Populismens framtåg

Experten: Populistpartier betraktas inte längre som galenpannor

De populistiska partierna spås stora framgångar i valet till EU-parlamentet i maj. Fredrik Erixon, en av grundarna till den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE, berättar varför.

"Vi står inför ett ödesval", har Liberalernas EU-parlamentariker Cecilia Wikström nyligen sagt och Marita Ulvskog anser att vi "befinner oss i ett farligt läge".

Varför dessa alarmistiska uttalanden? Jo, de så kallade populistiska partierna förväntas gå framåt ordentligt i EU:s parlamentsval som går av stapeln i slutet av maj.

De så kallade populistiska partierna, undrar ni? Ja, för även om alla självklart har en egen åsikt i den frågan, menar allt fler statsvetare och politiska analytiker att det skett en klar förskjutning under de senaste fem åren.

Bärs den populistiska vågen av arga gubbar som främst vill hålla Europa rent från invandrare, eller finns det andra värderingar i rörelse som de traditionella politikerna missat?

För att bringa lite klarhet i fenomenet har fPlus talat med Fredik Erixon, ekonom och sedan 2006 Director vid den Brysselbaserade politiska tankesmedjan The European Centre for International Political Economy (ECIPE).

Varför går det så bra för de populistiska partierna?

– Det finns två förklaringar. Den ena är migrationsfrågan som väljare rankar som en prioriterad fråga i varje land där vi ser att de populistiska partierna växer. Tillväxten sker på basis av ett allt större intresse av att få en annan inriktning på flyktingpolitiken.

– Den andra orsaken är att många av de etablerade partierna successivt har fått det svårare att behålla sina väljarbaser. Det hör i sin tur ihop med att de blivit oförmögna att ge svar på frågor och problem som ligger bortom migrationen, som till exempel tillgång på sjukvård.

Hur utvecklingen ter sig beror på vilket land man tittar på, förklarar Erixon.

– I Frankrike attraherar Le Pens parti väljare från både vänstern och högern, och partiet har stöd bland ungdomar som upplever sig som allt mer marginaliserade. De har svårt att hitta ett jobb och en bostad, samtidigt som trösklarna till arbetsmarknaden är höga vilket leder till att företag är tveksamma till att anställa unga personer.

– I andra länder är det mer äldre personer som lockas av de populistiska partierna. Tittar man på de skandinaviska länderna, Storbritannien och USA kan vi se en växande väljarskara som är orolig för att den nationella identiteten håller på att gå förlorad. De upplever också att politikerna inte har ett svar på frågan hur landets kulturella identitet ser ut, eller ska se ut.

Det är alltså skillnad på populister och populister, så att säga?

– Ja, i Italien finns det till exempel två grenar. En vänsterpopulistisk rörelse som framförallt fokuserar på ekonomiska frågor som den ekonomiska marginaliseringen av vissa grupper och regioner, samt hur globaliseringen förstärker den utvecklingen. Högerpopulisterna i Italien, å andra sidan, fokuserar på traditionella områden som migrationen och nationen. Även i Grekland är den populistiska rörelsen mer vänsterorienterad. På så sätt kan man dela upp den populistiska rörelsen.

Det finns de som menar att populismen vinner mark på så sätt att tidigare var gränsen mellan "populism" och "traditionell politik" tydligare. Nu menar allt fler att det som de traditionella partierna stämplar som populism är en växande mer verklighetsbaserad rörelse. Håller du med?

– Det har pågått en gradvis process sedan decennier i vilken väljarna i allt större utsträckning inte är lojala med de traditionella partierna. Det hör ihop med att samhället har moderniserats och minskat de klassiska klasslinjerna.

– Nu börjar även många av de europeiska populistiska partierna ha en rätt lång historia bakom sig. De har skaffat sig mer erfarenhet och lärt sig att kompromissa och att ha tålamod. Det gör att de upplevs som mer trovärdiga och inte längre betraktas som galenpannor, utan som partier med en genomtänkt politik som väljarna upplever som seriös. Därmed har också tröskeln för att rösta på dem sänkts.

Erixon menar att även de etablerade traditionella partiernas politik anpassats och ligger idag närmare de populistiska partiernas.

– Det har inte så mycket varit en medveten strategi, eller en fråga om politisk taktik, utan en gradvis ideologisk förskjutning. Ta Jeremy Corbyn i det brittiska Labour till exempel. Hans kritik mot det kapitalistiska systemet och globaliseringen ligger inte så långt från flera populistiska partiers inställning i dessa frågor.

– Det finns så klart skillnader, men många etablerade partier har genomgått denna ideologiska anpassning och successivt har de traditionella gränserna mot de populistiska partierna allt mer suddats ut. Det traditionella mitten-konsensus som vi levt med under 40 år har eroderats och det är de partier som tidigare företrätt denna konsensus som förändrats.

Vilka konsekvenser kommer en stark frammarsch av de populistiska partierna i EU-valet få enligt dig?

– Det beror lite på hur stark ställning de får. Det kan bli så att det uppstår ett antal populistiska block som tillsammans kanske får en tredjedel av väljarstödet. I så fall kommer de att kunna störa EU-samarbetet och bromsa förändringar. Min stora oro är att andra anpassar sig till populisterna och att det kan bli en majoritet för ett slutet EU, som är emot frihandel och liberala reformer i Europa. Det skulle innebära en radikal förändring av EU.

Vad tror du om Sverige. Kommer SD fortsätta att växa?

– Det kan varken jag eller någon annan svara på eftersom det hänger på hur andra partier agerar och om SD fortsatt kan modernisera och civilisera sig självt, och därmed blir mer accepterat av den allmänna opinionen.

– Men det är talande när SD nu säger att de inte vill lämna EU. Därmed placerar de sig bland andra partier i Europa som tidigare sagt att de vill lämna, men som nu vänt i frågan och nu istället fokuserar på frågor kring europeiska traditioner och värderingar.

– Om det fungerar kan SD mycket väl fortsätta att växa men det finns så klart risker för snedsteg av enskilda medlemmar, eller att partiledningen förändras. Det beror på hur de sköter sina kort.

Är du orolig över utvecklingen?

– Jag är inte orolig över att Sverige är på väg mot en nationalistisk eller isolationistisk politik. Snarare tror jag att Sverige kommer att vara ett av de länder som står stabilt i frågor om öppenhet mot omvärlden. Det beror inte minst på vår stora handelssektor och exportindustri som driver på mot mer öppenhet.

– Vi kommer inte att få se horder av fascister på våra gator, säger Erixon.

Han lyfter däremot en oro för att viktiga samarbeten inom EU kan hindras av populistiska partier från båda sidor.

– Ett EU där populister helt enkelt har större makt att förhindra en utveckling mot större tillväxt och dynamik.

Tror du att det konservativa block som Åkesson talar om, men som Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor ställer sig tvekande till kan bli verklighet. Även om Busch nyligen i alla fall öppnat för samtal med SD?

– Jag vet inte, men om det händer så kommer det att ta tid. Jag tror inte att det kommer att ske under denna mandatperiod, och sannolikt inte heller under nästa.

Moderaterna har ju nu en ledning som är den mest liberala det partiet någonsin haft, menar Ericon.

– Upplägget bygger ju också på att SD blir ett mer accepterat och civiliserat parti, utan en massa representanter som skapar skandaler med sina åsikter. I dagsläget vill inte andra närma sig SD eftersom nedåtrisken är för stor.

Toppnyheter

Kravallutrustad polis fick gripa in. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Polisvåldet i USA

Arrangören: ”Tar avstånd från det som hände efter”

Arrangörerna hade bara tillstånd för en demonstration för 50 personer till stöd för Black lives matter-rörelsen. Men runt 8 000 dök upp på Sergels torg i centrala Stockholm, enligt DN. När demonstrationen upplöstes spreds deltagarna över staden och vid Stockholms slott fick kravallpolis sättas in.

Arrangören Ibi Chune Jogestrand säger att hon själv gick hem när arrangemanget upplöstes.

– Jag tar helt avstånd från det som sedan hände och det en del personer valde att göra efteråt. När polisen bad oss att avsluta så gjorde vi det, säger hon till DN.

Smittskyddsexperten Björn Olsen är mycket kritisk till att demonstrationen över huvud taget arrangerades mitt under coronapandemin.

– Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen? De måste ha förstått vad de sätter igång, säger han till Aftonbladet.

1 tim
Barack Obama.
undefined

Obama: Ni betyder något – era liv betyder något

De senaste veckornas demonstrationer runt om USA efter George Floyds död har tydligt visat de strukturella problem med rasism som finns i landet. Det sa tidigare presidenten Barack Obama när han på onsdagskvällen för första gången kommenterade händelserna, i ett webbsänt framträdande.

– Veckorna har varit tragiska, men det har också gett oss en möjlighet att se de underliggande orättvisorna och göra något åt dem, sa Obama.

Han sa att det engagemang de unga visar är uppmuntrande och han påpekade att många rörelse, såsom medborgarrättsrörelse och den feministiska rörelsen drivits just av de ungas engagemang.

Han riktade sig också direkt till USA:s svarta befolkning.

– Ni betyder något, era liv betyder något och ni har makten att göra saker bättre, sa Obama.

1 tim
Protester runt om i världen.  TT
undefined

Stökigt på många håll när världen protesterade

I städer över hela världen har människor i dag demonstrerat för att protestera mot rasism och polisvåld i kölvattnet efter amerikanen George Floyds död. Utanför den brittiska premiärministerns bostad i London drabbade demonstranter och polis samman i handgripligheter. Samtidigt visar bilder hur poliser ger sitt stöd till demonstranterna genom att gå ner på knä.

I Rotterdam i Nederländerna fick kravallpolis gripa in sedan en fredlig protest upplösts eftersom den bröt mot reglerna om social distansering under coronapandemin.

I den grekiska huvudstaden Aten kastade demonstranter brandbomber mot USA:s ambassad.

4 tim
Läs mer om Polisvåldet i USA
Illustrationsbild. TT
Coronavirusets spridning – globalt

Astra Zeneca bland USA:s fem corona-finalister

Astra Zeneca, Moderna, Johnson & Johnson, Merck och Pfizer tillhör de fem läkemedelsbolag som Trump-administrationen utsett till vaccin-finalister. Bolagen kan därmed få tillgång till statliga medel, enligt källor inom Vita huset skriver New York Times.

De tre förstnämnda har redan fått 2,2 miljarder dollar av federala pengar i coronavaccinjakten men ytterligare tillskott kan vänta. Pengarna ska hjälpa till att genomföra kliniska tester och även till att bygga en tillverkningsbas innan det ens står klart vilken av läkemedelsjättarnas vaccin, om ens något, kommer att fungera.

Genom att utse fem toppkandidater hoppas Vita huset att snabbt kunna identifiera vilka som ligger i framkant, för att påskynda en massproduktion av ett coronavaccin, skriver tidningen.

2 tim
Hydroxiklorokintabletter. Rafiq Maqbool / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ny studie: Malariamedicin varken verksam eller farlig

Malariamedicinen hydroxiklorokin tycks inte förhindra att personer som utsätts för det nya coronaviruset ska bli sjuka i covid-19. Det visar en ny studie som flera medier rapporterar om.

Enligt studien var medicinen inte mer effektiv än placebopreparat. Men medicinen hade heller inte några allvarliga bieffekter.

Medicinen som bland annat har förespråkats av Donald Trump har väckt hård debatt. En tidigare studie visade att den rent av kunde vara farlig, men den studien har senare visat sig ha flera brister.

– Jag tror inte att någon sida, varken de som säger att medicinen fungerar eller de som säger att den är farlig, har rätt, säger David Boulware, en av forskarna bakom nya studien.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Företag drabbade när Danmark nobbar svenskar vid gränsen

Sverige lämnas utanför när Danmark öppnar sina gränser för fritidsresenärer från grannländerna, något som kan slå hårt mot näringslivet, rapporterar Di.

Fortsätter den danska gränsen att vara stängd mot Sverige kan framförallt svensk exportindustri. Många exportbolag är frustrerade över situationen med Danmark och risken är även att övriga Europa påverkas av landets beslut att hålla stängt mot Sverige.

– Många länder i Europa följer ju noga gränsöppningarna nu och om inte ens ett grannland öppnar upp för svenskar, då drar de öronen till sig, säger Per Tryding, vice vd på Sydsvenska handelskammaren, till Di.

3 tim
Paul Kleiven / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bärplockare från Thailand får inte komma till Sverige

Thailändska bärplockar stoppas av landets regering från att resa till Sverige på grund av smittspridningen. Därmed riskerar det svenska jordbruket gå miste om tusentals säsongsarbetare i sommar. Det rapporterar TT och DN.

– Det är ett kritiskt skede just nu, säger Ulf Hagner, vd på bär- och syltföretaget Blåtand till TT.

En rad stora bär- och grossistföretag i Sverige har skrivit till den thailändska ambassaden för att få till en omprövning av beslutet.

4 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Gotlands företagare väntar på coronabesked: ”Jobbigt”

Regeringens och Folkhälsomyndighetens beslut om huruvida svenskarna måste hålla sig hemma eller inte i sommar blir helt avgörande för Gotlands företagare, skriver TT.

Årligen omsätter besöksnäringen på Gotland 4,4 miljarder kronor där 75 procent av omsättningen sker i juni-augusti. Utan turismen väntar en växande arbetslöshet och flera företag kan gå i konkurs.

– Vi vill ha ett besked om vad det blir för sommar på Gotland. Den här väntan är jättejobbig, framför allt för våra sommarjobbare som inte vet om de kommer få jobba eller inte, säger Björn Wallenström, vd för Gotlands Cykeluthyrning.

4 tim
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Demonstranter på Sergels torg. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Smittskyddsexperten kritisk till demonstration

Smittskyddsexperten Björn Olsen säger till Expressen att demonstrationen i Stockholm, till stöd för Black lives matter, aldrig borde ha fått klartecken mitt under en pandemi.

– Jag blir djupt bestört av det där beteendet. Det är hemskt och ignorant, säger han till tidningen.

Arrangörerna hade tillstånd för en demonstration med 50 deltagare, men det dök upp tusentals demonstranter på Sergels torg.

– Har de hål i huvudet? De förstår väl att 50 personer snabbt blir tusen? De måste ha förstått vad de sätter igång, säger Olsen till Aftonbladet.

4 tim
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Permitteringar tar bort dynamiken”

Staten har tagit företagens nota under den värsta krisperioden. Men det är inte hållbart att de ekonomiska stödet fortsätter när det akuta behovet är över. Det kan resultera i en konstgjord andning som inte är bra för näringslivet. Det skriver DI i en ledare.

Företagen ser allt fler ljusglimtar i coronamörkret. Fler företag tappar mindre i omsättning och antalet företagare som ser risk för en avveckling har halverats. Korttidspermitteringarna är en åtgärd som visat sig vara rätt. Men nu är det dags att ta de första stegen in i en helt ny verklighet och då måste regeringen anpassa stödet efter den.

– Det är inte hållbart att staten tar notan året ut för att företags anställda, utan motprestation, ska invänta att marknaden ser ut som den gjorde innan coronakrisen. Sannolikt väntar man förgäves. Vi kommer inte tillbaka till samma ekonomiska aktivitet i en handvändning. Det blir ännu mindre försvarbart när den totala prislappen för stödet skenat, och beräknas bli 95 miljarder kronor för 2020, skriver DI.

4 tim
Anders Tegnell.  Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Fel för Stockholm – kan vara rätt för Skåne

Det finns inte något färdigt facit för vilka länder som klarat pandemin bäst. Men Anders Tegnells uttalande om att det finns brister i den svenska coronastrategin väcker frågor, skriver SvD:s Göran Eriksson i en analys.

”Tilliten har varit en central faktor i den svenska mjukare modellen. Men hur påverkas svenskarnas förtroende om myndigheterna själva ifrågasätter sitt vägval, i den största krisen i modern tid”, skriver Eriksson.

I Stockholm har dödstalen varit betydligt högre än i Skåne, något Sydsvenskans Olle Lönnaeus uppmärksammar.

”Tänk om Stefan Löfvens och Anders Tegnells omtalade strategi visar sig vara fel för Stockholm – men rätt för Skåne”.

Lönnaeus tror inte att sanningen är svart-vit, utan att Sverige både gjort vissa saker rätt och andra saker fel. Men att det däremot inte finns någon tvekan om att något har gått fundamentalt snett inom äldreomsorgen i Stockholmsregionen.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Donald Trump och Joe Biden.  TT
Amerikanska valet 2020

Analyser: Kris – då vänder sig Trump och Biden till tron

De kriser som just nu håller USA i sitt grepp har fått både president Donald Trump och utmanaren Joe Biden att vända sig till religionen, skriver Washington Posts Eugene Scott i en analys. Trump valde att vid ett uppmärksammat fototillfälle posera framför en kyrka med bibeln i handen. Samtidig valde Biden att förlägga sin första kampanjaktivitet sedan före pandemin till en metodistkyrka i South Carolina.

Strategin är troligen effektiv för att mobilisera kärnväljarna eftersom många låter tron påverka deras politiska val, skriver Scott.

CNN:s Chris Cillizza skriver att de senaste dagarnas protester har gjort det helt omöjligt för Joe Biden att inte välja en svart kvinna som sin vicepresidentkandidat. Han påpekar dock att det inte automatiskt innebär att han vinner de svarta väljarnas röster, men att politik ofta handlar om att skicka signaler.

”Valet av kandidat är Bidens bästa möjlighet att visa hur han ser på sitt parti, på landet och på världen”, skriver Cillizza.

3 tim
Donald Trump. Patrick Semansky / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump: Republikanerna ”tvingas” flytta konventet

Republikanerna ”tvingas” försöka hitta en ny delstat att anordna sitt konvent i augusti i. Det skriver Donald Trump på Twitter.

Konventet var tänkt att hållas i Charlotte, men på grund av coronaviruset har North Carolinas demokratiske guvernör Roy Cooper inte kunnat garantera att det kan anordnas utan restriktioner – det är till exempel troligt att arenan inte skulle få vara fullsatt – och därför väljer Trump och Republikanerna nu att se sig om efter en annan plats.

På konventet ska Donald Trump formellt utses till Republikanernas presidentkandidat.

Idag 04:16
Läs mer om Amerikanska valet 2020

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Protester i Hongkong. Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
Demokratirörelsen i Hongkong

Raab: Hongkongborna är viktigare än frihandeln

Storbritannien vill ha frihandel med Kina, men inte till vilket pris som helst, enligt Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab. Som i en intervju med Sky News ställer sig bakom Hongkongborna.

– Vi skulle inte låta frihandeln komma i vägen för att leva upp till vårt ansvar när det kommer till principer, säger han.

Pekings uppgång som en global ekonomisk supermakt riskerar att förlora sin lyster om inte president Xi Jinpings regering lever upp till sina internationella åtaganden och ändrar kurs mot en plan för att införa en ny säkerhetslagstiftning, menar Raab.

5 tim
Boris Johnson/Tårgas vid protester i Hongkong, arkivbild. TT
undefined

Nytt besked: Tre miljoner Hongkongbor kan få visum

Drygt tre miljoner Hongkongbor kan få brittiskt visum om Kina går vidare med den nya säkerhetslagen. Det skriver premiärminister Boris Johnson i onsdagens The Times.

Johnson förtydligar att erbjudandet gäller samtliga som är berättigade till ett brittiskt pass – inte enbart de 315 000 som redan har ett. Han skriver att det skulle innebära den största förändringen i det brittiska visumsystemet någonsin.

”Om Kina går vidare [...] kommer Storbritannien inte med gott samvete att rycka på axlarna och gå vidare. I stället kommer vi att hedra våra skyldigheter och erbjuda ett alternativ”, skriver han.

Idag 06:00
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong