Populismens framtåg

Experten: Populistpartier betraktas inte längre som galenpannor

De populistiska partierna spås stora framgångar i valet till EU-parlamentet i maj. Fredrik Erixon, en av grundarna till den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE, berättar varför.

"Vi står inför ett ödesval", har Liberalernas EU-parlamentariker Cecilia Wikström nyligen sagt och Marita Ulvskog anser att vi "befinner oss i ett farligt läge".

Varför dessa alarmistiska uttalanden? Jo, de så kallade populistiska partierna förväntas gå framåt ordentligt i EU:s parlamentsval som går av stapeln i slutet av maj.

De så kallade populistiska partierna, undrar ni? Ja, för även om alla självklart har en egen åsikt i den frågan, menar allt fler statsvetare och politiska analytiker att det skett en klar förskjutning under de senaste fem åren.

Bärs den populistiska vågen av arga gubbar som främst vill hålla Europa rent från invandrare, eller finns det andra värderingar i rörelse som de traditionella politikerna missat?

För att bringa lite klarhet i fenomenet har fPlus talat med Fredik Erixon, ekonom och sedan 2006 Director vid den Brysselbaserade politiska tankesmedjan The European Centre for International Political Economy (ECIPE).

Varför går det så bra för de populistiska partierna?

– Det finns två förklaringar. Den ena är migrationsfrågan som väljare rankar som en prioriterad fråga i varje land där vi ser att de populistiska partierna växer. Tillväxten sker på basis av ett allt större intresse av att få en annan inriktning på flyktingpolitiken.

– Den andra orsaken är att många av de etablerade partierna successivt har fått det svårare att behålla sina väljarbaser. Det hör i sin tur ihop med att de blivit oförmögna att ge svar på frågor och problem som ligger bortom migrationen, som till exempel tillgång på sjukvård.

Hur utvecklingen ter sig beror på vilket land man tittar på, förklarar Erixon.

– I Frankrike attraherar Le Pens parti väljare från både vänstern och högern, och partiet har stöd bland ungdomar som upplever sig som allt mer marginaliserade. De har svårt att hitta ett jobb och en bostad, samtidigt som trösklarna till arbetsmarknaden är höga vilket leder till att företag är tveksamma till att anställa unga personer.

– I andra länder är det mer äldre personer som lockas av de populistiska partierna. Tittar man på de skandinaviska länderna, Storbritannien och USA kan vi se en växande väljarskara som är orolig för att den nationella identiteten håller på att gå förlorad. De upplever också att politikerna inte har ett svar på frågan hur landets kulturella identitet ser ut, eller ska se ut.

Det är alltså skillnad på populister och populister, så att säga?

– Ja, i Italien finns det till exempel två grenar. En vänsterpopulistisk rörelse som framförallt fokuserar på ekonomiska frågor som den ekonomiska marginaliseringen av vissa grupper och regioner, samt hur globaliseringen förstärker den utvecklingen. Högerpopulisterna i Italien, å andra sidan, fokuserar på traditionella områden som migrationen och nationen. Även i Grekland är den populistiska rörelsen mer vänsterorienterad. På så sätt kan man dela upp den populistiska rörelsen.

Det finns de som menar att populismen vinner mark på så sätt att tidigare var gränsen mellan "populism" och "traditionell politik" tydligare. Nu menar allt fler att det som de traditionella partierna stämplar som populism är en växande mer verklighetsbaserad rörelse. Håller du med?

– Det har pågått en gradvis process sedan decennier i vilken väljarna i allt större utsträckning inte är lojala med de traditionella partierna. Det hör ihop med att samhället har moderniserats och minskat de klassiska klasslinjerna.

– Nu börjar även många av de europeiska populistiska partierna ha en rätt lång historia bakom sig. De har skaffat sig mer erfarenhet och lärt sig att kompromissa och att ha tålamod. Det gör att de upplevs som mer trovärdiga och inte längre betraktas som galenpannor, utan som partier med en genomtänkt politik som väljarna upplever som seriös. Därmed har också tröskeln för att rösta på dem sänkts.

Erixon menar att även de etablerade traditionella partiernas politik anpassats och ligger idag närmare de populistiska partiernas.

– Det har inte så mycket varit en medveten strategi, eller en fråga om politisk taktik, utan en gradvis ideologisk förskjutning. Ta Jeremy Corbyn i det brittiska Labour till exempel. Hans kritik mot det kapitalistiska systemet och globaliseringen ligger inte så långt från flera populistiska partiers inställning i dessa frågor.

– Det finns så klart skillnader, men många etablerade partier har genomgått denna ideologiska anpassning och successivt har de traditionella gränserna mot de populistiska partierna allt mer suddats ut. Det traditionella mitten-konsensus som vi levt med under 40 år har eroderats och det är de partier som tidigare företrätt denna konsensus som förändrats.

Vilka konsekvenser kommer en stark frammarsch av de populistiska partierna i EU-valet få enligt dig?

– Det beror lite på hur stark ställning de får. Det kan bli så att det uppstår ett antal populistiska block som tillsammans kanske får en tredjedel av väljarstödet. I så fall kommer de att kunna störa EU-samarbetet och bromsa förändringar. Min stora oro är att andra anpassar sig till populisterna och att det kan bli en majoritet för ett slutet EU, som är emot frihandel och liberala reformer i Europa. Det skulle innebära en radikal förändring av EU.

Vad tror du om Sverige. Kommer SD fortsätta att växa?

– Det kan varken jag eller någon annan svara på eftersom det hänger på hur andra partier agerar och om SD fortsatt kan modernisera och civilisera sig självt, och därmed blir mer accepterat av den allmänna opinionen.

– Men det är talande när SD nu säger att de inte vill lämna EU. Därmed placerar de sig bland andra partier i Europa som tidigare sagt att de vill lämna, men som nu vänt i frågan och nu istället fokuserar på frågor kring europeiska traditioner och värderingar.

– Om det fungerar kan SD mycket väl fortsätta att växa men det finns så klart risker för snedsteg av enskilda medlemmar, eller att partiledningen förändras. Det beror på hur de sköter sina kort.

Är du orolig över utvecklingen?

– Jag är inte orolig över att Sverige är på väg mot en nationalistisk eller isolationistisk politik. Snarare tror jag att Sverige kommer att vara ett av de länder som står stabilt i frågor om öppenhet mot omvärlden. Det beror inte minst på vår stora handelssektor och exportindustri som driver på mot mer öppenhet.

– Vi kommer inte att få se horder av fascister på våra gator, säger Erixon.

Han lyfter däremot en oro för att viktiga samarbeten inom EU kan hindras av populistiska partier från båda sidor.

– Ett EU där populister helt enkelt har större makt att förhindra en utveckling mot större tillväxt och dynamik.

Tror du att det konservativa block som Åkesson talar om, men som Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor ställer sig tvekande till kan bli verklighet. Även om Busch nyligen i alla fall öppnat för samtal med SD?

– Jag vet inte, men om det händer så kommer det att ta tid. Jag tror inte att det kommer att ske under denna mandatperiod, och sannolikt inte heller under nästa.

Moderaterna har ju nu en ledning som är den mest liberala det partiet någonsin haft, menar Ericon.

– Upplägget bygger ju också på att SD blir ett mer accepterat och civiliserat parti, utan en massa representanter som skapar skandaler med sina åsikter. I dagsläget vill inte andra närma sig SD eftersom nedåtrisken är för stor.

Toppnyheter

YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krångliga EU-regler bromsar svenska företag”

”Europas regler för e-handel är för krångliga och måste förenklas”, skriver Erik Olofsson, Nordenchef för Stripe, på sajten Realtid. Han menar att kraven på regelefterlevnad kraftigt hämmar bolagens tillväxt.

Då många e-handelsföretag befinner sig på en global marknad, skulle det underlätta om regelverken var mer enhetliga på EU-nivå.

”Reglerna blir allt fler och mer detaljerade och präglas dessutom av en mängd undantag. Många länder har sina egna regler. Det är svåröverskådligt, krångligt och skapar osäkerhet”.

Enligt en färsk studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, anser tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt.

”Sveriges många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter”, skriver Erik Olofsson på Realtid.

Igår 11:40
Läs mer om Regelkrånglet
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Storbritannien i recession – värsta BNP-raset på 40 år

Storbritanniens ekonomi krympte med en femtedel under årets coronadrabbade andra kvartal, jämfört med det föregående. Det visar preliminära siffror från önationens statistikmyndighet. Det är andra kvartalet av tillbakagång och innebär att ekonomin nu officiellt gått in i recession, för första gången på elva år, rapporterar BBC.

BNP-raset är det största sedan man 1955 började mäta utvecklingen, enligt Trading Economics.

Jämfört med fjolårets motsvarande period hade BNP minskat med 22 procent. Utfallet var i linje med analytikernas förväntan enligt Trading Economics konsensusprognos.

Lägre konsumtion svarar för 70 procent av raset, enligt statistikmyndigheten.

25 min
Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jobbkris i Storbritannien – största sedan finanskrisen

Sysselsättningen i Storbritannien föll med nästan en kvarts miljon under coronakvartalet, från nivåerna i början av året. Det är det högsta raset sedan finanskrisen, rapporterar BBC och CNBC.

Arbetslösheten låg på 3,9 procent under andra kvartalet.

Siffrorna är samtidigt förrädiskt milda, skriver CNBC, och syftar till att Storbritanniens stödåtgärder än så länge har skyddat arbetstagare från den verkliga smällen mot arbetskraften. En smäll som ekonomer oroar sig kommer kännas hårdare när stödet ändras i oktober, skriver BBC.

2,7 miljoner personer ansökte om a-kassa under juli, en ökning med 117 procent från i mars, visar färska siffror från Storbritanniens statistikmyndighet.

Igår 08:06
Läs mer om Den globala konjunkturen
Kamala Harris. Alexander Drago / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Analyser: ”Harris kan ge Biden de svartas röster”

Demokraternas Joe Biden valde en kvinna med ett viktigt representationsvärde när han valde Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat, skriver CNN:s Brandon Tensley i en analys. En svart och asiatisk kvinna signalerar att tiderna förändras – och det är inget att avfärda.

Men hennes makt kommer inte bara handla om representation. Om Biden vinner i november får hon verka i ett land med flera avgörande problem: en pandemi som Donald Trump gjort värre, en lågkonjunktur värre än under den stora depressionen och systematisk rasism inom polisen, skriver han.

”Vilket betyder att Harris, också, förmodligen får mycket ansvar i Vita huset.”

Biden har, genom att välja Harris, skrivit in svarta kvinnor i USA:s historia, skriver NBC News Jonathan Allen i en analys. De svarta kvinnorna har varit partiets ryggrad, ändå har de inte synts.

Men samtidigt handlar allt om att vinna: ”Han behöver deras röster – deras aktivism – i vågmästarstater”, skriver Allen.

BBC:s Anthony Zurcher listar styrkor och svagheter. En av styrkorna är mångfald då hon blir både första svarta kvinnan och första asiaten att kandidera till posten. Till svagheterna nämner Zurcher bland annat att hon, åtminstone under tiden hon var inriktad på presidentposten, vände kappan efter vinden.

3 tim
Kamala Harris. Arkivbild. Brynn Anderson / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kamala Harris blir Bidens vicepresidentkandidat

Kamala Harris blir Joe Bidens vicepresidentkandidat. Beskedet kommer efter månader av förhandsspekulationer.

”Joe Biden kan ena det amerikanska folket eftersom han har ägnat hela sitt liv åt att kämpa för oss. Och som president kommer han att bygga ett USA som lever upp till våra ideal”, skrev Harris på sitt instagramkonto efter att hennes namn avslöjades.

Den 55-åriga Harris är senator från Kalifornien. Hon deltog i Demokraternas primärval i vintras men hoppade av på ett tidigt stadium.

”Det är en stor ära för mig att välja Kamala Harris – en orädd kämpe för den lilla människan och en av landets bästa politiker – som min vicepresident”, skrev Biden på Twitter.

Igår 20:18
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Jacinda Ardern. Mark Mitchell / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Valet i Nya Zeeland kan skjutas upp efter nya fall

Valet i Nya Zeeland kan skjutas upp efter att landet fått fyra nya rapporterade fall av covid-19, de första på 102 dagar, rapporterar AFP.

– Vi söker hjälp av valkommissionen så vi har alla alternativ öppna. Inga beslut är tagna än, säger landets premiärminister Jacinda Ardern.

Landets parlament skulle ha lösts upp under onsdagen för att valet skulle kunna genomföras, men att det kan ske när som helst innan den 13 oktober. Det skulle därmed kunna förskjuta valet som var tänkt att hållas den 19 september.

2 tim
Personer med munskydd i Frankrike. Michel Euler / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Försämrat läge i Frankrike: ”Utveckling åt fel håll”

Antalet coronafall i Frankrike har nästan fördubblats sedan för några veckor sedan, skriver BBC. 1 397 personer rapporterades ha smittats måndag till tisdag.

– Den epidemiologiska situationen försämras: 2 000 nya fall per dag jämfört med 1 000 nya fall för tre veckor sedan, säger premiärminister Jean Castex och varnar för att utvecklingen ”går åt fel håll”.

Över 30 000 personer har dött av coronaviruset i Frankrike som har drygt 67 miljoner invånare.

2 tim
Kvinnor med munskydd i Spanien. Paul White / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ökad smitta i Spanien: ”Det är en kritisk tidpunkt”

Antalet bekräftat smittade av coronaviruset stiger igen i Spanien – bara sju veckor efter att landets våg börjat ge vika, skriver AFP.

Den senaste veckan har i genomsnitt nästan 5 000 nya fall rapporterats om dagen, vilket är en högre siffra än för Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien tillsammans.

– Det är en kritisk tidpunkt. Vi är precis vid den punkten där saker och ting kan bli bättre eller sämre, säger forskaren Salvador Macip till nyhetsbyrån.

Spanien, som tidigt under pandemin var hårt drabbat, hade några av Europas hårdaste restriktioner. Landet öppnade igen den 21 juni.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Svensk Handels näringspolitiske chef Mats Hedenström.  Pressbild/Svensk Handel
De svenska krispaketen

Svensk Handel vill se längre hyresstöd för modebutiker

De tillfälliga hyres- och omställningsstöd som regeringen har beslutat om är bra åtgärder, men de behöver förlängas och riktas mot de företag som behöver dem mest. Det anser Svensk Handel.

Enligt branschorganisationens näringspolitiske chef Mats Hedenström har coronakrisen visat vikten av likvärdiga spelregler för svenska handlare och deras utländska konkurrenter.

– Med några av Europas högsta hyror och arbetskraftskostnader blir det tufft att överleva och då är den av regeringen föreslagna sko- och klädskatten det sista vi behöver, säger han i ett pressmeddelande, i samband med morgonens Stilindex.

2 tim
Kockar som förbereder mat.  Lisa Arfwidson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småföretagarna: Sänk arbetsgivaravgiften igen

För små företag har utformningen av regeringens coronastöd varit som att luta sig mot ett duschdraperi. Det skriver Mattias Andersson från Småföretagarnas Riksförbund på SvD Debatt.

Det som gett bäst effekt för småföretagarna är de sänkta arbetsgivaravgifterna som avslutades sista juni, menar han.

”När regeringens semesterlunk snart övergår till budgetförhandlingar föreslår därför Småföretagarnas Riksförbund att en förlängning av sänkt arbetsgivaravgift resten av året omedelbart aviseras”, skriver Mattias Andersson.

Igår 21:01
Amanda Lind/Karin Pettersson. TT
undefined

”Antingen är Lind för svag eller så bryr sig inte S”

Kritiken mot kulturminister Amanda Lind växer sig starkare på landets kultursidor. Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson påpekar att det är en vecka sedan Lind sa att hon tryckt på regeringen för att understryka att det är viktigt att ge kulturbranschen bättre förutsättningar. Men några nya besked har inte kommit.

”Det går inte att tolka på annat sätt än att miljöpartisten Lind antingen är för svag för sitt uppdrag eller att Socialdemokraterna struntar i frågan”, skriver Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson.

DN:s Johan Hilton uppmärksammar tidningens egen sammanställning av hur mycket pengar som branschen har förlorat under krisen. Inom kort kommer både det offentliga och privata kulturutbudet minska dramatiskt, skriver han.

”Ingrip i handlingen, Amanda Lind”.

Igår 14:38
Läs mer om De svenska krispaketen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Illustrationsbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

Norsk läkare: Viruset kan finnas även efter vaccin

Preben Aavitsland, överläkare på norska folkhälsomyndigheten FHI, varnar för att det nya coronaviruset kan fortsätta att finnas även efter att ett vaccin har tagits fram. Det rapporterar Dagbladet.

Bland annat råder det frågetecken för hur länge ett vaccin skyddar och hur många som kommer att vaccinera sig runtom i världen. Samtidigt menar Aavitsland att ”allt hjälper” i försöken att minimera virusets påverkan.

Aavitsland pekar på svininfluensan, som efter sitt utbrott 2009–2010 blivit en av de vanligaste säsongsinfluensorna i landet, och menar att något liknande kan hända med coronaviruset.

Vissa delar av befolkningen, som gamla och svårt sjuka, löper då fortsatt stor risk att dö av viruset.

1 tim
Vladimir Putin meddelade i dag att Ryssland har tagit fram och godkänt världens första vaccin mot coronaviruset. Alexei Nikolsky / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Kan avskräcka människor i hela världen”

I Ryssland handlar jakten på ett vaccin mot coronaviruset inte bara om att begränsa pandemin och att läkemedelsföretag kan göra stora vinster – det handlar även om nationell prestige, skriver SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström i en analys.

”Chefen för den ryska fond som finansierar utvecklingen av vaccinet, Kirill Dmitrijev, har kallat det hela för ett ’Sputnik-ögonblick’. Han syftar på att hela världen togs på sängen när Sovjet 1957 sköt upp en satellit i rymden.”

Men att godkänna ett otillräckligt testat vaccin innebär stora risker – inte bara för Ryssland utan för hela världen, skriver DN:s medicinreporter Amina Manzoor.

”Om vaccinet skulle visa sig ge allvarliga biverkningar kan det också avskräcka människor i hela världen från att vaccinera sig med ett annat vaccin, som visat sig vara effektivt och säkert i studier.”

BBC:s hälsokorrespondent Fergus Walsh skriver att president Putin är ivrig att skicka ett tydligt budskap om Rysslands förmåga. ”Men att bara vara först räcker inte”, tillägger han.

Igår 13:45
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin