TT
Den svenska konjunkturen

Ekonomerna: Så slipper Sverige en ny konkursvåg i höst

Samtidigt som ekonomier sakta håller på att öppna upp kommer varningar om efterfrågefall och en ny konkursvåg efter sommaren. Men ekonomerna är eniga. ”Öppnar man upp relativt brett så finns det förutsättningar för att hösten blir bättre”, säger toppekonomen Annika Winsth till fPlus.

Nu håller Europas länder på att öppna upp efter att coronaviruset förlamat kontinenten under tre månader. Smittspridningen och dödstalen sjunker snabbt och det ekonomiska livet börjar så sakta att ta fart igen.

De stora räddningspaket som världens centralbanker satt in för att hålla efterfrågan uppe och lyfta ekonomierna ligger kvar. Lika så de olika ländernas räddningspaket till företagen. Även makrostatistiken innehåller flera positiva nyheter. Till exempel visar UC: s senaste statistik att antalet konkurser i maj är nere på normala nivåer med undantag för restaurang- och hotellbranschen där konkurserna fortsätter att öka kraftigt.

Varnar för en andra konkursvåg

Men UC varnar för en andra våg till hösten. En försmak på en eventuell andra våg kom när lastbilsjätten Scania på måndagen meddelade att man måste varsla 1 000 tjänstemän i Södertälje. Snart presenterar de stora bolagen sina rapporter för det andra kvartalet vilket de flesta är eniga om kommer att bli katastrofalt. Det betyder att det kan komma fler varselbesked som slår mot hösten.

Johan Javeus är chefsstrateg på SEB. Han är försiktigt positiv till den framtida utvecklingen men varnar för en efterfrågechock i höst.

– För en månad sen handlade allt om när ekonomierna skulle kunna öppna igen. Nu har fokus flyttats till hur snabbt efterfrågan kommer att komma tillbaka och här råder en stor osäkerhet. Ingen vet hur ekonomin kommer återhämta sig efter en sån här typ av chock.

– Men om vi tittar på den senaste statistiken så är den dålig, men inte fullt så dålig som befarat. Framförallt är data från arbetsmarknaden något bättre än väntat. Men samtidigt vet vi inte i vilken utsträckning alla de som är korttidspermitterade faktiskt kommer ha kvar sina jobb längre fram. Det beror ju på hur efterfrågan återhämtar sig. Därför är statistiken som kommer in för maj, och framförallt juni, extra viktig. Då får vi klarare besked om läget och framtiden vilket kommer ett ge viktiga signaler till företag för hur de ska agera framöver.

Men han är ändå försiktigt positiv till det nuvarande läget.

Enda vägen att öppna upp

Annika Winsth, chefsekonom på banken Nordea, sa i samband med att banken presenterade rapporten ”Economic Outlook” i förra veckan att osäkerheten är stor och att framtiden nu avgörs av hur snabbt ekonomierna kan öppna upp och hur fort efterfrågan kommer tillbaka.

– Hur långtgående de ekonomiska konsekvenserna blir handlar om hur mycket länder kan öppna upp i höst så att aktiviteten kommer igång. Många bolag har tagit höjd för sommaren, men sen kan de behöva ta nya lån för att klara sina åtaganden. I längden behövs efterfrågan, företag kan inte leva på lån. Öppnar man upp relativt brett så finns det förutsättningar för att hösten blir bättre. Gör vi inte det så får vi en mycket sämre resa och risken finns att permitteringar förvandlas till varsel och slutligen till fler konkurser för företagen.

Annika Winsth slänger dock in en brasklapp för att det kan ta tid för ekonomierna att återhämta sig. Hon jämför med Kina som var det landet som först drabbades av corona. Där är produktionen inom industrin till stor del tillbaka, men efterfrågan från hushållen är begränsad. Det beror på att konsumenterna håller igen och istället sparar i rädsla för en andra virusvåg. Ett beteende som det finns risk för att även Europas konsumenter kan komma att ta efter, menar hon.

– Jag tror tyvärr att det tar tid innan vi är tillbaka på normala nivåer. Social distansering blir sannolikt en rätt utdragen historia då vi blir tvungna att lära oss att leva med viruset under en längre tid.

Livrädda för att bli inlåsta igen

Peter Malmqvist, fristående analytiker med ett förflutet som lärare i revision på Stockholms Universitet och Handelshögskolan i Stockholm, menar också att det finns en risk för att Europas konsumenter kommer att hålla i pengarna.

– Att man nu släpper på restriktionerna är så klart bra men det finns en risk att politikernas förmaningar kommer att leda till att medborgarna håller i plånboken även om de har kvar sina jobb. Man får komma ut igen men akta er för att leva som helt vanligt igen, säger politikerna. Det kan hämma konsumenterna eftersom de är livrädda för att bli inlåsta igen. Ett tilltag som i historiskt perspektiv är helt unikt och som sannolikt kommer att vara ett ämne för många uppsatser och analyser framöver.

Om världen skulle drabbas av en andra virusvåg är risken för en till lock-down liten. Världen har helt enkelt inte råd med det, menar man.

– Jag är tämligen övertygad om att vi inte kommer att få se en upprepning av de nedstängningar som vi såg i mars och april om vi skulle få en andra virusvåg. Regeringar världen över kommer att tvingas att hitta andra sätt för att hantera det i så fall. Det finns också helt andra förutsättningar för det eftersom vi vet mycket mer om viruset nu. Samhället och sjukvården är helt enkelt mycket bättre förberedd för en eventuell andra våg, säger Johan Javeus.

”Kostar för mycket med lock-downs”

– Det kostar för mycket med lock-downs. Risken är att alltfler företag går omkull, vilket leder till ännu större arbetslöshet med risk för att krisen tar sig in på bostadsmarknaden. Länder lär välja olika strategier att hantera viruset utifrån deras förutsättningar.  I USA finns det till exempel ett större tryck att komma tillbaka så fort som möjligt eftersom de inte har lika utvecklade socialförsäkringssystem som till exempel de nordiska länderna, säger Annika Winsth.

Peter Malmqvist är mycket kritisk till besluten som ledde till ”lock down” och menar att beslutet att stänga ned inte var rationellt.

– Man kan se samma följa-John beteende nu när ekonomierna öppnat upp. Alla följer varandra på samma sätt som när man stängde ned. Det visar bara att det är den psykologiska faktorn som den viktigaste. Politikerna har ingen aning egentligen, menar Peter Malmqvist.

Toppnyheter

Anders Björkman. KI/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

42 min
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Andrzej Duda och Rafal Trzaskowski i sina respektive vallokaler.  TT
Valet i Polen

Vallokalerna stänger i det polska presidentvalet

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet i Polen som ett riktningsval och har av experter beskrivits som det viktigaste sedan 1989.

Det står mellan den sittande nationalkonservativa presidenten Andrzej Duda som kritiserats för att ha upphävt rättstaten och den liberala mittenkandidaten Rafal Trzaskowski som vill närma sig EU.

Vallokalerna stänger klockan 21.00. En sen vallokalsundersökning beräknas komma mellan 23.00 och midnatt.

4 min
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

2 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

3 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

2 tim
Giannis Papanikos / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Virusuppgång i Östeuropa – masktvång och inresestopp

I flera länder i Östeuropa ökar nu antalet fall av coronasmitta vilket lett till nya restriktioner, skriver AP.

Ungern stoppar resenärer från Afrika och stora delar av Asien, med undantag för Kina och Japan. Även till flera europeiska länder är Ungerns dörr helt stängd. Det gäller Albanien, Bosnien och Hercegovina, Nordmakedonien, Kosovo, Belarus, Montenegro och Ukraina.

I Serbien larmar sjukhusen om att platserna nästan tagit slut på grund av den senaste uppgången i antal smittfall, och Kroatien gör det obligatoriskt att bära munskydd i offentliga miljöer.

6 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

3 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

4 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

Idag 12:57
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin