Ekonomikrönikan, Fredrik Carlgren

En hård brexit kan bli en dyr skilsmässa

Jag vill gärna tro att Theresa May har rätt när hon framhärdar att Storbritanniens bästa dagar ligger framför dem. Så är det förstås också. I alla fall på lite sikt. Det är bara det att just nu framstår inte läget som speciellt ljust. Tillväxten är klen. Produktiviteten står och stampar. Och så närmar sig det där datumet – den 29 mars 2019 – tidpunkten då landet kommer gå igenom sin mest omvälvande politiska förändring på över 40 år. Brexit.

En aspekt av denna historiska händelse, som till och med borde oroa de mest stoiska av britter, är att så mycket fortfarande är oklart trots att tiden blivit så knapp. Vi vet inte ens hur skilsmässan kommer att se ut. Visserligen finns ett avtal klart som på pappret skulle innebära att Storbritannien lämnar under ordnade former, men i skrivande stund verkar det osannolikt att det brittiska parlamentet kommer att godkänna det.

Om parlamentet ger tummen ner i omröstningen vandrar hela processen åter ut i ökänt territorium. Ingen vet exakt vad som kommer att hända därefter, annat än att sannolikheten för en så kallad hård brexit ökar. I ett sådant scenario skulle Storbritannien mer eller mindre krascha ut ur unionen utan säkerhetsbälte eller avåkningszon. Ingen övergångsperiod skulle ta vid som tillåter existerande avtal att löpa vidare till dess att nya finns på plats. För handelspolitiken skulle en sådan händelseutveckling naturligtvis få stora konsekvenser.

Dels skulle Storbritannien, från en timme till en annan, gå från att kunna handla tullfritt med övriga EU, till att plötsligt befinna sig utanför den inre marknaden utan någon som helst privilegierad status. Det betyder att brittiska exportprodukter både skulle tullbeläggas samt i princip också behöva godkännas så att de möter EU:s produktstandarder och säkerhetsföreskrifter. Med tanke på att nästan hälften av landets varuexport går till EU vore en sådan utveckling naturligtvis en mardröm för brittiska exportföretag.

Vad som skulle hända med importen från EU beror på vilka tullar britterna själva väljer att införa. Enligt världshandelsorganisationens (WTO) regelverk om mest-gynnad-nation kan man dock inte avskaffa sina tullar unilateralt gentemot EU utan att göra detsamma mot samtliga av WTO:s medlemsländer. Hur modigt och banbrytande ett sådant vägval än hade varit är det politiskt sett förmodligen helt uteslutet. Den bistra verkligheten är därför att en hård brexit skulle det leda till högre priser för brittiska konsumenter och dyrare insatsvaror för brittisk industri.

Huvudvärken som handelspolitiken vållar vid en hård brexit förvärras dessutom ytterligare av att man i ett slag skulle gå miste om EU:s alla frihandelsavtal. Enligt den brittiska regeringen handlar det om ett 40-tal sådana avtal som sammanlagt omfattar handeln med fler än 70 länder. Även detta vore givetvis djupt problematiskt eftersom det lär ta tid att omförhandla dem på egen hand.

På nästan alla plan, både i relationerna med den inre marknaden och med övriga världen, skulle alltså en hård brexit kasta grus i handelsmaskineriet. Detta är särskilt allvarligt eftersom produktionen idag ofta är väldigt geografiskt fragmenterad. Brittiska exportprodukter är beroende av insatsvaror från resten av världen och vice versa. Allt hänger ihop i internationella värdekedjor och effekten av handelshinder kommer därför inte bara drabba brittiska exportföretag utan även underleverantörer till dessa, både inhemska och utländska. Likaså kommer det bli ekonomiskt kännbart även för övriga EU. IMF uppskattar att en hård brexit kan sänka Storbritanniens BNP med så mycket som 6 procent och EU:s med uppemot 1,5 procent.

Nu är vi förvisso inte där ännu, men om de skulle få rätt i sina bedömningar hade nog både britterna och resten av oss dumpade EU-grannar önskat att vi hade haft ett mer detaljerat äktenskapsförord på plats innan allt det här startade. Vi får se hur det går.

Dela

Öppna i ny flik

Toppnyheter

Frankrikes finansminister Bruno Le Maire. Benoit Tessier / TT NYHETSBYRÅN
Trumps nya tullar

Franske ministern: USA:s tullar en ”fientlig handling”

USA:s nya tullar mot EU är en ”fientlig handling” mot allierade. Det sa Frankrikes finansminister Bruno Le Maire till reportrar i samband det IMF:s och Världsbankens pågående årsmöte i Washington, rapporterar AFP.

– Det här fientliga handlingarna är inte välkomna, fortsatte han.

Under natten till fredagen införde USA rekordhöga tullar bland annat mot flygplanstillverkaren Airbus och på flera EU-varor till ett värde av 7,5 miljarder dollar, motsvarande 72,5 miljarder kronor.

3 tim
Sofia Tanaka/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

EU: Måste vidta åtgärder efter USA:s höjda tullar

EU är nu tvungna att svara på USA:s höjda tullar mot unionen. Det säger handelskommissionär Cecilia Malmström.

– Vi beklagar USA:s val att gå fram med tariffer, säger Malmström i ett uttalande under fredagen.

– Det här lämnar oss utan något annat alternativ än att fortsätta på den inslagna vägen med tariffer i fallet med Boeing, där USA har brutit mot WTO:s regler.

Det var under natten till i dag som rekordhöga tullar mot EU-varor för 7,5 miljarder trädde i kraft.

Tullarna är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus som är i en långdragen konflikt med amerikanska Boeing samt europeiska livsmedelsvaror som ost, vin och whisky.

6 tim
Regis Duvignau / TT NYHETSBYRÅN
undefined

USA-tullar mot EU:s Airbus och whisky trädda i kraft

Natten till fredagen trädde USA:s tullar mot EU i kraft. Tullarna gäller varor värda totalt 7,5 miljarder dollar. De är riktade mot flygplanstillverkaren Airbus samt europeiskt vin och whisky.

Flygplanen från Airbus kommer att kosta ytterligare 10 procent när de importeras till USA. Vin från Frankrike, Spanien och Tyskland beläggs med 25-procentiga tullar.

Frankrikes finansminister Bruno Le Marie har sagt att EU kommer att svara USA inom ramarna för handelsorganisationen WTO:s regler. Han säger samtidigt att det är ansvarsfullt att undvika konflikter i samband med den ekonomiska avmattningen.

– Dessa beslut kan ha väldigt negativa konsekvenser både från ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv.

Tullarna mot Airbus träder i kraft bara en dag efter att USA fått grönt ljus från WTO.

Idag 05:24
Läs mer om Trumps nya tullar
Morgan Johansson (S)/Syriska flyktingar. TT
Kriget i Syrien

”Vi ska inte tillbaka till flyktingsituationen 2015”

Striderna i norra Syrien har drivit över 300 000 människor på flykt – en utveckling som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) kallar ”oroande”, rapporterar Expressen. Samtidigt menar han att det i dag är svårare för människor att ta sig genom Europa och att Sverige har en annan lagstiftning än under flyktingvågen 2015.

”Det gör att risken för en ny flyktingkris i Sverige, likt 2015, är avsevärt mindre. Migrationsverket har en beredskapsplan och regeringen har en nära dialog med Migrationsverket. Vi ska inte tillbaka till den situationen vi hade 2015”, skriver han i ett mejl till tidningen.

3 tim
Erdogan i Istanbul i dag. TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erdogan kallar Trumps brev ”över gränsen”, lovar svar

Donald Trumps omtalade brev till sin turkiske kollega Recep Tayyip Erdogan var över gränsen för vad som är acceptabelt i diplomatiska kontakter. Det säger Erdogan i sin första kommentar om brevet, enligt Bloomberg.

I det ovanliga brevet varnade Trump Erdogan för att gå för hårt fram i sin invasion av norra Syrien.

”Var inte en tuffing. Var inte en idiot!” skrev den amerikanske presidenten.

Erdogan säger att ett svar på brevet inte är högst på agendan just nu.

– Men när tiden är den rätta, så kommer nödvändiga åtgärder att vidtas.

3 tim
Skadad man behandlas på sjukhuset i Tal Tamr i Syrien nära den turkiska gränsen. DELIL SOULEIMAN / AFP
undefined

Amnesty anklagar Turkiet: ”Allvarliga krigsbrott”

Kurdiska röda halvmånen uppger att minst sex personer vårdas för brännskador som de fått av okända vapen, skriver The Guardian.

FN kommer att samla information om krigsföringen i nordöstra Syrien och uppgifterna om att kemiska vapen används av de turkiska styrkona.

Samtidigt anklagar nu Amnesty Turkiet för krigsbrott skriver flera medier. Organisationen menar att Turkiet gjort sig skyldiga till ”allvarliga överträdelser och krigsbrott” sedan offensiven i nordöstra Syrien inleddes 9 oktober.

6 tim
Läs mer om Kriget i Syrien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer