Det sker i det dolda, men går snabbt. De nya kontrakten dopar den kraftiga vindkraftsutbyggnaden. Nu larmar Svenska Kraftnät för att hela elsystemet är hotat. ”Vi kan inte ha en kraft som bara vräker på och lämnar till andra att täcka upp i elsystemet och bygga nytt”, uppger en hög chef på myndigheten.

Under många år drev elcertifikaten fram en enorm tillväxt av vindkraft, men nu har de spelat ut sin roll vilket i kombination med extremlåga elpriser på spotmarknaden slagit hårt mot vindkraftverken. Men nu har en ny spelare axlat rollen som pådrivare av vindkraftsutbyggnaden.

De senaste tretton åren har vindkraften byggts ut kraftigt och Sverige står i startblocken för en fortsatt stor expansion med det politiskt satta målet att Sveriges elproduktion ska vara 100 procent förnybart år 2040.

Drivkraften har hittills varit elcertifikatsystemet som förenklat innebär att vindkraftsproducenternas förnybara el kvoterats in i elsystemet. Men när stora mängder icke-planerbar vindkraft slussats in samtidigt som planerbar produktion, som till exempel kärnkraft fasats ut, får det stora konsekvenser för elsystemet.

Svenska Kraftnät är den myndighet som ansvarar för att det svenska elsystemet är i balans. De räknar med att när det är som kallast i Sverige kan den traditionella planerbara elproduktionen leverera 90 procent av sin maxeffekt, medan vindkraften endast förväntas leverera 9 procent och sol från solpaneler ingenting.

Svenska Kraftnät har även länge varnat för den här utvecklingen och menar att risken för störningar i effektbalansen kommer att öka de kommande åren i takt med att vindkraften fortsätter att byggas ut.

Ytterligare en aspekt av vindutbyggnaden är att elcertifikatsystemet resulterade i en snabb utbyggnad i framförallt norra Sverige, men utan att nätkapaciteten byggdes ut i samma takt. Därför har vi idag en situation med elöverskott i norr och underskott i söder och stora prisskillnader mellan de olika elområdena.

Vindkraftsutbyggnaden är ”dopad”

Idag har dock elcertifikaten mer eller mindre spelat ut sin roll. Dagens effektiva vindkraftverk behöver dem inte vilket har resulterat i ett kraftigt prisfall på certifikaten, som i kombination med dagens extremlåga elpriser på spotmarknaden, slår hårt mot de äldre vindkraftverken.

Och nu finns det en ny spelare på banan som har tagit över elcertifikatens roll som pådrivare av vindkraftsutbyggnaden. Det handlar om så kallade PPA-kontrakt, eller Power Purchase Agreements, som är fasta prisavtal med ett garanterat pris.

För även om vindkraftsutbyggnaden upplevde en tillfällig svacka kring 2015–2017 så har utbyggnaden exploderat de senaste två åren med PPA-kontrakten som motor och tillväxtkurvorna pekar spikrakt uppåt de kommande åren.

Finansiärer och investerare kräver att det finns ett sådant här fast prisavtal med en visserligen låg men fast avkastning innan en utbyggnad kan påbörjas. Marknaden för grönt kapital svämmar också i princip över just nu och de här stora institutionella placerarna slåss om att få placera sitt gröna kapital och svensk vindkraft är attraktiv.

Kunderna är olika företag och industrier som vill säkra sitt elbehov till ett fast pris och samtidigt bättra på sin gröna profil som kan ge dem olika fördelar och en gräddfil till nya gröna lån. Det räcker heller inte idag med att företag ursprungsmärker sin energi. De måste nu också kunna visa att de varit med från början och byggt parken.

– För en elköpare öppnar detta upp för möjligheter att tillgodoräkna sig en direkt och proaktiv roll i klimatomställningen i sitt marknadsföringsarbete under lång tid, säger Elin Akinci, delägare på ELS Analysis och en av medförfattarna till rapporten Försörjningstrygghet el 2045 som gjorts på uppdrag av Svenskt Näringsliv.

Trots att elpriserna är väldigt låga fortsätter den stora utbyggnaden av vindkraft som vi menar är ”dopad”

För vindkraftsutbyggnaden är de här kontrakten som sagt avgörande eftersom de erbjuder prissäkerhet för användarna och en avkastning för finansiärerna. Men nu drar Svenska Kraftnät och ELS Analysis i nödbromsen och säger att PPA-kontrakten riskerar att allvarligt försämra den redan ansträngda svenska försörjningstryggheten av el.

Orsaken är att den snabba tillväxten av de här kontrakten skapar en parallell prisokänslig marknad som skapar ett överutbud och prisfall som de själva kan prissäkra sig ifrån. Det betyder alltså att PPA-kontrakten påverkar spotpriserna på Nord Pool, men inte tvärtom, menar Elin Akinci.

– Trots att elpriserna är väldigt låga fortsätter den stora utbyggnaden av vindkraft som vi menar är ”dopad” av de här PPA-kontraktens fasta prissättning och de gröna extratjänsterna som följer med dem. För dagens extremlåga spotpriser borde sända en prissignal om att det råder överutbud på marknaden men den prissignalen når inte fram eftersom priset är fast, säger hon.

”Vi kan inte ha en kraft som bara vräker på”

Så vad har det att göra med försörjningstryggheten för det svenska elsystemet?

Överutbudet på en redan hårt prispressad marknad slår mot den planerbara produktionen. En produktion som inte bara producerar el utan även fungerar som elsystemets ”smörjmedel” då den tillför olika vitala systembalanstjänster till kraftsystemet. Tjänster som försvinner i takt med att vindkraften tar en allt större plats i det svenska elsystemet.

Erik Ek är strategisk driftchef på Svenska Kraftnät, den myndighet som ansvarar för effektbalansen i det svenska elsystemet och för att eldistributionen fungerar.

Vi kan inte ha en kraft som bara vräker på och lämnar det upp till andra att täcka upp i elsystemet och bygga nytt

Han ser PPA-kontrakten snarare som en finansiell konstruktion för kapitalförvaltare att placera pengar i med en fast låg avkastning och att kontraktens konstruktion bakbinder vindkraftsbranschen.

– Problemet är att de är helt okänsliga för pris. Det betyder att de kör på för fullt när det blåser oaktat prisnivå vilket resulterat i att man inte är intresserad av att leverera viktiga systemtjänster som det framtida elsystemet behöver för att klara omställningen till mer förnyelsebart. Vi kan inte ha en kraft som bara vräker på och lämnar det upp till andra att täcka upp i elsystemet och bygga nytt.

Alla delar av kraftsystemet måste säkras

Därför vill Erik Ek och Svenska Kraftnät snabbt se en förändring av de här kontrakten.

– Jag menar att de här vindkraftsparkerna är för oflexibla och tröga. Det är tydligt att de som enligt PPA-kontrakten tagit över balansansvaret inte tycker att det är mödan värt att bli flexibla och tjäna pengar på systemtjänster som skulle innebära att vindkraften skulle bidra till leveranssäkerheten och stabiliteten av systemet.

– Eftersom det är den planerbara och stabila produktionen som reagerar på den prisvolatilitet som vindkraften faktiskt orsakar, så måste den delen få ett pris som är tillräckligt attraktiv för att man ska våga investera i ny produktion på rätt ställen i elsystemet, fortsätter han.

Hur ska det gå till?

– Som jag sa, priserna måste nå fram så att produktion som kan leverera effekt och stödtjänster har förutsättningar att göra det och självklart måste även politisk insikt infinna sig.

– Enda sättet att klara en omställning till förnyelsebart är att så fort som möjligt ge förutsättningar för att få in mer vind men vissa förenklar och säger att det enbart är att bygga nät. Då har man missat mycket av utmaningen i elsystemet. Det är alla delar i ett kraftsystem som behöver säkras, konstaterar Erik Ek.

”Måste finnas ett businesscase”

Så hur ser de nya PPA-finansierade vindkraftsparkerna på att leverera dessa nödvändiga stödtjänster till Svenska Kraftnät?

Axpo AB är ett schweiziskt företag med en svensk filial som erbjuder PPA-lösningar på den nordiska marknaden.

När frågan nyligen kom upp på Svenska Kraftnäts konferens Kraft 2020 konstaterade Johan Arnberg på Axpo att Svenska Kraftnäts förfrågan är förknippad med en rad problem.

– Min uppfattning är att den vindkraft som byggts har byggts för att producera så många timmar som möjligt utan avbrott och förutom de tekniska kraven för att leverera stödtjänster så måste de legala förutsättningarna finnas på plats vilket kan betyda ändringar i avtalen, vilket inte är lätt att fixa i efterhand.

– Det vi måste trycka på är också att det är de stora institutionella ägarna till parkerna som måste ta ett beslut om de ska vara med och tillhandahålla de här tjänsterna och avgöra om det är ett bra ”business case”, sa Johan Arnberg.

Bra för industrin

Fasta prisavtal mellan köpare och säljare är givetvis inget nytt och från industrins håll är det avgörande att dels ha tillgång till energi och att ha kontroll över sina kostnader. Samtidigt står Sverige inför en stor elektrifiering vilket kräver ett leveranssäkert elsystem.

– Från det perspektivet är de här PPA-kontrakten positiva eftersom man kan säkra en prisnivå och här är industrin stora kunder. Men givetvis är också försörjningstryggheten viktig för industrin eftersom vi vill fortsätta att investera och verka i Sverige, uppgav Maria Sunér Fleming, vd på branschorganisationen Swemin, nyligen på ett seminarium.

Mats Nilsson, docent i nationalekonomi med inriktning energi och miljö på Södertörns Högskola, är inte särskilt orolig för PPA-kontrakten och deras inverkan på försörjningstryggheten. Orsaken är att kontrakten idag tecknas en bra bit över dagens spotpris.

– Alla ägare kommer att inse att man förlorar pengar på kontrakten vilket betyder att man kommer att sluta teckna dem på sikt, så jag ser inte riktigt den faran med de här kontrakten.

Daniel Kulin, strategisk analytiker på Svensk Vindenergi, menar att frågan är irrelevant och att problemen kommer att lösa sig av sig själv i takt med att elsystemet moderniseras.

– PPA:er är ett prissäkringsavtal, precis som en elkonsument kan teckna ett avtal om fast elpris eller att Volvo binder priset på komponenter redan året innan. Att diskutera avtalsformer känns som bortkastad tid när alla är överens om är att elnäten och elsystemet måste moderniseras. Överföringskapacitet i elnäten behöver snabbt ökas. Nätbolagen behöver investera i flexibilitet. Det är viktigt på riktigt för att säkra leveranstryggheten.

De driver på en utbyggnad som resulterar i de här snedvridningarna som på sikt hotar försörjningstryggheten i det svenska elsystemet

Elin Akinci är av en annan uppfattning.

– Vi tror inte på en avtrappning på sikt eftersom det finns så många gröna värden kopplade till de här kontrakten samtidigt som det finns väldigt mycket kapital tillgängligt. Det handlar inte bara om prisskillnaden mellan spot och PPA utan även att staten ställer krav på fonder och företag och deras koldioxidavtryck. PPA-kontrakten är inte heller så dyra om man jämför med prisnivån på den europeiska elmarknaden.

– Från ett försörjningsperspektiv för det svenska elsystemet anser vi att det är problematiskt att de här gröna värdena står utanför elmarknaden eftersom de driver på en utbyggnad som resulterar i de här snedvridningarna som på sikt hotar försörjningstryggheten i det svenska elsystemet, konstaterar hon.