Ekonomikrönikan, Fredrik Carlgren

En hård brexit kan bli en dyr skilsmässa

Jag vill gärna tro att Theresa May har rätt när hon framhärdar att Storbritanniens bästa dagar ligger framför dem. Så är det förstås också. I alla fall på lite sikt. Det är bara det att just nu framstår inte läget som speciellt ljust. Tillväxten är klen. Produktiviteten står och stampar. Och så närmar sig det där datumet – den 29 mars 2019 – tidpunkten då landet kommer gå igenom sin mest omvälvande politiska förändring på över 40 år. Brexit.

En aspekt av denna historiska händelse, som till och med borde oroa de mest stoiska av britter, är att så mycket fortfarande är oklart trots att tiden blivit så knapp. Vi vet inte ens hur skilsmässan kommer att se ut. Visserligen finns ett avtal klart som på pappret skulle innebära att Storbritannien lämnar under ordnade former, men i skrivande stund verkar det osannolikt att det brittiska parlamentet kommer att godkänna det.

Om parlamentet ger tummen ner i omröstningen vandrar hela processen åter ut i ökänt territorium. Ingen vet exakt vad som kommer att hända därefter, annat än att sannolikheten för en så kallad hård brexit ökar. I ett sådant scenario skulle Storbritannien mer eller mindre krascha ut ur unionen utan säkerhetsbälte eller avåkningszon. Ingen övergångsperiod skulle ta vid som tillåter existerande avtal att löpa vidare till dess att nya finns på plats. För handelspolitiken skulle en sådan händelseutveckling naturligtvis få stora konsekvenser.

Dels skulle Storbritannien, från en timme till en annan, gå från att kunna handla tullfritt med övriga EU, till att plötsligt befinna sig utanför den inre marknaden utan någon som helst privilegierad status. Det betyder att brittiska exportprodukter både skulle tullbeläggas samt i princip också behöva godkännas så att de möter EU:s produktstandarder och säkerhetsföreskrifter. Med tanke på att nästan hälften av landets varuexport går till EU vore en sådan utveckling naturligtvis en mardröm för brittiska exportföretag.

Vad som skulle hända med importen från EU beror på vilka tullar britterna själva väljer att införa. Enligt världshandelsorganisationens (WTO) regelverk om mest-gynnad-nation kan man dock inte avskaffa sina tullar unilateralt gentemot EU utan att göra detsamma mot samtliga av WTO:s medlemsländer. Hur modigt och banbrytande ett sådant vägval än hade varit är det politiskt sett förmodligen helt uteslutet. Den bistra verkligheten är därför att en hård brexit skulle det leda till högre priser för brittiska konsumenter och dyrare insatsvaror för brittisk industri.

Huvudvärken som handelspolitiken vållar vid en hård brexit förvärras dessutom ytterligare av att man i ett slag skulle gå miste om EU:s alla frihandelsavtal. Enligt den brittiska regeringen handlar det om ett 40-tal sådana avtal som sammanlagt omfattar handeln med fler än 70 länder. Även detta vore givetvis djupt problematiskt eftersom det lär ta tid att omförhandla dem på egen hand.

På nästan alla plan, både i relationerna med den inre marknaden och med övriga världen, skulle alltså en hård brexit kasta grus i handelsmaskineriet. Detta är särskilt allvarligt eftersom produktionen idag ofta är väldigt geografiskt fragmenterad. Brittiska exportprodukter är beroende av insatsvaror från resten av världen och vice versa. Allt hänger ihop i internationella värdekedjor och effekten av handelshinder kommer därför inte bara drabba brittiska exportföretag utan även underleverantörer till dessa, både inhemska och utländska. Likaså kommer det bli ekonomiskt kännbart även för övriga EU. IMF uppskattar att en hård brexit kan sänka Storbritanniens BNP med så mycket som 6 procent och EU:s med uppemot 1,5 procent.

Nu är vi förvisso inte där ännu, men om de skulle få rätt i sina bedömningar hade nog både britterna och resten av oss dumpade EU-grannar önskat att vi hade haft ett mer detaljerat äktenskapsförord på plats innan allt det här startade. Vi får se hur det går.

Dela

Öppna i ny flik

Toppnyheter

Riksrättsförhören i representanthuset tidigare i veckan J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Ny rapport tar Trump ett steg närmare riksrätt

Justitieutskottet i det amerikanska representanthuset har släppt en rapport där man går igenom de konstitutionella grunderna för riksrättsåtal mot president Donald Trump, rapporterar The Hill.

Rapporten följer på talmannen Nancy Pelosis uttalande om att formella riksrättsanklagelser kan komma att riktas mot presidenten redan nästa vecka.

I samband med att rapporten släpptes twittrade utskottets ordförande Jerry Nadler att Trump har missbrukat sin makt, riskerat den nationella säkerheten och stört valet.

”Konstitutionen föreskriver bara en följd för sådant beteende: Riksrätt”, skrev Nadler.

Igår 19:55
Donald Trump och Jerry Nadler. TT
undefined

Vita huset: Utredningen ett hänsynslöst maktmissbruk

Vita huset tänker inte delta i representanthusets riksrättsutredning mot president Donald Trump. Det framgår av ett brev Vita huset-rådgivaren Pat Cipollone skickat till justitieutskottets ordförande Jerry Nadler, rapporterar amerikanska medier.

I brevet skriver Cipollone att utredningen saknar grund och är ett ”hänsynslöst maktmissbruk”.

”Du bör genast lägga ner utredningen och inte slösa bort mer tid”, skriver Cipollone vidare.

6 dec
Donald Trump. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trumps svar efter Pelosis besked: Få det gjort snabbt

Dagens besked från Nancy Pelosi innebär att hot om riksrätt kommer att bli ett vanligt verktyg från politiker i Washington DC. Det skriver Donald Trump på Twitter.

Pelosi meddelade i dag att Demokraterna i representanthuset går vidare med riksrättsutredningen och formulerar formella riksrättsanklagelser.

”Om ni ska ställa mig inför riksrätt, gör det nu, snabbt, så att jag kan få en rättvis rättegång i senaten och vårt land kan få det överstökat”, skriver han.

5 dec
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Jeremy Corbyn med dokumenten. YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Jeremy Corbyn: Innehållet det viktiga – inte källan

Den brittiske Labourledaren försvarar beslutet att gå ut med läckta dokument under valrörelsen, trots att dokumenten kommer från källor som tros ha kopplingar till Ryssland. Det rapporterar Sky News.

Enligt Corbyn är det som framgår av dokumenten, att Boris Johnson är öppen för att sälja det brittiska sjukvårdssystemet NHS, viktigare än varifrån dokumenten kommer.

– Ingen har ännu förnekat att innehållet stämmer, säger Corbyn.

Boris Johnson har avfärdat dokumenten som ”nonsens”.

Igår 15:06
Jeremy Corbyn och Boris Johnson under fredagens BBC-debatt. JEFF OVERS/BBC / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Labour knappar in på Torypartiet i nya mätningar

Under lördagen presenterades fyra opinionsmätningar inför det brittiska nyvalet nästa vecka, skriver Reuters. Torypartiet har en stabil ledning i alla mätningarna men marginalen ner till Labour varierar mellan sex och tio procentenheter. Flera mätningar visar också att Torypartiets ledning tycks minska något.

Om valresultatet skulle ligga i linje med de mätningar som indikerar den minsta marginalen mellan partierna innebär det att Torypartiet kan få svårt att få egen majoritet i underhuset, vilket Boris Johnson troligen behöver för att få igenom sitt brexitavtal.

Igår 17:28
Boris Johnson. HANNAH MCKAY / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läckta dokument har ryska kopplingar: Ett tecken på inblandning i brittiska valet

En dokumentläcka på nätet visar på tecken för utomstående försök att påverka valet i Storbritannien. Det menar den brittiska kulturministern Nicky Morgan i en intervju med BBC Radio enligt Reuters.

Läckan består av handelsdokument mellan Storbritannien och USA, som ska ha berört det brittiska vårdsystemet. De släpptes på Reddit av ett konto med kopplingar till en rysk desinformationskampanj, enligt sajten själv.

– Om detta är fallet så är det extremt allvarligt. En av de saker vi tittar på och övervakar är inblandning i våra val, det är en mycket allvarlig sak, säger Nicky Morgan.

Säkerhetstjänsten har tidigare varnat för att Ryssland eller andra nationer kan tänkas försöka lägga sig i nästa veckas val.

Igår 11:48
Läs mer om Valet i Storbritannien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jonas Sjöstedt (V). Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Januariavtalet

Sjöstedt: Oacceptabelt att man inte vill prata med oss

Jonas Sjöstedt (V) kallar det oacceptabelt att januaripartierna har stängt ute Vänsterpartiet från förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen, rapporterar flera medier. Sjöstedt har insisterat på att få delta i samtalen.

Att januaripartierna ser ut att kunna tänkas backa från det Sjöstedt kallar ”kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen”, utan att prata med Vänsterpartiet, är för V-ledaren ”fullständigt obegripligt”.

Igår 16:25
Jonas Sjöstedt. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jonas Sjöstedt kräver att Januariavtalet skrivs om

V-ledaren Jonas Sjöstedt kräver att Januariavtalet skrivs om samt att få delta i samtal med statsminister Stefan Löfven om hur Arbetsförmedlingen ska förändras, rapporterar Aftonbladet.

– Vi har beredskap under hela helgen för att lösa de här frågorna, säger Jonas Sjöstedt till TT.

Så länge Vänsterpartiet stängs ute från förhandlingarna kvarstår hotet om en misstroendeomröstning mot arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S), enligt Sjöstedt.

Igår 12:50
Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Grönt ljus för nästa års budget

Riksdagen har sagt ja till ramarna för 2020 års statsbudget, som bygger på januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna.

Sammantaget uppgår utgiftsramarna till 1 062 miljarder kronor. Runt 20 miljarder av dessa beror på olika reformer som regeringen, C och L vill genomföra. Till exempel ökade statsbidrag till kommunerna, mer pengar till rättsväsende och försvar, pengar för att industri och kommuner ska investera i klimatåtgärder, slopad värnskatt och sänkt skatt för pensionärer med en pension på mer än 17 000 kronor i månaden.

Men först i nästa steg i budgetprocessen klubbas detaljerna i budgeten. I december beslutas vad pengarna inom vart och ett av de 27 olika utgiftsområdena ska användas till.

27 nov
Läs mer om Januariavtalet