Förre stats- och finansminister Göran Perssons gamla devis ”den som är satt i skuld är icke fri”, verkar eka som ett mantra hos finansminister Magdalena Andersson i takt med att regeringen skjuter till flera krismiljarder i ekonomin.

Men det ska till många smärttrösklar innan Sveriges statsskuld utgör ett problem för ekonomins stabilitet, hävdar flera ekonomer som DI har pratat med.

– Det här är inte rätt tillfälle att snåla, det är det här vi sparat för, säger Pär Österholm, professor i finansiell ekonomi vid Örebro universitet och ledamot i Finanspolitiska rådet.

Harry Flam, ordförande för Finanspolitiska rådet tycker att man måste väga kostnaderna för framtida skattebetalare av en högre statsskuld mot kostnaderna av långtidsarbetslöshet, konkursvågor, och förlorat humankapital.

Sett ur ett internationellt perspektiv ligger Sverige bra till. Om vi utgår från EU skuldkriterium som innebär att den så kallade Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP, är det ingen ko på isen, menar ekonomer.

Sveriges Maastrichtskuld uppskattas landa 46 procent av BNP i år. Det kan jämföras med andra stabila ekonomier i EU som Österrike och Tyskland vars skulder landar på 70 respektive 60 procent.