Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Expert: Så smyghöjs bensinskatten – ”Otrolig höjning på sikt”

Regeringen, C och L tonar ned konsekvenserna av att skatten på bensin höjs med 15 öre. Men expertuträkningar visar att betydligt större höjningar är på väg. ”Politikerna kringgår den demokratiska processen. På sikt innebär det här en otrolig höjning”, säger skatteexperten Robert Lönn till fPlus.

Den senaste tiden har svenska bilägare fått ta emot flera tuffa besked, vilket bland annat har gett bränsle till Bensinupproret 2.0 som nu samlar drygt 600 000 medlemmar på Facebook. På fredag ska gruppen samlas på Sergels torg i Stockholm för att demonstrera mot de stigande bensinpriserna.

Trots att regeringen tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet nu sänker skatten på bensin med 16,25 öre per liter och 12,6 öre per liter diesel för att kompensera för kravet på att allt större och större andelar biobränslen måste blandas in i drivmedlen så ökar bensinpriset vid pump. Anledningen är att den automatiska KPI-uppräkningen av bensinpriserna som M och KD frös nu återinförs. Resultatet är att skatten på bensin höjs med 15 öre per liter och 10,25 öre per liter diesel.

Automatiska höjningar år efter år – utan stopp

Emil Källström (C) skriver på Aftonbladets debattsida att det enda som nu sker när skatten höjs med 15 öre är en så kallad indexering, och han menar att det inte handlar om någon aktiv höjning från politikerna. ”Det är för övrigt en mindre uppräkning än den höjning som skett i år med budgeten som M och KD fick igenom”, skriver han.

Men Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, berättar att indexeringen innebär att det sker automatiska höjningar år efter år, utan stopp.

– Det är anmärkningsvärt att det etableras ett helt nytt system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens årliga beslutsfattande i praktiken rundas. På 20 år innebär överindexeringen en 50-procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattar några beslut. Det är ett otroligt märkligt upplägg, säger han till fPlus.

”Kringgår den demokratiska processen”

De här automatiska höjningarna finns för bensin och diesel, men även på några andra mindre punktskatter, berättar Robert Lönn och menar att det handlar om rena smyghöjningar. Politikerna får ta lite gnäll nu, men sedan kommer höjningarna att rulla på av sig själva, tror han.

– Politikerna kringgår den demokratiska processen, de behöver ju inte fatta beslut. På sikt innebär det här en otrolig höjning, det blir en ränta på ränta-effekt, säger han.

Läggs ovanpå allt annat

Och ovanpå det här läggs Bonus-malus-systemet och WLTP som innebär att utsläppsvärdena för en rad bilar och husbilar kommer att bli högre utan att fordonsskatten justeras nedåt, vilket fPlus tidigare har rapporterat om. Inte minst ifrågasätts miljöeffekterna av förslagen av flera experter. Husbilsbranschen har redan fått känna på konsekvenserna och jätten Kabe har varslat 25 personer. Även tjänstebilar riskerar att åka på en ordentlig smäll eftersom förmånsbeloppet på flera tjänstebilar höjs som en följd av fordonsskatten. Vissa modeller kan drabbas av belopp på uppemot 30 000 kronor, enligt tjänstebilsexperten Ronny Svensson. ”Piskan viner stenhårt i ryggen på dem som har bränsleslukande bilar”, sa han nyligen till Dagens Industri. Dessutom ligger det nya reseavdraget i pipen, vilket innebär att omkring 200 000 människor kan förlora sin avdragsmöjlighet.

Marginalerna är i flera fall redan små, inte minst då även externa faktorer i omvärlden har drivit upp bensinpriserna den senaste tiden.

”Krävs ett helhetsgrepp”

Robert Lönn menar att vi ser ett lapptäcke av åtgärder som kan fördyra transporterna i Sverige. Även trängselavgifter, vägskatter och liknande borde räknas in i pusslet, påpekar han. Hans poäng är att politikerna har tänkt i stuprör och varken kommunicerat eller tagit hänsyn till den sammantagna effekten för människor, företag, konkurrenskraft och sysselsättning.

– Det här är en transportfråga. Problemet är att allt höjs, inte bara bensinen. Frågan är ju jättestor men behandlas i stuprör utan att hänsyn tas till målkonflikter mellan till exempel miljö och konkurrenskraft. Det krävs ett helhetsgrepp, så att de sammanlagda konsekvenserna faktiskt kan behandlas och överblickas. Man borde samordna och inte glömma konkurrensperspektivet i det här. Företagen måste ju kunna konkurrera, säger han.

– Just nu är det ett väldigt pusslande, fortsätter han.

Dubbelt styrmedel

Att det bubblar ett missnöje på landsbygden är inte så konstigt, menar Robert Lönn. När det blir dyrare att transportera varor och människor, så slår det inte bara mot plånböckerna utan också mot kompetensförsörjningen.

– Ett starkt skäl för att åtminstone avskaffa överindexeringen är att reduktionsplikten som har införts successivt tvingar drivmedelsdistributörer att blanda in större andelar biobränslen, vilket kan tvinga drivmedelsbolagen att höja priserna. Med reduktionsplikten blir överindexeringen av skatten ett dubbelt styrmedel, eftersom kravet i sig ökar incitamenten för omvandling. Därför kan indexmodellens styreffekt inte längre motiveras, säger han.

– De sammantagna kostnaderna för transporter kan få negativa effekter på tillväxt och sysselsättning, säger han.

Toppnyheter

Brexit-demonstranter. Kirsty Wigglesworth / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

”Tidsplanen handlade bara om britternas stolthet”

Storbritanniens premiärminister förlorade ännu en viktig omröstning i brittiska underhuset, den här gången om tidsplanen för brexitavtalets lagpaket. Även om Boris Johson säkerligen känner sig frustrerad så kan han inte vara särskilt överraskad, skriver Kate McCann på Sky News.

Nederlaget betyder att Johnson med stor sannolikhet inte kommer kunna hålla sitt löfte om att Storbritannien lämnar EU på torsdag nästa vecka. Huruvida det blir ett nyval, vilket han flaggat för, beror också på om oppositionspartiet Labour röstar för det.

Att brexit förmodligen skjuts upp till efter 31 oktober kommer inte få några tårar att trilla ner för kinderna på folk i EU-parlamentet, skriver Teresa Küchler på SvD. Brexit kommer bli av – tidsplanen var alltid en fråga om brittisk stolthet och ingen annans.

Brexitavtalet antogs ju faktiskt i dag, så nu blir det i alla fall ett utträde under ordnade former. ”Oktober, november, potejto, potato. På det stora hela betyder det ingenting”, skriver Küchler.

3 tim
Donald Tusk och Boris Johnson. Arkivbild. Don Emmert / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tusk kommer föreslå en förlängning av brexit

EU:s ordförande Donald Tusk kommer att föreslå för de 27 medlemsländerna att datumet för brexit förlängs. Det skriver han på Twitter som svar på Boris Johnsons beslut att pausa arbetet med lagpaketet till brexitavtalet – och för att undvika en hård brexit på torsdag nästa vecka.

Det brittiska underhuset gav i dag grönt ljus för Boris Johnsons lagpaket om brexit i en första omröstning – men röstade nej till den föreslagna tidsplanen om hur brexitavtalet ska genomföras.

1 tim
Brittiska parlamentet. House of Commons / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brittiska underhuset röstar nej – nyval kan vänta

Det brittiska underhuset gav grönt ljus för Boris Johnsons lagpaket om brexit i en första omröstning – men röstade nej till den föreslagna tidsplanen om hur brexitavtalet ska genomföras.

Storbritanniens premiärminister ville att underhuset skulle skynda igenom lagpaketet på bara tre dagar – vilket många ledamöter varit djupt skeptiska till, skriver DN.

Nyval kan nu vänta, eftersom Boris Johnson flaggat för det tidigare om hans brexitavtal inte skulle gå igenom.

Efter den andra omröstningen säger Boris Johnson att regeringen nu pausar lagstiftningen – och att landet ”på ett eller annat sätt” ska lämna EU med det avtal som underhuset röstade ja till i första omröstningen.

4 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Stridande i YPG-milisen. Ugur Can / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

YPG-milisen går med på krav – lämnar norra Syrien

Samtliga kurdiska stridande inom YPG-milisen har lämnat norra Syrien, rapporterar AFP. Det handlar om en 120 kilometer lång zon vid gränsen mot Turkiet som landets president Recep Tayyip Erdogan krävt att de ska lämna.

När den kurdiska milisen lämnat området kommer zonen att utökas till 450 kilometer.

På tisdagen meddelar Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin att deras respektive styrkor ska patrullera tillsammans vid turkiska gränsen.

5 tim
Erdogan och Putin. Sergei Chirikov / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Turkiet och Ryssland ska patrullera norra Syrien

Efter dagens möte mellan Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och Rysslands dito Vladimir Putin har man kommit överens om gemensamma patrulleringar i norra Syrien vid turkiska gränsen, rapporterar flera medier.

Beskedet kommer kort efter att kurdiska stridande i YPG-milisen meddelat att de gått med på Turkiets krav att lämna säkerhetszonen i området.

– Turkiska och ryska trupper kommer se till att de kurdiska styrkorna och terroristerna drar sig tillbaka från den 30-kilometer breda säkerhetszonen på den syriska sidan närmast turkiska gränsen, säger Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov.

5 tim
Syriska kurder sitter vid vägkanten nära gränsen mot Irak. Muhammad Hamed / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kurder fast vid gräns mot Irak: ”Vår framtid är borta”

Minst 160 000 syriska kurder har flytt sina hem sedan Turkiet inledde sin offensiv mot norra Syrien förra veckan, skriver Reuters. 5 000 av dessa har tagit sig över gränsen till Irak och många av dem har fått betala smugglare motsvarande 15 000 kronor för att lyckas.

Men de kurdiska flyktingar som inte har råd med det har fastnat vid gränsen vid gränskontrollen i Semalka. Endast skadade tillåts passera gränsen, så många av de som flytt kommer sova under bar himmel – i väntan på att kunna ta sig till Irak.

– Jag har ingen aning om vart vi ska. Vår framtid är borta, säger 24-åriga Zainab Rassul, som flytt tillsammans med sin mamma.

Igår 20:07
Läs mer om Kriget i Syrien
Vita huset. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
Trumps Amerika

Anonym medarbetare ger ut bok om Vita huset

Den högt uppsatta medarbetare i Vita huset som förra året skrev en anonym krönika om hur hen och många andra medarbetare arbetar hårt för att stoppa delar av Trumps politik ska ge ut en bok nästa månad, skriver New York Times. Boken heter ”A Warning” och beskrivs som en ”explosiv” redogörelse bakom kulisserna på Vita huset som tar vid där krönikan slutade.

Författaren kommer fortsätta vara anonym och hens representant Matt Latimer säger att majoriteten av pengarna från bokförsäljningen kommer doneras till organisationer som jobbar för pressfrihet.

2 tim
William Taylor på väg till kongressförhöret. J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Nyckelvittne: Utredning var krav för bistånd till Ukraina

Donald Trumps administration krävde att Ukraina officiellt skulle meddela att Joe Biden skulle utredas, för att landet skulle få ta del av amerikanskt militärt bistånd. Det uppger ett av nyckelvittnena i den pågående riksrättsutredningen mot Donald Trump, tillförordnad Ukraina-ambassadör Bill Taylor, rapporterar amerikanska medier.

När Taylor i dag frågades ut av kongressen sa han att USA:s EU-ambassadör Gordon Sondland gjort klart att ”allt var helt beroende av ett sådant uttalande”.

Donald Trump har hela tiden hävdat att det inte har funnits något samband mellan hans förfrågan om en utredning och det pausade militära biståndet.

Taylor frågades ut bakom stängda dörrar, men CNN och New York Times har läst hans inledningsanförande.

2 tim
Läs mer om Trumps Amerika

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Skog i Stockholm. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

”Klimatkompensera i svenska skogar i stället”

Klimatkompensation genom trädplanteringar i fattiga länder leder ofta till negativa effekter för lokalbefolkningen – ett bättre alternativ är planteringar i Sverige, skriver Chalmersforskaren Stefan Wirsenius på DN Debatt.

Han skriver att Sverige är ett av världens mest markrika länder per capita. Han föreslår att man under minst 50 år undantar en del av den skog som är tänkt att avverkas för virkesproduktionen och låter den växa och fungera som koldioxidsänka, samtidigt som markägarna ersätts för den uteblivna intäkten.

Genom att förlägga klimatkompensationen till Sverige så skulle också konsekvenserna av arbetet med att minska utsläppen bli tydligare, skriver han.

3 tim
Finansminister Magdalena Andersson/Klimatdemonstration i Malmö. TT
undefined

Budgetsatsningar inte nog för att nå klimatmålen

Satsningarna i regeringens budget för nästa år är långt ifrån tillräckliga för att nå de klimatpolitiska målen till 2045, visar en granskning som Dagens Nyheter har gjort.

Sedan 1996 har de svenska utsläppen minskat med 26 procent. Men de senaste åren har minskningen avtagit och nästan planat ut, när den i stället hade behövt bli större.

– Åren går och vi ser inte trendbrottet i utsläppen som vi skulle behöva, säger professor Björn-Ola Linnér som forskar på klimatpolitik vid Linköpings universitet.

I dag är utsläppsminskningen ungefär en procent årligen, men enligt Klimatpolitiska rådet skulle den i stället behöva vara mellan 5 och 8 procent om det ska vara möjligt att nå målet, nollutsläpp 2045.

Idag 16:30
Ett flygplan/arkivbild.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

KI-anställdas flygresor står för störst koldioxidutsläpp

Karolinska institutet är den myndighet i Sverige vars personals flygresor står för störst koldioxidutsläpp. Det enligt en genomgång av Naturvårdsverket, rapporterar SVT Nyheter. Under 2018 stod KI:s flyresor för utsläpp på 7 000 ton koldioxid – men institutet försöker vända på trenden.

– Under årets första nio månader har vi gjort närmare 20 procent färre inrikes flygresor, och vi har gjort 900 fler tågresor, säger Kjell-Ove Lindgren, resesamordnare på KI.

Idag 06:03
Läs mer om Klimatomställningen