TT
Riksbankens räntepolitik

Ekonomer: Nu kommer notan för Riksbankens ränteexperiment

Misstagen som Riksbanken har gjort har gått så långt att experter varnar för total förvirring. Nu finns dessutom risken att Magdalena Andersson blandar sig i. ”Det finns en risk att finansministern börjar uppträda som Donald Trump – det vill säga försöker pressa centralbanken till lägre styrränta. Men vi tror att hon är klok nog att undvika denna typ av utpressning”, säger ekonomerna Lars Jonung och Fredrik NG Andersson till fPlus.

När Riksbanken strax innan jul höjde reporäntan till noll procent innebar det slutet på en lång period med minusränta som varade mellan åren 2015 och 2019. En rad kritiker menar att höjningen kom alldeles för sent, och att när den väl kom så var tajmningen fel – inte minst eftersom konjunkturen hade börjat vika och hushållens skulder rusade. Nationalekonomerna Lars Jonung och Fredrik NG Andersson vid Lunds universitet, ifrågasätter tidpunkten för höjningen och egentligen hela Riksbankens ”penningpolitiska experiment”.

– Beslutet var underligt. Minusräntan motiverades en gång i tiden med att inflationen och inflationsförväntningarna låg under målet på två procents inflation. Inflationstakten ligger även idag under två procent. Trots det valde Riksbanken att höja räntan till noll. Detta är märkligt med tanke på att Riksbanken såg minusräntan som viktig för att slå vakt om inflationsmålet. Varför då överge den nu? Samtidigt ser vi att konjunkturen har mattats av vilket inte är ett argument för att höja styrräntan.

Riksbanken går i försvarsställning

Egentligen finns det bara en slutsats att dra av höjningen, menar dem. Att Riksbankens politik har varit misslyckad och att förtroendet för den förda penningpolitiken har gröpts ur.

– För att inte fortsätta att förvärra det ekonomiska läget höjde Riksbanken till noll. Vi tycker att det är bra att Riksbanken byter inriktning och försöker återställa stabiliteten i samhällsekonomin, men Riksbanken bör bli bättre på att kommunicera sina beslut.  

Men Cecilia Skingsley och Per Jansson, som sitter i Riksbankens direktion, försvarade nyligen i SvD det ”penningpolitiska experimentet” med ett antal argument, till exempel:

  • Den negativa räntan var nödvändig för att nå inflationsmålet på 2 procent och därmed för att bevara förtroendet för Riksbanken.
  • Det globala ekonomiska läget har tvingat fram negativa räntor.
  • Det är inte Riksbankens uppdrag att ta hänsyn till penningpolitikens effekter på till exempel bostadsmarknaden.
  • Minusräntan har sänkt arbetslösheten och därmed minskat gapet mellan de som har jobb och de som inte har det.

Ekonomer: Förvärrat allvarliga problem i ekonomin

Lars Jonung och Fredrik NG Andersson håller inte med, utan menar att den långa perioden med minusränta har bidragit till att skapa och förvärra allvarliga problem i svensk ekonomi, utan att föra med sig något märkbart positivt. De radar upp bieffekter med minusräntan.

– Hushållens skulder har vuxit snabbt. Det har fått finansinspektionen att gå in med kreditregleringar för att motverka skulduppbyggnaden vilket i sin tur skapar svårigheter för inte minst yngre hushåll som ställs utanför bostadsmarknaden. Fastighetspriserna har stuckit iväg efterhand som hushållen har lånat. Ojämlikheten i förmögenhetsbildningen har ökat när tillgångspriserna stigit. Den svenska kronan har tappat mycket i värde och penningpolitiken har kommit ur fas med konjunkturen. Detta är kostnader som vi redan idag kan se. Dessa effekter kommer vi få leva med länge.

Finansministern tror på minusränta igen

Men Finansdepartementets senaste prognoser pekar på att minusräntan återkommer redan under 2021 och kommer att ligga kvar på minus fram till slutet av 2022. Det har fått Robert Bergqvist, chefekonom på SEB, att reagera. Han frågar sig hur Finansdepartementet tänker och menar till och med att det kan tolkas som en strategi av Magdalena Andersson för att kunna skylla på Riksbanken om konjunkturen blir svagare än förväntat. På direkta frågor om Magdalena Andersson tror på minusränta eller inte så svarar hon till Direkt att det hela är ett ”tekniskt antagande” och att det bara är ”en effekt av prognosmetoden”. Hon backar inte upp prognoserna. fPlus har sökt finansministern, men fått svaret att frågor om detta inte hinns med just nu.

– Någonstans måste man väl vara medveten om vilka signaler man sänder. Om Finansdepartementet inte tror på sina prognoser om minusränta borde de väl rimligtvis skruva i modellen, säger Robert Bergqvist till fPlus.

Det finns en risk att finansministern börjar uppträda som Donald Trump – det vill säga försöker pressa centralbanken till lägre styrränta. Men vi tror att Magdalena Andersson är klok nog att undvika denna typ av utpressning.

Enligt Robert Bergqvist kan det tolkas som en slags gardering, att Finansdepartementet kan skylla på Riksbanken om läget i ekonomin försämras. I stil med ”Riksbanken skulle ha sänkt räntan, titta vad vi sa”. Och han får visst stöd från Lars Jonung och Fredrik NG Andersson som menar att det kan tolkas som att finansministern försöker sätta press på Riksbanken.

– Det finns en risk att finansministern börjar uppträda som Donald Trump – det vill säga försöker pressa centralbanken till lägre styrränta. Men vi tror att Magdalena Andersson är klok nog att undvika denna typ av utpressning.

Riksbanken helt ur fas

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, tonar ned dramatiken och menar att det kan vara så enkelt som att Finansdepartementet tar med historiska beteenden i sina prognosmodeller som pekar mot att räntan bör sänkas ytterligare. Även Konjunkturinstitutets senaste bedömning pekar på att det inte var rimligt för Riksbanken att höja till noll, berättar han.

– Det är ju deras prognoser, och inte ett stort problem, säger han.

Det stora problemet är att ingen, inte ens professionella bedömare, längre vet vad som krävs för en sänkning eller höjning av räntan. Det råder kraftig förvirring, inte minst hos Riksbanken själva.

Samtidigt säger han att om räntan ligger på noll eller strax under gör mindre skillnad. Problemet är att man väntade för länge med höjningen, och att man nu är helt ur fas. Det fanns ett fönster att höja räntan under högkonjunkturen, men nu är läget ett annat, menar Kinnwall.

– Vi har extremt låga räntor och kommer förmodligen att fortsätta ha det. Extremt låga räntor under mycket lång tid hjälpte till att stabilisera svensk konjunktur efter finanskrisen, men har lett till en hel del sidoeffekter, som skulduppbyggnad, skenande fastighetspriser och en zombieeffekt i ekonomin, det vill säga att lågproduktiva företag har överlevt och att vi har lockat lågproduktiva investeringar på bekostnad av sådant som får ekonomin att blomstra, säger han.

– Det stora problemet är att ingen, inte ens professionella bedömare, längre vet vad som krävs för en sänkning eller höjning av räntan. Det råder kraftig förvirring, inte minst hos Riksbanken själva, menar han.

”Misslyckats under tio års tid”

Visserligen har inflationen (KPIF) stigit något genom minusräntepolitiken, noterar Lundaekonomerna Lars Jonung och Fredrik NG Andersson. Det skulle kunna vara ett tecken på att Riksbanken varit på rätt spår.

– Inflationen har emellertid ökat även i USA och euroområdet så det är svårt att säga att hur mycket den högre inflationstakten har berott på Riksbanken, säger Lars Jonung.

– Riksbankens prognoser har varit dåliga – inte minst över sin egen styrränta. Här har de under tio års tid inte bara misslyckats med att förutspå vad räntan skall bli utan också riktningen på räntan, fortsätter han.  

Problemet med prognoser är att verkligheten är för komplicerad för att den ska gå att prognostisera med någon större säkerhet, enligt Lars Jonung. Det största problemet är att Riksbanken har fäst stor vikt vid dem när de har kommunicerat sin politik, menar han.

Har inflationsmålet spelat ut sin roll?

– Nej, men målet måste kompletteras med ett mål rörande finansiell stabilitet och en bättre kommunikation från Riksbankens sida. Minusräntan är ett resultat av att Riksbanken inte har klarat av att förklara att den låga inflationen berodde på omvärlden. Istället har Riksbanken valt att satsa på en extrem minusräntepolitik för att försöka pressa upp inflationen, säger Lars Jonung.

Att kronan blivit så svag under den här perioden, i vilken grad beror det på den förda penningpolitiken?

– Allt kan inte skyllas på Riksbanken, men de har tydligt bidragit till att kronan förlorat i värde. I förhållande till konjunkturen har Riksbanken fört en mycket expansiv penningpolitik jämfört med alla stora centralbanker i världen. När penningpolitiken är expansiv väljer investerare andra länder att investera i och då tappar kronan i värde, säger Fredrik NG Andersson.

Kan slå tillbaka med kraft

Men Riksbanken hävdar att deras penningpolitik har sänkt arbetslösheten och minskat klyftor, och på kort sikt kanske det stämmer, menar Lars Jonung och Fredrik NG Andersson. Den expansiva penningpolitiken har haft en positiv effekt på sysselsättningen, vilket inte minst syns bland inrikes födda, där arbetslösheten har vänt kraftigt nedåt efter att minusräntan infördes, resonerar dem.

– Men ekonomisk forskning visar entydigt att den typen av sysselsättningseffekter försvinner på lång sikt. Vi har under de senaste 1-2 åren sett hur denna effekt långsamt har klingat av.

Och det här kan slå tillbaka med kraft.

– En av anledningarna till att inflationsmålet infördes och Riksbanken gjordes självständig var att vi skulle avstå från att använda penningpolitiken till att försöka pressa tillbaka arbetslösheten på kort sikt när vi vet att de långsiktiga effekterna på samhällsekonomin är negativa. Att Riksbanken pekar på de kortsiktiga effekterna på arbetsmarknaden ser vi som att Riksbanken har svaga argument för sin penningpolitik.

Vad talar för att RB sänker räntan inom kort? Ligger kvar eller höjer?

– Ingen vet. Det är det ärliga svaret. Inte ens Riksbanken tycks veta vad den kommer göra framöver. Vår förhoppning är att den undviker att pröva minusräntan igen.

Hur ser ni på konjunkturen?

– Konjunkturen har mattats av och vi går troligen mot en lågkonjunktur. På kort sikt kan vi dock få se en liten kortvarig skjuts uppåt efter Brexit och om USA och Kina kommer överens om ett nytt handelsavtal. Då försvinner lite av den oro som finns i världsekonomin.

Det som oroar är inte det som syns här och nu på ytan, utan det som ligger och puttrar under ytan, hävdar Fredrik NG Andersson och Lars Jonung. Framför allt är det bristen på reformer som oroar. De menar att det behövs strukturella reformer av bostadsmarknaden, skattesystemet och arbetsmarknaden.

– Tyvärr förefaller det politiska systemet ha gått i baklås de senaste tio åren och inte orkat med att blicka framåt. Vi har fortsatt att leva på 1990-talets strukturreformer. Det blir i längden kostsamt när vi blir omsprungna av omvärlden. Nu behöver vi nya politiska reformer vilket betyder att politiken måste sluta fokusera på det politiska spelet och istället lägga fokus på sakfrågorna.

Toppnyheter

Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Bolund: Ansvarslöst med aktieutdelning i detta läge

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) gav ett tydligt besked till företag som tar emot stöd från statskassan för permittering av personal i Ekots lördagsintervju: Stoppa aktieutdelningen.

– Det skulle vara direkt ansvarslöst. Om företagen inte skulle lyssna får vi se om vi kan ändra regelverken.

Han poängterar även att det statliga stödet är avsett för företag i kris.

– Om man kan göra utdelningar i miljardklassen då kanske man inte är i en utsatt ekonomisk situation.

Bolund menar också att det finns resurser i statskassan för att både stötta ekonomin i den akuta krisen och för att genomföra nödvändiga satsningar framgent, framförallt tack vare den låga statsskulden.

– Sverige ligger på i storleksordningen 30 procent i statsskuld och det finns i vår omvärld som ligger på betydligt högre nivåer, 120 procent och däröver. Där vill vi inte hamna men vi har marginaler, säger han.

2 tim
Temporär intensivvårdplats på fältsjukhust i Älvsjö. JONATHAN NACKSTRAND / TT NYHETSBYRÅN
undefined

227 nya konstaterade fall i Stockholm – 85 på intensiv

Ytterligare 227 personer har under det senaste dygnet konstaterats vara smittade med coronaviruset i Stockholm, uppger Region Stockholm i ett pressmeddelande. Totalt är 1 583 personer smittade i regionen.

85 patienter får intensivvård och ytterligare 410 patienter får annan vård på sjukhus. Totalt har 8 000 personer testats i regionen.

Tidigare i dag meddelades att ytterligare tre personer i Region Stockholm har dött, rapporterar P4 Stockholm.

1 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Helsingfors, arkivbild/Statsminister Sanna Marin TT
Coronavirusets spridning – globalt

Helsingforsregion isoleras – polis vaktar gränsen

Landskapet Nyland, där Helsingfors ingår, har isolerats från övriga Finland i ett försök att hindra spridningen av coronaviruset. En åtgärd som saknar motstycke i fredstid, skriver finska public servicebolaget Yle.

Fritidsresor förbjuds och man får bara röra sig över gränsen om det är nödvändigt.

Hundratals poliser har kommenderats ut för att sätta upp kontrollplatser vid större vägar. Poliser, militär personal och uppemot 750 värnpliktiga kommer att hjälpa till vid avspärrningar för att se att inga obehöriga passerar gränsen, skriver nyhetsbyrån STT enligt TT.

Landskapsgränsen kommer att vara stängd fram till och med den 19 april.

Idag 04:26
Illustrationsbild: En övergiven strand i Miami.  CHANDAN KHANNA / TT NYHETSBYRÅN
undefined

En av fyra i USA uppger att de redan förlorat sitt jobb

23 procent av de tillfrågade i en undersökning som Reuters/Ipsos gjort i USA uppger att de redan förlorat sitt jobb på grund av coronaviruset. Svarsalternativet inbegriper permitteringar, rena avsked och att arbetsgivaren tvingats stänga ner verksamheten.

Många ekonomer tror att arbetslösheten i USA, som länge legat på en historiskt låg nivå, inom kort kommer att överstiga de 10 procent som landet upplevde under finanskrisen. Vissa bedömare, såsom Fed-chefen James Bullard, befarar att siffran kan rusa till 30 procent.

2 tim
Angela Merkel. Fabian Strauch / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tyskland förlänger de tuffa reglerna och tackar folket

Tyskland förlänger alla sina hårda restriktioner fram till den 20 april, rapporterar Deutsche Welle. Under veckan stängdes de flesta skolor, universitet, affärer och restauranger och kontakt mellan fler än två personer stoppades för att hindra virusspridningen.

Det har lett till att tyskarna verkligen har förändrat sitt beteende, sa förbundskansler Angela Merkel i sin podcast i dag, enligt Reuters.

– Jag vill helt enkelt säga: Tack, tack från djupet av mitt hjärta, säger Merkel i podden.

Enligt Deutsche Welle tar det för närvarande tre till fem dagar för antalet smittade att dubblas. Hittills har 53 000 konstaterats smittade och 395 personer har dött.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Richard Parks skidade ensam över Antarktis. / ASSOCIATED PRESS / TT / TT NYHETSBYRÅN
Corona - tips och råd

Brittiske äventyraren om isoleringen: En ödets nyck

Den brittiske äventyraren och tidigare elitspelaren i rugby Richard Parks slog världsrekord när han åkte skidor nära 370 mil i total ensamhet över Antarktis. Nu sitter han, precis som alla andra britter, mer eller mindre helt isolerad med sin familj i sitt hem till följd av coronaviruset.

I en intervju med The Guardian jämför han de två olika formerna av isolering.

– Under varje expedition har jag önskat att jag kunde dela det med min familj. Det är en ödets nyck att jag gör exakt det nu, säger Parks.

Läs hela intervjun via länken nedan.

2 tim
Emma Frans, Agnes Wold och Johan von Schreeb.  TT
undefined

Experterna guidar: Hur ska man leva i dessa virustider?

Hur ska man leva sitt liv i dessa coronatider? Flera medier guidar till vanliga vardagssituationer.

Epidemiologidoktorn Emma Frans och professorn Agnes Wold säger till Expressen att man kan gå till gymmet, men att man bör hålla avståndet till andra. Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten menar att man kan byta om hemma.

Att handla, äta på restaurang och besöka frisören fungerar bra, framför allt för friska och unga personer som inte tillhör en riskgrupp. Men rådet lyder fortsatt att hålla avstånd till andra människor och stanna inne för den som har symptom. Experterna menar att det är gränsfall att åka i kollektivtrafiken.

Även SVT ger flera råd i en guide. Jobba hemifrån om möjligt, hälsa inte på äldre och sjuka, tvätta händerna noga och vidrör inte ditt eget ansikte i onödan.

Var och en måste prioritera kring vad som är viktigt i livet och ta sitt ansvar. Det säger Johan von Schreeb, professor i global katastrofmedicin, i DN:s guide.

– Som ung och frisk individ så är ens stora uppgift att skydda de gamla, sammanfattar han.

5 tim
Bilder från gruvan och räddningsarbetet. TT
undefined

Räddade gruvarbetarnas tips: Så klarar du isolering

De gruvarbetare som satt fast under jord i över två månader efter ett gruvras i Chile 2010 ger nu sina bästa råd för att stå ut med att sitta isolerad.

Mario Sepúlveda, en av de räddade männen, tipsar i en intervju med AFP om att organisera sitt hem och hålla fast vid sina rutiner så långt det går.

Även överlevare efter en svår flygkrasch i Anderna 1972 har tillfrågats. De tvingades äta sina döda medpassagerare för att hålla sig vid liv i 25 minusgrader i väntan på räddning. En av dem, Carlos Paez, säger att det bara är att göra inget alls:

– Ni har alla bekvämligheter, tv, internet, mat. Så inget att klaga på.

Idag 08:58
Läs mer om Corona - tips och råd