När de så kallade extratjänsterna och andra program för nyanlända fasas ut samtidigt som Arbetsförmedlingen drar ned ser kommunerna att notan för försörjningsstöden, det som tidigare kallades för socialbidrag, skjuter i höjden.
Det skriver Arbetsmarknadsnytt.
– Det är framförallt mindre kommuner som tagit emot många flyktingar som drabbas när man drar ned. Det sker innan andra lösningar finns på plats och då blir den sista utposten försörjningsstöd, säger Annika Wallenskog, chefekonom på SKL, Sveriges kommuner och landsting.
Hon uppger också för Arbetsmarknadsnytt att extratjänsterna var ett alternativ till försörjningsstöd för de nyanlända.
– Ja, precis. Det kan man säga och för många flyktingar som kom runt 2015 löper också de olika statliga ersättningarna och etableringsprogrammen ut nu.
Claes Hultgren är kommunchef i Filipstad i Värmland, en kommun med drygt 6 000 invånare. Där låg utgifterna för försörjningsstödet på runt fem miljoner kronor för drygt tio år sen. I år är prognosen 31 miljoner kronor, enligt SVT.
– Vi har tagit emot väldigt många flyktingar och många står väldigt långt från arbetsmarknaden. Många har gått från försörjningsstöd till en extratjänst och nu befarar vi att en rätt stor andel av dem blir beroende av försörjningsstöd igen, säger Claes Hultgren.
För att lösa den akuta situation tittar nu kommunerna på om de själva kan ta en aktivare roll på arbetsmarknaden.
– Vi hoppas hitta lösningar som gör att vi kan medverka i arbetsmarknadspolitiken. Det är en fråga med hög prioritet, sa SKL:s ordförande Anders Knape till tidningen Arbetsvärlden nyligen.
