Kenny Bengtsson / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
Skatteverket vs företagen

Experter: Därför kan du inte vinna mot Skatteverket

Att överklaga ett felaktigt beslut från Skatteverket innebär nästan alltid att du förlorar. Bara de som har råd kan driva processer, varnar skatteexperter och företagarföreträdare.

För att kunna överklaga ett beslut från Skatteverket som man anser är felaktigt krävs kunskap, vägledning och framförallt: pengar.

Det menar Mats Brockert, skatteexpert på Srf konsulterna, en branschorganisation inom redovisning och lön.

– Du får bara ersättning om du vinner. Men även om du vinner kan du gå back, säger han.

I dagsläget är det för svårt för företagare att överklaga beslut från Skatteverket, eftersom ombudskostnaderna oftast överstiger den skatt som överklagats är väldigt stor, menar han.

– Det är ett stort problem. Många anser att Skatteverket inte kan göra fel och därför blir det en hög tröskel när man inser att de fattat ett felaktigt beslut – och då att man även ska våga driva processen och ha råd att göra det, säger han.

Han menar att det främst blir problematiskt för företag och privatpersoner att driva ärenden som rör mindre belopp.

– Handlar ärendet om 20 miljoner så kan man nog lägga 100 000 – 150 000 kronor på ombudskostnader. Men om det handlar om 10 000 kronor och ombudskostnaderna kommer landa på 15 000 kronor så går man back även om man vinner.

Mats Brockert, skatteexpert på Srf konsulterna, en branschorganisation inom redovisning och lön. Malin Sydne

Personlig konkurs

Vid ett skatterättsligt mål mot staten får bara sex procent full ersättning för sina rättskostnader vid en vunnen process, enligt en rapport från Företagarna och Rättvis skatteprocess. Ett besked som är felaktigt från Skatteverket kan leda till en personlig konkurs, menar Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess.

– Att ersättningsnivåerna i skatterättsliga mål i de fall där den enskilde vinner är så låga blir avskräckande för att driva skatterättsliga mål. Detta gör att bara de som har råd kan driva processer och att alltför många avstår.

Han menar även att det är en stor skillnad mellan straffrättsliga mål och skattemål.

– Som ett exempel är det stor skillnad när man ser till påföljden. Om man riskerar fängelse i tre veckor får man hjälp med en offentlig försvarare men om man riskerar en skattesmäll på tre miljoner med skattetillägg så måste man betala alla ombudskostnader ur egen ficka. Jag tror de flesta väljer tre veckor i fängelse framför att behöva betala tre miljoner kronor med straffskatt, säger Carl Göransson.

Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess

Carl Göransson menar även att det är svårt för många att kritisera det rådande skattesystemet.

– Skatt är väldigt komplext och ofta leder kritik mot skattesystemet tankarna till skattefusk. Därför blir många rädda och avstår från att ifrågasätta systemet.

Vad behöver ändras?

– Framförallt måste de som inte är ärliga bli granskade och tvingas göra rätt för sig. Men det ska också vara lätt att göra rätt – företag som vill göra rätt för sig ska inte kunna hamna i kläm. I första hand handlar det om högre ersättning av processkostnader, generösare anståndsregler och att utvärdera lagstiftningen så att den blir tydligare. Fortsätter det såhär riskerar skattemoralen att påverkas. För om du inte kan lite på att systemet fungerar kommer viljan att göra rätt sjunka, säger Carl Göransson.

Mats Brockert har analyserat en rad skattemål och konstaterar att ”de flesta domar är bra” men att alldeles för många är partiska och att domstolen allt för ofta utan närmare motivering går på skatteverkets linje.

– Det är tillräckligt många för att man ska kunna konstatera att skatteområdet är rättsosäkert. Det finns ingen tvekan om att förvaltningsrätten och kammarrätten sitter i Skatteverkets knä. Framförallt är det tydligt när domen går emot den som är skattskyldig och den bevisprövning som ligger till grund för beslutet inte redovisas, säger han och fortsätter:

– Det är stark oroväckande att endast de beslut som går emot Skatteverket motiveras. Det är som att domstolen utgår ifrån att Skatteverket i grunden har rätt varför den skattskyldige inte bara ska argumentera för sin sak utan även visa att Skatteverkets har fel. Domstolen verkar helt enkelt inte funderat över att processerna faktiskt drivs av enskilda handläggare som inte sällan fattar beslut som är direkt i strid med Skatteverkets officiella uppfattning, säger Mats Brockert.

Han menar även att rättsosäkerhet kan leda till mindre skatteintäkter.

– Om systemet är så rättsosäkert så påverkar det såklart skattemoralen. Men det handlar inte bara om att man inte får ersättning eller partiska domar. Det handlar även om att man kan få ett straff men ingen förklaring till vad man gjort för fel. Det är inte logiskt.

Vad kan det bero på?

– Det enda jag kan tänka mig är att det beror på en allmän misstro mot företagare. Och i jakten på att få de som avsiktligt gör fel och bryter mot lagen så hamnar andra företag i kläm.

Vad behöver ändras?

– Skatteverket måste öka sin kompetens, hade de haft bättre kompetens hade de drivit färre mål som är rent felaktiga. Och att domstolarna sedan går på skatteverkets linje och anser att de har rätt gör att systemet blir helt rättsosäkert, säger Mats Brockert.

– Det som är viktigast är emellertid att domstolen alltid måste redovisa sin bevisprövning och klart uttrycka på vilket sätt den skatteskyldiges argumentation är felaktig. Om domstolen tvingas redovisa sin bevisprövning blir det givetvis svårare att fatta ett beslut till nackdel för den skattskyldige som framstår som ologiskt, orimligt eller irrationellt.

fPlus har sökt Skatteverket som inte vill kommentera.

fPlus har även sökt Finansdepartementet som meddelar att det inte finns möjlighet att kommentera just nu.

Toppnyheter

Brexitmotståndare i London jublar. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Hundratusentals jublade i London när beskedet kom

Ett vilt jubel utbröt bland demonstranter i London när Boris Johnson fick ännu en smocka i parlamentet under lördagen.

Uppemot en miljon människor har samlats på gatorna för att demonstrera för en ny folkomröstning om brexit, och beskedet om att Johnson måste be EU om mer tid väckte optimism.

– Det är en miniseger för oss som vill vara kvar i EU, säger demonstranten John Warman till Reuters.

2 tim
Talmannen John Bercow i parlamentet i dag. JESSICA TAYLOR / UK PARLIAMENT
undefined

Bakslag för Boris Johnson – parlamentet tvingar honom att be om brexitförlängning

Det brittiska parlamentet har röstat ja till ett tilläggsförslag som innebär att brexitprocessen försenas. Förslaget lades fram av den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin och godkändes med siffrorna 322–306.

Detta innebär ett stort bakslag för premiärminister Boris Johnson som nu måste be EU att flytta fram brexitdatumet, som i nuläget är 31 oktober. Men Johnsons svar efter omröstningen var tydligt: Han kommer inte att be EU om mer tid.

Godkännandet av tillägget innebär också att det inte blir någon skarp omröstning om Johnsons brexitavtal under lördagskvällen. Enligt Johnson planerar man att hålla den omröstningen under nästa vecka i stället.

4 tim
ARIS OIKONOMOU / AFP
undefined

EU ber Johnson förklara sig ”så snart som möjligt”

EU-kommissionen ber Storbritannien klargöra vad som händer efter godkännandet av Oliver Letwins tilläggsförslag.

I praktiken innebär godkännandet av tilläggsförslaget att det inte blir någon skarp omröstning om brexitavtalet i parlamentet i kväll, och att Boris Johnson måste be EU om mer tid för Storbritanniens utträde. Något han i parlamentet sa att han inte tänker göra.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers talesperson Mina Andreeva skriver på Twitter att man har noterat dagens utveckling.

”Det är upp till den brittiska regeringen att informera oss så snart som möjligt om vad nästa steg blir”, tillägger hon.

3 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer