Populismens framtåg

Experten: Populistpartier betraktas inte längre som galenpannor

De populistiska partierna spås stora framgångar i valet till EU-parlamentet i maj. Fredrik Erixon, en av grundarna till den Brysselbaserade tankesmedjan ECIPE, berättar varför.

"Vi står inför ett ödesval", har Liberalernas EU-parlamentariker Cecilia Wikström nyligen sagt och Marita Ulvskog anser att vi "befinner oss i ett farligt läge".

Varför dessa alarmistiska uttalanden? Jo, de så kallade populistiska partierna förväntas gå framåt ordentligt i EU:s parlamentsval som går av stapeln i slutet av maj.

De så kallade populistiska partierna, undrar ni? Ja, för även om alla självklart har en egen åsikt i den frågan, menar allt fler statsvetare och politiska analytiker att det skett en klar förskjutning under de senaste fem åren.

Bärs den populistiska vågen av arga gubbar som främst vill hålla Europa rent från invandrare, eller finns det andra värderingar i rörelse som de traditionella politikerna missat?

För att bringa lite klarhet i fenomenet har fPlus talat med Fredik Erixon, ekonom och sedan 2006 Director vid den Brysselbaserade politiska tankesmedjan The European Centre for International Political Economy (ECIPE).

Varför går det så bra för de populistiska partierna?

– Det finns två förklaringar. Den ena är migrationsfrågan som väljare rankar som en prioriterad fråga i varje land där vi ser att de populistiska partierna växer. Tillväxten sker på basis av ett allt större intresse av att få en annan inriktning på flyktingpolitiken.

– Den andra orsaken är att många av de etablerade partierna successivt har fått det svårare att behålla sina väljarbaser. Det hör i sin tur ihop med att de blivit oförmögna att ge svar på frågor och problem som ligger bortom migrationen, som till exempel tillgång på sjukvård.

Hur utvecklingen ter sig beror på vilket land man tittar på, förklarar Erixon.

– I Frankrike attraherar Le Pens parti väljare från både vänstern och högern, och partiet har stöd bland ungdomar som upplever sig som allt mer marginaliserade. De har svårt att hitta ett jobb och en bostad, samtidigt som trösklarna till arbetsmarknaden är höga vilket leder till att företag är tveksamma till att anställa unga personer.

– I andra länder är det mer äldre personer som lockas av de populistiska partierna. Tittar man på de skandinaviska länderna, Storbritannien och USA kan vi se en växande väljarskara som är orolig för att den nationella identiteten håller på att gå förlorad. De upplever också att politikerna inte har ett svar på frågan hur landets kulturella identitet ser ut, eller ska se ut.

Det är alltså skillnad på populister och populister, så att säga?

– Ja, i Italien finns det till exempel två grenar. En vänsterpopulistisk rörelse som framförallt fokuserar på ekonomiska frågor som den ekonomiska marginaliseringen av vissa grupper och regioner, samt hur globaliseringen förstärker den utvecklingen. Högerpopulisterna i Italien, å andra sidan, fokuserar på traditionella områden som migrationen och nationen. Även i Grekland är den populistiska rörelsen mer vänsterorienterad. På så sätt kan man dela upp den populistiska rörelsen.

Det finns de som menar att populismen vinner mark på så sätt att tidigare var gränsen mellan "populism" och "traditionell politik" tydligare. Nu menar allt fler att det som de traditionella partierna stämplar som populism är en växande mer verklighetsbaserad rörelse. Håller du med?

– Det har pågått en gradvis process sedan decennier i vilken väljarna i allt större utsträckning inte är lojala med de traditionella partierna. Det hör ihop med att samhället har moderniserats och minskat de klassiska klasslinjerna.

– Nu börjar även många av de europeiska populistiska partierna ha en rätt lång historia bakom sig. De har skaffat sig mer erfarenhet och lärt sig att kompromissa och att ha tålamod. Det gör att de upplevs som mer trovärdiga och inte längre betraktas som galenpannor, utan som partier med en genomtänkt politik som väljarna upplever som seriös. Därmed har också tröskeln för att rösta på dem sänkts.

Erixon menar att även de etablerade traditionella partiernas politik anpassats och ligger idag närmare de populistiska partiernas.

– Det har inte så mycket varit en medveten strategi, eller en fråga om politisk taktik, utan en gradvis ideologisk förskjutning. Ta Jeremy Corbyn i det brittiska Labour till exempel. Hans kritik mot det kapitalistiska systemet och globaliseringen ligger inte så långt från flera populistiska partiers inställning i dessa frågor.

– Det finns så klart skillnader, men många etablerade partier har genomgått denna ideologiska anpassning och successivt har de traditionella gränserna mot de populistiska partierna allt mer suddats ut. Det traditionella mitten-konsensus som vi levt med under 40 år har eroderats och det är de partier som tidigare företrätt denna konsensus som förändrats.

Vilka konsekvenser kommer en stark frammarsch av de populistiska partierna i EU-valet få enligt dig?

– Det beror lite på hur stark ställning de får. Det kan bli så att det uppstår ett antal populistiska block som tillsammans kanske får en tredjedel av väljarstödet. I så fall kommer de att kunna störa EU-samarbetet och bromsa förändringar. Min stora oro är att andra anpassar sig till populisterna och att det kan bli en majoritet för ett slutet EU, som är emot frihandel och liberala reformer i Europa. Det skulle innebära en radikal förändring av EU.

Vad tror du om Sverige. Kommer SD fortsätta att växa?

– Det kan varken jag eller någon annan svara på eftersom det hänger på hur andra partier agerar och om SD fortsatt kan modernisera och civilisera sig självt, och därmed blir mer accepterat av den allmänna opinionen.

– Men det är talande när SD nu säger att de inte vill lämna EU. Därmed placerar de sig bland andra partier i Europa som tidigare sagt att de vill lämna, men som nu vänt i frågan och nu istället fokuserar på frågor kring europeiska traditioner och värderingar.

– Om det fungerar kan SD mycket väl fortsätta att växa men det finns så klart risker för snedsteg av enskilda medlemmar, eller att partiledningen förändras. Det beror på hur de sköter sina kort.

Är du orolig över utvecklingen?

– Jag är inte orolig över att Sverige är på väg mot en nationalistisk eller isolationistisk politik. Snarare tror jag att Sverige kommer att vara ett av de länder som står stabilt i frågor om öppenhet mot omvärlden. Det beror inte minst på vår stora handelssektor och exportindustri som driver på mot mer öppenhet.

– Vi kommer inte att få se horder av fascister på våra gator, säger Erixon.

Han lyfter däremot en oro för att viktiga samarbeten inom EU kan hindras av populistiska partier från båda sidor.

– Ett EU där populister helt enkelt har större makt att förhindra en utveckling mot större tillväxt och dynamik.

Tror du att det konservativa block som Åkesson talar om, men som Ulf Kristersson och Ebba Busch Thor ställer sig tvekande till kan bli verklighet. Även om Busch nyligen i alla fall öppnat för samtal med SD?

– Jag vet inte, men om det händer så kommer det att ta tid. Jag tror inte att det kommer att ske under denna mandatperiod, och sannolikt inte heller under nästa.

Moderaterna har ju nu en ledning som är den mest liberala det partiet någonsin haft, menar Ericon.

– Upplägget bygger ju också på att SD blir ett mer accepterat och civiliserat parti, utan en massa representanter som skapar skandaler med sina åsikter. I dagsläget vill inte andra närma sig SD eftersom nedåtrisken är för stor.

Toppnyheter

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven (S) och partisekreterare Lena Rådström Baastad (S). Filip Erlind/TT / TT NYHETSBYRÅN
Socialdemokraternas framtid

S-källor: Rådström Baastad kritiseras internt – Stefan Löfven uppges sitta säkert

Trots kritik mot Stefan Löfven från andra partier är förtroendet för S-ledaren starkt i de egna leden. Det uppger källor för SvD som istället pekar ut partisekreteraren Lena Rådström Baastad som den som flera socialdemokrater nu ifrågasätter.

– Det finns ett uppdämt behov av att göra något, men det handlar inte om partiordföranden utan i så fall partisekreteraren. Hon lyckas inte nå ut med vilken politik som är vår och vilken som är regeringens, säger en källa till tidningen.

Förra veckan visade Aftonbladet/Demoskop att SD skulle vara större än S om det var val i dag. Samtidigt har S-ledaren fått kritik för att svara undflyende om gängbrottsligheten och migrationen i söndagens Agenda och allt fler pekar på en kris för socialdemokratin.

Igår 19:59
Statsminister Stefan Löfven (S) besöker kommunpoliserna i Klippan på onsdagen Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Svart vecka och svårt sjätte år för Löfven

Det är hård press på statsminister Stefan Löfven och hans regering just nu och S-ledaren förväntas analysera läget och peka ut en riktning. Han misslyckades dock med båda de uppgifterna i söndagens Agenda, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutsson i en analys över ”Statsministerns svarta vecka”.

”Aldrig tidigare har en statsminister fått utstå så förödande kritik efter ett enskilt tv-framträdande”, skriver han.

Kvartals Viktor Barth-Kron drar paralleller till M-ledaren Fredrik Reinfeldts sjätte år som statsminister som han kallar förödande och skriver att framtiden för regeringen vilar på om väljarna uppfattar Löfvens samhällsbygge som något som ger resultat.

”Den här regeringens öde i nästa val vilar inte på något fiffigt bildsättande, något särskilt uselt eftermäle från regeringen Bildt, eller ens på en vinst i den allt mer semantiska debatten om vad som egentligen är hönan och ägget av integrationsproblem och social utsatthet”, skriver Barth-Kron.

Igår 18:47
Läs mer om Socialdemokraternas framtid
Tv-apparater i New York under Sondlands vittnesmål. SPENCER PLATT / GETTY IMAGES NORTH AMERICA
Anklagelserna mot Trump

Analyser: Sondland sköt en torped i Vita husets båt

EU-ambassadören Gordon Sondlands vittnesmål är en vändpunkt i riksrättsutredningen, skriver BBC:s USA-korrespondent Anthony Zurcher i en analys.

Sondland berättade det som Vita huset hela tiden har förnekat: Att man höll tillbaka det militära biståndet till Ukraina med syftet att få landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen. Donald Trump lär hävda att Sondland hittar på, även om EU-ambassadören sägs ha lämnat in dokument som stödjer hans påståenden.

”Gordon Sondland sköt en torped i Vita husets försvar. Vattnet forsar in, och nu är frågan om de republikanska senatorerna kastar en livboj åt Trump”, skriver han.

Zach Beauchamp skriver i en analys på sajten Vox att Sondlands vittnesmål är ofullständigt och utelämnar en del av hans samtal med Trump. Beauchamp tillägger dock:

”Sondlands vittnesmål har sammanfattat skandalen: Det klargör att USA:s president var hjärnan bakom ett försök att använda amerikansk utrikespolitik som ett verktyg för att stärka sitt eget grepp om makten”.

Igår 18:32
Trump och lappen. TT
undefined

Trumps handskrivna lapp fångades av kamerorna

”Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting”. Så löd anteckningarna som Donald Trump läste högt ur när han bemötte EU-ambassadören Gordon Sondlands vittnesmål i dag.

Sondland sa att han ställt en rak fråga till Trump om vad han ville ha från Ukraina.

– Jag fick till svar: ’Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting i utbyte. Jag vill att Zelenskyj gör det som är rätt’, sa Sondland i förhöret men tillade att han senare förstod att Vita huset försökte få till en utredning mot Joe Bidens son genom att frysa det militära biståndet.

Trump valde att ta fasta på Sondlands återgivning av deras ordväxling när han mötte pressen.

– Det var vad jag sa: ’Jag vill inte ha någonting’. Jag sa det två gånger, löd Trumps försvar.

Igår 20:30
Donald Trump vid Vita huset i dag. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump om Sondland: ”Han verkar vara en trevlig kille”

President Donald Trump distanserar sig från EU-ambassadör Gordon Sondland, som vittnar i riksrättsutredningen mot honom.

I dagens vittnesmål sa Sondland att det var på Trumps inrådan som det militära biståndet till Ukraina villkorades. Presidenten ska på så sätt ha försökt pressa landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen, enligt Sondland. Detta förnekade presidenten när han mötte reportrar utanför Vita huset under vittnesmålet.

– Jag känner honom inte så bra och har inte pratat med honom så mycket. Det här är inte en man som jag känner väl. Han verkar vara en trevlig kille dock, sa Trump, enligt New York Times-reportern Maggie Haberman.

Igår 17:05
Läs mer om Anklagelserna mot Trump

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Inrikesminister Mikael Damberg (S). Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den organiserade brottsligheten

Damberg om gängvåldet: Det är en mycket större fråga än migrationen

Nu bemöter inrikesminister Mikael Damberg (S) kritiken mot Stefan Löfven efter söndagens framträdande i Agenda. Till DN säger ministern att han förstår människors frustration över gängvåldet och att ilskan riktas mot det politiska systemet. På frågan om han gör koppling mellan migrationen och ökat gängvåld eller inte svarar han:

– Det är klart att det kan finnas unga människor som kommit till Sverige och som har dragits in i gängkriminalitet. Men frågan är mycket större än så.

Han utvecklar sitt resonemang med att parallella strukturer och narkotikaförsäljning fanns ”i de här bostadsområdena” långt innan migrationsvågen 2015.

Igår 16:14
Stefan Löfven.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Naturligt att ilskan riktas mot regeringen

Statsminister Stefan Löfven kopplar ihop den senaste tidens gängvåld med att Socialdemokraterna nu tappar i opinionen.

– Det är naturligt att ilskan och missnöjet riktas mot dem som innehar regeringsmakten, säger han till Aftonbladet.

Han menar att många väljare svarar genom att markera sitt missnöje och då ger Sverigedemokraterna sitt stöd i opinionsmätningar.

För att vända utvecklingen framhåller statsministern att Socialdemokraterna både vill utveckla sin politik för minskade klyftor och ökad jämlikhet samt tydligare lyfta fram partiets vinster i januariavtalet.

Igår 14:22
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Löfven låter mer som Trump än en svensk statsminister”

Att Stefan Löfven inte ”såg detta komma” är förbluffande, skriver Paulina Neuding, Europaredaktör på tidskriften Quillette, i Dagens Samhälle efter statsministerns uppmärksammade intervjuer i SVT:s Agenda och Dagens Nyheter.

Redan under Löfvens första mandatperiod tilltog bombningarna och han har känt till relevant fakta. Men istället har regeringen förringat utvecklingen och beskyllt meningsmotståndare för att svartmåla landet, anser Neuding.

I Dagens Nyheter menade Löfven att ”[a]lternativet hade varit ett högerkonservativt block beroende av Sverigedemokraterna, och jag vill stå upp för ett demokratiskt öppet samhälle med fria, oberoende medier och fria oberoende domstolar och så vidare.”

Paulina Neuding ifrågasätter uttalandet:
”Stefan Löfven påstår alltså att den svenska oppositionen hotar själva demokratin i landet. Det är sådant man förväntar sig att höra från Donald Trump, inte en svensk statsminister”, skriver hon i Dagens Samhälle.

Igår 11:28
Läs mer om Den organiserade brottsligheten