Företagens elpriser kan höjas kraftigt de kommande åren – utan att de får något tillbaka. Det varnar flera remissinstanser för i samband med ett nytt lagförslag. ”Det här är inget förslag som hjälper svensk industri”, säger Mikael Möller på SKGS till fPlus.

Energiminister Anders Ygeman (S) bommade nyligen sina chanser att driva fram en ny lag som syftar till att stärka elkapaciteten i landet. Nu har han återigen försökt driva igenom ett nytt förslag. Och även det har sågats ner av remissinstanserna.

– Sammantaget har regeringen vid två tillfällen försökt att driva igenom en ny lag som syftar till att få till mer kapacitetsstärkning av näten. Men vi anser inte att man lyckas uppnå sitt syfte. I slutändan är det kunden som får betala utan att få något tillbaka, säger Mikael Möller, talesperson i elnätsfrågor för SKGS, ett samarbete mellan de fyra branschföreningarna Skogsindustrierna, IKEM, SveMin och Jernkontoret.

För att förstå grunden till problemet behöver vi tillbaka till 2018 då Anders Ygemans företrädare Ibrahim Baylan (S) ägde energifrågorna.

Dyrare elnätspriser

Under Baylans tid infördes en ny lag som begränsade elbolagens möjligheter att höja avgifterna samtidigt som det satte stopp för att utnyttja gamla, sparade intäkter från tidigare år. Bakgrunden till problemet var att de outnyttjade intäkterna, som i grunden var avsedda för att investera i det pressade elnätssystemet, allt oftare hamnade i elbolagens egen verksamhet vilket ledde till dyrare elpriser för konsumenterna. Med den nya ellagen, som den informellt kom att kallas, skulle man sätta stopp för prishöjningarna. Efter 2020 fick elnätsföretagen inte längre ”rulla över” outnyttjat utrymme i intäktsramen över mer än en period efter 2019.

Elnätsföretagen gav sig inte i första taget och drev frågan till domstol. Efter en utdragen rättstrid gav Kammarrätten nätbolagen rätt vilket tillät dem att som en engångslösning rulla över outnyttjat utrymme i två perioder relaterat till tillsynsperioden 2012–2015. Men elnätsföretagen ville mer och drev frågan vidare. Det blossade upp i en debatt om att den nu borttagna överrullningen spädde på kapacitetsbristen i elnäten, framfört allt i Stockholmsområdet och Malmö.

Efter att energiminister Anders Ygeman (S) väl tar över efter Baylan 2019, bestämmer han sig för att gå elnätsföretagen till mötes. Han tar fram ett lagförslag som tillåter den efterfrågade överrullningen. Med andra ord ges elnätföretagen rätt att plocka gamla outnyttjade investeringsmedel, alltså samma gamla pengar som regeringen tidigare satt stopp för. Dessa medel ska kunna användas under 2020 till 2027 och uppgår till 28 miljarder kronor, pengar som kan komma att hamna på hushållens elräkningar.

Det fanns ingenting i det här förslaget som visade att kunderna skulle få något för pengarna

Det hela mynnar ut i de två lagförslag som har totalsågats.

I det första förslaget, som presenterades i februari 2020, skrev regeringen att elnätsföretag ska få använda tidigare outnyttjat intäktsutrymme från tillsynsperioden 2012–2015 och avsätta det för kommande investeringar. Det försäkras att elnätsföretag ska få särskilda drivkrafter för att göra kapacitetsinvesteringar i näten och därmed mer billigare el till konsumenterna. Men här såg Mikael Möller, som har författat SKGS två remissvar, bara tomma löften.

– När vi analyserade de krav som lagen ställde på elnätsföretagen kunde vi konstatera att de faktiskt inte innebar något krav. De var så lågt ställda att företagen helt enkelt inte behövde göra något mer än vad de redan hade tänkt att göra. Det fanns ingenting i det här förslaget som visade att kunderna skulle få något för pengarna, säger Mikael Möller.

Att tillsynsorganen Energimarknadsinspektionen, EI, som beskrivs som en så kallad ”vakthund” för den svenska elnätsregleringen, också ratade förslaget är ytterligare ett kvitto på hur dåligt utformat förslaget var, menar Mikael Möller.

Saknas incitament för viktiga investeringar

EI varnade likt SKGS för att kraven för att investera i ökad kapacitet i näten är nästintill obefintliga och att det också saknas incitament för elnätsbolagen att lägga pengarna på viktiga investeringar. Det gör att begränsningar som sattes med ellagen helt förlorat sin betydelse, enligt El. Det finns snarare en risk för det omvända. Att vi är tillbaka på ruta ett där elnätsföretag kan använda intäkterna hur de vill och på kuppen höja konsumenternas elpriser.

Anders Ygeman hörsammade kritiken och presenterade i september ett reviderat förslag. Ett tillskott i förslaget var att höja kapitalbaskravet på elnätsföretagen. Med andra ord att villkora elnätsföretagen så att en viss procentsats ska gå till investeringar för att överhuvudtaget kunna ta ut pengarna. Kapitalbaskravet föreslogs höjas från 1 till 4 procent. Men även det är ett slag i luften, menar Mikael Möller.

– Det är en alldeles för låg procentsats. Om det ska bli mer kapacitetsinvesteringar av det här förslaget borde kapitalbaskravet ligga på en nivå som räknas som en normal investeringstakt i branschen. Vi anser att krav borde ställas på åtminstone 2 - 2,5 procent per år under en fyraårsperiod, alltså 8 - 10 procent. Det som föreslås är 4 procent över hela fyraårsperioden. Det innebär en förnyelsetakt i näten på 100 år, säger Mikael Möller.  

Ett annat kritiserat tillskott handlar om ökad transparens, att kräva elnätsföretagen på att redovisa för Energimarknadsinspektionen hur de hade använt pengarna.

– Det kan man tycka är bra. Men det finns inget krav på att elnätsföretagen ska visa att pengarna används för just kapacitetshöjningar i näten och det finns inga följder om man inte har använt pengarna till det. Med andra ord transparens, men inga påföljder.

Massiv kritik

I likhet med förra förslaget har kritiken haglat från flera håll. Många är eniga om att förslaget har förbättrats i flera avseenden, men det är fortfarande helt tomt på åtgärder. Det enda utfallet av förslaget är att elnätsföretagen kommer att utöka sina vinster på konsumenternas bekostnad, menar Mikael Möller.

I liknande anda skriver EI att elnätsföretagen redan får kostnadstäckning för sina investeringar i den nuvarande regleringen vilket gör att förslaget endast leder till utökade vinster. Även Konkurrensverket menar att förslagen innebär en omotiverad kostnadsökning för elkonsumenterna eftersom elnätsföretagens investeringar i elnäten delvis kommer att finansieras med höjda avgifter från elkonsumenterna.

”Om man nu tillför regler utan krav på reella motprestationer i form av ökade investeringar i ökad nätkapacitet finns det en uppenbar risk att detta rättfärdigar maximalt utnyttjande av möjligheterna och bara ökar vinsterna. Företagen kan försvara sig med att man bara följer gällande regler", skriver Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Försämrar konkurrenskraft

För SKGS del kommer ökade elpriser bara att försämra konkurrenskraften för de underliggande basindustribolagen som organisationen representerar, förklarar Mikael Möller.

– Eftersom det är så viktigt för oss att vara konkurrenskraftiga på de globala marknaderna är det också viktigt att hela tiden hålla nere kostnaderna för elförsörjningen. Ett förslag som gör saker dyrare utan att kapacitetshöjningar i elnäten faktiskt åstadkoms är motsatsen till vad som behövs och saknar helt kundperspektiv. Utgångspunkten måste vara stabil överföring av el till lägsta kostnad, säger han.  

Det återstår att se om propositionen får grönt ljus i riksdagen eller om lagförslaget skickas tillbaka till ritbordet en tredje gång. Mikael Möller hoppas på det sistnämnda.

– Energimarknadsinspektionen har också konstaterat att förslaget endast kommer att leda till ökade vinster för elnätsföretagen utan tillkommande nytta för elnätskunderna. Det vore därför uppseendeväckande om det blir verklighet av detta förslag.

fPlus söker energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman för en kommentar.