Fallet Gui Minhai

Expert: Så kan ett kinesiskt ägande ”straffa oss”

Sveriges syn på Kina håller på att förändras och tonen länderna emellan har skärpts under det senaste året. Samtidigt investerar Kina allt mer i svenska företag. fPlus har pratat med experter, forskare och säkerhetskunniga med en bakgrund i och av Kina om hur de ser på den svensk-kinesiska relationen liksom den uppseglande konflikten mellan stormakten och Sverige.

Svenskar saknar kunskap nog för att Sverige i stort ska kunna dra nytta av relationen till Kina. Det menar Christer Ljungwall, som har bott och arbetat i Kina under närmare två decennier, som forskare vid Pekings Universitet i Peking och Shenzhen och tidigare vid Sveriges ambassad i Peking och Asiatiska utvecklingsbanken. Idag är han vice vd för den nyetablerade tankesmedjan ENC Center for Global Affairs.

Ljungwall beskriver hur han och kollegorna ofta möter en rädsla baserad på okunskap, hos både små och stora företag liksom inom det offentliga Sverige, inför Kina. Ibland finns det en övertro på möjligheterna till affärer med stormakten men allt oftare faktiskt en undertro, säger han och kallar den svensk-kinesiska relationen ”en i allmänhet ganska ansträngd relation”.

– Det har visat sig vara svårt för Sverige att förhålla sig till ett snabbt föränderligt Kina och därmed skilja det positiva från de mer ansträngda delarna av relationen.

– Min bedömning är att relationen företag emellan i allmänhet är bättre än den mellan myndigheter, fortsätter Ljungwall.

Kristina Lindhe, vd för Lexington, har de senaste åren arbetat med att utveckla textilföretagets närvaro i Kina. För Lexington är det rådande handelsklimatet både positivt och negativt.

– Det är både och. Det har aldrig funnits så mycket positiva möjligheter som nu, det finns otroligt mycket att göra online som är globalt. Det är väldigt spännande och nytt, men samtidigt helt nya krav som ställs, säger Lindhe.

– Den kinesiska marknaden har exploderat även om takten stannat av något nu även i Kina jämfört med när vi kom in 2010.

Lindhe tycker inte att det gentemot kunderna skiljer sig så åt oavsett var företaget är verksamt, men grundstrukturerna och hur man arbetar kan däremot vara väldigt olika.

”Saker och ting kan plötsligt hända”

– Kina är ett väldigt speciellt samhälle. I grunden är det verkligen en handelsnation, handeln är starkt grundläggande för många samtidigt som de har ett politiskt system som är någonting helt annat, säger Lindhe.

Hur märks det i det dagliga arbetet?

– När det gäller butiksverksamheten och kunderna som handlar hos oss är det ingen större skillnad, men det är mer att saker och ting plötsligt kan hända, befintliga regler kan ändras snabbt.

– Vi har en partner i Kina och vi hade inte klarat oss där utan att ha en partner. Till att börja med så är det på grund av språket svårt att kommunicera med människor i stort, fortsätter Lindhe.

Christer Ljungwall, å sin sida, menar att det har varit ganska enkelt, kanske till och med för enkelt för svenska företag hittills i Kina.

Det har ur Sveriges perspektiv varit nästan för lätt med Kina, tycker han och hänvisar till ”euforin under 90- och 2000-talet” då man trodde att samhällssystemet var på väg att förändras och svenska företag kunde öka sina vinster kraftigt varje år utan att behöva göra några stora förändringar.

– Svenska företag är i allmänhet mycket duktiga och har ett gott rykte, men när tillverkning och försäljning går på högfart är det ibland svårt att se behovet av åtgärder som innebär kostnader på kort sikt. Det finns naturligtvis undantag, som delar av fordonsindustrin där förändringstakten är hög, säger Ljungwall.

Kunderna i Kina vill ha del av samma värld som alla andra

Kristina Lindhe pekar på att efterfrågan på internationella varumärken i Kina är stor och att det i butik och i försäljning inte finns några stora skillnader med andra platser.

– De människor som jag träffar är väldigt positiva och vill ha internationella varumärken som vårt. Kunderna i Kina vill ha del av samma värld som alla andra, fortsätter Kristina Lindhe.

”Man får inte bli paranoid”

När det gäller kinesiska företag och verksamheter i Sverige lyfter allt fler idag frågetecken som finns kring säkerhetsaspekter. Eftersom den kinesiska staten och det kinesiska näringslivet inte är att betrakta som separata aktörer finns en oro för att ökade kinesiska investeringar i Sverige kan komma att utgöra en risk för framtiden. En färsk kartläggning från FOI, som SvD rapporterar om, listar 65 bolagsförvärv till ett värde av 100 miljarder kronor sedan 2002.

Magnus Fiskesjö, Kinakännare och antropolog vid Cornell University samt tidigare svensk diplomat i Peking, betonar sårbarheten med ett kinesiskt ägande i Sverige.

Det finns en potential att använda ägandet som en hållhake för att "straffa oss" i ett annat sammanhang, menar han.

Men Christer Ljungwall menar å sin sida att man kan skilja på att det för Sverige som nation kan finnas risker med kinesiska investeringar inom områden som känslig infrastruktur, samtidigt som det för enskilda företag kan vara ”fantastiskt positivt”.

Svenska politiker har i kölvattnet av fängslandet av Gui Minhai, Hongkong-protesterna och framflyttade positioner från det officiella Kina i Sverige börjat ompröva inställningen till det land som för bara några år sedan omnämndes i ljusare dager.

De nya signalerna från politiken tolkar Ljungwall som ”en stor omsvängning”.

– Det handlar om ett ganska abrupt uppvaknande, man talar om investeringsscreening, säkerhetsanalys av investeringar, strategiskt tänk och inte längre bara ett kommersiellt tänk, beskriver Ljungwall.

– Personligen tycker jag att ansatsen är bra så länge den inte hamnar i kategorin ”säknojja” - man får inte bli paranoid. Man behöver fundera på vad som är en potentiell riskinvestering, vad utgör en fara, är det ens en fara och så vidare.

Det finns många olika byggnader som det inte finns anledning att berätta om

Anders Johansson, senior analytiker på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet vid Försvarshögskolan, är tydlig med att det behövs ett annat säkerhetsperspektiv:

– Ju mer av vår infrastruktur som blir avhängiga andra desto fler säkerhetsrisker finns det att ta hänsyn till. Om det är utländska bolag som bygger de här sakerna, som till exempel en tunnelbana, så behövs ett säkerhetsperspektiv.

Lars Sjogren

”Världen går mer mot protektionism”

Tunnelbaneupphandlingen i Stockholm, där kinesiska China Railway tunnel Group vunnit en av de första upphandlingarna, ska ses i ljuset av en större EU-kontext menar han.

– EU säger att om Kina dumpar vår marknad så kanske de inte kan delta i vissa offentliga upphandlingar. Det vore en rimlig utveckling tycker jag om det nu är så att Kinas anbud inte är rimliga och snarare syftar till att skapa otillbörligt inflytande och möjligheter till påtryckningsmedel.

– Världen går mer mot protektionism nu och Europa är en jättestor marknad för Kina, men det var inte så vi hade tänkt vår fria marknad, fortsätter Johansson och pekar på att konkurrensen är tänkt att ske med likvärdiga villkor vad gäller sådant som löner och arbetsplatssäkerhet.

Johansson menar att en upphandling inte bara handlar om pris och att i dagsläget riktas inte upphandlingen ”mot vad vi egentligen har behov av”.

– Vi skulle troligen behöva SUA-upphandla fler saker i samhället, nu när vi börjar resonera i termer av ett totalförsvar igen, utvecklar han.(Säkerhetsskyddade upphandlingar, red. anmärkning)

Världen går mer mot protektionism nu och Europa är en jättestor marknad för Kina, men det var inte så vi hade tänkt vår fria marknad

Allt ifrån vägar viadukter, tunnelbanor, vatten och elkraft är intressant om man vill skada vårt samhälle, säger Johansson.

– Det finns många olika byggnader som det inte finns anledning att berätta om hur det ser ut för att det skulle göra oss sårbara.

Ljungwall å sin sida anser att Sverige inte bara kategoriskt kan säga nej till kinesiska investeringar och ägande. Men saker som utökad säkerhetsprövning och strängare kravspecifikationer är en viktig del för att undgå eventuella framtida problem.

– Det viktiga är att tillämpningen av de här nya mekanismerna leder till en bättre dynamik i förhållandet mellan Sverige och Kina.

Att vi kommer att se krockar mellan företag och myndigheter och att alla inte kommer kunna vara överens om allt, håller Ljungwall som troligt och pekar på att upphandlingen av byggprojektet i Stockholms tunnelbana är exempel som illustrerar detta.

Han pekar på att den aktuella upphandlingen leder till ”en dramatiskt lägre kostnad för skattebetalarna”.

– I det här fallet får man ju utgå från att ansvariga för upphandlingen har varit mycket tydliga i sin kravspecifikation och dessutom noga kontrollerat företagets förmåga att genomdriva projektet inom de ramar som angivits.

Det vore fel att inte ge kontraktet till den kinesiska entreprenören givet att alla delkomponenter i upphandlingen är genomlysta och godkända, och skulle betyda att den fria konkurrensen satts ur spel, argumenterar Ljungwall som inte heller tycker att säkerhetsaspekten just här är betydande.

– Det är ganska lätt att kontrollera arbetet i den här typen av tunnelbygge.

Skulle ett svenskt företag kunna göra något motsvarande i Kina?

– I teorin ja, men i praktiken är det i princip omöjligt eller åtminstone oerhört svårt att åta sig motsvarande helhetsansvar.

Sverige släpper in Kina längre än Kina släpper in Sverige, kan man sammanfatta det så?

– Inom flera områden, absolut. Reciprociteten är inte som man önskar.

Courtesy of the College of Arts & Sciences, Cornell University
Syftet är att kontrollera att folk är goda medborgare

En annan aspekt som försvårar för utlänningar i Kina är de inskränkningar som tillkommit under senare år. Det har bland annat blivit svårare att röra sig fritt i Kina för utländska forskare och besökare. På 1990-2000-talet kunde man resa runt som man ville, nu blir man ofta följd av myndigheter under sin vistelse, beskriver Fiskesjö.

Den kinesiska staten samlar därtill in stora mängder information om människor via olika plattformar med hjälp av väldigt avancerade system, beskriver Fiskesjö.

– Kina tänker likadant som de stora amerikanska internetbolagen, fast mer målmedvetet och dammsuger data om allt och alla: människor, ansikten, identiteter som man ämnar samla i en global databas för att kontrollera alla, utvecklar han.

Begreppet kreditvärdighet håller i Kina på att få en ny betydelse, där det inte längre handlar enkom om pengar men också moral.

– Syftet är att kontrollera att folk är goda medborgare, säger Fiskesjö.

– Med hjälp av data kring hur människor sköter sig så rangordnas de och får sedan tillgång till olika tjänster, det kan till exempel vara flygbiljetter eller snabbtågsbiljetter.

Det här kartläggningsarbetet, spår han, är någonting som är en del i en större helhetsplan vilken på sikt är tänkt att appliceras inte bara mot människor i Kina utan i världen i stort.

Fiskesjö pekar på att Kinas försök att kontrollera bilden av Kina i mycket handlar om att använda en avledningstaktik.

– Ett element går ut på att försöka få bort uppmärksamhet från Gui Minhai. Det här fenomenet "whataboutism", är något som också Putin använder som taktik, istället för att bemöta kritik så tar man upp något helt annat att prata om istället.

Kina-tåget har inte gått än

Den nationella identiteten och hur ett land och dess invånare ser på sig själv är en aspekt som också Ljungwall lyfter. Han betraktar den svenska självbilden som ett hinder för Sverige att möta Kina på ett konstruktivt sätt.

En av Sveriges svagheter är en skev självbild, anser Ljungwall.

– Vi tror att vi är bättre än vad vi är, det är lätt att man intar en attityd som man inte bottnar i, säger han och fortsätter:

– Vi är generellt sett duktiga på det mesta i Sverige, men samtidigt står inte omvärlden still. Framförallt inte Kina. Det finns en stolthet i att kunna peka på att Sverige rankas högt i innovationsindex och eftersom Sverige hamnar tvåa praktiskt taget varje år är det lätt att tro att det räcker så.

Sverige är inte längre bäst på allt

Det man missar om man slår sig till ro med ett sådant resultat, menar Ljungwall, är att det är samma frågor som ställs varje gång och samma parametrar som mäter innovation. Flera parametrar är inte fullt applicerbara på Kina.

– Sverige är inte längre bäst på allt – smarta städer, eller telekom är två exempel där vi delvis halkat efter, säger Ljungwall som trots det inte menar att tåget har gått.

– Det är aldrig försent att delta i, eller göra inträde på en stor och kanske framtida dynamisk marknad. Det kan dock vara sent för vissa företag som inte känt av förändringstrycket i tid och som nu tvingas backa en position eller genomgå förändringar som man annars inte skulle varit utsatta för.

Samtidigt som Sverige fortsätter att revidera och utforska relationen till Kina på hemmamark liksom bortaplan, är Storbritannien i färd med att bygga ett kärnkraftverk i Somerset, England tillsammans med det kinesiskt statligt ägda energibolaget CGN. Anders Johansson pekar på att det, mot bakgrund av omvärldsutvecklingen, har lett till ett visst huvudbry för britterna.

– De har på senare tid allvarligt börjat ifrågasätta om de i detta samarbete verkligen kommer ha fullständig kontroll över säkerhet och drift i orostider i och med att styrsystemet levereras av Kina.

Johansson pekar också på att Sverige behöver se till att skydda den egna spetsteknologin bättre.

– Man måste skaffa sig en policy som man implementerar kring it- och informationssäkerhet så man ser till att man får behålla det man lagt sina pengar på att utveckla. Och de riktiga guldäggen måste man skydda extra.

– Det känns som att världen varit ganska naiv ganska länge i de här frågorna.

Toppnyheter

Arkiv Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Lagarde om vändningen: ”Vi rör oss försiktigt uppåt”

I en intervju med tv-bolaget France 2 ger ECB-chefen Christine Lagarde sin bild av euroländernas dystra ekonomiska situation och om den optimism hon ändå känner inför framtiden.

– Vi har varit längst ned på kurvan och rör oss försiktigt uppåt. Hur snabbt situationen förändras beror på hur snabbt vi kan ta oss samman och de ansträngningar vi alla gemensamt kan göra, säger hon.

Lagarde pratar också om saknaden efter sitt barnbarn.

– Nu kan jag bara se honom i min smartphone eller på fotografier. Det gör mig ledsen (...) men när jag tittar på honom blir jag än mer övertygad om hur viktigt vårt uppdrag är, att arbeta för att samhället ska bli en bättre plats.

Läs hela intervjun via länken nedan.

Idag 09:58
Salvatore Di Nolfi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO synar företagskrisen i global undersökning

Internationella Handelskammaren (ICC) och Världshälsoorganisationen (WHO) ska identifiera den privata sektorns utmaningar under coronakrisen, berättar organisationerna i ett pressmeddelande. Resultatet i den globala undersökningen är tänkt att bidra till arbetet för att hindra en ekonomisk kollaps i spåren av pandemin.

– Den här undersökningen kommer att hjälpa oss förstå hur företag agerar. Det hjälper oss att kartlägga och sprida goda exempel och var vi och nationella hälsovårdsinsatser bör rikta fokus. Informationen som vi samlar in genom undersökningen bidrar till utvecklingen av effektiva åtgärder vilket räddar liv och minskar ekonomisk skada, säger WHO:s generaldirektör Dr Tedros Adhanom Ghebreyesus i en kommentar.

Igår 11:35
Läs mer om Den globala konjunkturen
Demonstrationer utanför Vita huset.  Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Washington DC förbereder sig för massiva protester

Washington DC förbereder sig för en dag av massiva Black Lives Matter-protester, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Enligt uppgifter i lokala medier räknar man med att tiotusentals demonstranter ska samlas i staden. Samtidigt finns uppgifter från aktivister på sociala medier om att en miljon människor komma att delta på olika sätt.

– Vi har information som pekar på att evenemangen den här lördagen kan bli något av det största som vi någonsin haft, säger polischefen Peter Newsham på en presskonferens inför lördagens demonstration.

2 tim
Protester utanför Vita huset i Washington DC.  Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Trumps uttalanden visar att han inte förstår

Donald Trump har haft flera chanser att visa att han förstår frustrationen bland svarta amerikaner – men studerar man hans uttalanden syns det att presidenten hellre vill tala om andra aspekter av de pågående protesterna.

Det menar Washington Posts Eugene Scott i en analys där han går igenom några av presidentens framträdanden under den gånga veckan. Han tar upp en opinionsundersökning som visar att många amerikaner ser Trumps agerande som rasistiskt och skriver att presidenten misslyckats med att visa förståelse för de problem som svarta amerikaner utsätts för i USA.

Matthew Continetti tar upp ett annat perspektiv på de pågående protesterna i en analys i konservativa National Review. Han menar att den civila oro som nu syns i samhället kan kopplas till framväxten av en ny progressiv moral bland unga amerikaner.

”I frånvaron av institutioner som befäster republikanska värden och ledare som visar prov på detta vänder sig unga amerikaner till den moraliska vissheten hos de nya progressiva”, skriver han i sin analys.

4 tim
Läs mer om Polisvåldet i USA

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer