Timbro/TT/Privat
Det svenska skattetrycket

Ekonomer: Så kan vinsterna av slopad värnskatt utraderas

När värnskatten skrotas nästa år kommer Sverige inte längre vara sämst i den internationella skatteligan, beräknar tankesmedjan Timbro. Men den positiva effekten riskerar att nollställas eller till och med förvärras om regeringen går vidare med kapitalskattehöjningar, varnar flera nationalekonomer.

Frågan om det svenska skattetrycket har fått ett större utrymme i politiken efter att regeringen slöt en 73-punktsöverenskommelse med de socialliberala partierna i januari.

Klart är att värnskatten – den femprocentiga extraskatten på månadslöner över 59 000 kronor – kommer att avskaffas vid årsskiftet. Ett besked som får tummen upp av Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefekonom på Timbro till fPlus.

Det här är en positiv utveckling. Tidigare har värnskatten, som är en orsak till Sveriges höga marginalskatter, inte varit en prioriterad fråga för politikerna, så det är bra att den har kommit upp på den politiska agendan, säger han.

Även om värnskatten betraktas som liten har dess avskaffande desto större positiva effekter på samhällsekonomin, menar han. Detta eftersom skattesänkningen troligtvis kommer att vara självfinansierande, med andra ord att skatteintäkterna behålls medan skattetrycket minskar.

Dessa beräkningar grundar sig i den ekonomiska teorin om Lafferkurvan från 1974. Den uppochnedvända U-kurvan visar att vid noll procents skatt kommer skatteintäkterna att vara noll. Men även när skattesatsen är hundra procent kommer skatteintäkterna att vara noll, eftersom ingen kommer att vilja tjäna pengar om allt äts upp av skatt.

För två år sedan, visade Timbro-rapporten ”Lafferkurvans återkomst” att Sverige, Belgien, Finland, Österrike och Danmark befann sig på fel sida av Lafferkurvans topp. Och med slopad värnskatt sannolikt att flytta något steg åt vänster på kurvan. Men vi ska inte nöja oss här, menar Lundberg.

Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefekonom på Timbro. Timbro

Även utan värnskatt kommer Sverige att fortsätta ha en av världens högsta marginalskatter och kommer fortfarande mest sannolikt att vara på fel sida av Lafferkurvan. Det går fortfarande att sänka skatter för höginkomsttagare utan att det påverkar skatteintäkterna, säger han.

Han tycker därför att regeringen borde gå längre och även slopa den statliga inkomstskatten, som likt värnskatten är en marginalskatt för höginkomsttagare. Men till skillnad från värnskatten, lär denna fråga bli kvar på förhandlingsbordet.

– Det ligger fortfarande en bit bort politiskt. Men i 73-punktsprogrammet pratas det om en övergripande skattereform som syftar till att sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt. Och då talar man inte om värnskatten eftersom den står utanför reformen. Det ska bli spännande att följa arbete och se vad man kan åstadkomma, säger Lundberg.

Även om de här diskussionerna bara är i sin linda är Lundberg optimistisk till att den kommande skattereformen kan medföra en fortsatt marginalskattesänkning framöver.

Men hela utvecklingen kan få totalstopp i spåren av finansminister Magdalena Anderssons (S) senaste utspel om att höja kapitalskatterna. Detta eftersom kapitalskatterna tillsammans med marginalskatterna för höginkomsttagare utgör de två skadligaste skatter rent samhällsekonomiskt vilket bland annat illustreras av Lafferkurvan, enligt Jacob Lundberg.

Om kapitalskatterna höjs lika mycket som man sänker marginalskatterna på höginkomsttagare då är det inte mycket vunnet, säger han.

Även nationalekonomen och författaren Anders Bergeskog tror att ett scenario av kapitalskattehöjningar riskerar att utradera hela effekten av skattesänkningar.

– Det är en överhängande risk att historien upprepar sig genom att man sänker de synliga skatterna på arbete och kompenserar det med andra mindre synliga skatter så att det i praktiken blir ett nollsummespel för medborgarna eller till och med ökad skattebörda. Det är viktigt att komma i håg att lafferkurvan handlar om att maximera statens skatteintäkter. Om man istället är ute efter en väl fungerande marknadsekonomi är det dock mer relevant att tala om skattebördan och ekonomins funktionssätt, säger han och fortsätter:

– Historien visar att skatteväxling sällan eller aldrig har minskat den totala skattebördan eftersom politiken har svårt att begränsa sig själv. Verklig skattesänkning måste gå hand i hand med sänkningar av de offentliga utgifterna och det i sin tur förutsätter alternativ till den offentliga sektorn.

Anders Bergeskog, nationalekonom och författare. Privat

Vilka skatter det rör sig om är svårt att sia om eftersom Magdalena Andersson hittills inte har varit särskilt konkret, förklarar Lundberg.

– Men det kan handla om en bankskatt som man har pratat om tidigare eller någon typ av åtstramning av 3:12-reglerna, beskattningen av ägare till fåmansföretag. Oavsett vad det blir har Sverige redan för höga skatter. Om vi inför mer skatter kommer det att leda till ett dåligt investeringsklimat, en sämre fungerande ekonomi och en lägre tillväxt. Men jag tror ändå inte att C och L kommer att gå med på en höjning.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer