Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska ekonomin

Experter: Därför är ökade klyftor en myt

”Extremt” och ”missvisande”. Så låter det när flera ekonomer dömer ut Långtidsutredningens senaste varningar om ökade inkomstskillnader i Sverige.

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat sedan mitten av 1990-talet, visar nya siffror från Långtidsutredningen, en statlig utredning som i år har fokuserat på temat ojämlikhet.

Å ena sidan gynnas höginkomsttagarna, som äger en stor andel kapital, av att priserna på bostäder och finansiella tillgångar har dragit ifrån de genomsnittliga arbetsinkomsterna de senaste 20 åren.

Å andra sidan får de som inte försörjer sig på arbete och lever på transfereringar (pensioner, barnbidrag, sjukförsäkringar och arbetslöshetsersättning) ut mindre pengar eftersom deras utbetalningar inte indexeras efter de genomsnittliga löneökningarna.

Vidare kan en ökad digitalisering och automatisering resultera i att jobb med genomsnittliga löner allt mer rationaliseras bort i högre grad än låg- och höglönejobb.

Utredningen avrundas med ett varningens ord: Om politikerna inte agerar kommer inkomstskillnaderna att fortsätta öka fram till 2035, om än i långsammare takt.

Det sammantagna budskapet kan låta dramatiskt, men det bör tas med en nypa salt, menar ekonomer som fPlus har pratat med.

Få nyheter

För det första är det problematiskt att statistiken utgår från 1995, menar Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsforskning.

– Det är ett extremt år att börja räkna ifrån. Det var en period då Sverige befann sig i en djup lågkonjunktur och gick mot en enorm återhämtning. Efter den perioden har i princip alla siffror stigit, säger han.

På det stora hela kan utredningen betraktas som skåpmat i ny förpackning, enligt Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

– Det bekräftar en redan etablerad bild av att det har funnits en viss skevhet i inkomstskillnader från 1995 till 2017. Däremot är det missvisande att varna för att inkomstskillnaderna kommer att öka framöver. Jämfört med den period som utredningen fokuserar på handlar det om marginella skillnader, säger hon.

Hon hänvisar till ett diagram i utredningen som visar att Gini-koefficienten, som mäter skillnaderna i inkomstfördelningen, väntas öka från 0,33 till 0,34 under 2017–2035. Klart lägre än den förändringen från 0,23 till 0,33 som redovisades för 1995–2017.

Inte fler rika, men fler som är rika vid ett tillfälle

Även Daniel Waldenström kan hålla med om inkomstskillnaderna har ökat, men inte på grund av att jobbfrämjande politiska åtgärder eller strukturella förändringar på arbetsmarknaden har vidgat löneklyftan.

– Om man tittar arbetsinkomsterna har löneskillnaderna varit konstanta de senaste 20 åren. Det som däremot har fått stort genomslag är utvecklingen av kapitalinkomsterna, berättar han.

Och det genomslaget beror inte bara på att fler höginkomsttagare har fått högre kapitalinkomster, utan att fler svenskar har kunnat göra stora engångsaffärer på stigande bostadspriser och en stigande börs, menar Bettina Kashefi.

– Anledningen till att inkomstskillnaderna ser så stora ut är för att långtidsutredningen jämför en person med en genomsnittlig arbetsinkomst med en som har gjort stora reavinster på bostadsförsäljningar, vilket är något man gör en gång i livet. Om du säljer ett hus hamnar du på toppen på inkomstfördelningen det året. Men nästa år trillar du längre ner på skalan.

– Om Sune och Agda köper en villa som de har ägt i 35 år så har de blivit höginkomsttagare det året. Det ger en större bild av ökad inkomstspridning, tillägger Daniel Waldenström.

Det är också missvisande att utredningen inte räknar in den genomsnittlige svenskens pensionstillgångar i ekvationen. Det skulle ge en rättvisare bild av svenskarnas kapitalinkomster, menar Bettina Kashefi.

– Det hade varit intressant om man i utredningen beaktade vårt framtida pensionssparande och visade hur vi gynnas av en stigande börs, säger hon.

Fler måste få jobb

Det bästa sättet att minska de rådande inkomstskillnaderna är att lösa utanförskapet på arbetsmarknaden. Det skulle förskjuta andelen som lever på transfereringar till att bli löntagare och göra att fler kan hänga i kapp i löneutvecklingen, avslutar Bettina Kashefi.

– Det finns många individer som inte har tillräckligt hög ekonomisk standard antingen för att de står lång ifrån arbetsmarknaden eller för att de är nyanlända. Så det bästa sättet att öka jämlikheten är att få folk i jobb, säger hon.

Toppnyheter

Arkivbild: Spaniens premiärminister Pedro Sanchez Ludovic Marin / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Nytt område isoleras i Spanien: Får inte slappna av

För andra dagen i rad inför Spanien restriktioner i ett område på grund av virusutbrott. Den här gången är det 70 000 invånare vid staden La Mariña i Galicien som förbjuds att lämna området och att samlas fler än 10 personer samtidigt.

– I nuläget har vi 106 positiva fall, vilket är en ökning från gårdagens 21 fall, säger Jesús Vázquez vid de lokala hälsovårdsmyndigheterna enligt AFP. Enligt Vázquez är det nödvändigt att skärpa restriktionerna för att isolera invånarna från möjligheten till en exponentiell tillväxt av viruset.

– Vilket är vad som brukar hända när det blir samhällsspridning.

Spaniens premiärminister Pedro Sanchez uppmanade på söndagen sina landsmän att inte slappna av, samtidigt som han manade till lugn, rapporterar Reuters.

– Att vi upptäckt fallen tidigt visar att sjukvården är bättre förberedd än i mars

I går kom beskedet att omkring 200 000 människor i ett område i Katalonien skulle isoleras från omvärlden.

Igår 15:53
Hillary Clinton, arkivbild. BRENDAN SMIALOWSKI / AFP
undefined

Clinton: ”Hade gjort ett bättre jobb med viruset”

Om Hillary Clinton hade vunnit presidentvalet hade hennes administration hanterat coronakrisen bättre än den sittande presidenten Donald Trump. Det säger hon i en intervju med Hollywood Reporters podcast ”Awards Chatter”.

– Vi hade inte kunnat stoppa pandemin vid gränsen, så som Trump påstod sig ha gjort i början, men vi hade helt klart gjort ett bättre jobb med att rädda liv, gjort bättre modeller och agerat mer ansvarsfullt.

Enligt Clinton är det frustrerande att befinna sig på sidlinjen.

Igår 12:39
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Friskolor uppmanas publicera betygsstatistik

Friskolornas Riksförbund uppmanar sina medlemmar att själva publicera statistik om betyg och annat som kan vara av värde för allmänheten.

Uppmaningen är en följd av en dom där kammarrätten slog fast att vissa elevuppgifter gällande friskolor är affärshemligheter och inte ska offentliggöras. Domen ledde i sin tur till att Skolverket från och med i höst inte publicerar statistik om några skolor – varken fristående eller kommunala. Huvudmän måste behandlas lika, motiverade Skolverket.

Men nu råder alltså Friskolornas Riksförbund till publicering på eget initiativ och i egen kanal. Förbundet beskriver situationen som olycklig. "Det informationsglapp som blir resultatet av detta kan till viss del överbryggas genom att friskolehuvudmännen själva publicerar sin statistik på hemsidan", bloggar förbundets vd Ulla Hamilton ,

Kammarrättsdomen, som gav stöd åt en ny policy hos SCB, har inte mottagits positivt i skolsektorn och utbildningsdepartementet förbereder författningsändringar så att skolstatistiken kan göras offentlig igen.

30 jun
Mikko Lehtimäki / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skolverket stoppar skolstatistik – ”Olyckligt”

Skolverket slutar att publicera statistik om enskilda skolor efter en omtolkning av SCB, rapporterar Ekot. Det är olyckligt, anser Friskolornas Riksförbund.

”De som hävdar att friskolorna har drivit på för att SCB ska fatta detta beslut har helt fel”, skriver Ulla Hamilton, vd för Friskolornas Riksförbund, på Friskolebloggen.

Från och med september kommer Skolverket bara att publicera statistik på riksnivå, rapporterar Ekot. För många föräldrar är statistiken om enskilda skolor viktig eftersom det ger ett bra underlag i valet av skola.

Bakgrunden till Skolverkets bedömning är en juridisk process som slutade med en dom att uppgifter om friskolors elevsammansättning och betyg inte ska lämnas ut eftersom de anses vara affärshemligheter.

Domen är mycket olycklig, anser Friskolornas Riksförbund.

”Dessvärre har SCB:s tolkning bekräftats av Kammarrätten vilken gör att den gäller. För Skolverkets del får detta stora konsekvenser eftersom all den skolstatistik som de publicerar kommer via SCB och därmed påverkas av SCB:s förändrade sekretessbedömning”, skriver Ulla Hamilton som nu hoppas att frågan ska lösas inom kort.

Regeringen har i förra veckan gett Skolverket och SCB i uppdrag att se över statistiken så att den inte bryter mot sekretesslagstiftningen.

26 jun
Läs mer om Läget i svenska skolan