Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
SD:s landsdagar

Expert: Tror S tvekar över SD:s stöd

Sverigedemokraternas framgångar hänger ihop med Socialdemokraternas misslyckanden. Det menar statsvetaren Anders Sannerstedt, statsvetare vid Lunds Universitet och specialiserad på Sverigedemokraternas väljare. För fPlus spår han hur förutsättningarna ser ut för partiet att få mer makt i framtiden.

Vad betyder det nya opinionsläget?

– För Sverigedemokraterna är det naturligtvis välkommet, det är ett slags kvitto på att de i någon mening gör rätt och framstår som mer attraktiva. Det avgörande är vad som händer i ett kommande val, opinionssiffror kan svänga, säger Sannerstedt.

Han påminner om att under flyktingkrisen så låg partiet också högt i opinionen för att sedan minska fram till valet 2018:

– Vi vet inte om de här siffrorna består över ett val. Vissa mätningar pekar ut dem som största parti, men det är inte alla mätningar som gör det.

– Delvis är detta också ett socialdemokratiskt misslyckande, menar han.

– Förmodligen kommer en del av uppgången från tidigare S-sympatisörer. Dessutom går det inte särskilt bra för Moderaterna för närvarande.

Vad hindrar SD från att komma till makten 2022?

– Det handlar delvis om de andra partierna och hur de förhåller sig, ska man närma sig SD eller markera en mycket tydlig gräns. Där verkar det som att varken det ena eller det andra fungerar jättebra för de andra partierna.

Att varken den ena eller andra strategin hittills har hindrat SD från att växa handlar mer om hur de andra presenterar sin egen politik, menar Sannerstedt.

Väljare som går till SD kan lockas tillbaka

En del väljare som idag stödjer SD gör det i protest mot hur de andra partierna beter sig, säger Sannerstedt och menar att dessa personer kan vara möjliga att locka tillbaka närmare valet.

– Det verkar även som att det finns ett missnöje bland en del socialdemokrater vad gäller 73-punktsprogrammet, vilket skulle kunna ligga bakom en del av opinionstillskottet, resonerar Sannerstedt.

Han pekar även på att det finns ett starkt medborgligt missnöje med sprängningar och en ökande kriminalitet:

– Det är möjligt att den senaste tidens våldskriminalitet har fått en del av medborgarna att tänka "nä, nu jäklar blir det SD istället”, men det är en gissning.

Ju närmare valet 2022 vi kommer så kommer S, C och L att gå sina egna vägar i debatten och signalera att man går fram som egna partier, menar Sannerstedt.

– Vad vi inte vet är vad som kommer hända med utvecklingen av gängkriminaliteten och skjutningarna, vilket också kan spela en roll för hur SD fortsätter att utvecklas i opinionen.

Man kan inte säga att det är något särskilt parti som har lösningar på de problemen, säger Sannerstedt som pekar på att SD:s hårda tag och strängare straff inte skiljer sig så mycket från Moderaternas politik.

– Det är inte heller så att SD har en lösning som bara väntar på att sättas igång.

”Missförtroendeinstitutet” inleddes under Palme

Sannerstedt beskriver missförtroendeförklaringen mot justitieministern, vilken SD initierade och fick stöd av M och KD, som en demonstration.

– Det handlade inte så mycket om att få bort Morgan Johansson från sin post utan mer om att skärpa tonen i opponerandet.

– Missförtroendeinstitutet används ofta på det sättet, säger Sannerstedt som beskriver hur Palme började med det under Fälldinregeringen.

– Ingen gång har det lyckats. Men de gånger som det har sett ut som att det har blivit en majoritet då har statsråd fått lämna, säger Sannerstedt och exemplifierar med att Anders Ygeman fick lämna.

Skulle SD vara bekväma med en situation där de har mer makt?

– Att SD vill ha makt kan vi utgå från, liksom att de är beredda att samarbeta med andra partier. De inser att de inte kommer att få makt utan andra.

Sannerstedt beskriver det som att partiet gärna skulle vilja hamna i ett regeringssamarbete. Men ser det som mest sannolikt att det i så fall blir en ”dansk situation”, där det populistiska partiet blir stödparti åt en borgerlig regering.

Jag tror inte ens det skulle kännas som eftergifter för dem att ge efter på en rad punkter

Han pekar på att partiet hittills inte har jättemycket erfarenhet av samarbete med andra partier.

– Samarbetar man så följer ansvar. SD har hittills alltid varit ett oppositionsparti, det är inte säkert att siffrorna står sig när de ska ta ansvar.

Sannerstedt är övertygad om att skulle SD hamna i ett läge där de påverkar regeringspolitiken, så skulle de kunna kompromissa om de flesta områden förutom ”flaggskeppet invandring och integration”.

– Områden som vård, ekonomi och skola kommer de ha lätt att hitta lösningar på tillsammans med andra. Jag tror inte ens det skulle kännas som eftergifter för dem att ge efter på en rad punkter.

Även i miljö- och energipolitiken ligger de inte jättelångt från M och KD, säger Sannerstedt.

Den konstellation som främst diskuteras i relation till Sverigedemokraterna är den med Moderaterna och Kristdemokraterna, men kunde inte Socialdemokraterna vara intresserade av SD:s stöd i framtiden?

– Jag tror säkert att Socialdemokraterna funderar över detta. Men det är en politisk kostnad förenad med det och jag är tveksam till om S skulle vilja det, och även om de skulle det så är det mindre sannolikt att SD skulle vilja samarbeta eller ha stöd från S.

– Vad SD helst vill är att ha makten med M och KD och om det behövs någon mer så verkar det som att det är L man sneglar på, säger han.

Hur spelar det historiska bagaget roll för partiets möjligheter i framtiden?

– Det är mest en fråga vad det betyder för de andra partierna, menar Sannerstedt.

SD själva anser ju att det ligger så långt tillbaka, det är 80-90-talet och anses vara utagerat och historia, fortsätter han.

– Då och då är det enskilda personer som behöver uteslutas av det ena eller andra skälet, reaktionen internt är att det händer i andra partier också. Man är nöjd med hur man hanterar det.

– Andra partier som L, S och C har pekat på att det är ett parti med rötter i vitmaktrörelsen, och den attityden kan förstås spela in.

Samtidigt som SD har lämnat det parti man en gång var och den normaliseringsprocess som har pågått i många år har gett resultat så säger Sannerstedt att det finns en ”klar majoritet av svenska folket som ogillar partiet”.

– Utan normaliseringen hade man aldrig fått det stöd man har idag. Ett högerextremt vitmaktparti skulle aldrig ha kommit in i riksdagen.

Mikael Wallerstedt

”Här skulle det krävas att Sverigedemokraterna öppnade sitt arkiv”

Heléne Lööw är historiker och specialiserad på främlingsfientlighet och extremism. I valrörelsen 2018 var de olika partiernas förhållningssätt till Sverigedemokraterna en vattendelare och frågan om partiets ursprung fortsätter att vara en central komponent i debatten om och kring partiet.

Hur tydlig är relationen mellan Sverigedemokraterna och högerextremismen?

– Det är en otroligt komplicerad historia som också ofta förenklas väldigt mycket kring. För det första så saknar vi de facto en ordentlig studie om skapandet av Sverigedemokraterna. Det finns statsvetare som ägnat sig åt Sverigedemokraterna, men vi har ingen ordentlig studie på själva bildandet av partiet. Det finns så många dimensioner som man måste väga in, säger Helene Lööw.

– Det skulle behövas fler historiker och en materialtillgång, här skulle det krävas att Sverigedemokraterna öppnade sitt arkiv.

Det är svårt att veta vilka fraktioner som har styrt under vilka perioder och hur mycket olika individer har betytt

– Å ena sidan så finns Sverigepartiet som föregår SD, med individer från Sveriges nationella förbund, det här faller samman ganska snabbt och ur resterna av det skapas SD. Sedan tillkommer den populistiska delen, Framstegspartiet. SD fortsätter sedan successivt att äta upp massa lokala populistiska småpartier.

Så småningom blir SD ensamt på arenan, vilket också gör att historieskrivningen blir väldigt komplicerad, säger Lööw.

– Det är svårt att veta vilka fraktioner som har styrt under vilka perioder och hur mycket olika individer har betytt.

Det är heller inte bara Sverigedemokraterna som har ett kontroversiellt förflutet, pekar forskaren på:

– Om man tittar på andra partiers första skeden så har man väldigt mycket uteslutningar och fraktionsstrider, samt regionala och lokala skillnader. Frågan är hur mycket SD egentligen avviker här, säger Lööw.

Toppnyheter

Arkiv Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Lagarde om vändningen: ”Vi rör oss försiktigt uppåt”

I en intervju med tv-bolaget France 2 ger ECB-chefen Christine Lagarde sin bild av euroländernas dystra ekonomiska situation och om den optimism hon ändå känner inför framtiden.

– Vi har varit längst ned på kurvan och rör oss försiktigt uppåt. Hur snabbt situationen förändras beror på hur snabbt vi kan ta oss samman och de ansträngningar vi alla gemensamt kan göra, säger hon.

Lagarde pratar också om saknaden efter sitt barnbarn.

– Nu kan jag bara se honom i min smartphone eller på fotografier. Det gör mig ledsen (...) men när jag tittar på honom blir jag än mer övertygad om hur viktigt vårt uppdrag är, att arbeta för att samhället ska bli en bättre plats.

Läs hela intervjun via länken nedan.

Igår 09:58
Salvatore Di Nolfi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO synar företagskrisen i global undersökning

Internationella Handelskammaren (ICC) och Världshälsoorganisationen (WHO) ska identifiera den privata sektorns utmaningar under coronakrisen, berättar organisationerna i ett pressmeddelande. Resultatet i den globala undersökningen är tänkt att bidra till arbetet för att hindra en ekonomisk kollaps i spåren av pandemin.

– Den här undersökningen kommer att hjälpa oss förstå hur företag agerar. Det hjälper oss att kartlägga och sprida goda exempel och var vi och nationella hälsovårdsinsatser bör rikta fokus. Informationen som vi samlar in genom undersökningen bidrar till utvecklingen av effektiva åtgärder vilket räddar liv och minskar ekonomisk skada, säger WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar.

5 jun
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer