Nils Karlson, Stefan Ingves, Mats Kinnwall. TT
Riksbankens räntepolitik

Ekonomer ifrågasätter Riksbankens existens

Riksbankens framstår allt mer som en tandlös tiger i takt med att den svenska ekonomin globaliseras. En pågående utredning ifrågasätter också bankens viktigaste uppgift – inflationsmålet.

– Det är en smärtsam process när ett system gradvis går under, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, om utvecklingen till fPlus.

I dagens globaliserade ekonomi bestäms priser och löner i större utsträckning på den internationella marknaden. Det gäller för både industrin som för tjänstesektorn. Att då försöka pricka in rätt inflationstakt på den svenska marknaden är orealistiskt.

Att i det läget försöka "bjuda under" de globala förutsättningarna genom att införa extremt låga räntor som Riksbanken gjort har i stället skapat stora tillgångsbubblor och sänkt produktiviteten.

Det menar Mats Kinnwall och Nils Karlsson, vd på forskningsinstitutet Ratio.

– Det hade kunnat undvikas genom att även ta hänsyn till tillgångspriser på fastigheter och olika finansiella tillgångar som värdepapper, säger Nils Karlsson till fPlus.

Utredning om Riksbankens framtid

Just nu pågår det en utredning om Riksbankens framtida roll och utredningens ordförande Mats Dillén har sagt att den antagligen inte kommer att föreslå en lagstiftad målnivå för Riksbanken.

– Vår fråga kommer snarare handla om vem som ska precisera målnivån. Är det regeringen, riksdagen eller centralbanken själva? säger han till Dagens Industri.

Mats Dillén tycker också att det inte är en självklarhet att Riksbankens eventuella mål ska röra inflationen utan att det även skulle kunna innefatta mål baserade på prisnivå eller nominellt BNP.

Kritik mot inflationsmålet

Mats Kinnwall har länge varit kritisk mot Riksbankens inflationsmål och den expansiva penningpolitik den resulterat i.

– Man skulle kunna tänka sig att Riksbanken fokuserar på att nå en genomsnittlig inflationstakt över en konjunkturcykel eller att vi uppnår en viss genomsnittlig BNP-tillväxt i nominell BNP men även det blir svårare i takt med att strukturella förändringar minskar Riksbankens förmåga att påverka ekonomin.

Mats Kinnwall håller med om att i en verklighet där Riksbanken har det allt svårare att nå inflationsmålet på grund av de globala förutsättningarna förlorar institutionen mycket av sin roll. Att helt överge Riksbanken och det system den underbygger är dock en stor utmaning.

– Det är alltid svårt att överge en tankeram och ett institutionellt ramverk och byta till något annat. Man kan jämföra med det traumatiska förloppet när Sverige tvingades överge den fasta växelkursen på grund av att systemet spekulerades sönder vilket gjorde kostnaderna att försvara det orimligt höga. Att inflationsmålet kollapsar är inte lika brutalt. Det undergrävs istället gradvis när verkligheten gör systemet irrelevant, säger Mats Kinnwall.

Bidrar inte till prisstabilitet

Riksbankens förda politik har också varit kontraproduktiv. Inflationsmålet ska bidra till prisstabilitet och skapa förutsättningar för tillväxt, skriver Riksbanken, men Nils Karlsson anser att Riksbankens extrema penningpolitik resulterat i det motsatta.

– En marknadsekonomi bygger på att företag och individer kan fatta rationella investeringsbeslut. Med negativ ränta omöjliggörs detta. Följden är felinvesteringar och på sikt sjunkande tillväxt ,menar Nils Karlson.

– Europeiska Centralbanken, Fed och Riksbanken har under en lång tid bedrivit en tvivelaktig penningpolitik och priset för detta kommer att bli högt eftersom det har blåsts upp stora tillgångsbubblor. De kommer förr eller senare att spricka med stora negativa konsekvenser för ekonomin, fortsätter han.

– De senaste årens utveckling har visat att ett ensidigt inflationsfokus resulterat i en procyklisk politik som snarare förstärkt konjunktursvängningarna och bidragit till att skapa finansiella obalanser, konstaterar Mats Kinnwall.

Martin Berg

Toppnyheter

Grönlandsisen. Arkivbilder. TT
Klimathotet

Studie: Isen på Grönland smälter fortare än befarat

Grönlands isar smälter så snabbt att det redan bidragit till att havsnivån stigit – och klimatförändringarna kommer att leda till att kuststäder över hela världen hotas. Det framgår av en ny studie som AFP och CNN refererar till.

Med hjälp av satelliter, väderstationer och klimatmodeller har forskarna kommit fram till att uppvärmningen av Grönlands isar lett till att havsnivån stigit med 13,7 millimeter sedan 1972. Man har också sett att isen smälter sex gånger fortare nu än på 1980-talet.

– När du ser utvecklingen över flera årtionden är det bäst att sitta ner innan du tittar på resultaten, för det är ganska läskigt att se hur fort det går, säger forskaren Eric Rignot till AFP.

2 tim
Greta Thunberg. TT
Klimathotet

Obama hyllar Thunberg: ”Modig och hängiven”

USA:s tidigare president Barack Obama är den senaste i raden att hylla 16-åriga Greta Thunberg. På Twitter nämner Obama Thunberg som ett exempel på hur ungdomar leder kampen för klimatet.

”I dag, på ’Earth day’ vill jag hylla de modiga och hängivna unga ledare som tar ansvar för att rädda den enda planet vi har”, skriver han och fortsätter:

”Det är personer som 16-åriga Greta Thunberg, vars protester vid det svenska parlamentet blev startskottet för en rörelse”.

1 tim
Greta Thunberg i London. TT
Klimathotet

”Greta Thunbergs besök i London ett stort ögonblick”

Greta Thunbergs Londonbesök är ett stort ögonblick för klimatrörelsen i Storbritannien, skriver den brittiska parlamentarikern Caroline Lucas i en krönika i The Guardian.

Thunbergs visit sammanfaller med flera uppmärksammade demonstrationer från klimatgruppen Extinction Rebellion. Svenskan har varit en av inspirationskällorna för en groende klimatrörelse i Storbritannien, skriver Lucas.

”Om vi inte klarar av att bekämpa klimatkrisen så dömer vi Gretas generation, och generationer efter det, till en framtid inramad av skogsbränder och torka”, skriver hon.

Idag 15:22
Läs mer om Klimathotet
Anhöriga sörjer offer för terrorattackerna. Gemunu Amarasinghe / TT NYHETSBYRÅN
Oroligheterna på Sri Lanka

Analyser: Gulfpengar kan ha gött lankesisk islamism

Den som varit i Sri Lanka under de senaste åren, särskilt på landets östra kust, har sett en våg av ”sunnimuslimsk radikalisering”, skriver Sri Lanka-kännaren Johan Mikaelsson i en analys i SvD.

”Med hjälp av pengar från gulfstater anses imamer ha kunnat trappa upp spridning av fundamentalistisk ideologi och strikta sedvänjor som tidigare varit främmande för muslimer på ön”, skriver han.

Forskaren Amarnath Amarasingam säger i en intervju med New Yorker att det har gått rykten om att bland andra Saudiarabien pumpat in pengar i landet, men att det inte har kunnat beläggas. Men tecknen på en förändring i den muslimska befolkningen i landet har funnits där, säger han.

– Du kunde känna att vissa grupper blev mer konservativa. Inte nödvändigtvis radikala, men mer konservativa.

3 tim
Begravning för ett av offren. Gemunu Amarasinghe / TT NYHETSBYRÅN
Oroligheterna på Sri Lanka

Sri Lanka fick flera tips om attacker – och namn på misstänkta terrorister

Den lankesiska underrättelsetjänsten fick tips om att den islamistiska terrorgruppen NTJ skulle begå attentat mot kyrkor – och i ett hemligstämplat PM fick man till och med namn, adresser och telefonnummer till misstänkta terrorister, skriver New York Times.

Enligt CNN var det underrättelsetjänster i Indien och USA som gav lankeserna tipsen, bland annat den 4, 9 och 11 april.

Den stora frågan är varför myndigheter i Sri Lanka inte agerade. Ett av skälen kan vara en konflikt inom regeringen, mellan president Maithripala Sirisena och premiärminister Ranil Wickremesinghe, skriver CNN.

– Vi skäms. Om personerna var kända, varför greps de inte? säger landets justitieminister Rauff Hakeem enligt tidningen.

5 tim
Oroligheterna på Sri Lanka

Okänd terrorgrupp pekas ut – det här vet vi om NTJ

Före påskdagen var National Thowheeth Jama'ath (NTJ) mest kända för att ha vandaliserat buddhistiska statyer – nu misstänks man ha varit delaktiga i ett av de värsta terrordåden i modern tid.

Enligt BBC är NTJ en utbrytargrupp från en annan islamistisk terrorgrupp, Sri Lanka Thowheed Jamath (SLTJ). NTJ är så gott som helt okänd, med undantag för anklagelser om att man var inblandad i skadegörelse mot buddhistiska tempel i staden Mawanella i fjol.

Dådet på påskdagen är av en helt annan dignitet, och beskrivs som ”taget ur IS eller al-Qaidas handböcker”, skriver New York Times. Amarnath Amarasingam, expert på lankesisk terrorism, är övertygad om att en utländsk grupp var inblandad.

– Det finns ingen anledning för lokala extremister att attackera kyrkor och turister, säger han till tidningen.

Idag 14:06
Läs mer om Oroligheterna på Sri Lanka
Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårvädret

Sommaren är redan här – i väst, Örebro och Skåne

Sommaren är här – i alla fall längs med stora delar av västkusten, från Strömstad ner till Varberg, samt ett stort område runt Örebro och längs några stråk i Skåne, skriver TT.

Meteorologisk sommar blir det när dygnsmedeltemperaturen varit över tio grader fem dygn i sträck. Det innebär att sommaren för dessa orter inföll redan den 18 april.

Några orter och datum för när sommaren brukar infalla: Kiruna 18 juni, Östersund 29 maj, Stockholm 13 maj och Malmö 8 maj, enligt SMHI.

2 tim
Arkivbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Vårvädret

50 hektar skog brinner – kommer pågå hela natten

Arbetet med skogsbranden som härjar i Gislaved kommer att pågå under hela natten och under morgondagen, rapporterar SVT Jönköping. Ett 50-tal brandmän och helikopter bekämpade på måndagskvällen branden.

– Det är lite lugnare nu, men vi har fortfarande helikoptern uppe i luften och det är 50 hektar som brinner, säger Jonas Petri, räddningschef i beredskap, till SVT vid 19-tiden.

Vid 21-tiden hade läget förbättrats och enligt Petri var det mindre lågor och mindre rök på platsen.

Då branden har startat på minst två olika ställen misstänker polisen att den kan vara anlagd. Efter att bränderna släckts kommer polisen att genomföra en teknisk undersökning.

2 tim
Illustrationsbilder. TT
Vårvädret

Skogsbrand vid Gislaved misstänks vara anlagd

En skogsbrand rasar sedan 06-tiden intill speedwaybanan i Gislaved – och håller nu på att sprida sig nära tätorten, skriver Aftonbladet.

Minst två bränder uppstod samtidigt i närheten av speedwaybanan och räddningstjänsten har vid 16-tiden ännu inte kontroll över branden.

– Nej, vi håller fortfarande på att identifiera var branden finns. Det är ett stort område och hyfsat nära tätort, säger räddningschefen Jonas Petri till tidningen.

Vid 15-tiden började räddningstjänsten att vattenbomba området med helikopter. Enligt SVT Nyheter har ett 50-tal brandmän kallats in för att bekämpa branden.

Eftersom den började på flera ställen samtidigt misstänker polisen att den är anlagd.

Idag 13:59
Läs mer om Vårvädret
Tomas Tobé (M). Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

M: EU bör stoppa stöd till extrema religiösa samfund

Moderaterna vill bekämpa extrema religiösa samfund genom att EU tar fram gemensamma regler för att stoppa utomeuropeiska stöd till sådana organisationer, skriver SVT Nyheter.

Enligt Tomas Tobé, som toppar Moderaternas valsedel i EU-valet, skulle det motverka att Sverige får fler extrema religiösa samfund. Det skulle bli upp till den polisiära samarbetsorganisationen Europol att definiera vilka församlingar som är extrema, enligt Tobé.

– Det handlar om att skydda många samfund som tas över av extrema personer. Det är att stå upp för den religionsfrihet vi ska värna om, säger han.

1 tim
EU-parlamentet. TT
EU-valet 2019

Nära hälften av politikerna i EU påverkas av lobbyister

Nära hälften av Sveriges EU-parlamentariker har låtit sig påverkas av lobbyister, visar en kartläggning som DN har gjort.

63 procent av de svarande uppger att de kontaktas av lobbyister varje vecka medan 26 procent kontaktas varje dag. Åtta av de svarande säger i enkäten att de låtit sin uppfattning eller sitt agerande påverkas medan elva svarar att de inte gjort det.

– Det förvånar mig att inte fler svarar ja. Det är svårt med självinsikten. Det är klart att man påverkas när man träffas och diskuterar, säger Camilla Nothhaft, forskare och lärare i public relations och lobbying vid Lunds universitet, till tidningen.

4 tim
Toppkandidaterna för respektive riksdagsparti. TT
EU-valet 2019

Invandring, miljö och jobb – det här vill partierna i EU

Söndag den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Då har svenskarna chans att påverka vilka politiker som får makten att stifta de EU-lagar som också kommer att gälla i Sverige.

Totalt sitter 751 ledamöter från de 28 medlemsländerna i Europaparlamentet. För tillfället delar de åtta riksdagspartierna och Feministiskt initiativ på de 20 svenska mandaten.

Efter Storbritanniens utträde ur EU minskar antalet parlamentsplatser till 705. Då får Sverige också ett extra mandat.

Få koll inför EU-valet med Omni nedan.

Idag 11:51
Läs mer om EU-valet 2019

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer