Vilhelm Stokstad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Ekonomer: Räkna med höjd skatt och höjd pensionsålder

Rådande kristider och räddningspaket sätter enorm press på Sveriges offentliga finanser. Vad händer när notan ska betalas?

Det försöker tre ekonomiprofessorer svara på, skriver DI.

Enligt Lars Calmfors, professor vid Stockholms universitet kommer räddningsmiljarder, ett stort BNP-tapp och det demografiska trycket på välfärden på ett eller annat sätt att leda till en smärtsam återuppbyggnad i svensk ekonomi.

När det sker kan vi räkna med en försvagad äldreomsorg och transfereringssystem, men även lägre konsumtion och investeringar.

En ljusglimt är att Sverige i nuläget har en skuldkvot på 35 procent, jämfört med exempelvis Finland, Frankrike och Italien med skuldkvoter på 60, 100 respektive 135 procent. Det ger oss utrymme att göra mer.

"Dilemmat är om man ska tumma på ambitionsnivån i vård och omsorg av äldre, spara på andra utgifter eller höja skatter", säger Karolina Ekholm, som är ekonomiprofessor vid Stockholms universitet och tidigare vice riksbankschef.

Lars Jonung, ekonomiprofessor i Lund, tror snarare på att Sverige kan rida ut krisen med expansiv politik än med de åstramningar som Calmfors och Ekholm pratar om.

”Jag talar delvis i egen sak eftersom jag var med då. Men 1990-talskrisen användes för att förnya Sverige med ett antal tillväxtreformer, eller utbudsreformer. Dagens kris kan användas på samma sätt”, säger han.

Han föreslår därmed höjd pensionsålder till 70 år, incitament för unga att påbörja yrkeslivet tidigare, skattelättnader för småföretag samt hans gamla käpphästar: avreglerad arbets- och hyresmarknad.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer