Regeringen, C och L tonar ned konsekvenserna av att skatten på bensin höjs med 15 öre. Men expertuträkningar visar att betydligt större höjningar är på väg. ”Politikerna kringgår den demokratiska processen. På sikt innebär det här en otrolig höjning”, säger skatteexperten Robert Lönn till fPlus.

Den senaste tiden har svenska bilägare fått ta emot flera tuffa besked, vilket bland annat har gett bränsle till Bensinupproret 2.0 som nu samlar drygt 600 000 medlemmar på Facebook. På fredag ska gruppen samlas på Sergels torg i Stockholm för att demonstrera mot de stigande bensinpriserna.

Trots att regeringen tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet nu sänker skatten på bensin med 16,25 öre per liter och 12,6 öre per liter diesel för att kompensera för kravet på att allt större och större andelar biobränslen måste blandas in i drivmedlen så ökar bensinpriset vid pump. Anledningen är att den automatiska KPI-uppräkningen av bensinpriserna som M och KD frös nu återinförs. Resultatet är att skatten på bensin höjs med 15 öre per liter och 10,25 öre per liter diesel.

Automatiska höjningar år efter år – utan stopp

Emil Källström (C) skriver på Aftonbladets debattsida att det enda som nu sker när skatten höjs med 15 öre är en så kallad indexering, och han menar att det inte handlar om någon aktiv höjning från politikerna. ”Det är för övrigt en mindre uppräkning än den höjning som skett i år med budgeten som M och KD fick igenom”, skriver han.

Men Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv, berättar att indexeringen innebär att det sker automatiska höjningar år efter år, utan stopp.

– Det är anmärkningsvärt att det etableras ett helt nytt system för automatisk skattehöjning på drivmedel, där riksdagens årliga beslutsfattande i praktiken rundas. På 20 år innebär överindexeringen en 50-procentig höjning av skatterna utan att riksdagen fattar några beslut. Det är ett otroligt märkligt upplägg, säger han till fPlus.

”Kringgår den demokratiska processen”

De här automatiska höjningarna finns för bensin och diesel, men även på några andra mindre punktskatter, berättar Robert Lönn och menar att det handlar om rena smyghöjningar. Politikerna får ta lite gnäll nu, men sedan kommer höjningarna att rulla på av sig själva, tror han.

– Politikerna kringgår den demokratiska processen, de behöver ju inte fatta beslut. På sikt innebär det här en otrolig höjning, det blir en ränta på ränta-effekt, säger han.

Läggs ovanpå allt annat

Och ovanpå det här läggs Bonus-malus-systemet och WLTP som innebär att utsläppsvärdena för en rad bilar och husbilar kommer att bli högre utan att fordonsskatten justeras nedåt, vilket fPlus tidigare har rapporterat om. Inte minst ifrågasätts miljöeffekterna av förslagen av flera experter. Husbilsbranschen har redan fått känna på konsekvenserna och jätten Kabe har varslat 25 personer. Även tjänstebilar riskerar att åka på en ordentlig smäll eftersom förmånsbeloppet på flera tjänstebilar höjs som en följd av fordonsskatten. Vissa modeller kan drabbas av belopp på uppemot 30 000 kronor, enligt tjänstebilsexperten Ronny Svensson. ”Piskan viner stenhårt i ryggen på dem som har bränsleslukande bilar”, sa han nyligen till Dagens Industri. Dessutom ligger det nya reseavdraget i pipen, vilket innebär att omkring 200 000 människor kan förlora sin avdragsmöjlighet.

Marginalerna är i flera fall redan små, inte minst då även externa faktorer i omvärlden har drivit upp bensinpriserna den senaste tiden.

”Krävs ett helhetsgrepp”

Robert Lönn menar att vi ser ett lapptäcke av åtgärder som kan fördyra transporterna i Sverige. Även trängselavgifter, vägskatter och liknande borde räknas in i pusslet, påpekar han. Hans poäng är att politikerna har tänkt i stuprör och varken kommunicerat eller tagit hänsyn till den sammantagna effekten för människor, företag, konkurrenskraft och sysselsättning.

– Det här är en transportfråga. Problemet är att allt höjs, inte bara bensinen. Frågan är ju jättestor men behandlas i stuprör utan att hänsyn tas till målkonflikter mellan till exempel miljö och konkurrenskraft. Det krävs ett helhetsgrepp, så att de sammanlagda konsekvenserna faktiskt kan behandlas och överblickas. Man borde samordna och inte glömma konkurrensperspektivet i det här. Företagen måste ju kunna konkurrera, säger han.

– Just nu är det ett väldigt pusslande, fortsätter han.

Dubbelt styrmedel

Att det bubblar ett missnöje på landsbygden är inte så konstigt, menar Robert Lönn. När det blir dyrare att transportera varor och människor, så slår det inte bara mot plånböckerna utan också mot kompetensförsörjningen.

– Ett starkt skäl för att åtminstone avskaffa överindexeringen är att reduktionsplikten som har införts successivt tvingar drivmedelsdistributörer att blanda in större andelar biobränslen, vilket kan tvinga drivmedelsbolagen att höja priserna. Med reduktionsplikten blir överindexeringen av skatten ett dubbelt styrmedel, eftersom kravet i sig ökar incitamenten för omvandling. Därför kan indexmodellens styreffekt inte längre motiveras, säger han.

– De sammantagna kostnaderna för transporter kan få negativa effekter på tillväxt och sysselsättning, säger han.