Företagsklimatet i Sverige

Ett tomt extrabord stod för nära gästerna – tvingades stänga restaurangen

Han fick stänga sin restaurang på grund av ett tomt extrabord. Kommunens inspektörer ansåg nämligen att personer rent hypotetiskt skulle kunna sätta sig vid bordet och då hamna för nära varandra, berättar Babak Kharazmi för fPlus.

Det var en torsdag för två veckor sedan som två inspektörer från Stockholms stad besökte Babak Kharazmis restaurang Bistro Casper för att undersöka hur restaurangen minimerar smittspridningen av corona. Efter deras besiktning skickades rapporten vidare till en smittskyddsläkare som dagen efter beslutade att stänga restaurangen – på grund av att ett tomt bord i uteserveringen stod för nära två andra.

– Det satt två olika sällskap vid två bord och mellan dem fanns ett bord som var ledigt. När inspektörerna kom tyckte de att bordet stod för nära de andra. Då flyttade vi bort bordet till det ena sällskapet som skulle bli fler, berättar Babak Kharazmi och tillägger:

– Om det nu var något problem så var det ju borta redan när vi flyttade på bordet. Men inspektörerna tyckte att det var för sent.

Syftet med det tomma bordet var för att kunna ha det tillgängligt ifall det kom större sällskap, inte för att tränga ihop så många som möjligt. Men inspektörerna menade att det fanns en risk att någon skulle sätta sig där, säger Babak Kharazmi.

Ändrar beslut trots samma förutsättningar

Babak Kharazmi vägrade dock att backa. På fredagen skickade han bilder och filmer från uteserveringen till smittskyddsläkaren för att visa att det inte förekom någon trängsel. Avståndet mellan gästerna var lite mer än en armlängd, precis enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Men beslutet var redan taget, något smittskyddsläkaren meddelade via telefon – själv besökte hon aldrig verksamheten.

– När de beslutade att stänga restaurangen tänkte jag att ”Det här kan ju inte vara klokt, att stänga ner på grund av detta”. Men jag kunde inte stoppa beslutet så jag hörde av mig till Aftonbladet i stället.

På lördagen, dagen efter Bistro Caspers stängning och efter att Babak Kharazmi figurerat i media, hör Stockholms stad av sig till honom igen. Det är chefen för miljöförvaltningen som berättar att kommunen ”ska göra ett undantag” och skicka dit inspektörer för återkontroll igen på söndagen.

– Vanligtvis kommer inspektörerna på nästkommande vardag, som i mitt fall skulle ha varit på måndagen. Men nu sa de att de kunde komma på söndagen i stället, berättar Babak Kharazmi.

Syftet med återkontrollen vara att kolla om det hade gjorts några förändringar i verksamheten, något som Babak Kharazmi säger att han inte hade gjort. Han hade tidigare varit tydlig med att påpeka för smittskyddsläkaren att han inte ansåg att han hade gjort något fel och att han inte tänkte åtgärda något.

– De nya inspektörerna frågade mig vad jag hade gjort för förändringar och jag sa att jag inte hade gjort några. Då frågade de mig vad det var som var fel och då visade jag bordet, säger Babak Kharazmi och fortsätter:

– Det tyckte att beslutet som de förra inspektörerna hade tagit var väldigt hårt och att jag kunde öppna igen. De sa också att man normalt måste vänta på beslut från läkaren men att man nu kommer att ringa läkaren direkt och säga att det är okej.

”Man kan inte bara stänga och öppna”

Bistro Casper fick återigen öppna på måndagen, trots att verksamheten såg precis ut som den hade gjort när den fick stänga. Babak Kharazmi är glad för det men beklagar sig över att olika inspektörer gör olika bedömningar.

– Man kan inte bara stänga och öppna en restaurang eftersom det finns en startsträcka för att komma igång igen. Personalen hade fått gå hem, maten hade jag slängt. Den fick jag köpa igen. För ett litet företag kan det här bli jättedyrt.

Babak Kharazmi säger att han redan har gjort allt det som krävs för att hålla smittspridningen av coronaviruset nere.

– Vi har minskat antalet bord till hälften och köpt växter som vi har lagt mellan borden. Sen har vi en ur personalen som pratar med kunderna om att tänka på avståndet. Och så har vi satt upp skyltar om att hålla avståndet. Vi har gjort allt vi har kunnat göra.

Babak Kharazmi säger att han de senaste månaderna har fått ta emot förolämpningar från vanliga människor som är arga för att restaurangen har öppet överhuvudtaget.

– Folk kan stå och skrika saker åt oss. Det skedde även innan beslutet om stängning. Efter beslutet fick vi mejl där folk skrev att ”Där fick ni!”, säger han och fortsätter:

– Men de flesta människor som bor runtomkring oss och som känner oss, även våra konkurrenter, har sagt att vi sköter smittskyddet exemplariskt. Det är det som är konstigt, varför de valde att stänga ner just oss.

Kommunen svarar

Peter Brådenmark är enhetschef på Miljöförvaltningen i Stockholms stad. I ett mejl till fPlus menar han att det inte bara handlade om ett tomt bord.

Varför bedömdes ett tomt bord, placerat mellan två andra, utgöra en risk för smittspridningen av coronaviruset?

”Miljöförvaltningen har varit på tillsynsbesök åtminstone två gånger på Bistro Casper. Vid tillsynsbesöket den 14 maj noterade inspektören och påtalade att borden på uteserveringen stod för tätt. Det handlade inte om ett bord. Vid tillsynsbesök den 21 maj var det fortfarande för trångt mellan borden på uteserveringen, och återigen handlade det inte om ett bord. Miljöförvaltningen överlämnade inspektionsrapporterna till smittskyddsläkaren för bedömning”, skriver Peter Brådenmark.

Babak Kharazmi säger att han flyttade på bordet när inspektörerna var där men att han fick veta att det var ”för sent”. Stämmer detta?

”Har inte möjlighet att kommentera detta eftersom jag inte kunnat prata med berörd inspektör.”

Enligt Babak Kharazmi hade han inte gjort några förändringar i Bistro Casper efter att han hade stängt. Ändå fick han öppna igen, under samma förutsättningar. Varför gjorde de nya inspektörerna en annan bedömning än de förra?

”Inspektörerna som genomförde återkontrollen bedömde att det var utglesat mellan borden och att avstånd mellan olika bord/stolar var tillräckligt.”

Toppnyheter

Anders Björkman. KI/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

1 tim
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski i sina respektive vallokaler.  TT
Valet i Polen

Duda har en knapp ledning i det polska presidentvalet

Nationalkonservative sittande presidenten Andrzej Duda ser ut att gå mot en knapp seger i polska valet, visar den första vallokalsundersökningen enligt AFP.

Sittande president Andrzej Duda får 50,4 procent av rösterna och Rafal Trzaskowski får 49,6 procent.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet i Polen som ett riktningsval och har av experter beskrivits som det viktigaste sedan 1989.

Det står mellan den sittande nationalkonservativa presidenten Andrzej Duda som kritiserats för att ha upphävt rättstaten och den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski som vill närma sig EU.

Vallokalerna stängde klockan 21.00. En sen vallokalsundersökning beräknas komma mellan 23.00 och midnatt.

14 min
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

3 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

3 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

2 tim
Giannis Papanikos / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Virusuppgång i Östeuropa – masktvång och inresestopp

I flera länder i Östeuropa ökar nu antalet fall av coronasmitta vilket lett till nya restriktioner, skriver AP.

Ungern stoppar resenärer från Afrika och stora delar av Asien, med undantag för Kina och Japan. Även till flera europeiska länder är Ungerns dörr helt stängd. Det gäller Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Belarus, Montenegro och Ukraina.

I Serbien larmar sjukhusen om att platserna nästan tagit slut på grund av den senaste uppgången i antal smittfall, och Kroatien gör det obligatoriskt att bära munskydd i offentliga miljöer.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

3 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

4 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

Idag 12:57
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin