Timbro/TT/Privat
Det svenska skattetrycket

Ekonomer: Så kan vinsterna av slopad värnskatt utraderas

När värnskatten skrotas nästa år kommer Sverige inte längre vara sämst i den internationella skatteligan, beräknar tankesmedjan Timbro. Men den positiva effekten riskerar att nollställas eller till och med förvärras om regeringen går vidare med kapitalskattehöjningar, varnar flera nationalekonomer.

Frågan om det svenska skattetrycket har fått ett större utrymme i politiken efter att regeringen slöt en 73-punktsöverenskommelse med de socialliberala partierna i januari.

Klart är att värnskatten – den femprocentiga extraskatten på månadslöner över 59 000 kronor – kommer att avskaffas vid årsskiftet. Ett besked som får tummen upp av Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefekonom på Timbro till fPlus.

Det här är en positiv utveckling. Tidigare har värnskatten, som är en orsak till Sveriges höga marginalskatter, inte varit en prioriterad fråga för politikerna, så det är bra att den har kommit upp på den politiska agendan, säger han.

Även om värnskatten betraktas som liten har dess avskaffande desto större positiva effekter på samhällsekonomin, menar han. Detta eftersom skattesänkningen troligtvis kommer att vara självfinansierande, med andra ord att skatteintäkterna behålls medan skattetrycket minskar.

Dessa beräkningar grundar sig i den ekonomiska teorin om Lafferkurvan från 1974. Den uppochnedvända U-kurvan visar att vid noll procents skatt kommer skatteintäkterna att vara noll. Men även när skattesatsen är hundra procent kommer skatteintäkterna att vara noll, eftersom ingen kommer att vilja tjäna pengar om allt äts upp av skatt.

För två år sedan, visade Timbro-rapporten ”Lafferkurvans återkomst” att Sverige, Belgien, Finland, Österrike och Danmark befann sig på fel sida av Lafferkurvans topp. Och med slopad värnskatt sannolikt att flytta något steg åt vänster på kurvan. Men vi ska inte nöja oss här, menar Lundberg.

Jacob Lundberg, doktor i nationalekonomi och chefekonom på Timbro. Timbro

Även utan värnskatt kommer Sverige att fortsätta ha en av världens högsta marginalskatter och kommer fortfarande mest sannolikt att vara på fel sida av Lafferkurvan. Det går fortfarande att sänka skatter för höginkomsttagare utan att det påverkar skatteintäkterna, säger han.

Han tycker därför att regeringen borde gå längre och även slopa den statliga inkomstskatten, som likt värnskatten är en marginalskatt för höginkomsttagare. Men till skillnad från värnskatten, lär denna fråga bli kvar på förhandlingsbordet.

– Det ligger fortfarande en bit bort politiskt. Men i 73-punktsprogrammet pratas det om en övergripande skattereform som syftar till att sänka marginalskatten och uppnå att färre betalar statlig inkomstskatt. Och då talar man inte om värnskatten eftersom den står utanför reformen. Det ska bli spännande att följa arbete och se vad man kan åstadkomma, säger Lundberg.

Även om de här diskussionerna bara är i sin linda är Lundberg optimistisk till att den kommande skattereformen kan medföra en fortsatt marginalskattesänkning framöver.

Men hela utvecklingen kan få totalstopp i spåren av finansminister Magdalena Anderssons (S) senaste utspel om att höja kapitalskatterna. Detta eftersom kapitalskatterna tillsammans med marginalskatterna för höginkomsttagare utgör de två skadligaste skatter rent samhällsekonomiskt vilket bland annat illustreras av Lafferkurvan, enligt Jacob Lundberg.

Om kapitalskatterna höjs lika mycket som man sänker marginalskatterna på höginkomsttagare då är det inte mycket vunnet, säger han.

Även nationalekonomen och författaren Anders Bergeskog tror att ett scenario av kapitalskattehöjningar riskerar att utradera hela effekten av skattesänkningar.

– Det är en överhängande risk att historien upprepar sig genom att man sänker de synliga skatterna på arbete och kompenserar det med andra mindre synliga skatter så att det i praktiken blir ett nollsummespel för medborgarna eller till och med ökad skattebörda. Det är viktigt att komma i håg att lafferkurvan handlar om att maximera statens skatteintäkter. Om man istället är ute efter en väl fungerande marknadsekonomi är det dock mer relevant att tala om skattebördan och ekonomins funktionssätt, säger han och fortsätter:

– Historien visar att skatteväxling sällan eller aldrig har minskat den totala skattebördan eftersom politiken har svårt att begränsa sig själv. Verklig skattesänkning måste gå hand i hand med sänkningar av de offentliga utgifterna och det i sin tur förutsätter alternativ till den offentliga sektorn.

Anders Bergeskog, nationalekonom och författare. Privat

Vilka skatter det rör sig om är svårt att sia om eftersom Magdalena Andersson hittills inte har varit särskilt konkret, förklarar Lundberg.

– Men det kan handla om en bankskatt som man har pratat om tidigare eller någon typ av åtstramning av 3:12-reglerna, beskattningen av ägare till fåmansföretag. Oavsett vad det blir har Sverige redan för höga skatter. Om vi inför mer skatter kommer det att leda till ett dåligt investeringsklimat, en sämre fungerande ekonomi och en lägre tillväxt. Men jag tror ändå inte att C och L kommer att gå med på en höjning.

Toppnyheter

Socialminister Lena Hallengren. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Uppgifter: Regeringen vill utöka svenska testerna

Regeringen planerar att redan i morgon ge Folkhälsomyndigheten i uppdrag att skyndsamt ta fram en strategi för hur fler svenskar ska kunna testas för det nya coronaviruset, enligt uppgifter till Ekot.

Socialminister Lena Hallengren vill dock inte kommentera uppgifterna i detalj i nuläget, men har meddelat att regeringen verkar för att fler ska kunna testas.

Tidigare i dag gick Moderaterna ut med att de vill se masstester, för att människor som inte är sjuka inte ska behöva vara hemma, bland annat i syfte att minska skadeverkningarna på ekonomin.

1 tim
Människor i centrala Stockholm. David Keyton / TT NYHETSBYRÅN
undefined

119 nya konstaterade fall i Stockholm – färre än igår

119 personer i Stockholm har konstaterats vara smittade med det nya coronaviruset i Stockholm det senaste dygnet. Det är en minskning jämfört med gårdagssiffran på 227 nya konstaterade fall.

Totalt har 1 657 personer i regionen konstaterats vara smittade. 92 personer vårdas på intensivvårdsavdelning, jämfört med 85 under gårdagen. Därutöver får 443 patienter annan sjukhusvård.

Smittskyddsläkare Per Folin säger till Aftonbladet att läget i Stockholmsvården just nu är ansträngt. Han lägger inte så stor vikt vid att siffrorna går upp eller ner enskilda dagar.

– Det viktigaste är den generella trenden, och där ser vi en fortsatt ökning, säger han.

Statsepidemiolog Anders Tegnell säger till Ekot att utvecklingen under veckan har legat på en jämn nivå, men att man ska vara väldigt försiktig med att dra några slutsatser.

4 tim
Anders Tegnell. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tegnell positiv till M:s förslag om fler virustester

Statsepidemiolog Anders Tegnell är positiv till Moderaternas förslag om att utöka testerna av bland annat sjukvårdspersonal, så att de inte behöver stanna hemma ”för säkerhets skull” trots att de inte är sjuka. Till TT säger Tegnell att även andra viktiga grupper kan testas, men att det viktiga är att de utökade testerna inte går ut över de i sjuk- och äldrevården.

Han påpekar också att det är viktigt att hela kedjan med personal samt skydds- och testutrustning är på plats innan man börjar.

– Det är inte bara att köra det i en maskin på labbet, säger Tegnell.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Ryssar håller avståndet. Pavel Golovkin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Moskvaborna uppmanas sätta sig i karantän

Alla Moskvas invånare uppmanas av stadens borgmästare att sätta sig i karantän hemma från och med måndag, enligt AFP. Över helgen har antalet bekräftade fall av smittan passerat 1 000 stycken.

Karantänen kommer gälla invånare av alla åldrar. Moskvaborna kommer endast få lämna hemmet för att exempelvis vård, resor till jobbet och att handla mat.

”Den extremt negativa utvecklingen i större städer i Europa och USA har skapat stor oro för våra invånares liv och hälsa”, skriver r Sergei Sobyanin på sin hemsida.

24 min
Hjälparbetare i Aleppo syr skyddsmasker.  - / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Första dödsfallet i Syrien: ”Kan bli katastrof ”

Syriens första officiella dödsfall i covid-19 har rapporterats, skriver AFP. En kvinna avled strax efter att han kommit till ett sjukhus, enligt den statliga nyhetsbyrån Sana.

Humanitära organisationer befarar att coronaviruset kan leda till en katastrof om det får spridning i det krigshärjade landet. Minst nio fall av smittan har konstaterats i Syrien, enligt officiella siffror men enligt sjukhuskällor ska antalet vara fler än så.

30 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Johan Rockström. TT
Klimatomställningen

”Vi borde mobilisera på samma sätt för klimatet”

Även om det viktiga för stunden är att bekämpa de akut negativa effekterna av den pågående coronakrisen måste vi också redan nu börja tänka på vilken ekonomi vi vill ha när krisen är över. Det skriver Johan Rockström, professor i miljövetenskap i en krönika i SvD.

Att försöka återgå till hur situationen var tidigare vore förödande för klimatet, skriver Rockström. Istället bör världen ta lärdom över hur coronakrisen hanteras.

”Vi borde vara fullt kapabla att mobilisera oss på samma sätt och lösa den planetära krisen – och vi kan göra det nu”, skriver Rockström.

Alex Schulman väljer i sin krönika i Expressen att hylla vårdpersonalen som arbetar vidare trots larm om brist på skyddsutrustning.

”Det är både mardrömslikt och hjältelikt och hopplöst, för jävligt på en och samma gång”, skriver han.

3 tim
Bild från Arlanda under coronakrisen.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pandemin kan ge tuffare klimatavtal för flyget

De minskade flygutsläpp som coronapandemin har orsakat kan få en positiv effekt på klimatet på längre sikt, rapporterar DN.

Enligt uppgifter som tidningen tagit del av har flyget globalt minskat med cirka 60 procent under virusutbrottet. Det påverkar i sin tur klimatkompensationsprogrammet Corsia som träder i kraft nästa år – som baseras på baslinjen av genomsnittet för utsläppen under 2019 och 2020.

– Utsläpp över det ska kompenseras. Om flygandet hade fortsatt som vanligt i år hade baslinjen legat högre, säger Olle Palmqvist, handläggare på Naturvårdsverket.

Idag 04:25
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer