten under många år. Där mäts bland annat landets skattesatser, hur stor del av ekonomin som utgörs av privat sektor, handelsfriheten, regleringar och, inte minst, rättssäkerhet, äganderätt och rättssystemets oberoende.

Från att ha legat på plats 20 i förra rapporten för två år sedan ligger Sverige nu på plats 35 i ligan över länder med mest ekonomisk frihet – fortfarande på en relativt hög nivå. Men för tio år sedan låg vi på sextonde plats. Vi rasar framförallt i kategorierna ”rättsväsendets oberoende” och ”skyddet för äganderätten”, men även när det gäller ”opartiska domstolar” och ”laglig verkställighet av ingångna avtal”.

Vad gäller kriminalpolitiken faller Sverige även i ”förtroendet för polisen” och ”företagens kostnader för brottslighet”.

– Människor i allmänhet tänker i termer av kriminalitet, brottsbekämpning och strängare straff när man hör ordet rättssäkerhet. Men dessa frågor är tämligen okontroversiella – där råder hyfsad samsyn. Hotet som smyger sig på är hur offentlig förvaltning beter sig, säger Richard Sannerholm.

Frågan om rättsstatens tillstånd i den offentliga förvaltningen glider gärna under radarn.

Kriminalpolitik kan man träta om utan problem, menar han, och det är frågor som media gärna också lyfter upp när det handlar om rättssäkerhet. Men där är man i alla fall överens om ett gemensamt mål – ökad trygghet.

– Frågan om rättsstatens tillstånd i den offentliga förvaltningen glider gärna under radarn. Hur begränsad ska staten vara, vilket ansvar har statens tjänstemän, hur hårt ska de straffas om de begår tjänstefel? Dessa frågor dyker upp då och då, i samband med någon skandal, som till exempel då Transportsstyrelsen läckte känslig IT-information. Då ropas det efter krafttag, men det blåser över ganska fort, säger Richard Sannerholm.  

Får fördelar på bekostnad av rättssäkerheten

Bilden av den svenska förvaltningstraditionen med sin höga grad av självständighet hos myndigheterna är förrädisk, menar han. Den politiska målstyrningen har ökat markant de senaste åren.

– Handläggare och beslutsfattare på myndigheter ställs mellan trycket från politikmålen samtidigt som de ska hålla sig inom ramarna för en regelstyrd verksamhet. I fallet Transportstyrelsen så valde myndigheten att göra avsteg mot regelverket och valde det politiska målet. Därmed bröt de mot lagen. Politiken fick en fördel, på bekostnad av rättssäkerheten, säger Richard Sannerholm.  

I dagarna gav Miljööverdomstolen tillåtelse för drivmedelsbolaget Preem att bygga ut sitt raffinaderi i Lysekil. Mark- och miljööverdomstolen gav tidigare Preem tillstånd men det överklagades till Mark- och miljööverdomstolen. Det var den 23 augusti 2019 som Isabella Lövin plötsligt förkunnade vid en presskonferens att domstolar inte har kunskap nog att bedöma den eventuella klimatpåverkan som utbyggnaden kan ge.

Men det ansåg hon alltså att regeringen hade, varpå regeringen helt sonika beslutade att överta tillståndsprövningen. Detta har kritiserats av högt uppsatta jurister för att vara ett brott mot både grundlag och Europakonventionen då det är ett exempel på hur en domstol inte längre står fri och oberoende.

Hur regeringen ställer sig till Miljööverdomstolens yttrande är i skrivande stund inte avgjort, men regeringen har lovat att så skyndsamt som möjligt ge ett svar.

– Regeringen har visserligen rätt att lägga sig i domstolsprövningar, men det betyder inte att den borde göra det. Här säger regeringen först att domstolen måste avgöra frågan, men om det inte blir det utfall som regeringen önskar, så tar man över frågan. Förtroendet för rättsstaten får sig en knäck av ett sådant förfarande, säger Richard Sannerholm

Det är en farlig tendens. Det skulle bli ett ramaskri om regeringen la sig i pågående brottsmål och låter meddela sin uppfattning om en viss person är skyldig eller oskyldig.

Han får medhåll av Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro Universitet. Han menar att lagtexten är olycklig och att regeringen missbrukar sin makt.

– Lagen är olyckligt utformad eftersom den medger att regeringen lyfter ut en fråga och förbehåller sig den slutgiltiga prövningen, trots att det pågår en domstolsprövning. Lagstiftaren har inte bemödat sig med att hålla isär vad som är domstolsprövning och vad som är politisk prövning, säger han.  

Farlig tendens – inte minst på miljöområdet

Ur ett rättssäkerhetsperspektiv kan detta få oöverskådliga konsekvenser, menar Joakim Nergelius.

– Det är en farlig tendens och vi ser den framförallt på miljöområdet. Det skulle bli ett ramaskri om regeringen la sig i pågående brottsmål och låter meddela sin uppfattning om en viss person är skyldig eller oskyldig. Men enligt lagen har regeringen faktiskt rätt att göra det i vissa miljöärenden, säger Joakim Nergelius.  

Att myndigheter börjar agera utifrån politiskt uppsatta mål är något som inte bara drabbar storföretagen. Många enskilda personer och mindre företag har kommit i kläm när kommuner och myndigheter har drivit sin egen agenda. Detta trots att svenska domstolar och högsta domstolen har gått i bräschen för att pröva svenska lagars förenlighet med grundlag och Europakonventionen, menar Joakim Nergelius.

– Å ena sidan har vi fått grundlagsändringar och förstärkt rättighetsskydd som domstolar i slutändan gärna är beredda att tillämpa, å andra sidan har vi fler och fler situationer ute i verkligheten som är ganska långt ifrån domstolarnas ingående prövningar, säger han.  

Skogen bara ett exempel

Han tar som exempel den juridiska tvisten om skogsägare som skulle beläggas med avverkningsförbud i fjällnära skog. Skogsstyrelsen avslog då markägarnas begäran om ersättning genom att hänvisa till den av myndigheten konstruerade termen ”icke pågående markanvändning”. Markägarna stämde staten och fick för drygt ett år sedan rätt i Mark- och miljödomstolen. Staten skulle betala ut ersättningen.

Men staten gav sig inte – den ville slippa betala ersättningen. Därför överklagade Skogsstyrelsen domen. I maj kom dock domen från Mark- och miljööverdomstolen. Skogsägarna fick rätt även där.

– Nu ska frågan om äganderätten i skogen utredas, enligt Januariöverenskommelsen. Men här är ett exempel på hur myndigheter för fram mot enskilda människor. Många har inte kunskapen om vilka rättigheter de faktiskt har och det är inte många som har möjlighet att föra en process mot staten, säger Joakim Nergelius.  

Att Sverige och svenskarna skulle vara duktiga på att ta ansvar är en illusion. Vi är duktiga på samverkan och dialog.

För att komma tillrätta med problemen med myndigheternas politisering och den ökade rättslösheten som kommer i dess spår, vill Richard Sannerholm se en skärpning av det straffrättsliga ansvaret vid tjänstefel.

– Att Sverige och svenskarna skulle vara duktiga på att ta ansvar är en illusion. Vi är duktiga på samverkan och dialog. Men när det kommer till ansvarsutkrävande är vi mycket dåliga och bristen på ansvarsutkrävande dyker upp som en våt filt i många delar av statsförvaltningen. Ansvarsutkrävande i Sverige ses som en häxjakt, snarare än en lärprocess, säger Richard Sannerholm.  

Brist på ansvarsutkrävande

Denna brist på ansvarsutkrävande blev extra tydligt för ett par veckor sedan, då statsepidemiolog Anders Tegnell yttrade sig självkritiskt under en Ekot-intervju. ”Skulle vi stöta på samma sjukdom, med precis vad vi vet om den i dag, tror jag att vi skulle landa i att göra mittemellan det som Sverige gjorde och det som resten av världen gjort”, sa han då.

Regeringen valde att helt enkelt kasta Anders Tegnell framför bussen i stället för att rakryggat säga att de själva har det yttersta ansvaret för sin förda coronastrategi.

Regeringen var då inte sena med att fånga tillfället i flykten att hänvisa till Folkhälsomyndigheten för att försvara sin strategi – något som fick uppmärksamhet i internationella medier. Reuters skriver under vinjetten ”World news” hur Sveriges regering hela tiden har varit beredd att vidta kraftiga åtgärder – ”om Folkhälsomyndigheten ber om det”. I en skriven kommentar av socialminister Lena Hallengren som återges av Reuters meddelar hon att ”The government has been, at all times, prepared to introduce further measures recommended by the expert authority”.

Skyller ifrån sig

Detta har tolkats av många som ett sätt att skylla sitt agerande på sin myndighet. Så tycker även Richard Sannerholm.

– Regeringen valde här, genom socialminister Lena Hallengren, att helt enkelt kasta Anders Tegnell framför bussen i stället för att rakryggat säga att de själva har det yttersta ansvaret för sin förda coronastrategi, säger han.  

Och under kristider, som den pågående coronakrisen, finns det anledning att vara extra vaksam över rågången mellan politik och myndighetsutövning, menar Richard Sannerholm.

– I en kultur där alla är rädda för att ta ansvar, oavsett om det är inom politiken eller inom myndighetsvärlden, hamnar man i en situation där ingen vågar ta några beslut. Tar du aldrig några beslut så är det alltid lättare att peka på någon annan när det går fel, säger Richard Sannerholm.

Något som förvånade både Richard Sannerholm och Joakim Nergelius var den hastigt införlivade tillfälliga lagen som bemyndigade regeringen att meddela särskilda föreskrifter av smittskyddsskäl med anledning av covid 19. Besluten som regeringen fattar ska kunna gå till riksdagen omedelbart.  

Inte vågat visa handlingskraft

Lagen har, trots att den har existerat i över två månader, inte utnyttjats en enda gång och både Richard Sannerholm och Joakim Nergelius är kritiska till hur lagen antogs eller att den ens behövdes. För regeringen har, i vanlig ordning menar de, inte vågat visa någon handlingskraft i någon fråga som skulle motivera lagen.

– Den bara damp ner och ingen förstod varför. Den bedömdes som ytterst angelägen men ändå tycks det inte ha funnits något behov av den. Turerna kring lagens antagande var inte heller tilltalande och lämnar mycket övrigt att önska ur ett rättssäkerhetsperspektiv, säger Joakim Nergelius.

Han får medhåll av Richard Sannerholm som menar att regeringen försökte ge en illusion av att vara handlingskraftig utan att egentligen vara det.

– Regeringen hade egentligen redan tidigare den maktbefogenhet som man bad om. Under en presskonferens tidigt i krisen illustrerade Lena Hallengren med en fingerknäppning att regeringen har befogenhet att fatta drastiska beslut omedelbart. Då gällde det förbud mot allmänna sammankomster. Några veckor efter det kom förslaget om att kunna meddela föreskrifter under smittskyddslagen. Det konstiga är alltså att man först säger att man har den makt man behöver, och kan fatta beslut lika snabbt som en fingerknäppning, men sen går man till riksdagen och ber om just sådan makt, säger Richard Sannerholm.  

Men ännu allvarligare är att lagens tillkommande skedde på ett mycket tveksamt sätt, menar han.

– Den förankrades inte ordentligt utan rusades fram, utan att ta rättssäkerheten i beaktande. Man undrar hur man försäkrade sig om att lagen inte skulle kunna leda till rättsosäkerhet och brott mot grundlagen, säger Richard Sannerholm.  

fPlus har sökt justitie -och migrationsminister Morgan Johansson (S) för en kommentar, men han avböjer.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer