Flera tunga ekonomer går till attack mot Magdalena Anderssons argument för höjda kapitalskatter, som de menar bygger på felaktiga grunder. Nu varnar de för att det kan leda till en skadlig skattepolitik.

Den senaste tiden har finansminister Magdalena Andersson ofta upprepat att klyftorna i Sverige måste minska. Hon pekar ut ökade kapitalinkomster som boven och talar sig varm för höjda kapitalskatter. ”Räntor och utdelningar har fördelat sig väldigt ojämnt. Lägger man sedan till kapitalvinster, ser det ännu mer extremt ut”, sa hon nyligen på DI:s konferens Börsdagen.

Men nu får hon kraftigt mothugg från flera håll. Eva-Lena Ahlqvist, som är aktuell med boken ”Jakten på den rättvisa skatten”, anser att det är oroande att finansministern argumenterar för höjda kapitalskatter och att hon gör det på tveksamma grunder. I sin bok har hon gjort en rejäl genomgång av skattesystemet och pedagogiskt försökt förklara vad som ligger bakom att kapitalinkomsterna har ökat. Och Magdalena Anderssons argument får sig en ordentlig törn.

– Det är vinsterna, inte utdelningarna som har ökat mest när det gäller kapitalinkomster. Och framför allt handlar det om bostadsvinster, säger hon.

Misslyckad bostadspolitik som borde åtgärdas

Mellan åren 2008 och 2017 har bostadsvinsterna varit mer än dubbelt så stora som vinsterna på aktier, fonder och andelar i fåmansföretag, skriver hon i sin bok. Under 2017 landade bostadsvinsterna på 164 miljarder kronor medan företagens utdelningar uppgick till 64 miljarder kronor.

– Det är alltså snarare en misslyckad bostadspolitik som borde åtgärdas. Men här har politikerna inte vågat ta i frågan. Många svenskar är väldigt högt belånade och det kommer att krävas en bred politisk överenskommelse om något ska hända. Det som är formulerat i januariöverenskommelsen är ju minst sagt luddigt, säger hon.

Nationalekonomen Jacob Lundberg, chefsekonom på Timbro, håller med.

– En stor del av de ökade kapitalinkomsterna är bostadsvinster och ett symptom på en dålig bostadspolitik, säger han och menar att hyresregleringen nu behöver slopas.

”Bostadsvinster viktigaste skälet till förmögenhetsklyftor”

Tidigare har han skrivit en rapport som visar att bostadsprisuppgångarna till stor del beror på att politiker har begränsat byggandet. Bostadspolitiken ligger bakom den absolut största förmögenhetsöverföringen i samhället, menar Jacob Lundberg.

– Vinnarna är de som är inne på bostadsmarknaden och förlorarna de som står utanför, invandrare och unga. Nu krävs snabba åtgärder för att få loss mark och fart på bostadsbyggandet, säger han.

Nationalekonomen Stefan Fölster, chef för Reforminstitutet, håller med och är glad att frågan nu lyfts.

– Bostadsvinster är det enskilt viktigaste skälet till förmögenhetsklyftor. Vill man rätta till det här måste man ta tag i den misslyckade bostadspolitiken. Att näringslivsinvesteringar är problemet stämmer inte. Risken med höjda kapitalskatter är att företag flyttar utomlands, säger han.

När attraktiva städer begränsar byggandet uppstår förmögenhetsvinster, men de är ofta inte tillgängliga innan personen dör, eller på annat sätt lämnar bostadsmarknaden, förklarar han. Vinstskatt på bostäder låser upp människor och skapar problem, menar han.

Bra om fler inser hur det ligger till

Att det visar sig att bostadsförsäljningar står för de ökade skillnaderna är inte lika stötande som att klyftorna uppstått på det sätt som Magdalena Andersson menar, enligt Stefan Fölster.

– Det är bra om fler inser hur det ligger till, för det har inte riktigt trängt igenom ännu, säger han.

Det finns dock potential att få till förändring, menar han. Men då måste kommuner bli generösare i sina markanvisningar och staten ställa större krav.

– Men det finns ju politiskt motstånd, men bostadsfrågan har en sådan sprängkraft att folk kommer att lyssna förr eller senare, säger han.

”Ohelig allians som bromsar”

Två kommuner i landet sticker ut när det gäller att släppa mark till byggande, Uppsala och Örebro, berättar Stefan Fölster. Och där har också prisutvecklingen var mer modest än i exempelvis Danderyd och Lidingö. Flera saker håller tillbaka byggandet och spär på skenande bostadspriser, enligt Stefan Fölster.

– Det finns kommuner som inte vill ha fler inflyttade, särskilt när det handlar marginaliserade grupper och vissa partier fredar av miljöskäl många områden, vilket stoppar mycket. Det finns en ohelig allians, där olika grupper bromsar, säger han.

Enligt Eva-Lena Ahlqvist har skatten på räntor och utdelningar knappt gett något till statskassan, förrän de allra senaste åren. I statistiken är det framför allt ränteavdragen som har varit den stora minusposten, berättar hon.

Orättvisa jämförelser

Ofta när kapitalinkomster diskuteras görs orättvisa jämförelser, menar Eva-Lena Ahlqvist. Hon nämner ett exempel från 2018 där statssekreterare Leif Jacobsson (S) under ett seminarium i riksdagen visade att kapitalinkomsterna hade ökat kraftigt mellan 1995 och 2015.

– Det är bara det att 1995 hade vi fortfarande ekonomisk kris och kapitalinkomsterna var negativa medan 2015 var en toppnotering. Om kapitalinkomsterna inte hade ökat kraftigt sedan 1995, då skulle vi verkligen ha ett problem. Jag upplever nästan att det drivs en kampanj för att visa det man vill, säger hon.

Världens högsta marginalskatt på arbete

Spänningen mellan skatten på arbete och skatten på kapital har ökat på senare tid, konstaterar Eva-Lena Ahlqvist. Men det är inte skatten på utdelning som är för låg utan skatten på arbete som är för hög, anser hon. Att ha världens högsta marginalskatt på arbetsinkomster är att göra det svårt för sig.

– Det bästa skulle vara om man kan ta bort hela den statliga inkomstskatten. Den ger mindre än tre procent av de totala skatteintäkterna men gör sannolikt skada för mycket större belopp. Om den försvinner skulle kanske också de komplicerade 3:12-reglerna för företagare kunna tas bort. Det skulle förenkla och samtidigt minska drivkrafterna till skatteplanering, säger hon.

Jacob Lundberg är inne på samma spår och menar att en slopad statlig inkomstskatt i princip skulle vara självfinansierande. Han lägger till att kapitalskatten inte är låg i ett internationellt perspektiv.

– Är det något man borde diskutera är det i så fall en sänkning. Sverige har relativt höga skatter på kapital, vilket påverkar investeringsvilja, sparande och entreprenörskap, säger han.

”Fått två olika skatteskalor”

Eva-Lena Ahlqvist pekar också på befolkningsutvecklingen som ett skäl att ta itu med skatten på arbete. Andelen i åldrarna 20–65 år minskar och barn och gamla ökar. Då behövs en skatteskala som stimulerar fler att arbeta mer, anser hon och pekar på en alldeles ny möjlighet.

– Vi har i praktiken fått två olika skatteskalor, en för personer över 66 år och en annan för dem som är yngre. Det ger en möjlighet att skapa en ny skatteskala för yngre som inte längre subventionerar deltidsarbete utan istället uppmuntrar till heltidsarbete.