Coronakrisen innebär ett rejält slag mot en rad företag just nu. Vad gäller kring anstånd med skatten? Och vad händer med skatten när anställda jobbar i grannländer och inte kan resa hem? Skatteexperten Cecilia Arrhenius på PWC reder ut läget.

Enligt regeringen kommer likviditetsförstärkning ges via skattekontot för moms, arbetsgivaravgifter och anställdas preliminärskatt från 1 januari. Vad innebär det här mer konkret för företagen?

– Det innebär att företag kan få anstånd under en viss period med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms avseende högst 3 månader. Förslaget gäller för redovisningsperioder som infaller mellan januari och september 2020. Anstånd kan medges längst under 12 månader. De företag som redan har betalat in arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms under februari och mars kan få detta återbetalt av Skatteverket. Förslaget träder inte i kraft förrän den 7 april 2020.

Kommer anstånden med skattebetalningarna att ske automatiskt eller måste företagarna ansöka om anstånd?

– Företagen måste lämna in en ansökan om anstånd till Skatteverket. I väntan på ändringar i lagstiftningen om anstånd kommer på plats kan företag och privatpersoner som har fått betalningsproblem som en direkt konsekvens av coronaviruset söka anstånd hos Skatteverket med betalningen, se länk.

Vad händer med företag som redan har halkat efter med skatten på grund av likviditetsproblem? Kan de också få anstånd med skatten?

– Företag kan söka återbetalning för arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms som har betalats in under februari och mars 2020.

Hur länge kan företagen få anstånd med inbetalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och moms?

– Högst under 12 månader.

Kan alla företag få anstånd?

– Nej, inte företag som missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa. Anstånd kommer inte heller att beviljas för företag som har större skatteskulder.

Är det ränta på dessa ”lån”?

– Ja, det kommer att tas ut en anståndsavgift och kostnadsränta.

(Eftersom kreditavgiften ska betalas en gång i månaden så innebär det att den sammanlagda räntan på det skatteanstånd som företagen får uppgår till 6,6 procent), säger Katarina Bartels, jurist på Svenskt Näringsliv.

Företagen ska även kunna få tidigare inbetald skatt återbetald av Skatteverket (anstånd i efterhand). Hur ska företagen gå tillväga?

– De får ansöka om detta hos Skatteverket. Det kommer säkert närmare instruktioner tills lagstiftningen träder i kraft, säger Cecilia Arrhenius.

Vad gäller med skatten vid gränsöverskridande situationer, till exempel om anställda jobbar i grannländer?

Vad gäller för personer som är anställda i Sverige av ett svenskt företag, men som bor i ett annat land och som är socialförsäkrade i arbetslandet Sverige på grund av att de normalt arbetar mindre än 25 procent där de är bosatta?

– Det råder viss osäkerhet vad som gäller om den anställde kommer över 25 procent arbete i bosättningslandet, det vill säga om hen då ska tillhöra arbetslandets socialförsäkring. Vi förväntar oss dock att Försäkringskassan och övriga socialförsäkringsmyndigheter inom EU/EES kommer att se detta som ett undantagstillstånd, det vill säga att de hanterar dessa situationer som att inget har förändrats i den anställdes situation. Det finns inga officiella uttalanden, men det är de signaler vi har fått från Sverige och övriga länder. Det gäller att hålla sig uppdaterad.  

– Den 20 mars meddelade Öresunddirekt på sin hemsida att Försäkringskassan och Udbetaling Danmark har kommit överens om att socialförsäkringen för de som normalt är gränspendlare inte ska påverkas av restriktionerna som covid-19 medfört i följande situationer:

• För pendlare som bor i Sverige och normalt arbetar i Danmark så påverkas inte socialförsäkringen i Danmark av att pendlaren på grund av covid-19 måste arbeta hemifrån Sverige.
• För pendlare som bor i Danmark och normalt arbetar i Sverige så påverkas inte socialförsäkringen i Sverige av att pendlaren på grund av covid-19 måste arbeta hemifrån Danmark.
• För pendlare som har ett pågående A1-intyg för arbete i Sverige och Danmark (arbete i flera länder), det vill säga detta intyg gäller fortsatt.

– Notera att undantaget inte gäller pendlare som själva ändrar sitt arbetsmönster av annan anledning än reserestriktionerna som uppstått till följd av covid-19. Den som byter arbetsgivare eller får sidouppdrag bör kontakta Försäkringskassan eller Udbetaling Danmark för närmare besked om sin socialförsäkringssituation. Detsamma gäller pendlare som är osäkra på sin situation.

– När det gäller övriga pendlare inom EU/EES har Försäkringskassan inte gått ut med något officiellt uttalande, men vid muntliga kontakter har vi erfarit att Försäkringskassan fortsatt ser situationen som ett undantagstillstånd och kommer att bortse från hemarbetsdagar som uppkommer med anledning av reserestriktionerna. Vi förstår också att med stor sannolikhet kommer även andra myndigheter inom EU/EES att hantera frågan på så vis.

Vad gäller för personer som är anställda i Sverige av ett svenskt företag, men bor i Danmark och beskattas för hela lönen i Sverige (på grund av att de omfattas av Öresundsskatteavtalet där ett av villkoren är att man arbetar minst 50 procent i Sverige under varje tremånadersperiod?)

– I dagsläget vet vi inte hur Skatteverket ser på de tremånadersperioder där detta krav på arbete i Sverige inte kan uppfyllas på grund av reserestriktioner i spåren av corona, det vill säga om den anställde därmed riskerar att få viss del av lönen beskattad i Danmark eftersom man under en tremånadersperiod inte når upp till minst 50 procent arbete i Sverige.

Vad gäller för anställda som hade tänkt att undanta sin inkomst från beskattning i Sverige i enlighet med ”sexmånaderregeln” och måste avbryta utlandsvistelsen i förtid, eller som kommer att vistas fler dagar i Sverige än vad sexmånadersregeln tillåter?

– Svårt att säga. Skatteverket har inte gått ut med någon information här heller. Men till den så kallade sexmånadersregeln finns det en säkerhetsventil som gör att om en person, på grund av ändrade förutsättningar som personen inte har kunnat råda över inte längre uppfyller kraven för regelns tillämpning så ska beskattning ändå inte ske i Sverige ifall beskattningen skulle framstå som uppenbart oskälig.

– Krig, strejk och liknande är sådana omständigheter som kan aktualisera säkerhets-ventilen. En global pandemi borde också vara en sådan händelse. Bedömningen av vad som anses utgöra en uppenbart oskälig beskattning ska däremot göras restriktivt, och det ska röra sig om att tidsfristen för utlandsvistelsen inte uppnåtts med liten marginal. Här måste man också se till omständigheter i det enskilda fallet. Det går inte att säga alla som inte uppfyller kraven i sexmåndersregeln på grund av covid-19 kan använda denna säkerhetsventil. För den som avbryter en utlandsvistelse i förtid eller om någon på grund av covid-19 blir kvar i Sverige under längre tid än planerat kan tillämpningen av sexmånadersregeln äventyras.

Andra frågor som företagen inte får missa?

– I övrigt gäller att företagen måste se över vilka anställda som kan drabbas av förändrade skatte-och socialförsäkringssituationer för att de till exempel måste resa tillbaka till sitt hemland eller inte kan ta sig till sitt arbetsland på grund av reserestriktioner och annat till följd av covid-19 utbrottet.