Populismens framtåg

Experten: Populistpartier betraktas inte längre som galenpannor

De populistiska partierna spås stora framgångar i valet till EU-parlamentet i maj. Fredrik Erixon, en av grundarna till den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE, berättar varför.

"Vi står inför ett ödesval", har Liberalernas EU-parlamentariker Cecilia Wikström nyligen sagt och Marita Ulvskog anser att vi "befinner oss i ett farligt läge".

Varför dessa alarmistiska uttalanden? Jo, de så kallade populistiska partierna förväntas gå framåt ordentligt i EU:s parlamentsval som går av stapeln i slutet av maj.

De så kallade populistiska partierna, undrar ni? Ja, för även om alla självklart har en egen åsikt i den frågan, menar allt fler statsvetare och politiska analytiker att det skett en klar förskjutning under de senaste fem åren.

Bärs den populistiska vågen av arga gubbar som främst vill hålla Europa rent från invandrare, eller finns det andra värderingar i rörelse som de traditionella politikerna missat?

För att bringa lite klarhet i fenomenet har fPlus talat med Fredik Erixon, ekonom och sedan 2006 Director vid den Brysselbaserade politiska tankesmedjan The European Centre for International Political Economy (ECIPE).

Varför går det så bra för de populistiska partierna?

– Det finns två förklaringar. Den ena är migrationsfrågan som väljare rankar som en prioriterad fråga i varje land där vi ser att de populistiska partierna växer. Tillväxten sker på basis av ett allt större intresse av att få en annan inriktning på flyktingpolitiken.

– Den andra orsaken är att många av de etablerade partierna successivt har fått det svårare att behålla sina väljarbaser. Det hör i sin tur ihop med att de blivit oförmögna att ge svar på frågor och problem som ligger bortom migrationen, som till exempel tillgång på sjukvård.

Hur utvecklingen ter sig beror på vilket land man tittar på, förklarar Erixon.

– I Frankrike attraherar Le Pens parti väljare från både vänstern och högern, och partiet har stöd bland ungdomar som upplever sig som allt mer marginaliserade. De har svårt att hitta ett jobb och en bostad, samtidigt som trösklarna till arbetsmarknaden är höga vilket leder till att företag är tveksamma till att anställa unga personer.

– I andra länder är det mer äldre personer som lockas av de populistiska partierna. Tittar man på de skandinaviska länderna, Storbritannien och USA kan vi se en växande väljarskara som är orolig för att den nationella identiteten håller på att gå förlorad. De upplever också att politikerna inte har ett svar på frågan hur landets kulturella identitet ser ut, eller ska se ut.

Det är alltså skillnad på populister och populister, så att säga?

– Ja, i Italien finns det till exempel två grenar. En vänsterpopulistisk rörelse som framförallt fokuserar på ekonomiska frågor som den ekonomiska marginaliseringen av vissa grupper och regioner, samt hur globaliseringen förstärker den utvecklingen. Högerpopulisterna i Italien, å andra sidan, fokuserar på traditionella områden som migrationen och nationen. Även i Grekland är den populistiska rörelsen mer vänsterorienterad. På så sätt kan man dela upp den populistiska rörelsen.

Det finns de som menar att populismen vinner mark på så sätt att tidigare var gränsen mellan "populism" och "traditionell politik" tydligare. Nu menar allt fler att det som de traditionella partierna stämplar som populism är en växande mer verklighetsbaserad rörelse. Håller du med?

– Det har pågått en gradvis process sedan decennier i vilken väljarna i allt större utsträckning inte är lojala med de traditionella partierna. Det hör ihop med att samhället har moderniserats och minskat de klassiska klasslinjerna.

– Nu börjar även många av de europeiska populistiska partierna ha en rätt lång historia bakom sig. De har skaffat sig mer erfarenhet och lärt sig att kompromissa och att ha tålamod. Det gör att de upplevs som mer trovärdiga och inte längre betraktas som galenpannor, utan som partier med en genomtänkt politik som väljarna upplever som seriös. Därmed har också tröskeln för att rösta på dem sänkts.

Erixon menar att även de etablerade traditionella partiernas politik anpassats och ligger idag närmare de populistiska partiernas.

– Det har inte så mycket varit en medveten strategi, eller en fråga om politisk taktik, utan en gradvis ideologisk förskjutning. Ta Jeremy Corbyn i det brittiska Labour till exempel. Hans kritik mot det kapitalistiska systemet och globaliseringen ligger inte så långt från flera populistiska partiers inställning i dessa frågor.

– Det finns så klart skillnader, men många etablerade partier har genomgått denna ideologiska anpassning och successivt har de traditionella gränserna mot de populistiska partierna allt mer suddats ut. Det traditionella mitten-konsensus som vi levt med under 40 år har eroderats och det är de partier som tidigare företrätt denna konsensus som förändrats.

Vilka konsekvenser kommer en stark frammarsch av de populistiska partierna i EU-valet få enligt dig?

– Det beror lite på hur stark ställning de får. Det kan bli så att det uppstår ett antal populistiska block som tillsammans kanske får en tredjedel av väljarstödet. I så fall kommer de att kunna störa EU-samarbetet och bromsa förändringar. Min stora oro är att andra anpassar sig till populisterna och att det kan bli en majoritet för ett slutet EU, som är emot frihandel och liberala reformer i Europa. Det skulle innebära en radikal förändring av EU.

Vad tror du om Sverige. Kommer SD fortsätta att växa?

– Det kan varken jag eller någon annan svara på eftersom det hänger på hur andra partier agerar och om SD fortsatt kan modernisera och civilisera sig självt, och därmed blir mer accepterat av den allmänna opinionen.

– Men det är talande när SD nu säger att de inte vill lämna EU. Därmed placerar de sig bland andra partier i Europa som tidigare sagt att de vill lämna, men som nu vänt i frågan och nu istället fokuserar på frågor kring europeiska traditioner och värderingar.

– Om det fungerar kan SD mycket väl fortsätta att växa men det finns så klart risker för snedsteg av enskilda medlemmar, eller att partiledningen förändras. Det beror på hur de sköter sina kort.

Är du orolig över utvecklingen?

– Jag är inte orolig över att Sverige är på väg mot en nationalistisk eller isolationistisk politik. Snarare tror jag att Sverige kommer att vara ett av de länder som står stabilt i frågor om öppenhet mot omvärlden. Det beror inte minst på vår stora handelssektor och exportindustri som driver på mot mer öppenhet.

– Vi kommer inte att få se horder av fascister på våra gator, säger Erixon.

Han lyfter däremot en oro för att viktiga samarbeten inom EU kan hindras av populistiska partier från båda sidor.

– Ett EU där populister helt enkelt har större makt att förhindra en utveckling mot större tillväxt och dynamik.

Tror du att det konservativa block som Åkesson talar om, men som Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor ställer sig tvekande till kan bli verklighet. Även om Busch nyligen i alla fall öppnat för samtal med SD?

– Jag vet inte, men om det händer så kommer det att ta tid. Jag tror inte att det kommer att ske under denna mandatperiod, och sannolikt inte heller under nästa.

Moderaterna har ju nu en ledning som är den mest liberala det partiet någonsin haft, menar Ericon.

– Upplägget bygger ju också på att SD blir ett mer accepterat och civiliserat parti, utan en massa representanter som skapar skandaler med sina åsikter. I dagsläget vill inte andra närma sig SD eftersom nedåtrisken är för stor.

Toppnyheter

Marine Le Pen och Emmanuel Macron. TT
EU-valet Europa

Le Pens parti får en plats mer än Macron efter brexit

Frankrikes president Emmanuel Macrons parti och rivalen Marine Le Pens parti tar hem lika många platser i EU-parlamentet. Enligt de preliminära valresultaten får vardera parti 23 platser, skriver AFP.

Le Pens parti Nationell samling får 5,3 miljoner röster och Macrons parti En Marche får 5,1 miljoner röster, uppger det franska inrikesdepartementet. När Storbritannien lämnar EU och platserna omfördelas kommer däremot Nationell samling att få ytterligare en stol, medan En Marche stannar kvar på 23.

Det franska gröna partiet EELV levererade ett oväntat starkt valresultat och tog hem 13 platser i parlamentet.

10 min
Matteo Salvini.  ALESSANDRO GAROFALO / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet Europa

Salvini har siktet inställt på ekonomisk kommissionär

Italienska Lega, på yttersta högerkanten, ökade från 6 till 34 procent i EU-valet, dubbelt så mycket som regeringspartnern Femstjärnerörelsen. Ett sådant scenario ledde på förhand till spekulationer om att Lega-ledaren Matteo Salvini skulle manövrera ut sin populistiska partner.

Nu verkar Salvini ha siktet inställt bortom regeringsmakten. Han vill ha en plats i den beslutsfattande EU-kommissionen, samma kommission som den italienska inrikesministern bråkade med om den italienska budgeten förra året. Det skriver Bloomberg.

I en intervju med La7 säger Salvini att man kommer att begära att få en post som ekonomisk kommissionär, inom handel, jordbruk eller konkurrens.

– Då kommer vi i Lega få en starkare röst, säger han.

SvD beskriver utvecklingen i Italien som en av de största ekonomiska utmaningarna i EU. Landet är Europas fjärde största ekonomi och har bankproblem. ”En kris i Italien kan, i värsta fall, utlösa en ny ekonomisk kris i Europa.”

3 min
Europaparlamentet
EU-valet Europa

Rekordhögt valdeltagande – se grafiken land för land

Ett fragmenterat Europa där de två traditionellt stora grupperna, EPP och S&D, tappade mark – samtidigt som EU-skeptiska partier och gröna partier gick framåt. Det är resultatet av den preliminära rösträkningen i EU-parlamentsvalet.

Flera medier sammanfattar på måndagsmorgonen de viktigaste slutsatserna av valet och Politico publicerar grafik som gör det möjligt att utforska valresultatet land för land på egen hand. Bland annat kan man se att valdeltagandet var högst i Belgien och Luxemburg och lägst i Slovenien och Slovakien.

Enligt EU-parlamentets hemsida landar valdeltagandet på 50,9 procent. Det är första gången på 20 år som valdeltagandet är så högt i ett EU-val. I valet 2014 var deltagandet lägre än 43 procent.

Bedömare menar att populistpartiernas framgångar och en ökad medvetenhet om klimatfrågor har motiverat väljare att rösta, skriver BBC.

3 tim
Läs mer om EU-valet Europa
Arkivbilder TT
EU-valet Sverige

Freden i Europa viktigast – miljön på fjärde plats

Trots att många partier fokuserade på miljö- och klimat under valrörelsen hamnade frågan inte i topp när väljarna fick ranka vad som var viktigast för dem i SVT:s vallokalundersökning Valu.

Fred och demokrati hamnade i topp på listan. 58 procent anser att "Freden i Europa" var av mycket stor betydelse för dem, följt av "Demokratin" med 54 procent. De tillfrågade kan alltså kryssa i flera ämnen som mycket viktiga. År 2014 var siffrorna liknande, 59 respektive 51 procent.

På tredje plats hamnade brottsbekämpning, som klättrat från en niondeplats år 2014. På delad fjärdeplats hamnar miljön tillsammans med jämställdhet.

Enligt Valu ansåg 49 procent att miljön var bland de viktigaste frågorna, jämfört med 51 procent 2014.

2 tim
Jan Björklund  SVT
EU-valet Sverige

Jan Björklund om L:s låga siffra: Inte lyckats mota bort EU-kritiska vindar

L-ledaren Jan Björklund tror att den EU-skeptiska vinden som blåst över Europa är en av anledningarna till partiets låga valresultat.

– Jag tror att vi nådde ut med vårt budskap, men vinden blåste åt ett annat mer EU-skeptiskt håll. Vi har inte lyckats mota bort det, det är ett misstag, säger Björklund när han på morgonen gästar SVT:s Morgonstudion.

Centerpartiet ökade i EU-valet och Fredrick Federley, som även han gästade Morgonstudion, förklarar resultatet med att partiet har varit tydliga i värderingsfrågor och fokuserat på klimatet. Han säger också att han är glad att Liberalerna klarat sig över spärren.

– Vi kommer att börja förhandla med En Marche redan i eftermiddag om att blida en ny grupp, då är det viktigt att vi har Liberalerna med också.

2 tim
Några av de svenska parlamentarikerna: Övre raden: Heléne Fritzon (S), David Lega (KD), Charlie Weimers (SD), Abir Al-Sahlani (C). Nedre raden: Alice Bah Kuhnke, Tomas Tobé (M), Malin Björk (V) och Karin Karlsbro (L).
EU-valet Sverige

Parlamentarikerna som tar plats i Bryssel – flera nya

Socialdemokraterna får enligt det preliminära valresultatet behålla sina fem mandat i EU-parlamentet.

Förutsatt att ingen kryssar sig förbi kommer S att representeras av Heléne Fritzon, Johan Danielsson, Jytte Guteland, Erik Bergkvist och Evin Incir.

Moderaterna gick framåt enligt de preliminära siffrorna, vilket betyder att man ökat mandaten från tre till fyra i parlamentet. Parlamentarikerna som tar plats blir därmed troligen Tomas Tobé, Jessica Polfjärd, Jörgen Warborn och Arba Kokalari.

Även SD ökar med ett mandat och landar nu på tre. SD-parlamentarikerna som tar plats blir med reservation för personkryss Peter Lundgren, Jessica Stegrud och Charlie Weimers.

Centerpartiet ökar enligt de preliminära siffrorna och går från ett till två mandat. Parlamentarikerna som ser ut att ta plats blir Fredrick Federley och Abir Al-Sahlani.

Likaså KD ökar från ett till två mandat och kommer troligen att representeras av Sara Skyttedal och David Lega.

MP tappar två mandat och representeras troligen av Alice Bah Kuhnke och Pär Holmgren. V behåller ett mandat och deras parlamentariker blir Malin Björk. L tappar ett mandat och representeras av Karin Karlsbro.

3 tim
Läs mer om EU-valet Sverige
New York-börsen, Stockholmsbörsen, grönt jubel i Tyskland.  TT
Dagens börs

Uppåt på börsen utan hjälp från tyngsta aktörerna

Stockholmsbörsen inleder veckan med klara uppgångar och 27 av de 29 OMXS30-bolagen står på plus 25 minuters handel. Börserna ute i Europa stiger också i den tidiga handeln.

• OMXS: +0,5 procent
• OMXS30: +0,5 procent

Börsaktiviteten ser ut att bli måttlig under dagen och kontinentens handlare får jobba utan vägledningen från de globala finansmarknadernas tyngsta aktörer. New York- och Londonbörserna är nämligen helgstängda.

På söndagen avslutades valet till Europaparlamentet och de traditionella större partierna backade samtidigt som de gröna och liberala blocken firade framgångar. Även de EU-skeptiska och högerpopulistiska partierna gick framåt men bara måttligt.

EU-valet kommer inte att få några stora, omedelbara effekter på de globala börserna, spår Barclays seniora strateg Shin Kadota. Strategen säger till Reuters att valresultaten måste sjunka in i de olika länderna innan de får politisk påverkan.

14 min
Eugene Hoshiko / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Negativt i Asien – avvaktar Trumps samtal med Abe

Det var mestadels röda siffror på Asiens ledande börser ett par timmar in i måndagshandeln. Vid 05.20, svensk tid, låg indexen som följer:

• Nikkei: +0‚3 %
• Shanghai: –0,5 %
• Shenzhen: +/– 0
• Hongkong: –0,8 %
• Kospi: –0,1 %

Investerarna lägger sitt fokus på EU-valet och Donald Trumps besök i Japan, där han bland annat spelat golf med premiärministern Shinzo Abe, enligt CNBC.

Efter valet har euron förstärkts mot dollarn, jämfört med förra veckan, skriver CNBC.

Än så länge har den japanska börsen inte fått någon större hjälp av Trumps statsbesök, men Tokyobörsen inväntar de formella samtalen som inleds under måndagen, skriver TT.

4 tim
Läs mer om Dagens börs
Joerg Meuthen, toppkandidat för tyska AfD när resultaten presenterades. CHRISTOPH SOEDER / DPA
EU-valet reaktioner och analyser

”Ytterhögern lyckades inte svämma över Europa”

Europas extremhöger gick framåt men inte så starkt som en del befarade, konstaterar flera politiska skribenter på måndagsmorgonen efter att det preliminära valresultatet blivit klart.

”Det är goda nyheter för Europas demokratiska partier och ännu bättre nyheter för EU”, skriver Politicos Matthew Karnitschnig i en analys. Enligt honom har strategin från Europas centristiska politiska skikt – att utmåla valet som ett ödesval för Europa – mobiliserat väljarna. Att populisterna inte översvämmat EU är en seger för politiker som Angela Merkel och Emmanuel Macron, menar han.

SvD:s Teresa Küchler skriver att EU-valets resultat innebär en rejäl omskakning. EPP blir fortsatt största partigrupp men försvagas. Det är omskakande att ytterhögern fick framåt, skriver Küchler som samtidig noterar att valdeltagandet ser ut att landa på över 50 procent. ”EU-intresset har åtminstone fått sin renässans.”

3 tim
Ebba Busch Thor. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet reaktioner och analyser

”Busch Thor var bättre på träning än på match”

Flera ledarsidor uppmärksammar på morgonen nattens preliminära valresultat i EU-parlamentsvalet.

M:s ökning kommer att stärka Ulf Kristersson och öka partiets självförtroende, skriver Aftonbladets Anders Lindberg i en ledare. Han menar att detta kan leda till att KD:s framgång kan komma av sig.

”Ebba Busch Thor var bättre på träning än på match”, konstaterar Lindberg.

Barometerns ledarskribent Martin Tunström skriver också om de preliminära valresultaten på högerkanten. Han menar att M:s uppgång de senaste dagarna verkar ha handlat om en borgerlig kannibalism.

”Intern kannibalism inom det liberala blocket är också en delförklaring till Centerns framgång som bland annat kan ses som en följd av Liberalernas katastrofala val”, skriver Tunström i ledaren.

Ledarskribenten Linda Westerlind på Västerbottens Folkblad koncentrerar sig i stället på situationen för S som hon menar gjorde ett relativt stabilt val.

”Nu är det upp till bevis för de svenska parlamentarikerna att stå upp för demokrati, rättvisa och jämlikhet. Även i parlamentet” skriver hon.

4 tim
Läs mer om EU-valet reaktioner och analyser
Alastair Grant / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit - förhandlingarna

Efter segern: ”Borde få vara med i brexitförhandlingar”

Brexitpartiets ledare Nigel Farage kräver att få vara med i brexitförhandlingarna, rapporterar Reuters.

– Vi borde få vara med nu, det står ganska klart, säger han efter att det nya partiet blivit det klart största brittiska partiet i EU-parlamentet.

Han anser också att Storbritannien måste lämna EU den 31 oktober.

– Om vi inte lämnar den dagen så kan ni förvänta er att Brexitpartiet kommer att upprepa den här överraskningen i nästa val.

När 99 procent av rösterna var räknade tidigt på måndagsmorgonen låg partiet på 31,6 procent, enligt Europe Elects. Landets största partier De konservativa Torypartiet och Labour tappade stort.

1 tim
Storbritanniens finansminister Philip Hammond och avgående premiärminister Theresa May.  Frank Augstein / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

”Svårt för efterträdare att sträva efter hård brexit”

Theresa Mays efterträdare kommer att få svårt att trotsa det brittiska parlamentets vilja och försöka ta Storbritannien ut ur EU utan ett avtal. Det säger landets finansminister Philip Hammond till BBC.

Sedan May meddelade sin avgång har flera premiärministerkandidater sagt att Storbritannien måste lämna EU den 31 oktober, med eller utan ett avtal. Men det brittiska parlamentet har flera gånger röstat mot en brexit utan avtal, skriver Reuters.

– En premiärminister som ignorerar parlamentets vilja kan inte vänta sig att överleva särskilt länge, säger Hammond till BBC.

Igår 15:04
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Blandade känslor under Liberalernas valvaka. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

L:s rysare – 3 800 röster från fyraprocentsspärren

Det slutliga resultatet i det svenska EU-parlamentsvalet kommer att vara klart senast på fredag, skriver Aftonbladet. Hittills har 5 984 av 6 305 valdistrikt räknats och inga fler mandat kommer in under natten.

– Det som återstår är 321 uppsamlingsdistrikt som räknar de så kallade onsdagsrösterna, säger Valmyndighetens pressekreterare Lars Aden Lisinki.

Det är sena förtidsröster och utlandsröster som ska räknas, och den räkningen ska vara avslutad senast på torsdag. Länsstyrelsernas slutliga rösträkning ska enligt planen avslutas på fredag. Enligt DN är Liberalerna för tillfället endast omkring 3 800 röster från fyraprocentsspärren, men statsvetarprofessorn Henrik Ekengren Oscarsson menar att partiet har säkrat ett mandat.

– De har en plats i parlamentet, det kan jag säga, säger han i SVT.

Den liberala riksdagsledamoten Fredrik Malm är inte lika säker på saken.

”Nu går jag och lägger mig. Hoppas vårt mandat är kvar till frukost”, skriver han på Twitter.

Igår 23:43
Geert Vanden Wijngaert / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

Här är frågorna som EU måste lösa

När de sista rösterna är räknade i de 28 medlemsländerna är det många knäckfrågor som väntar på en lösning, skriver DI.

Handeln

I skuggan av rådande handelskonflikt mellan USA och Kina gäller det att EU inte bli måltavla för USA-tullar, inte minst på fordonsindustrin.
Framöver gäller det också att förstärka den inre marknaden, hantera hoten mot internationella handelssystemet WTO och samtidigt driva en handelspolitik som tar höjd för negativa klimateffekter.

Brexit

Om vi ser en brexit den 31 oktober betyder att EU måste göra allt för att sluta ett handelsavtal med ett unionsfritt Storbritannien.

Klimatet

Om EU:s många löften om skärpta klimatmål efter 2020-talet ska sättas i verket räcker det inte bara med utsläppsrätter. Då måste hela EU-politiken ses över, inklusive handel och jordbruksstöd.

Migrationen

Frågan om migrationen och EU:s yttre gräns är en av unionens största stötestenar, inte minst efter migrationskrisen 2015. Om frågan inte blir löst i form av exempelvis en harmoniserad asylprocess, riskerar unionens auktoritet att fortsätta undermineras medan flyktingsmugglingen över Medelhavet fortsätter.

Budgeten

EU:s långtidsbudget inför 2021–2027 blir extra viktigt, dels eftersom det sker utan Storbritanniens bidrag och dels eftersom det kräver omfördelningar från region- och jordbruksstöd till bland annat forskning, gränskontroll och försvar, och till och med migration.

Igår 16:36
Väljare i en vallokal i Ungern. Peter Komka / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
EU-valet 2019

Trendbrott i valdeltagandet – stiger stort i flera länder

I varje EU-val har valdeltagandet blivit lägre än i det föregående, men det trenden ser ut att brytas i årets val. Flera medier rapporterar om att valdeltagandet ökar stort på flera håll.

I bland annat Tyskland, Spanien, Polen, Ungern och Rumänien var deltagandet klart högre än i det senaste valet 2014. I några av länderna var siffran tio procentenheter högre.

”Folk bara röstar och röstar”, konstaterade sajten Europe Elects på Twitter.

Enligt The Guardian ser valdeltagande ut att bli det högsta sedan 1994.

Igår 13:02
Läs mer om EU-valet 2019
undefined