Hans Andersson. Foto: Pressbild/TT
Företagarjouren

Experten: Då är konkurs rätt och rekonstruktion fel

Rekonstruera eller gå i konkurs? Det är en av många svåra frågor som företagare runt om i Sverige ställer sig efter coronakrisens framfart. Affärsjuristen Hans Andersson, vd på Advokatbyrån Kaiding och ordförande för rikstäckande yrkesorganisationen REKON, reder ut vilken som är den lämpligaste vägen.

För vilka företag är rekonstruktion det bästa alternativet?

– Det är företag som upplever betalningssvårigheter men som inte är djupare obestånd – att man inte kan betala sina skulder längre – eftersom rekonstruktionen förutsätter att det finns en sund kärna i företaget som går att rädda. Det handlar om verksamheter som i grunden fungerar men som har åkt på en smäll.

– En rekonstruktion tar både tid och resurser. Företaget måste därför ha ekonomiska muskler för att kunna genomföra den. Det kan företaget få på olika sätt, exempelvis genom en egen kassa eller en bank som är villig att ställa upp med byggkredit under förfarandet.

Hur går en rekonstruktion till?

– Vid en rekonstruktion fryser man alla företagets skulder som uppkom före rekonstruktionen, som skatteskulder eller leverantörsskulder. Man får vad som kallas för en betalningsinställelse. Fordringsägarna får inte driva in skulderna, ansöka om utmätning eller begära företaget i konkurs.

– Sedan träder lönegarantisystemet in, så att man får betalt av staten för löner som redan är upparbetade. Om man exempelvis sätter verksamheten i rekonstruktion den 24 april går staten in och betalar de skulder som är upparbetade fram till dess. Man kan även få lönegarantiersättning under rekonstruktionen men det måste företaget återbetala så småningom.

– När rekonstruktionen är inledd måste företaget betala alla nya beställningar och tjänster kontant. Det innebär att företaget inte längre kan jobba med fakturakredit. Syftet är att företaget inte ska upparbeta nya skulder under rekonstruktionen. Därför är det viktigt att man gör en ordentlig likviditetsbudget innan man väljer rekonstruktion som alternativ.

För vilka företag är konkurs det bästa alternativet?

– Om företaget är på obestånd – det vill säga inte har förmågan att löpande betala sina räkningar och den oförmågan inte är tillfällig – då är den anvisade vägen att avveckla verksamheten genom konkurs.

Vad finns det för andra alternativ än konkurs och rekonstruktion?

– Frivilliga överenskommelser av olika slag. Om man har en handfull fordringsägare som är intresserade av att reda ut situationen kan man komma överens om betalningsavtal med dem. Men i den situation som vi befinner oss nu med en allmän kris blir det svårare att nå fram till den typen av överenskommelser.

Många företag som har det svårt i dag uppger att de hade lönsamhet fram till coronakrisen. Vad gäller för dessa företag?

– Att ett företag har haft en lönsam verksamhet men har drabbats av en enskild händelse som har lett till ekonomiska bekymmer är ett typiskt exempel på när företaget bör överväga en rekonstruktion.

– Det som corona dock gör mer svårhanterligt är att det är allomfattande och man vet inte när intäkterna kommer tillbaka. Företaget måste ställa sig följande fråga: ”När kan vi beräkna att krisen vänder och hur ska vi behålla likviditeten och överlevnadsförmågan under den tiden, inom ramen för en rekonstruktion?” Rekonstruktion är inte en universalmedicin för alla utan man måste titta på respektive fall.

Kan konkursförvaltare och rekonstruktörer jobba med samma arbetsuppgifter?

– Konkursförvaltaruppdraget är mer reglerat och Kronofogden utövar tillsyn över förvaltarna. Marknaden för rekonstruktörer är något mer öppen. Därför får man vara mer vaksam som företagare om man söker hjälp inför en rekonstruktion eftersom det inte är samma kvalitetskontroll av rådgivarna. Seriösa rekonstruktörer måste göra en nykter och självständig analys och våga säga att ”här måste vi välja en annan väg” om rekonstruktion inte är lösningen för företaget.

Vem utser konkursförvaltare och rekonstruktörer?

– Det är tingsrätten som gör det. Företaget föreslår däremot själv en rekonstruktör. Det gäller att välja rätt person från början eftersom det inte är så lätt att byta längre fram. Om företaget inte kan enas med rekonstruktören innebär det typiskt att rekonstruktionen upphör och då är det närmaste alternativet att bolaget går i konkurs.

Vad ska företaget tänka på när en rekonstruktion sker?

– Innan man beslutar sig för att välja rekonstruktion ska man ha gått igenom företagets räkenskaper, fixa fram en ordentlig likviditetsbudget och gå igenom vad som behöver rekonstrueras. Det kan vara finansiell skuldavskrivning, ett ackord, eller organisatoriska förändringar, som att byta ut vissa personer i ledningen eller minska personal.

– Företaget ska ha funderat igenom hur rekonstruktionen ska gå vägen och vad som ska uppnås utöver en betalningsinställelse, så att man inte börjar jobba med det först när rekonstruktionen är beslutad. Det ska man göra i samråd med någon som kan regelverket. Man bör ha ett bra förberedande arbete med den tilltänkte rekonstruktören.

Vad ska företaget tänka på i samband med en konkurs?

– En sak som är bra är att inte börja slarva med bokföringen utan att se till att hålla sina räkenskaper uppdaterade. Om man slirar med det riskerar man att begå bokföringsbrott. Det är tyvärr inte ovanligt att företag i konkurs anser att de inte har råd att betala en bokförare och att räkenskaperna därför blir lidande.

– Se också till att sköta reglerna kring kontrollbalansräkning enligt aktiebolagslagen, om man har ett aktiebolag. Har man kapitalbrist, det vill säga om man har för många skulder kontra sitt aktiekapital, kan man i förlängningen drabbas av personligt ansvar. Då är det bra att man har uppfyllt regelverket innan man söker om konkurs. Annars kan de som har fordringar börja jaga styrelsen personligen.

Vad ska företagaren själv fortsätta att ansvara för i samband med konkurs och rekonstruktion?

– Under rekonstruktionen behåller företagaren kontrollen över sitt företag. Det är bolaget som ska hantera och underteckna de handlingar som rör rekonstruktionen. Rekonstruktören har rollen att driva rekonstruktionen framåt och bistå företagen med förhandlingar, dialog med borgenärer och allting som hör till själva förfarandet. Men den styr inte den dagliga verksamheten.

– I en konkurs träder konkursförvaltaren in och tar över ansvaret för bolagets tillgångar i syfte att förädla dem så långt det går så att man kan dela ut pengarna till dem som har fordringar på bolaget. Detta innebär att man säljer av tillgångarna men ibland kan man också fortsätta driften under en viss tid för att få in pengar till konkursboet.

Vad räknas som företagets tillgångar i samband med en konkurs?

– Allting som har ett ekonomiskt värde. Det kan vara maskiner, inventarier, kundfordringar, fordon, men även immateriella tillgångar som varumärken och patent.

När blir företagaren personligt betalningsansvarig?

– Man kan bli det om man inte betalar skatterna på förfallodagen. Nu kan man med krispaketen få anstånd för vissa skatter, och i så fall har Skatteverket sagt att det inte kommer att driva frågan om personligt ansvar för sådant. Men det råder en osäkerhet kring det. Om företaget har sökt om anstånd och fått det beviljat men det inte hinner komma ett beslut innan bolaget försätts i konkurs, då har man inte formellt sett fått ett anstånd och i den situationen kan det fortfarande finnas en risk för personligt ansvar. Där får man vara vaksam. Skatteverket kommer nu att få ett skyfall av ansökningar så det kan bli kö i systemet.

– Om man inte följer regelverket för kontrollbalansräkning kan man också bli personligt betalningsansvarig. Likaså blir man det om man fortsätter att bedriva verksamheten alldeles för länge när man är på obestånd. Då kan företagaren anses ha varit vårdslös och ansvarig för skada som uppkommit mot de som har krav mot bolaget.

– En grej som inte alla har koll på är att när man bedriver företag i handelsbolagsform så är bolagsmännen solidariskt ansvariga för handelsbolagets skulder, precis som vid en enskild firma.

– Sedan bör det även nämnas att personligt ansvar kan uppkomma som ett resultat av frivilliga avtal. Om företaget tar kredit hos bank ingår det i regel att banken tar ut en borgen mot ställföreträdarna. Normalt begränsar banken den. Men det finns mindre finansiella bolag som ibland har obegränsade borgensåtaganden. Det är inte ovanligt att företagare exempelvis tecknar snabbkrediter på dyra villkor i syfte att rädda sin verksamhet där avtalen är förenade med obegränsad personlig borgen. Det är något jag starkt vill varna för.

Vad ska man tänka på för att inte hamna i en konkurs- eller rekonstruktionssituation?

– Företagaren ska förutom att värna kärnverksamheten se till att ha fortlöpande koll på sin ekonomi både på kort och lång sikt. Man måste ha en bra bokförare och personer runt omkring sig som kan ge goda råd för hur verksamheten kan utvecklas.

Hans Andersson: Detta kostar en rekonstruktion

En misslyckad rekonstruktion – det vill säga en rekonstruktion som slutar i konkurs – innebär vanligen merkostnader jämfört med att direkt ansöka om konkurs. Exempel på dessa är:

  • Kostnader för två förfaranden i stället för ett. Hanteringen av en rekonstruktion pågår även i mindre ärenden minst tre månader och kostar minst 100 tkr.
  • Olika typer av finansiering som syftade till att möjliggöra rekonstruktionen (egna kapitalinsatser, lånefinansiering m.m) kan gå förlorade i en efterföljande konkurs.
  • Ökade svårigheter att rädda verksamheten genom en försäljning av tillgångarna för fortsatt drift i konkursen om bolaget under rekonstruktionen utarmats på tillgångar och nyckelpersoner.
  • Risk för en ökad skulduppbyggnad under rekonstruktionen.
  • Ökade kostnader för staten för lönegarantiersättning eftersom den statliga garantin betalas ut både under rekonstruktionsförfarandet och i konkursen.

I dag ligger siffran på lyckade företagsrekonstruktioner på mellan 25-30 procent. Med en lyckad företagsrekonstruktion avses att syftet med företagsrekonstruktionen har uppnåtts och att företaget finns kvar i samma juridiska form två år efter att förfarandet avslutades.

Om måttstocken är att företaget lever kvar ett år efter att förfarandet avslutats så är cirka 50 procent av bolagen fortfarande aktiva vid den tidpunkten.

Toppnyheter

Johanna Sandwall. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Socialstyrelsen: Mer grönt än rött i vår lägesbild

Trenden med minskat antal avlidna i covid-19 per dygn fortsätter, skriver TT. Dessutom ser elva av Sveriges 21 regioner en förbättring på kort sikt och nio av dem på längre sikt.

– Det är första gången vi har mer grönt än rött i vår lägesbild på kort sikt. Det står ju för någonting i alla fall, Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen innebär kort sikt 48–72 timmar, och lång sikt 10–15 dagar.

3 tim
Stefan Löfven. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M KU-anmäler Löfven: ”Felaktigt om testning”

Moderaterna KU-anmäler statsminister Stefan Löfven för att ha misslett allmänheten i en intervju i Sveriges Radio, rapporterar Aftonbladet.

I intervjun sa Löfven att det är regionerna som ansvarar för testningen av alla de fyra prioritetsgrupperna, något som M anser vara missledande.

“Statsminister Stefan Löfven (S) har i uttalanden till media misslett åhörarna till en felaktig uppfattning avseende testning för covid-19”, skriver Edward Riedl, riksdagsledamot för M, i anmälan.

Idag 12:40
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer