Kenny Bengtsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
Skatteverket vs företagen

Experter: Därför kan du inte vinna mot Skatteverket

Att överklaga ett felaktigt beslut från Skatteverket innebär nästan alltid att du förlorar. Bara de som har råd kan driva processer, varnar skatteexperter och företagarföreträdare.

För att kunna överklaga ett beslut från Skatteverket som man anser är felaktigt krävs kunskap, vägledning och framförallt: pengar.

Det menar Mats Brockert, skatteexpert på Srf konsulterna, en branschorganisation inom redovisning och lön.

– Du får bara ersättning om du vinner. Men även om du vinner kan du gå back, säger han.

I dagsläget är det för svårt för företagare att överklaga beslut från Skatteverket, eftersom ombudskostnaderna oftast överstiger den skatt som överklagats är väldigt stor, menar han.

– Det är ett stort problem. Många anser att Skatteverket inte kan göra fel och därför blir det en hög tröskel när man inser att de fattat ett felaktigt beslut – och då att man även ska våga driva processen och ha råd att göra det, säger han.

Han menar att det främst blir problematiskt för företag och privatpersoner att driva ärenden som rör mindre belopp.

– Handlar ärendet om 20 miljoner så kan man nog lägga 100 000 – 150 000 kronor på ombudskostnader. Men om det handlar om 10 000 kronor och ombudskostnaderna kommer landa på 15 000 kronor så går man back även om man vinner.

Mats Brockert, skatteexpert på Srf konsulterna, en branschorganisation inom redovisning och lön. Malin Sydne

Personlig konkurs

Vid ett skatterättsligt mål mot staten får bara sex procent full ersättning för sina rättskostnader vid en vunnen process, enligt en rapport från Företagarna och Rättvis skatteprocess. Ett besked som är felaktigt från Skatteverket kan leda till en personlig konkurs, menar Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess.

– Att ersättningsnivåerna i skatterättsliga mål i de fall där den enskilde vinner är så låga blir avskräckande för att driva skatterättsliga mål. Detta gör att bara de som har råd kan driva processer och att alltför många avstår.

Han menar även att det är en stor skillnad mellan straffrättsliga mål och skattemål.

– Som ett exempel är det stor skillnad när man ser till påföljden. Om man riskerar fängelse i tre veckor får man hjälp med en offentlig försvarare men om man riskerar en skattesmäll på tre miljoner med skattetillägg så måste man betala alla ombudskostnader ur egen ficka. Jag tror de flesta väljer tre veckor i fängelse framför att behöva betala tre miljoner kronor med straffskatt, säger Carl Göransson.

Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess

Carl Göransson menar även att det är svårt för många att kritisera det rådande skattesystemet.

– Skatt är väldigt komplext och ofta leder kritik mot skattesystemet tankarna till skattefusk. Därför blir många rädda och avstår från att ifrågasätta systemet.

Vad behöver ändras?

– Framförallt måste de som inte är ärliga bli granskade och tvingas göra rätt för sig. Men det ska också vara lätt att göra rätt – företag som vill göra rätt för sig ska inte kunna hamna i kläm. I första hand handlar det om högre ersättning av processkostnader, generösare anståndsregler och att utvärdera lagstiftningen så att den blir tydligare. Fortsätter det såhär riskerar skattemoralen att påverkas. För om du inte kan lite på att systemet fungerar kommer viljan att göra rätt sjunka, säger Carl Göransson.

Mats Brockert har analyserat en rad skattemål och konstaterar att ”de flesta domar är bra” men att alldeles för många är partiska och att domstolen allt för ofta utan närmare motivering går på skatteverkets linje.

– Det är tillräckligt många för att man ska kunna konstatera att skatteområdet är rättsosäkert. Det finns ingen tvekan om att förvaltningsrätten och kammarrätten sitter i Skatteverkets knä. Framförallt är det tydligt när domen går emot den som är skattskyldig och den bevisprövning som ligger till grund för beslutet inte redovisas, säger han och fortsätter:

– Det är stark oroväckande att endast de beslut som går emot Skatteverket motiveras. Det är som att domstolen utgår ifrån att Skatteverket i grunden har rätt varför den skattskyldige inte bara ska argumentera för sin sak utan även visa att Skatteverkets har fel. Domstolen verkar helt enkelt inte funderat över att processerna faktiskt drivs av enskilda handläggare som inte sällan fattar beslut som är direkt i strid med Skatteverkets officiella uppfattning, säger Mats Brockert.

Han menar även att rättsosäkerhet kan leda till mindre skatteintäkter.

– Om systemet är så rättsosäkert så påverkar det såklart skattemoralen. Men det handlar inte bara om att man inte får ersättning eller partiska domar. Det handlar även om att man kan få ett straff men ingen förklaring till vad man gjort för fel. Det är inte logiskt.

Vad kan det bero på?

– Det enda jag kan tänka mig är att det beror på en allmän misstro mot företagare. Och i jakten på att få de som avsiktligt gör fel och bryter mot lagen så hamnar andra företag i kläm.

Vad behöver ändras?

– Skatteverket måste öka sin kompetens, hade de haft bättre kompetens hade de drivit färre mål som är rent felaktiga. Och att domstolarna sedan går på skatteverkets linje och anser att de har rätt gör att systemet blir helt rättsosäkert, säger Mats Brockert.

– Det som är viktigast är emellertid att domstolen alltid måste redovisa sin bevisprövning och klart uttrycka på vilket sätt den skatteskyldiges argumentation är felaktig. Om domstolen tvingas redovisa sin bevisprövning blir det givetvis svårare att fatta ett beslut till nackdel för den skattskyldige som framstår som ologiskt, orimligt eller irrationellt.

fPlus har sökt Skatteverket som inte vill kommentera.

fPlus har även sökt Finansdepartementet som meddelar att det inte finns möjlighet att kommentera just nu.

Toppnyheter

Rök från oljeanläggningen i Abqaiq i Saudiarabien. Arkivbild. TT.
Drönarattacken i Saudiarabien

Saudiska koalitionen: Iranska vapen bakom attacken

Den saudieledda militära koalitionen, som kämpar mot Huthirebellerna i Jemen, säger att attacken mot två stora oljeanläggningar i Saudiarabien i helgen genomfördes med iranska vapen och att attacken inte skedde från Jemen. Det visar den preliminära utredningen, rapporterar Reuters.

Koalitionens talesperson, Turki al-Malki, sa under en presskonferens att utredningen från attacken i lördags fortfarande pågår och att myndigheter försöker att fastställa avfyrningsplatsen.

Huthirebellerna har tagit på sig helgens drönardåd mot oljebolaget Saudi Aramco.

13 min
Illustrationsbild på tankande person/satellitbilder på Buqyaq-anläggningen i Saudiarabien som attackerades. TT
undefined

Bensinpriserna i Sverige höjs efter drönarattackerna

De ledande svenska bensinbolagen höjer priset med 15 öre per liter efter drönardåden i Saudiarabien, skriver Expressen. Även dieselpriset stiger med samma summa.

Priserna sänktes lika mycket förra veckan, en sänkning som nu alltså dras tillbaka. Tidningen skriver att en liter bensin nu kostar 15,53 kronor och att en liter diesel kostar 16,38 kronor.

De två anläggningarna som bombades tillhör företaget Saudi Aramco, som beskrivs som världens största oljebolag.

Idag 06:42
En bild från Nasa visar bränderna efter attackerna mot oljeanläggningarna i helgen.  HANDOUT / NASA Worldview
undefined

Huthirebellerna: Saudisk olja är fortsatt måltavla

Huthirebellerna i Jemen säger att Saudiarabiens oljeanläggningar fortsatt är deras måltavlor efter att den väpnade gruppen tagit på sig helgens drönardåd mot oljebolaget Saudi Aramco, rapporterar Bloomberg.

Den väpnade gruppen, som stöds av Saudiarabiens ärkefiende Iran, säger via sin egen tv-station att deras vapen kan nå överallt i hela Saudiarabien.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo sa i helgen att det inte finns några bevis att attackerna utfördes från Jemen och anklagade i stället Iran direkt för attackerna.

Idag 08:25
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Boris Johnson och Jean-Claude Juncker i dag. Olivier Matthys / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

EU: Inga konkreta förslag om brexit vid mötet

Storbritannien har ännu inte presenterat några alternativ till backstopplanen som går att genomföra. Det meddelar EU efter att EU-kommissionens ordföranden Jean-Claude Juncker och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson träffades under ett lunchmöte i Luxemburg i dag.

Juncker ska ha använt mötet för att understryka att det är Storbritanniens ansvar att komma vidare med lösningar om landet vill bli av med backstop och säger, enligt AFP, att inga sådana förslag har presenterats.

1 tim
Boris Johnson och Jean-Claude Juncker ska enligt uppgifter äta lunch. På bilden syns snäckor som fötts upp i Bulgarien för att serveras och kallrökt lax.  TT
undefined

Sniglar, lax och ost på menyn inför lunchmötet

Sniglar, lax och ost ska stå på menyn inför lunchtoppmötet med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg i dag. Det rapporterar Reuters och hänvisar till en brittisk regeringskälla.

Det är ännu inte klart vilken restaurang som ledarna ska äta på men enligt nyhetsbyrån har restaurangen Bouquet Garni både escargot och lax på sin lunchmeny.

Inför mötet har Juncker sagt att det inte finns någon öppning för att omförhandla avtalet som Theresa May slöt med EU och krävde ny idéer från britternas sida.

– Vi vet inte exakt vad britterna vill ha i detalj, precist och exakt och vi väntar fortfarande på alternativa förslag. Jag hoppas vi kan få det, men tiden är på väg att rinna ut, sa han i går till radiostationen Deutschlandfunk.

6 tim
Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
undefined

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

Idag 05:17
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Ett band spelar i en kulturskola/arkiv. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Kulturskolan får statligt stöd om 100 miljoner igen

Regeringen återinför det statliga stödet till kulturskolan med 100 miljoner kronor varje år till de kommuner som bedriver sådan verksamhet, skriver TT. Därmed återställs stödet till samma nivå som tidigare.

– Jag har sett hur stor skillnad de här pengarna gör för många barn runt om i landet och jag tycker att det är viktigt att försvara barns rätt till kulturskola oavsett var man bor, eller har för nivå eller ambition, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

Stödet till kulturskolan togs bort när Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag för 2019 röstades igenom. Borttagandet mötte stark kritik och dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) sa att hon ”aldrig mött så starka reaktioner på något politiskt beslut”.

2 tim
Peter Eriksson (MP). TT
undefined

Sida får 175 miljoner extra mot biståndskorruption

Biståndsmyndigheten Sida får ökade anslag i den kommande höstbudgeten – 175 miljoner kronor extra. Pengarna ska bland annat användas till arbetet mot korruption, skriver TT.

– I många av de länder som biståndet går till är risken för korruption ganska stora. Det är ett av de allvarligaste utvecklingshindrena som jag bedömer det, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Sida har kritiserats för att ha beviljat bistånd som sedan hamnat i orätta händer.

4 tim
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

Idag 04:43
Läs mer om Höstbudgeten
Advokat Thomas Martinson. TT
Polisskjutningen i Vasastan

Advokaten: ”Åklagaren saknar helt bevisning”

Advokat Thomas Martinson som försvarar en av de misstänkta poliserna i rättegången efter dödsskjutningen av Eric Torell gick hårt åt åklagaren när förhandlingarna i dag avslutades.

– Jag har aldrig tidigare suttit i en huvudförhandling där åklagaren helt saknar bevisning för sina påståenden, sa Martinson.

Han sa också att han förstod att rättegången var mycket känslosam för Eric Torells familj och att han hoppades att familjen fått svar på sina frågor om vad som egentligen skett och varför det skedde.

– Men det finns inget underlag för att döma min klient för något brott, konstaterade Martinson.

2 tim
De åtalade poliserna under rättegången gällande dödsskjutningen av Eric Torell, i Stockholms tingsrätt. Ingela Landström/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Åklagaren yrkar på böter för de åtalade poliserna

Åklagaren yrkar på dagsböter för de tre åtalade poliserna i Eric Torell-fallet, rapporterar Sveriges Radio. Den polis som avlossade det dödande skottet bör dömas för vållande till annans död och även få villkorlig dom, yrkar åklagaren enligt radion.

I dag är sista dagen i rättegången om dödskjutningen av Eric Torell. Poliserna sköt verkanseld mot honom i vad de uppfattade som en nödvärnssituation, men åklagaren anser att de borde slutat att skjuta.

– När Eric vänder ryggen till riktar han inte längre vapnet mot poliserna och utgör inget hot. Därmed har nödvärnssituationen upphört, säger åklagaren Martin Tidén under sitt slutanförande enligt TT.

Det är tre poliser som åtalats för brott i samband med skjutningen av 20-åringen med Downs syndrom i Vasastan i Stockholm. En av poliserna anklagas för vållande till annans död och en annan för tjänstefel. Den tredje åtalade är polisen som ledde insatsen, även han anklagas för tjänstefel. Alla tre nekar till brott.

Idag 08:19
Blommor och och ljus på den plats där Eric Torell blev ihjälskjuten av polisen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sista dagen i rättegången om skjutningen av Torell

Rättegången om Eric Torells död går in på sin sista dag, skriver TT. Åklagare och försvaret kommer att hålla pläderingar där de sammanfattar bevisningen och sin syn på vad som inträffat.

Det är tre poliser som åtalats för brott i samband med skjutningen av 20-åringen med Downs syndrom i Vasastan i Stockholm. En av poliserna anklagas för vållande till annans död och en annan för tjänstefel. Den tredje åtalade är polisen som ledde insatsen, även han anklagas för tjänstefel. Alla tre nekar till brott.

Idag 06:25
Läs mer om Polisskjutningen i Vasastan
Ett dna-testkit.  TT/AP
Den svenska kriminalpolitiken

50 kalla fall ska klaras upp – har gäckat polisen i åratal

50 olösta mordfall i Gävleborg, Uppland och Västmanland ska nu granskas igen – efter att ha gäckat polisen sedan 1985. Det är en grupp erfarna mordutredare som ska ta nya tag och analysera de gamla spåren med nya tekniska metoder, rapporterar P4 Gävleborg.

– Vi ska gräva fram alla bevis och spår som ligger gömda i polisens frysboxar, kylskåp, skrivbordslådor och arkiv, säger kriminalkommissarie Kenneth Ågren, chef för den nya Cold-Case gruppen vid polisens Region mitt.

Exempelvis har fingeravtrycksanalysen förbättrats liksom dna-analysen.

1 tim
Inrikesminister Mikael Damberg intervjuas.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kriminolog: Politiker tävlar om tuffare förslag mot våld

Flera av de politiska förslag som just nu diskuteras för att stoppa gängvåldet saknar stöd i forskningen. Det menar kriminologiprofessorn Felipe Estrada Dörner som intervjuas i P1-morgon.

I de pågående politiska samtalen har man bland annat lyft fram förslag på visitationszoner, vistelseförbud, kronvittnen och anonyma vittnesmål. Men Estrada Dörner menar att det pågår en kriminalpolitisk kapprustning som bortser från forskningsresultat.

– De folkvalda tävlar om att framställa sig själva som den som ställer tuffast krav, säger han i P1-morgon.

Bo Wennström, som är professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet, är av en annan åsikt. Han menar att de saker som kriminologer tidigare sagt inte har stämt eller hjälpt.

Idag 07:38
Polisavspärrningar efter att en kvinna skjutits till döds i en lägenhet i Råcksta i slutet av augusti.  Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

V-politiker: Stoppa våldet med ökad jämlikhet

För att bryta våldsspiralen med gängkriminalitet och skjutningar krävs förebyggande arbete på flera nivåer i samhället, skriver tio vänsterpartister på Aftonbladets debattsida.

Artikelförfattarna menar att de polisiära insatser som nu diskuteras i samtal mellan riksdagspartierna inte kommer att få avsedd effekt om det inte också kombineras med en ekonomisk politik för ökad jämlikhet.

”Det är hög tid att återupprätta det förebyggande arbetet och utforma insatser som faktiskt bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Inga fler unga ska behöva sätta livet till innan det blir verklighet” skriver de i debattartikeln.

Idag 08:11
Läs mer om Den svenska kriminalpolitiken

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer