Entreprenörskap

Det svenska skattetrycket

Här är vinnarna och förlorarna i momsdjungeln

Vad är skillnaden mellan att driva cyklingturer i nedförsbacke och guidade stadsturer på cykel?

Mycket enligt Skatteverket, som tar sex procent i moms för den förstnämnda medan den sistnämnda betalar mer än det fyrdubbla. Detta är bara ett av många exempel på den svenska momsdjungeln som både gynnar och missgynnar företag inom samma branscher, visar en kartläggning av Entreprenör.

– Varför ska vi betala 13 procent mer än våra konkurrenter? Det är fullkomligt orimligt, säger Andreas Nilsson, som äger och driver Västerviks gästhamn och upplever liknande momsproblem jämfört med företag som driver campingplatser och ideella båtföreningar.

En positiv utveckling ser däremot natur-och ekoturismen, vars tjänster nu har 6 procent i moms istället för 25 procent. Men enligt Joakim Hermansson, som driver Upplevelsebolaget och är ny generalsekreterare för Naturturismföretagen är det bara en delseger eftersom det återstår flera gränsdragningsproblem och gråzoner mellan vad som ska omfattas av den lägre momssatsen på 6 procent och den 25-procentiga momsen.

Detta lapptäcke av olika momssatser när det gäller varor och tjänster, snedvrider konkurrensen och förvärrar skattesystemets skadliga effekter på samhällsekonomin, säger nationalekonomen Jacob Lundberg, chefekonom på Timbro.

Istället för att pilla med de tre momssatserna på 6 procent, 12 procent och 25 procent vore det enklaste att slå ihop dem till en enda, menar han.

Men enligt Anna Sandberg Nilsson, expert mervärdesskatt på Svenskt Näringsliv bör inte fokus ligga på momssatserna. Hon vill hellre diskutera skattebasernas storlek och effekterna av så kallad dold moms och kumulativa effekter.

– Även konsumenten drabbas i form av dold dubbelbeskattning eller att vissa transaktioner inte alls blir av. Dagens utformning av momsen hindrar därför tillväxt och samhällsutveckling, säger hon.

3 dec
Ernst Henry Photography
De nya GDPR-reglerna

GDPR-expert: Samtycke inte alltid nödvändigt

Tvingar GDPR alla företag att alltid inhämta samtycke för att spara någon annans uppgifter? Nej, det är ett missförstånd, förklarar Svenskt Näringslivs expert Carolina Brånby i samband med Arbetsgivardagen i Blekinge, skriver organisationen på sin hemsida.

Hon menar exempelvis att man har rätt att spara uppgifter som krävs för att fullgöra ett kontrakt. Det finns också möjlighet att göra en intresseavvägning om ens eget intresse av att spara uppgifterna kan vara större än behovet av personlig integritet.

– Om man behöver spara en viss uppgift bör man undersöka om det finns andra lagliga grunder, säger Carolina Brånby.

Hon tonar också ner oron för skyhöga sanktionsavgifter där taket har satts till 200 miljoner kronor, eller fyra procent av ett företags globala årsomsättning. Hon menar att det ska mycket till innan det sker. Det gäller först vid grövre, eller upprepade misstag.

– Det enda fall som jag känner till hittills där sanktionsavgifter dömts ut kommer från Österrike. Där fick bolaget böta ungefär 48 000 kronor, säger Carolina Brånby.

4 dec
De nya GDPR-reglerna

Datainspektionen: GDPR-böterna kommer snart

Sanktionsavgifterna mot företag som bryter mot GDPR kommer nästa år men hur stora de blir och vilka branscher som får ta första smällen är fortfarande oklart. Det budskapet framgår av en intervju som Dagens Industri gjort med Datainspektionens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.

Datainspektionen uppger att tillsynen för GDPR-reglerna skärps nästa år.

– Alla frågar om sanktionsavgifterna. Jag kan bara svara att de kommer – vi jobbar oss successivt fram i vår materia. Ta det som en vadslagning om vilken bransch det blir och om storleken på sanktionerna, säger Lena Lindgren Schelin.

Enligt Datainspektionen är GDPR den största reformen på dataskyddsområdet sedan PUL, 1998. PUL var enligt myndigheten relativt tandlös.

– GDPR har gett oss en kraftfullare verktygslåda. Rädslan för sanktionerna har satt personuppgiftsfrågan högt på agendan. Personuppgifter är den nya valutan. Glöm inte var du hörde det först – om några år kommer företagen antagligen att behöva betala för samtycken, säger Lena Lindgren Schelin till Dagens Industri.

28 nov
Läs mer om De nya GDPR-reglerna