Populismens framtåg

Experten: Populistpartier betraktas inte längre som galenpannor

De populistiska partierna spås stora framgångar i valet till EU-parlamentet i maj. Fredrik Erixon, en av grundarna till den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE, berättar varför.

"Vi står inför ett ödesval", har Liberalernas EU-parlamentariker Cecilia Wikström nyligen sagt och Marita Ulvskog anser att vi "befinner oss i ett farligt läge".

Varför dessa alarmistiska uttalanden? Jo, de så kallade populistiska partierna förväntas gå framåt ordentligt i EU:s parlamentsval som går av stapeln i slutet av maj.

De så kallade populistiska partierna, undrar ni? Ja, för även om alla självklart har en egen åsikt i den frågan, menar allt fler statsvetare och politiska analytiker att det skett en klar förskjutning under de senaste fem åren.

Bärs den populistiska vågen av arga gubbar som främst vill hålla Europa rent från invandrare, eller finns det andra värderingar i rörelse som de traditionella politikerna missat?

För att bringa lite klarhet i fenomenet har fPlus talat med Fredik Erixon, ekonom och sedan 2006 Director vid den Brysselbaserade politiska tankesmedjan The European Centre for International Political Economy (ECIPE).

Varför går det så bra för de populistiska partierna?

– Det finns två förklaringar. Den ena är migrationsfrågan som väljare rankar som en prioriterad fråga i varje land där vi ser att de populistiska partierna växer. Tillväxten sker på basis av ett allt större intresse av att få en annan inriktning på flyktingpolitiken.

– Den andra orsaken är att många av de etablerade partierna successivt har fått det svårare att behålla sina väljarbaser. Det hör i sin tur ihop med att de blivit oförmögna att ge svar på frågor och problem som ligger bortom migrationen, som till exempel tillgång på sjukvård.

Hur utvecklingen ter sig beror på vilket land man tittar på, förklarar Erixon.

– I Frankrike attraherar Le Pens parti väljare från både vänstern och högern, och partiet har stöd bland ungdomar som upplever sig som allt mer marginaliserade. De har svårt att hitta ett jobb och en bostad, samtidigt som trösklarna till arbetsmarknaden är höga vilket leder till att företag är tveksamma till att anställa unga personer.

– I andra länder är det mer äldre personer som lockas av de populistiska partierna. Tittar man på de skandinaviska länderna, Storbritannien och USA kan vi se en växande väljarskara som är orolig för att den nationella identiteten håller på att gå förlorad. De upplever också att politikerna inte har ett svar på frågan hur landets kulturella identitet ser ut, eller ska se ut.

Det är alltså skillnad på populister och populister, så att säga?

– Ja, i Italien finns det till exempel två grenar. En vänsterpopulistisk rörelse som framförallt fokuserar på ekonomiska frågor som den ekonomiska marginaliseringen av vissa grupper och regioner, samt hur globaliseringen förstärker den utvecklingen. Högerpopulisterna i Italien, å andra sidan, fokuserar på traditionella områden som migrationen och nationen. Även i Grekland är den populistiska rörelsen mer vänsterorienterad. På så sätt kan man dela upp den populistiska rörelsen.

Det finns de som menar att populismen vinner mark på så sätt att tidigare var gränsen mellan "populism" och "traditionell politik" tydligare. Nu menar allt fler att det som de traditionella partierna stämplar som populism är en växande mer verklighetsbaserad rörelse. Håller du med?

– Det har pågått en gradvis process sedan decennier i vilken väljarna i allt större utsträckning inte är lojala med de traditionella partierna. Det hör ihop med att samhället har moderniserats och minskat de klassiska klasslinjerna.

– Nu börjar även många av de europeiska populistiska partierna ha en rätt lång historia bakom sig. De har skaffat sig mer erfarenhet och lärt sig att kompromissa och att ha tålamod. Det gör att de upplevs som mer trovärdiga och inte längre betraktas som galenpannor, utan som partier med en genomtänkt politik som väljarna upplever som seriös. Därmed har också tröskeln för att rösta på dem sänkts.

Erixon menar att även de etablerade traditionella partiernas politik anpassats och ligger idag närmare de populistiska partiernas.

– Det har inte så mycket varit en medveten strategi, eller en fråga om politisk taktik, utan en gradvis ideologisk förskjutning. Ta Jeremy Corbyn i det brittiska Labour till exempel. Hans kritik mot det kapitalistiska systemet och globaliseringen ligger inte så långt från flera populistiska partiers inställning i dessa frågor.

– Det finns så klart skillnader, men många etablerade partier har genomgått denna ideologiska anpassning och successivt har de traditionella gränserna mot de populistiska partierna allt mer suddats ut. Det traditionella mitten-konsensus som vi levt med under 40 år har eroderats och det är de partier som tidigare företrätt denna konsensus som förändrats.

Vilka konsekvenser kommer en stark frammarsch av de populistiska partierna i EU-valet få enligt dig?

– Det beror lite på hur stark ställning de får. Det kan bli så att det uppstår ett antal populistiska block som tillsammans kanske får en tredjedel av väljarstödet. I så fall kommer de att kunna störa EU-samarbetet och bromsa förändringar. Min stora oro är att andra anpassar sig till populisterna och att det kan bli en majoritet för ett slutet EU, som är emot frihandel och liberala reformer i Europa. Det skulle innebära en radikal förändring av EU.

Vad tror du om Sverige. Kommer SD fortsätta att växa?

– Det kan varken jag eller någon annan svara på eftersom det hänger på hur andra partier agerar och om SD fortsatt kan modernisera och civilisera sig självt, och därmed blir mer accepterat av den allmänna opinionen.

– Men det är talande när SD nu säger att de inte vill lämna EU. Därmed placerar de sig bland andra partier i Europa som tidigare sagt att de vill lämna, men som nu vänt i frågan och nu istället fokuserar på frågor kring europeiska traditioner och värderingar.

– Om det fungerar kan SD mycket väl fortsätta att växa men det finns så klart risker för snedsteg av enskilda medlemmar, eller att partiledningen förändras. Det beror på hur de sköter sina kort.

Är du orolig över utvecklingen?

– Jag är inte orolig över att Sverige är på väg mot en nationalistisk eller isolationistisk politik. Snarare tror jag att Sverige kommer att vara ett av de länder som står stabilt i frågor om öppenhet mot omvärlden. Det beror inte minst på vår stora handelssektor och exportindustri som driver på mot mer öppenhet.

– Vi kommer inte att få se horder av fascister på våra gator, säger Erixon.

Han lyfter däremot en oro för att viktiga samarbeten inom EU kan hindras av populistiska partier från båda sidor.

– Ett EU där populister helt enkelt har större makt att förhindra en utveckling mot större tillväxt och dynamik.

Tror du att det konservativa block som Åkesson talar om, men som Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor ställer sig tvekande till kan bli verklighet. Även om Busch nyligen i alla fall öppnat för samtal med SD?

– Jag vet inte, men om det händer så kommer det att ta tid. Jag tror inte att det kommer att ske under denna mandatperiod, och sannolikt inte heller under nästa.

Moderaterna har ju nu en ledning som är den mest liberala det partiet någonsin haft, menar Ericon.

– Upplägget bygger ju också på att SD blir ett mer accepterat och civiliserat parti, utan en massa representanter som skapar skandaler med sina åsikter. I dagsläget vill inte andra närma sig SD eftersom nedåtrisken är för stor.

Toppnyheter

Klimatomställningen

Klimatengagemanget hos privatsparare ökar kraftigt

Svenskarnas sparande i hållbara fonder ökar kraftigt, skriver branschorganisationen Fondbolagens förening i ett pressmeddelande. Enligt deras undersökning väljer var tredje privatsparare att placerar sina pengar i bland annat hållbara fonder.

Klimatmedvetenheten speglas även i sparkbanken Avanza där en tredjedel av allt fondkapital investeras i fonder med låg koldioxidrisk, skriver DI.

Bankens sparekonom Johanna Kull är inte förvånad, och menar att det är i linje med tidens klimatmedvetenhet:

– Är det någonstans vi verkligen kan påverka är vart vi placerar våra pengar, säger hon till tidningen.

1 tim
Företagsledarna vill bland annat snabba på utvecklingen av elvägar. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Företagsledare: Vi kräver en tydligare klimatpolitik

Den svenska koldioxidskatten har varit en framgång och många företag uppger i dag att de ser att de tjänar på ett aktivt klimatarbete. Det skriver en grupp svenska företagsledare från det så kallade Haaginitiativet, ett företagsnätverk som vill minska näringslivets klimatpåverkan, på DN Debatt.

Debattörerna menar dock att de politiska styrmedlen på klimatområden måste bli tydligare för att få ner utsläppen till de nivåer som krävs.

De skriver att det bland annat finns en stor otydlighet inom transportsektorn och undrar hur politikerna vill gynna biodrivmedelsproduktionen och när laddinfrastrukturen för elfordon ska byggas ut. De vill också att Sverige ligger på för att skärpa EU:s utsläppsmål.

11 jul
Klimatprotest i Portugal.  Armando Franca / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

”Även individen måste ta ansvar för klimatkrisen”

I klimatdebatten är det många som hävdar att ansvaret inte kan läggas på individen. Men även individer måste kliva fram och axla ansvaret, skriver nätverket Fifteen for future på DN Debatt.

”Vi behöver, i varje del av samhället, tillsammans med våra grannländer och deras grannar, minska vår klimatpåverkan med 15 procent om året”, skriver nätverket som listar fem praktiska råd kring hur privatpersoner och makthavare kan göra skillnad.

Det handlar bland annat om att fundera över sin egen livsstil och hur man kan minska sina egna utsläpp med 15 procent. Andra råd handlar om att se över sin arbetsplats, prata klimatförändringar med människor i sin närhet och ägna sig åt upplevelser som inte belastar klimatet så mycket.

15 jul
Läs mer om Klimatomställningen
Män i vita t-shirts samlades vid en tågstation.  TYRONE SIU / TT NYHETSBYRÅN
Demokratirörelsen i Hongkong

45 till sjukhus – triader misstänks för överfall

Dussintals demonstranter i Hongkong ska ha förts till sjukhus i går efter att beväpnade, vitklädda män gått till attack mot dem, rapporterar AFP.

Männen misstänks tillhöra inflytelserika brottssyndikat i Hongkong, så kallade triader. Bland annat ska filmer på Facebook visa hur demonstranterna flydde från männen som var beväpnade med batonger och järnrör. 45 personer fick föras till sjukhus och minst en är allvarligt skadad.

Polisen anklagas nu för att ha tagit för lång tid på sig innan man ingrep mot den blodiga attacken, rapporterar The Guardian.

3 tim
Polis skjuter tårgas och gummikulor mot demonstranterna.  Lo Kwanho / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kraftig reaktion från Kina efter gårdagens protester

Tusentals demonstranter samlades utanför Kinas representationsbyggnad i Hongkong och kastade ägg och sprejade graffiti under gårdagens protester. Nu svarar chefen för det vandaliserade kontoret Wang Zhimin att handlingarna har ”skadat det kinesiska folkets känslor allvarligt, inklusive sju miljoner landsmän i Hongkong”.

Kinas utrikesdepartement säger att demonstranterna kränkte grunden för ”Ett land, två system”, rapporterar Reuters.

Den kinesiska tidningen People’s Daily skriver att demonstranternas handlingar inte kan tolereras och även den statliga nyhetsbyrån Nya Kina skriver i en ledare ett fördömande.

”När den majestätiska nationella symbolen för folkrepubliken Kina skändades med svart färg orsakade det olidlig smärta och vrede. Dessa illegala handlingar är oacceptabla för hela Kinas befolkning, inklusive de i Hongkong”, skriver Nya Kina.

3 tim
Demonstranterna står öga mot öga med kravallpolisen i Hongkong under dagens protester. Bobby Yip / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Tårgas och gummikulor för att skingra demonstranter

Polisen i Hongkong använder tårgas och gummikulor för att skingra demonstranterna som har gett sig ut på gatorna, skriver AFP.

Ett stort antal kravallpoliser iklädda masker och sköldar rörde sig mot demonstranterna som flydde i flera olika riktningar. Demonstranterna hade tidigare kastat ägg och sprejat graffiti på parlamentsbyggnaden.

Protesterna har pågått i flera veckor och handlar om Fastlandskinas relation med Hongkong. Det började som en protest mot en ny lag som skulle göra det möjligt att utlämna misstänkta brottslingar till det kinesiska fastlandet.

Igår 14:47
Läs mer om Demokratirörelsen i Hongkong

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Börsen runt nollan – MTG rasar på rapport

Stockholmsbörsens ledande index handlas inledningsvis runt nollan. Vid 10-tiden ser det ut som följer:
• OMXSPI: −0,2 procent
• OMXS30: −0,2 procent
Efter förra veckans rapportflod inleds handelsveckan i ett betydligt lugnare tempo, där endast MTG har släppt sina kvartalssiffror under morgonen. Mediekoncernen redovisar en minskad förlust men sänker samtidigt sin försäljningsprognos för helåret. Aktien rasar 13 procent.

På nyhetsfronten meddelade Kina i dag att tullar ska införas införas på utvalda stålprodukter som importeras från Europa. Beskedet gör inget större avtryck på stålkoncernen SSAB:s aktie som rör sig sidledes.

Gruvjätten Boliden stiger knappt 3 procent och toppar storbolagsindexet efter en köprekommendation från Nordea Markets.

Boule Diagnostics vd Fredrik Dalborg har bestämt sig för att lämna företaget för uppdrag i ett annat svenskt medicinteknikbolag. Aktien faller cirka 10 procent.

Mjukvarubolaget Imint har tecknat ett licensavtal med ett kinesiskt smartphoneföretag där eventuella intäkter baseras på antalet levererade enheter. Aktien klättrar 4 procent.

1 tim
STAR öppnar. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rusning på premiären för Kinas Nasdaq-utmanare

På måndagen öppnade Star – Kinas motsvarighet till Nasdaq i New York med fokus på techaktier. Initialt är det 25 techbolag som är listade, men efter tio handelsdagar kommer de att vara 30, skriver TT.

Nu kan stora kinesiska företag, som Alibaba och Baidu, registrera sig på den inhemska börsen i stället för på Wall Street.

Star går mot strömmen på introduktionsdagen, när övriga index i Kina faller är det rusning till tech-aktierna.

4 tim
Läs mer om Dagens börs