S REN ANDERSSON / S REN ANDERSSON
AI-utvecklingen

Ekonom öppnar svenskt AI-center med etik i fokus

Anna Felländer är digitaliseringsekonom, rådgivare och grundare av AI Sustainability Center. fPlus möter henne på Alma i Stockholm, ett kreativt kontor där entreprenörer och kreatörer hyr in sig. Senare i höst kommer medlemsklubben även bli en knutpunkt för yrkesverksamma inom AI och etik. Planen är att samla forskningen, regelverket, näringsliv och entreprenörskapet som rör AI och etik i en och samma plattform, berättar Felländer. 

Google Search fyller 20 år. Hur har det och den digitala revolutionen liksom AI i stort förändrat näringslivet och världen?

– Den digitala utvecklingenmed Artificiell Intelligens som just nu är den drivande kraften, skapar enormt värde för individer, företagen och samhället i stort. Alla behöver omfamna detta. Idag finns det ett ökat gap mellan de som leder utvecklingen och de som inte hakar på alls.

–  Man skulle kunna säga att det pågår en global kapprustning om vem som investerar mest i AI, där USA och Kina leder stort. Men de investerar bara i ena sidan av myntet, ingenjörsdelen. Den humanistiska sidan saknas. För att undvika oavsiktliga fallgropar behöver vi kunna identifiera, mäta och styra hur AI "skalar upp" i en bredare etisk och samhällsekonomisk kontext. 

AI har både möjliggjort att olika kunderbjudanden kan personifieras och bidragit till enorma kostnadseffektiviseringar operationellt, berättar Anna Felländer som samtidigt pekar på de varningstecken som finns. En undersökning som Boston Consulting Group och MIT gjorde visar att chefer överlag har låga kunskaper gällande att styra AI. Speciellt saknas insikter och förståelsen kring vilka följder AI får i en etisk och social kontext.

– Det finns egentligen två typer av förhållningssätt som är riskabla när det kommer till AI. Antingen är man för rädd och avvaktande, vilket leder till att man snabbt förlorar relevans. Eller så skyndar man på för snabbt utan att träna, testa och styra vilka konsekvenser AI får utöver vinst och ökad försäljning. Då ökar risken för att hamna i kostsamma fallgropar, förklarar Felländer.

– AI skiljer sig från andra datadrivna digitala initiativ. Explicita och implicita antaganden reproduceras av självlärande algoritmer på ständigt föränderliga data sets. De etiska värderingarna riskerar därmed att bli svåra att övervaka och styra. För att garantera att de etiska principerna man som företag redan värnar, hänger med in i AI-ramverket behöver företag omfamna AI på ett hållbart sätt. Det blir som en uppgraderad form av CSR ”Corporate Social Responsibility”. Det är just denna organisatoriska approach till AI och etik som vi kommer jobba fram i AI Sustainability Center. 

Som ekonom, vilka är vinsterna som du ser med den nya tekniken och finns det några ekonomiska baksidor?

–  I den offentliga statistiken syns inte de produktivitetsvinster som vi tycker borde följa av digitaliseringen och det förbryllar oss ekonomer. Under det tidigare skedet av digitaliseringen såg vi stora produktivitetsvinster i statistiken till följd av utvecklingen av hårdvara. Men trots att vi nu skördar ännu mer frukter av digitaliseringen saknas det i statistiken.

– Detta kan bero på flera faktorer, men jag tror, liksom Erik Bryngelsson på MIT, att vi mäter fel. Det handlar dels om nya prismodeller men även om att den tidsoptimering i vår fritid vi uppnått idag, till exempel genom användandet av tjänster som Swish, inte lyckas fångas fullt ut i statistiken. 

Felländer pekar på att det vid varje teknologiskt paradigmskifte tar tid att realisera nya innovationer och kanske är det så att det till och med tar extra lång tid i just den data drivna AI-eran. Det kan alltså vara ytterligare en förklaring till den uteblivna produktivitetsökningen.

– Det är möjligt att vi inte heller kommer att se produktivitetsvinsterna under åren som kommer, sammanfattar Felländer.

– Sedan behöver vi också bättre metoder för mäta digitaliseringens vinster i stort för samhället. För om man från politikens håll inte ser vinsterna med digitaliseringen så är det svårt att fortsätta att satsa och investera på det.

Vilka branscher har mest att vinna på AI?

– Utbildning, sjukvård och hälsa. Dessa branscher är lågt hängande frukter och de samhällsekonomiska vinsterna som finns här är enorma. 

Hur ser du på monopolfrågan, det är idag ett antal färre stora aktörer, som Google, Facebook och Amazon som driver utvecklingen framåt?

– Data kring mänskliga beteenden och preferenser är det nya guldet. Vi söker oss till sociala plattformar ”där alla finns”, och denna nätverkseffekt skapar stora ”first-mover advantages”. Men dessa snabba monopolställningar och höga inträdesbarriärer ifrågasätts när Facebook-skandalen gör det tydligt att det inte finns någon konkurrent att gå över till.

Vad bör fokuset framåt vara? 

– Utbildning och individuellt livslångt lärande. Det är inte jobb som försvinner utan arbetsuppgifter som förändras. De största vinsterna uppstår när AI och människan jobbar tillsammans, slår Felländer fast.

– Vi står inför ett vägval där vi behöver lära oss att leda utvecklingen i rätt håll och förstärka det som är bra. Det finns “bias" i både data och algoritmer samtidigt som självlärande algoritmer gör det svårt att övervaka att värderingar och principer som egentligen följs. För att undvika att tilliten går förlorad måste vi hitta ramar som fungerar, fortsätter Felländer och lyfter betydelsen av att de etiska frågorna kommer allt högre upp på agendan. Är det till exempel etiskt försvarbart för ett mediaföretag att algoritmen fungerar så att den rekommenderar artiklar till en person med rasistiska åsikter som endast stödjer hens åsikter?

I stort handlar det även om, menar hon, om att hitta balansen mellan att människor behöver lämna ifrån sig viss integritet för att få desto mer personliga rekommendationer som underlättar och tidsoptimerar vardagen. Men, GDPR skapar idag en falsk trygghet och det finns en regulatorisk gråzon. Kunder och medborgare kräver i allt större utsträckning att deras data hanteras på ett etiskt hållbart sätt och det blir en viktig konkurrensfaktor för företag att kommunicera detta, avslutar Felländer.

Toppnyheter

Arkivbild.  Robin Haldert / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ungdomskriminaliteten

Krönikor: Rånoffren väljs ut som av cirklande hyenor

Den senaste tidens uppmärksammade barnrån, i flera fall med grovt förnedrande inslag, begränsar unga pojkar till den grad att de måste vara på helspänn så fort de rör sig på allmän plats. Det skriver Kvartals Jörgen Huitfeldt i en krönika.

Han kallar rånen, där offren i vissa fall blivit kissade, på för ”exceptionellt fega” och menar att det finns vissa likheter med hur djur agerar.

”Likt hyenornas cirklande runt den sårade antilopen väljs ett offer ut.”

Expressens Fredrik Sjöshult har gått igenom ett hundratal domar om ungdomsrån. Han ser ingen särskild röd tråd, mer än att det rör sig om ”helt avskyvärda maktdemonstrationer” där förnedringen stärks när filmer sprids i sociala medier. Han nämner bland annat flera rån där offren tvingats kyssa rånarnas fötter.

Aftonbladets Oisín Cantwell menar att utvecklingen måste vändas, men menar att viktiga nyanser går förlorade då många i debatten drabbats av en sorts masspsykos.

”När sådant sker är det nämligen bara en fråga om tid innan politikerna kommer springande med mindre begåvade lösningar.”

35 min
Jacob Fraiman. TT/SVT
undefined

Exkriminell: Förnedrande inslagen har funnits länge

Förnedrande inslag i stil med det som flera unga rånoffer utsatts för har länge funnits mellan kriminella. Det säger Jacob Fraiman från organisationen Kris i SVT:s Agenda. Han tror att sociala medier spelar en stor roll i att frågan uppmärksammas mer och mer.

Med i Agenda fanns även kriminologen Felipe Estrada Dörner och den förre polisen Mustafa Panshiri. Estrada Dörner menar att rånen mellan ungdomar antagligen är bra många fler än vad som syns i statistiken, eftersom många inte vågar anmäla.

Panshiri ser en dystopisk framtid där svenskar startar medborgargarden om inte utvecklingen bryts snart, säger han.

Igår 20:46
Läs mer om Ungdomskriminaliteten
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

14 goda råd – så trimmar du din privatekonomi

Att oroa sig för sin ekonomi är aldrig kul. På sajten Företagande.se ger Olle Gordh, grundare och VD på Likvidum, sina bästa råd som gör att du får mer pengar över till annat:

1. Betala dina fakturor i god tid

2. Bygg upp en buffert

”Som en ekonomisk livlina”, så beskriver Olle Gordh en buffert som är något att falla tillbaka på om man plötsligt får oväntade utgifter.

3. Handla inte på avbetalning

”Men man ska komma ihåg att köp på avbetalning alltid är ett lån. Och precis som alla lån ska pengar betalas tillbaka, med ränta”, skriver Olle Gordh.

4. Undvika dyra krediter som snabblån

5. Se över dina lån

Ha i åtanke att kostnaden för lån kan variera avsevärt.

6. Välj rörlig ränta på lånet

”Utslaget över lånets löptid blir det i princip alltid billigare med rörlig ränta än med fast eftersom bankerna sätter sina fasta räntor med viss marginal i sin favör”, skriver Olle Gordh.

7. Håll igen på nätshopping

”Sätt en budget som slår fast hur mycket du får spendera på spontanköp varje månad, oavsett om köpet sker på nätet eller i butik”.

8. Storhandla smart

9. Använd kreditkortet smart

10. Skär ner på onödiga abonnemang

Se över vilka olika abonnemang du har och avsluta de som du faktiskt inte behöver.

11. Nej till onödiga försäkringar

12. Amortera på dina lån

”Det kan vara lockande att välja en lång återbetalningstid när du lånar pengar. Månadskostnaden blir lägre och du får mer pengar över. Men ju mindre och långsammare du betalar tillbaka på lånet desto mer kommer den totala kostnaden bli”, skriver Olle Gordh.

13. Sälj prylar du inte använder

14. Se över ditt elavtal

Priserna kan skilja sig väldigt mellan olika elavtal, se över vilket du har och om du kan få ett bättre elavtal någon annanstans.

28 min
ADAM IHSE / TT / TT NYHETSBYRÅN
Företagarnas villkor

Så hårt slår vab-reglerna mot föräldrar som är företagare

Reglerna för vård av sjukt barn slår hårt mot den som är förälder och driver eget företag. Utebliven produktion, kostnader för vikarier och därpå sänkt SGI (sjukpenningsgrundande inkomst) innebär en dubbelbestraffning, skriver organisationen Företagarna i en artikeln på sin hemsida.

– Förra året vabbade jag 50 dagar. Jag gick back 50 000 kronor, bara på att ta in vikarier. Att produktionen dessutom stod stilla var bara att tugga i sig, säger trebarnsmamman och företagaren Linda Isaksson, som driver en glashytta med butik i Piteå.

För enskilda företagare beräknas ersättningen utifrån ens SGI, som bestäms utifrån en förväntad inkomst av näringsverksamheten. Här kan man lätt hamna i en ond spiral, menar Linda Isaksson.

– Vabbar jag mycket under några år, som man ju gör när man har små barn, påverkar det företagets omsättning rejält. Det gör att min SGI sänks. Och så får jag ut ännu mindre i tillfällig föräldrapenning därefter, säger Linda Isaksson, som känner sig dubbelbestraffad eftersom hon både betalar skatt på sin vab-ersättning och för vikarien, men ändå sänk SGI.

– Det här drabbar hundratusentals företagare. Idag tvingas många företagande föräldrar att välja mellan sitt företag och sitt föräldraskap. Det är naturligtvis inte rimligt, säger Erik Ageberg, socialförsäkringsexpert på Företagarna.

5 tim
Henrik Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Slarv av regeringen – nu hotas privata investeringar

Det är hög tid att regeringen arbetar för en förlängning av godkännandet av investeraravdraget. Annars finns det en risk att investeringar inte berättigas avdrag, skriver Företagarna.

År 2013 infördes investeraravdraget som ger privatpersoner möjligheten att göra avdrag av investeringar i mindre företag.

Men avdraget kräver ett godkännande från EU-kommissionen, något som gällde framtill 31 december 2019. I höstas lämnade regeringen ett underlag för förlängning, men det godkändes inte av kommissionen. I mitten av december skickades därför en promemoria ut för remiss, men tiden är extrem knapp skriver Företagarna och listar två huvudsakliga negativa effekter av regeringens senfärdighet.

1. Det kan innebära flera begränsningar

I remissen föreslogs att investeraravdraget, vid ett uteblivet godkännande, ska föras över till den allmänna gruppundantagsförordningen (GBER). Det riskerar begränsa vilka företags som omfattas, samtidigt som kontrolluppgiftsskyldigheten skulle utökas. Det skulle göra systemet krångligare.

2. Tidiga investeringar med avdrag blir formellt sett olagligt stöd

Det gäller för investeringar under perioden 1 januari till 31 juli, för vilka avdrag yrkas. Kring detta är informationen bristfällig.

Det här är beklagligt ur näringspolitiskt perspektiv, menar Företagarna som nu har lämnat in ett remissyttrande om den utsända promemorian.

–I sak är det givetvis bättre om investeraravdraget kan fortsätta tillämpas, än att det underkänns som olagligt stöd. De begränsningar som skulle bli nödvändiga för att tillämpa GBER på investeraravdraget är dock olyckliga och ett steg i fel riktning, säger Patrick Krassén, skattepolitiskt expert på Företagarna, till Företagarna.

21 jan
Hasse Holmberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Privatisering av apoteken en lyckad hälsoreform”

Nu har det gått tio år sedan privatiseringen av apoteken vilket har lett till förbättrad service och ökad tilgänglighet, skriver representanter för Apoteket Hjärtat på DI Debatt.

Men branschen är inte utan dess utmaningar och för de kommande tio åren behövs nya åtgärder för att säkra den svenska vårdkedjan.

Det första är att regeringen säkrar utbildningsplatser så att framtidens farmaceuter kan ta över de som kommer att gå i pension de kommande åren.

För det andra behövs ökad tillgänglighet runtom i landet för att såväl städer som glesbygd ska ha god och tillgänglig service.

Vidare behövs också förbättrade kunskaper och förutsättningar inom e-hälsa. Digitaliseringen kan bidra till att frigöra välfärdsresurser, öka förståelsen för människors hälsobehov och skapa mer likvärdighet i hela landet.

Det behövs också större ansvar för ett mer hållbart samhälle. Förutom att se efter sina egna verksamheter behöver vi även ställer högre krav på läkemedelsföretagen.

Slutligen måste myndigheterna och läkemedelsindustrin ta större ansvar för att säkra att utbudet av mediciner möter efterfrågan, vilket i sin tur gör att alla mediciner finns på plats hos apoteken.

"Apoteken möter många människor i olika skeende i livet. Med detta följer ett stort ansvar. Apoteksbranschen är redo att fortsatt ta ansvar för att öka hälsan och välbefinnandet i hela landet", avslutar de.

11 feb
Läs mer om Företagarnas villkor
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Analyser: Veckans siffror kan bli rysare för Ingves

Veckans skörd av makrostatistik kan bli en plåga för Riksbanken, skriver DI:s Viktor Munkhammar. Det gäller en ny mätning av inflationsförväntningar samt KPIF-inflation för januari och SCB:s arbetslöshetssiffror för samma månad.

”För samtliga dessa tre statistikserier är sannolikheten för sämre utfall än Riksbanken räknar med större än den för bättre”, skriver Munkhammar.

Även om statistiken överraskar rejält negativt ska det mycket till för att minusräntan kommer tillbaka, lyder hans slutsats.

I en makrokommentar fokuserar Placeras Pekka Kääntä på onsdagens inflationssiffror som enligt honom kan bli en rysare. Både för Riksbanken och svenska kronan.

Senare i veckan väntar även Riksbankens penningpolitiska protokoll.

5 tim
Stefan Ingves.  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Räntan lämnas oförändrad – utlovar nollränta till 2022

Riksbanken lämnar som väntat styrräntan oförändrad, något som en enig analytikerkår var övertygad om på förhand.

"Såväl den globala som den svenska ekonomin har utvecklats i linje med Riksbankens prognoser i december och utsikterna för inflationen och konjunkturen är i stort sett oförändrade”, skriver Riksbanken.

Inför räntebeskedet beskrev Swedbanks Andreas Wallström en oförändrad styrränta som det ”mest händelselösa beskedet i modern tid.”

Riksbanken lovar också nollränta till 2022. Senast reporäntan ändrades var 18 december 2019, då räntan höjdes från − 0,25 till dagens 0,0.

12 feb
Läs mer om Riksbankens räntepolitik

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Maratonlöpare. Inför Tokyo maraton har organisatörerna stängt ute allmänheten för att minska risken för smittspridning.  TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

”Enorm risk för Japan om corona fortgår till OS”

Om inte coronaviruset är under kontroll till sommaren – då OS i Tokyo går av stapeln – riskerar de ekonomiska skadorna bli enorma för Japan. Det säger analytikern Taro Saito enligt Reuters.

Viruset adderar till en redan nedåtgående spiral i Japan. I sista kvartalet 2019 sjönk Japans ekonomi 6,3 procent på årsbasis. Bland skälen nämner Reuters en kraftig momshöjning som bromsat konsumtionen, men också en ovanligt varm vinter som minskat försäljningen av vinterkläder. BNP-fallet är den snabbaste minskningen på sex år i landet.

3 tim
Resenärer går av Westerdam. Heng Sinith / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Forskare varnar efter att resenärer släppts av

Att släppa av resenärerna på lyxfartyget Westerdam kan ha varit ett stort misstag, säger forskare till New York Times efter att det visat sig att en av dem testat positivt för det nya coronaviruset.

De 1 455 passagerarna har spridits för vinden sedan de tilläts gå av Westerdam i Sihanoukville i Kambodja i fredags.

Infektionsläkaren William Shaffner säger att beslutet kan ha varit en ”vändpunkt” för virusspridningen, som hittills varit relativt begränsad utanför Kina. Och epidemiologen Peter Rabinowitz säger att det nu kan bli svårt att följa smittspridningen.

– Det är en oroande tanke att de här resenärerna nu har rest över hela världen.

Idag 04:58
Toalettrullar vid en butik i Hongkong. Kin Cheung / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Brist på varor efter virus – gäng stal toalettpapper

Polisen i Hongkong grep under måndagen två män som misstänks ha stulit 600 toalettrullar i ett väpnat rån, skriver internationella medier.

Beväpnade med knivar stal männen rullarna från en lastbilschaufför under tidig morgon, lokal tid.

Utbrottet av det nya coronaviruset har lett till en brist på basvaror i regionen. Boende i Hongkong har fått köa i flera timmar för att köpa toalettrullar, ris, pasta och handtvål, skriver Hong Kong Free Press.

Idag 08:01
Läs mer om Coronavirusets spridning
Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fredrik Persson /TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

Olegitimerade läkare på var tredje svenskt akutsjukhus

Var tredje sjukhus låter icke legitimerade läkare ansvara för egna patienter, trots att det inte är tillåtet, enligt en enkät som Ekots program Kaliber har gjort. Det ska alltid finnas en legitimerad läkare på plats som stöd och en av orsakerna till att detta inte följs uppges vara att det är svårt att få tag på kvalificerad personal.

En av patienterna som drabbats av detta är nu sexårige Ozzy Ferm och hans familj. Tre gånger missade obehöriga läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala pojkens leukemi och han skickades i stället hem med smärtstillande.

Idag 05:23
96-åriga May dog 15 dagar efter att hon hade brutit nacken. Kalla Fakta
undefined

Hemtjänsten lämnade May, 96, med bruten nacke

Hemtjänstpersonalen lät demenssjuka May Henriksson, 96, sova hemma trots att hon klagade på smärta efter att ha ramlat utomhus, visar en ny granskning av TV4:s Kalla Fakta.

När en sjuksköterska tittade till May först dagen efter blödde hon från pannan och fick skickas till sjukhus där man konstaterade att hon hade brutit nacken. 15 dagar senare avled May.

Händelsen är ett av de 1 000 fall av rapporterade avvikelser inom hemtjänsten som Kalla Fakta tittat närmare på i sin granskning.

5 tim
 Gustav Bucht Kalla Fakta/Skärmdump
undefined

”Hemtjänstpersonalen har en ibland omöjlig situation”

Det är inte personalens fel att det ibland blir fel inom hemtjänsten utan i stället är problemet till stor del stress och en dålig arbetsmiljö, menar Gustav Bucht, professor emeritus i geriatrik.

– Hemtjänstpersonalen har en väldigt tuff situation. En situation som ibland är nästan helt omöjlig att få rätt, säger han i Kalla Fakta.

Bucht kräver att socialminister Lena Hallengren (S) agerar så att kommunerna börjar att ta frågan på allvar.

5 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården