Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

Expert varnar för lönelyft som draghjälp till inflationsmålet

Svensk inflation får draghjälp av den svagare kronan, som gör utländska varor dyrare. Men för att nå inflationsmålet på 2 procent behöver Riksbanken draghjälp från högre lönelyft enligt SEB:s ekonomer. Samtidigt varnar en expert för att använda lönelyft som draghjälp för att nå inflationsmålet.

Riksbanken väntas inte justera räntan på torsdag. Men många bedömare räknar med att riksbankschefen Stefan Ingves och hans direktion skjuter fram tidpunkten för nästa höjning av reporäntan.

Höstens första räntebesked kommer samtidigt som facken är på gång att börja samordna sig inför en stor avtalsrörelse. Parternas krav ska presenteras mot slutet av året, med sikte på att till våren 2020 ha nya avtal på plats för nästan tre miljoner arbetstagare.

Löneökningstakten blir avgörande för Riksbankens möjlighet att på sikt uppfylla inflationsmålet, enligt Lina Fransson, räntestrateg på SEB.

– Så länge man inte ser någon lönetillväxt kommer det vara väldigt svårt för Riksbanken att uppnå sitt inflationsmål, säger hon.

Susanne Spector, ekonom på Nordea, är inne på samma spår.

– Löneökningstakten är viktig. Den bestämmer ju ändå kostnadstrycket i den inhemska ekonomin. Med högre löneökningar ökar ju pressen på företagen att höja priserna, säger hon.

Storbanken SEB:s ekonomer räknar med att vårens avtal kommer innehålla löneökningar på 2,5–2,6 procent.

– Det är för lågt för att Riksbanken på sikt ska nå inflationsmålet, säger Fransson.

– Man skulle behöva se löneökningar på 3,5–4,0 procent för att varaktigt komma upp i en inflation på 2 procent. Här är vår prognos att vi i bästa fall, med lite löneglidning, kan komma upp i kanske 3 procent, tillägger hon.

Enligt Spector avgörs utrymmet för löneökningar bland annat av förväntningar bland arbetsmarknadens parter, inköpschefer och marknadsaktörer. Utrymmet påverkas även av konjunkturen, produktivitetsökningar och strukturomvandlingstakten.

– Tittar man på löneförväntningarna så har de gått ned lite den sista tiden. Det är en nedåtrisk för löneutvecklingen framöver, säger hon.

För Spector är det samtidigt rimligt att anta att lönekraven i december kommer att dämpas som en följd av den avmattning som industrin står inför.

– Om man känner sig nervös för sitt jobb så är det klart att man sannolikt är mindre kampvillig, säger hon.

När det gäller löneförväntningarna är företagens anställningsplaner en avgörande faktor. Och de pekar just nu nedåt enligt Konjunkturinstitutets augustibarometer.

Nästan var tredje företag, 31 procent, planerar just nu att minska personalstyrkan under kommande halvår. Det kan jämföras med ett historiskt snitt på 25 procent. Samtidigt är det bara 12 procent av företagen som planerar att anställa fler under perioden, mot ett historiskt snitt på 15 procent.

– Om de här siffrorna fortsätter röra sig åt fel håll kan det få stor betydelse, säger Spector.

Lars Jagrén, seniorrådgivare på Svenskt Näringsliv, varnar för att se kommande löneökningar som ett sätt att uppnå Riksbankens inflationsmål. Löneökningarnas nivå ska syfta till att skapa konkurrenskraft och jobb i en konjunktur som ser ut att vara på väg nedåt, resonerar han.

– Att sätta löneökningarna för att hjälpa Riksbanken att nå sitt inflationsmål blir lite som att svansen viftar på hunden, säger Jagrén.

– Vad är viktigast: Att bibehålla konkurrenskraften och jobben eller att nå Riksbankens inflationsmål när vi är i ett läge där det i väldigt hög grad är internationella faktorer som håller nere inflationstakten? frågar han retoriskt.

Jagrén efterlyser i stället ökad flexibilitet vad gäller Riksbankens inflationsmål.

– Förutsättningarna ser helt annorlunda ut än när man formulerade inflationsmålet, säger han med hänvisning till digitaliserings- och internationaliseringsprocesser.

– Den här typen av låg inflation vi har nu beror ju egentligen inte på någon recession eller att man inte handlar, utan på ökad konkurrens och prissättningen på väldigt massa varor.

Fakta: Historiskt låga löneökningar

Löneökningarna ligger sedan en tid på historiskt låga nivåer. Under första halvåret 2019 låg ökningstakten på 2,5 procent, jämfört med samma period året före. Det innebär ungefär samma påslag i snitt som de senaste åren, enligt bearbetad statistik från Medlingsinstitutet.

Löneökningarna i avtal har legat kring två procent. Påslagen utöver avtal på cirka 0,5 procent är så kallad löneglidning, som på denna nivå är förhållandevis liten.

Reallönerna, där man rensat bort inflationen under perioden på 1,9 procent, ökade under första halvåret med 0,6 procent. Det är något högre än under motsvarande period i fjol.

Källa: Medlingsinstitutet

Fakta: Svag tillväxt, högre arbetslöshet

Det har inför torsdagens räntebeskedet från Riksbanken kommit positiva signaler från svensk detaljhandel. Dessutom var KPIF-inflationen i juli på 1,5 procent oväntat stark, över Riksbankens prognos.

Men avståndet till inflationsmålet på 2 procent har ökat på senare tid. Samtidigt pekar mycket mot att svensk tillväxt nu mattas av. Arbetslösheten lyfte till 6,9 procent i juli och tillväxten i andra kvartalet föll till 1,4 procent, enligt preliminära beräkningar från Statistiska centralbyrån (SCB). Samtidigt har det i augusti kommit svaga signaler från bland annat Konjunkturinstitutet (KI), senast i förra veckan i form av en dyster barometer.

Bland annat visar barometern att anställningsplanerna bland svenska företag har blivit ovanligt dystra.

Fakta: Få tror på räntehöjning de närmaste åren

Riksbankens så kallade räntebana pekar inför torsdagens besked på en räntehöjning i slutet av året eller i början av 2020. Det finns i räntebanan till och med en viss sannolikhet för en räntehöjning redan i oktober, om man tittar noga. Sedan denna prognos presenterades i somras har dock de ekonomiska förutsättningarna förändrats radikalt.

På räntemarknaden har långräntor i såväl EU som USA fallit ned under räntorna på obligationer med kortare löptider. Historiskt har detta varit en signal om att en recession, högre arbetslöshet och lägre inflation står för dörren. Stimulanser väntas från ledande centralbanker. Europeiska centralbanken (ECB) kan enligt många bedömare slå till med en räntesänkning redan i september sedan USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) i juli sänkt sin styrränta. Även Fed väntas komma med mer stimulanser.

Bedömare tror generellt att Riksbanken måste anpassa sig. En sänkt reporänta är det få som tror på. Men de flesta räknar med att Riksbanken flyttar fram tidpunkten för när nästa räntehöjning kan komma, kanske till andra kvartalet 2020. Samtidigt är det få som tror att Riksbanken när det kommer till kritan kommer mäkta med någon räntehöjning överhuvudtaget de närmaste åren.

Dela

Öppna i ny flik

Relaterade ämnen

Räntan och inflationen

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer