Populismens framtåg

Experten: Populistpartier betraktas inte längre som galenpannor

De populistiska partierna spås stora framgångar i valet till EU-parlamentet i maj. Fredrik Erixon, en av grundarna till den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE, berättar varför.

"Vi står inför ett ödesval", har Liberalernas EU-parlamentariker Cecilia Wikström nyligen sagt och Marita Ulvskog anser att vi "befinner oss i ett farligt läge".

Varför dessa alarmistiska uttalanden? Jo, de så kallade populistiska partierna förväntas gå framåt ordentligt i EU:s parlamentsval som går av stapeln i slutet av maj.

De så kallade populistiska partierna, undrar ni? Ja, för även om alla självklart har en egen åsikt i den frågan, menar allt fler statsvetare och politiska analytiker att det skett en klar förskjutning under de senaste fem åren.

Bärs den populistiska vågen av arga gubbar som främst vill hålla Europa rent från invandrare, eller finns det andra värderingar i rörelse som de traditionella politikerna missat?

För att bringa lite klarhet i fenomenet har fPlus talat med Fredik Erixon, ekonom och sedan 2006 Director vid den Brysselbaserade politiska tankesmedjan The European Centre for International Political Economy (ECIPE).

Varför går det så bra för de populistiska partierna?

– Det finns två förklaringar. Den ena är migrationsfrågan som väljare rankar som en prioriterad fråga i varje land där vi ser att de populistiska partierna växer. Tillväxten sker på basis av ett allt större intresse av att få en annan inriktning på flyktingpolitiken.

– Den andra orsaken är att många av de etablerade partierna successivt har fått det svårare att behålla sina väljarbaser. Det hör i sin tur ihop med att de blivit oförmögna att ge svar på frågor och problem som ligger bortom migrationen, som till exempel tillgång på sjukvård.

Hur utvecklingen ter sig beror på vilket land man tittar på, förklarar Erixon.

– I Frankrike attraherar Le Pens parti väljare från både vänstern och högern, och partiet har stöd bland ungdomar som upplever sig som allt mer marginaliserade. De har svårt att hitta ett jobb och en bostad, samtidigt som trösklarna till arbetsmarknaden är höga vilket leder till att företag är tveksamma till att anställa unga personer.

– I andra länder är det mer äldre personer som lockas av de populistiska partierna. Tittar man på de skandinaviska länderna, Storbritannien och USA kan vi se en växande väljarskara som är orolig för att den nationella identiteten håller på att gå förlorad. De upplever också att politikerna inte har ett svar på frågan hur landets kulturella identitet ser ut, eller ska se ut.

Det är alltså skillnad på populister och populister, så att säga?

– Ja, i Italien finns det till exempel två grenar. En vänsterpopulistisk rörelse som framförallt fokuserar på ekonomiska frågor som den ekonomiska marginaliseringen av vissa grupper och regioner, samt hur globaliseringen förstärker den utvecklingen. Högerpopulisterna i Italien, å andra sidan, fokuserar på traditionella områden som migrationen och nationen. Även i Grekland är den populistiska rörelsen mer vänsterorienterad. På så sätt kan man dela upp den populistiska rörelsen.

Det finns de som menar att populismen vinner mark på så sätt att tidigare var gränsen mellan "populism" och "traditionell politik" tydligare. Nu menar allt fler att det som de traditionella partierna stämplar som populism är en växande mer verklighetsbaserad rörelse. Håller du med?

– Det har pågått en gradvis process sedan decennier i vilken väljarna i allt större utsträckning inte är lojala med de traditionella partierna. Det hör ihop med att samhället har moderniserats och minskat de klassiska klasslinjerna.

– Nu börjar även många av de europeiska populistiska partierna ha en rätt lång historia bakom sig. De har skaffat sig mer erfarenhet och lärt sig att kompromissa och att ha tålamod. Det gör att de upplevs som mer trovärdiga och inte längre betraktas som galenpannor, utan som partier med en genomtänkt politik som väljarna upplever som seriös. Därmed har också tröskeln för att rösta på dem sänkts.

Erixon menar att även de etablerade traditionella partiernas politik anpassats och ligger idag närmare de populistiska partiernas.

– Det har inte så mycket varit en medveten strategi, eller en fråga om politisk taktik, utan en gradvis ideologisk förskjutning. Ta Jeremy Corbyn i det brittiska Labour till exempel. Hans kritik mot det kapitalistiska systemet och globaliseringen ligger inte så långt från flera populistiska partiers inställning i dessa frågor.

– Det finns så klart skillnader, men många etablerade partier har genomgått denna ideologiska anpassning och successivt har de traditionella gränserna mot de populistiska partierna allt mer suddats ut. Det traditionella mitten-konsensus som vi levt med under 40 år har eroderats och det är de partier som tidigare företrätt denna konsensus som förändrats.

Vilka konsekvenser kommer en stark frammarsch av de populistiska partierna i EU-valet få enligt dig?

– Det beror lite på hur stark ställning de får. Det kan bli så att det uppstår ett antal populistiska block som tillsammans kanske får en tredjedel av väljarstödet. I så fall kommer de att kunna störa EU-samarbetet och bromsa förändringar. Min stora oro är att andra anpassar sig till populisterna och att det kan bli en majoritet för ett slutet EU, som är emot frihandel och liberala reformer i Europa. Det skulle innebära en radikal förändring av EU.

Vad tror du om Sverige. Kommer SD fortsätta att växa?

– Det kan varken jag eller någon annan svara på eftersom det hänger på hur andra partier agerar och om SD fortsatt kan modernisera och civilisera sig självt, och därmed blir mer accepterat av den allmänna opinionen.

– Men det är talande när SD nu säger att de inte vill lämna EU. Därmed placerar de sig bland andra partier i Europa som tidigare sagt att de vill lämna, men som nu vänt i frågan och nu istället fokuserar på frågor kring europeiska traditioner och värderingar.

– Om det fungerar kan SD mycket väl fortsätta att växa men det finns så klart risker för snedsteg av enskilda medlemmar, eller att partiledningen förändras. Det beror på hur de sköter sina kort.

Är du orolig över utvecklingen?

– Jag är inte orolig över att Sverige är på väg mot en nationalistisk eller isolationistisk politik. Snarare tror jag att Sverige kommer att vara ett av de länder som står stabilt i frågor om öppenhet mot omvärlden. Det beror inte minst på vår stora handelssektor och exportindustri som driver på mot mer öppenhet.

– Vi kommer inte att få se horder av fascister på våra gator, säger Erixon.

Han lyfter däremot en oro för att viktiga samarbeten inom EU kan hindras av populistiska partier från båda sidor.

– Ett EU där populister helt enkelt har större makt att förhindra en utveckling mot större tillväxt och dynamik.

Tror du att det konservativa block som Åkesson talar om, men som Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor ställer sig tvekande till kan bli verklighet. Även om Busch nyligen i alla fall öppnat för samtal med SD?

– Jag vet inte, men om det händer så kommer det att ta tid. Jag tror inte att det kommer att ske under denna mandatperiod, och sannolikt inte heller under nästa.

Moderaterna har ju nu en ledning som är den mest liberala det partiet någonsin haft, menar Ericon.

– Upplägget bygger ju också på att SD blir ett mer accepterat och civiliserat parti, utan en massa representanter som skapar skandaler med sina åsikter. I dagsläget vill inte andra närma sig SD eftersom nedåtrisken är för stor.

Toppnyheter

Illustrationsbild.  REUTERS TV / TT NYHETSBYRÅN
Sjukdomsutbrottet i Kina

Två misstänkta fall av coronaviruset i Finland

Två kinesiska turister har sökt vård i Ivalo i norra Finland efter att ha fått influensaliknande symtom som kan vara coronaviruset, rapporterar Svenska Yle.

Proverna ska nu skickas på analys och ett preliminärt resultat väntas under fredagseftermiddagen.

– Den kinesiska familjen turistar i Lappland sedan några dagar. De har kommit dit från Wuhan i Kina via Norge, säger infektionsöverläkaren Markku Broas till Svenska Yle.

2 tim
En kvinna med ansiktsmask i staden Wuhan Achmad Ibrahim / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kina bekräftar nytt dödsfall utanför staden Wuhan

Lokala myndigheter i Kina bekräftar att ytterligare en person har dött i coronaviruset utanför sjukdomens smittcentrum i provinsen Hubei, rapporterar AFP.

Dödsfallet inträffade i den nordöstra provinsen Heilongjiang som gränsar till Ryssland, omkring 200 mil från staden Wuhan som är sjukdomens epicentrum.

På torsdagen bekräftades det första dödsfallet utanför Hubei-provinsen, en 80-årig man som diagnostiserats med sjukdomen och dog den 22 januari.

Enligt den kinesiska hälsomyndigheten har antalet konfirmerade fall av den sarsliknanden virussjukdomen nu stigit till 830.

3 tim
Sjukvårdspersonal i Kina. Dake Kang / TT NYHETSBYRÅN
undefined

14 personer har testats för viruset i Storbritannien

14 personer i Storbritannien har undersökts för coronaviruset från Kina, rapporterar Sky News. Fem av provresultaten ska vara negativa och man inväntar fortfarande svar på de resterande nio undersökningarna.

Två av personerna som undersökts ska ha fått influensa efter att ha rest till Wuhan i Kina, provinsen där sjukdomsutbrottet tros ha börjat.

I nuläget har coronaviruset dödat minst 18 personer och smittat över 600 personer i världen.

Igår 23:32
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Ursula von der Leyen, Michel Barnier och Charles Michel. TT/Twitter
Brexit - förhandlingarna

Brexitavtal signerat av EU-toppar – omröstning väntar

EU:s högsta ledare har formellt godkänt Storbritanniens brexitavtal, skriver EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på Twitter.

”Charles Michel (Europeiska rådets ordförande reds. anm.) och jag har precis skrivit under Storbritanniens uträdesavtal, vilket öppnar upp för att det ska gå igenom EU-parlamentet”, skriver hon.

På torsdag nästa vecka ska EU-parlamentet rösta om avtalet.

1 tim
Brittiska drottningen. CHRIS RADBURN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Drottningen har skrivit under – allt klart för brexit

Den brittiska processen för att lämna EU är nu formellt avslutad, sedan drottning Elizabeth skrivit under brexitlagstiftningen som tidigare klubbats av parlamentets båda kammare, skriver AFP.

Senare under torsdagen väntas även EU-parlamentets konstitutionella utskott rösta ja till avtalet, skriver TT. Därefter återstår bara för parlamentet som helhet att rösta ja när det samlas på onsdag i Bryssel.

Slutligen ska utträdet formellt godkännas av samtliga medlemsländer, innan britterna kan lämna unionen sent på kvällen 31 januari.

Igår 16:56
Boris Johnson i parlamentet på onsdagskvällen JESSICA TAYLOR / AFP
undefined

Brexitlagen igenom sista hindret – på väg bli lag

Storbritannien har tagit ytterligare ett steg mot att lämna EU den 31 januari när brexitlagstiftningen under onsdagskvällen gick igenom det sista skedet i parlamentet. Det enda som återstår för för lagen att träda i kraft är att drottningen ska ge sitt samtycke, något som kan ske redan under torsdagen, rapporterar internationella nyhetsbyråer.

Överhuset hade försökt få in några ändringar i lagen, rapporterar Reuters, bland annat rörande skydd för barn som ensamma kommer till Storbritannien. Men Boris Johnson har motsatt sig alla ändringar, och överhuset valde till slut att släppa igenom lagen.

Innan utträdet blir helt klart ska även Europaparlamentet godkänna avtalet, något som väntas ske den 29 januari.

22 jan
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Högsta domstolen meddelade dom i det uppmärksammade målet mellan staten och Girjas sameby på torsdagen. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Ledarsvepet

Ledare: Lagar grundade i etnicitet är inte rätt väg

Statsminister Stefan Löfvens humör, den svenska cancervården och Högsta domstolens beslut gällande Girjas sameby är några av ämnena som tas upp på dagens ledarsidor.

”Var inte så sur, Stefan Löfven”, skriver ledarskribenten Eva Franchell i Aftonbladet. Trots att det råder dystra politiska tider var det inte bättre förr menar hon och drar bland annat paralleller till 1970-talets diktaturer i Europa.

Det är bortom all anständighet att människor dör i onödan i väntan på cancervård i Sverige, skriver Expressens ledarsida. För att råda bot på situationen måste sjukvården prioritera och vårdgarantier riktas mot de allvarligast sjuka, skriver tidningen på ledarplats.

SvD:s ledarskribent Jesper Sandström tar upp Girjas sameby som efter en lång rättstvist nu får ensamrätt att besluta över jakt- och fiskerättigheter. Sandström menar att den liberala linjen måste vara att motsätta sig lagstiftning grundad i etnicitet, oavsett om den försvaras av samer eller av andra nationalister.

Sydsvenskans ledarsida menar istället att det inte är mer än rätt att samebyn vann mot svenska staten. ”Den största vinnaren är kanske, trots allt, ett lite mer anständigt Sverige”, skriver man.

1 tim
Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Det brådskar att välja snabbare klimatpolitiska spår”

På tisdagen inleddes World Economic Forum som samlar världens ledare i den schweiziska staden Davos. Som väntat hamnade klimatets utmaningar högt på agendan.

”Arbetet för att bromsa klimatförändringarna går oroväckande långsamt”, skriver Sydsvenskans ledarsida. De har tagit del av en ny undersökning från PwC som visar att världens företagsledare oroar sig för den ekonomiska utvecklingen.

Men trots att en grön trend är på gång krävs det stora klimatpolitiska åtgärder för att stimulera den utvecklingen, skriver Sydsvenskan.

Carolin Dahlman på Kristianstadsbladets ledarsida skriver att Greta Thunbergs anklagelser mot tidigare generationer är grundlös.

”Näringslivets långsiktigt hållbara förslag, finansvärldens ekonomiska muskler och forskarnas påhittighet finns där. Det enda de behöver för att lugna klimatpaniken är resurser – det vill säga mer pengar och ekonomisk tillväxt”, skriver Carolin Dahlman.

Richard Böhme på Östersunds-Postens ledarsida skriver att Trumps tal i Davos snarast var att likna med en valkampanj. Han ser en ny strategi hos den ovanligt lugna amerikanska presidenten som uppvisade en betydligt mer optimistisk sida.

”Nu var udden riktad mot alla ’domedagsprofeter’ som inte ville inse att vi lever i den bästa av världar. Alla cyniker som bara hänger läpp och inte glatt blickar mot den ljusa framtiden”, skriver Richard Böhme.

Igår 16:44
Läs mer om Ledarsvepet
Avspärrning efter sprängning i Malmö. Illustrationsbild.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Sprängningarna i Sverige

Endast sju dömdes för sprängdåd under 2019

Trots att antalet anmälda sprängdåd ökade kraftigt under 2019 så har endast sju personer dömts, enligt en granskning som genomförts av SR Ekot.

– Det är svårt med den tekniska bevisningen när det har sprängts. Det mesta sprängs ju bort i samband med detonationen, säger Marie Borgh, chef för det nationella bombskyddet till Ekot.

Totalt gjordes 257 anmälningar under förra året. Enligt polisen är det vanligaste motivet att skrämmas, inte att döda. Men i många fall tycks gärningsmännen vara likgiltiga för eventuella dödsfall.

– Vissa av laddningarna har varit så kraftfulla att det funnits en risk för det. Det struntar man uppenbarligen i, säger Marie Borgh.

1 tim
Sprängda adressen på Östermalm.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sprängning på Östermalm kopplas till knarkcentral

Bostadshuset på Östermalm i Stockholm som utsattes för en explosion i förra veckan har använts som knarkcentral där kunder bland annat kunde köpa kokain och cannabis, enligt uppgifter till Expressen.

Tanken med knarkcentralen är att försvåra för polisen att skapa en beviskedja kring narkotikahandeln då försäljningen inte skedde direkt mellan säljare och köpare.

– De här personerna är proffs. Det är inte någon som odlar hemma om man säger så. Man kan köpa olika grejer, berättar en person som själv köpt narkotika på adressen för tidningen.

Polisen vill inte kommentera uppgifterna om att bostadshuset på Östermalm använts som knarkcentral.

2 tim
Läs mer om Sprängningarna i Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer