Nils Karlson, Stefan Ingves, Mats Kinnwall. TT
Riksbankens räntepolitik

Ekonomer ifrågasätter Riksbankens existens

Riksbankens framstår allt mer som en tandlös tiger i takt med att den svenska ekonomin globaliseras. En pågående utredning ifrågasätter också bankens viktigaste uppgift – inflationsmålet.

– Det är en smärtsam process när ett system gradvis går under, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, om utvecklingen till fPlus.

I dagens globaliserade ekonomi bestäms priser och löner i större utsträckning på den internationella marknaden. Det gäller för både industrin som för tjänstesektorn. Att då försöka pricka in rätt inflationstakt på den svenska marknaden är orealistiskt.

Att i det läget försöka "bjuda under" de globala förutsättningarna genom att införa extremt låga räntor som Riksbanken gjort har i stället skapat stora tillgångsbubblor och sänkt produktiviteten.

Det menar Mats Kinnwall och Nils Karlsson, vd på forskningsinstitutet Ratio.

– Det hade kunnat undvikas genom att även ta hänsyn till tillgångspriser på fastigheter och olika finansiella tillgångar som värdepapper, säger Nils Karlsson till fPlus.

Utredning om Riksbankens framtid

Just nu pågår det en utredning om Riksbankens framtida roll och utredningens ordförande Mats Dillén har sagt att den antagligen inte kommer att föreslå en lagstiftad målnivå för Riksbanken.

– Vår fråga kommer snarare handla om vem som ska precisera målnivån. Är det regeringen, riksdagen eller centralbanken själva? säger han till Dagens Industri.

Mats Dillén tycker också att det inte är en självklarhet att Riksbankens eventuella mål ska röra inflationen utan att det även skulle kunna innefatta mål baserade på prisnivå eller nominellt BNP.

Kritik mot inflationsmålet

Mats Kinnwall har länge varit kritisk mot Riksbankens inflationsmål och den expansiva penningpolitik den resulterat i.

– Man skulle kunna tänka sig att Riksbanken fokuserar på att nå en genomsnittlig inflationstakt över en konjunkturcykel eller att vi uppnår en viss genomsnittlig BNP-tillväxt i nominell BNP men även det blir svårare i takt med att strukturella förändringar minskar Riksbankens förmåga att påverka ekonomin.

Mats Kinnwall håller med om att i en verklighet där Riksbanken har det allt svårare att nå inflationsmålet på grund av de globala förutsättningarna förlorar institutionen mycket av sin roll. Att helt överge Riksbanken och det system den underbygger är dock en stor utmaning.

– Det är alltid svårt att överge en tankeram och ett institutionellt ramverk och byta till något annat. Man kan jämföra med det traumatiska förloppet när Sverige tvingades överge den fasta växelkursen på grund av att systemet spekulerades sönder vilket gjorde kostnaderna att försvara det orimligt höga. Att inflationsmålet kollapsar är inte lika brutalt. Det undergrävs istället gradvis när verkligheten gör systemet irrelevant, säger Mats Kinnwall.

Bidrar inte till prisstabilitet

Riksbankens förda politik har också varit kontraproduktiv. Inflationsmålet ska bidra till prisstabilitet och skapa förutsättningar för tillväxt, skriver Riksbanken, men Nils Karlsson anser att Riksbankens extrema penningpolitik resulterat i det motsatta.

– En marknadsekonomi bygger på att företag och individer kan fatta rationella investeringsbeslut. Med negativ ränta omöjliggörs detta. Följden är felinvesteringar och på sikt sjunkande tillväxt ,menar Nils Karlson.

– Europeiska Centralbanken, Fed och Riksbanken har under en lång tid bedrivit en tvivelaktig penningpolitik och priset för detta kommer att bli högt eftersom det har blåsts upp stora tillgångsbubblor. De kommer förr eller senare att spricka med stora negativa konsekvenser för ekonomin, fortsätter han.

– De senaste årens utveckling har visat att ett ensidigt inflationsfokus resulterat i en procyklisk politik som snarare förstärkt konjunktursvängningarna och bidragit till att skapa finansiella obalanser, konstaterar Mats Kinnwall.

Martin Berg

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer