Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det nya bonus malus-systemet

Efter myndighetens svek: Nu fördubblas skatten

Transportstyrelsens glädjebesked fick husbilsbranschen att jubla. Den hotande skatteökningen skulle inte komma. Men nu visar det sig att myndigheten hade fel. ”Det här vållar jättestora bekymmer”, säger Kabes vd och poängterar att även staten kan gå miste om hundratals miljoner kronor årligen.

Den 23 juli gick Transportstyrelsen ut med nyheten att skatten på husbilar inte skulle förändras i bonus-malus-systemet. Den nya testcykeln WLTP skulle inte ligga till grund för beskattningen på nya husbilar och skattesmällen skulle därför utebli. Husbilsbranschen jublade över glädjebeskedet, och pustade ut.

Men då var då och nu är nu. Nu kommer myndigheten med nya besked.

”Vi har tidigare lämnat felaktiga uppgifter om att beskattningen av husbilar inte påverkas och det beklagar vi”, skriver Transportstyrelsen i ett pressmeddelande.

Tvärvändningen chockar branschen. Alf Ekström, vd och koncernchef för husbilsjätten Kabe, tvingas varsla 25 personer, främst på tillverkningsavdelningen.

– Det här vållar jättestora bekymmer. Det är såklart ett problem att vi inte kan lita på myndigheterna. Först lämnar de ett besked och sedan säger de att det är felaktigt strax innan förändringen träder i kraft, säger han.

– Vi ställde till och med kontrollfrågor när glädjebeskedet kom. Så det här är illa, fortsätter han.

Tvingas varsla 25 personer

Skattehöjningen på nyregistrerade husbilar kommer att bli saftig, från 14 000 kronor till runt 28 000 kronor per år, och förändringen ska träda i kraft redan den 1 september, berättar Alf Ekström.

– Hade vi vetat det här tidigare så hade vi kunnat göra anpassningar. Nu blir det svårt, vi kan ju inte öka efterfrågan på våra nya produkter, säger han.

Enligt Alf Ekström är hela bonus-malus-systemet märkligt och den nya mätmetoden WLTP är egentligen tänkt för att mäta utsläpp från personbilar. Att husbilar hanteras som om de vore personbilar är han minst sagt kritiskt mot. Husbilar borde undantas, menar han.

– Huvuddelen av värdet av en husbil kommer från att de används som bostäder. Det handlar om ett fritidsfordon som mest används på sommaren för att köra en sträcka från punkt a till b. Det handlar inte om en massa korta sträckor med mycket accelerationer eller samma totalsträckor som personalbilar kör, säger han.

– Vi pratar om ett fritidsfordon som kan jämföras med båt eller motorcykel. Att använda samma testcykel som för personbilar är därför helt orimligt. Miljömässigt är husbilar det fordon som har minst miljöpåverkan enligt exempelvis en norsk oberoende forskningsrapport, fortsätter han.

Det finns inga husbilschassin som kan klassas som bonusfordon, så alla chassin är nu malusfordon, enligt Alf Ekström. Därmed kan skattesmällen drabba precis hela branschen.

– Tanken med systemet är att malusfordon ska betala för bonusfordonen. Men här finns inga bonusfordon, så allt går bara rakt in i statskassan. Det är en ren straffskatt, säger han.

”Staten kommer att gå back hundratals miljoner”

Men det regeringen inte har räknat med är att skattebomben kommer att slå tillbaka mot staten med en enorm kraft, förklarar Alf Ekström. Han exemplifierar med om att hälften av de 6 000 husbilar som varje år säljs i Sverige istället skulle importeras från till exempel Tyskland.

– Då skulle staten gå miste om momsintäkter på 600 miljoner kronor – och det gäller varje år i framtiden. Och i bästa fall kommer man få skatteintäkter på sammanlagt 120 miljoner kronor på en treårsperiod med den nya skatten. Konsumenterna kommer att ställa av sina fordon då de inte används, vilket kommer att sänka skatteintäkterna ytterligare. Det här blir rena löjet för statskassan, det går ju till och med att räkna ut med en trubbig blyertspenna, säger han.

– Staten kommer alltså att gå back hundratals miljoner kronor samtidigt som förändringen slår undan fötterna för en hel bransch. Inte så smart kan jag tycka, säger han.

Så tillbaka till vilka konsekvenser ett felaktigt myndighetsbesked kan få. fPlus har intervjuat Johnny Geidne, utredare på Transportstyrelsen.

Kan du förstå att företagen är irriterade?
– Det är i högsta grad olyckligt. Vi gick ut med en debattartikel som hade fel information. Det var helt enkelt inte korrekt det som stod där. Det blev på något sätt ett missförstånd, säger han.

Hur kunde det ske?
– Det skedde i semestertider och det tog ett tag för oss att få klarhet i vad som hade hänt. Jag var själv inte på jobbet då, men det blev mycket diskussioner. Även hos oss uppstod det oklarheter, säger han.

– Men efter att felet uppdagades har vi försökt att kommunicera det med branschen, så det borde inte komma som en överraskning nu, fortsätter han.

Men Kabes vd säger att de till och med ställde kontrollfrågor efter ”glädjebeskedet” och att beskedet kommer som en chock. Hur går det ihop?
– Det får stå för honom, säger han.

Så vad händer nu?
– I sakfrågan måste vi såklart förhålla oss till lagstiftningen som gäller, och då är det det nya sättet att beräkna som gäller. Vad som gäller framgår av vårt pressmeddelande, säger han.

Toppnyheter

Illustrationsbild på tankande person/satellitbilder på Buqyaq-anläggningen i Saudiarabien som attackerades. TT
Drönarattacken i Saudiarabien

Bensinpriserna i Sverige höjs efter drönarattackerna

De ledande svenska bensinbolagen höjer priset med 15 öre per liter efter drönardåden i Saudiarabien, skriver Expressen. Även dieselpriset stiger lika mycket.

Priserna sänktes lika mycket förra veckan, en sänkning som nu alltså dras tillbaka. Tidningen skriver att en liter bensin nu kostar 15,53 kronor och att en liter diesel kostar 16,38 kronor.

De två anläggningarna som bombades tillhör företaget Saudi Aramco, som beskrivs som världens största oljebolag.

15 min
Anonymous / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Största enskilda rusningen någonsin för råoljan: ”Allt som produceras påverkas”

Råoljepriserna rusade över 19 procent i den tidiga handeln i Asien efter helgens drönarattacker mot två oljeanläggningar i Saudiarabien. Enligt Bloomberg är det den största prisökningen mätt i dollar under en enskild dag någonsin.

Drönarattackerna har lett till ett produktionsbortfall på 5,7 miljoner fat per dag, skriver nyhetsbyrån. Det går att jämföra med Norges totala oljeproduktion på 1,3 miljoner fat per dag, säger Nordeas norska oljeanalytiker Thina Saltvedt till SvD Näringsliv.

– Oljepriset påverkar allt som produceras och fraktas runt världen, säger hon till tidningen och tillägger att det i slutändan brukar vara konsumenten som får betala.

Rusningen har dämpats något under måndagsmorgonen. Vid 08.30-tiden handlades Brentoljan upp drygt 10 procent och WTI-oljan upp omkring 9 procent.

1 tim
Trump/bild som släppts av USA:s regering som visar skadorna på oljeanläggningen i Buqyaq. TT
undefined

Trump antyder militärt svar mot Iran: ”Laddad och klar”

USA:s president Donald Trump antyder nu för första gången ett militärt svar mot Iran till följd av att två oljeanläggningar i Saudiarabien attackerades i helgen, skriver AFP.

”Saudiarabiens oljetillförsel attackerades. Det finns anledning att tro att vi känner till den skyldige, är laddade och klara beroende på verifiering, men väntar på att höra från kungariket om vem de tror orsakade den här attacken, och under vilka villkor vi ska fortsätta!” skriver presidenten på Twitter.

I ett annat inlägg från natten skriver han att det inte stämmer att han är redo att möta Iran under vilka omständigheter som helst.

De Iranstödda Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken på lördagen, men USA har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna mot landets ärkefiende Saudiarabien. Iran nekar till anklagelserna.

4 tim
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Karin Johansson, Svensk Handel.
Handeln i siffror

Ljusare – men handeln tvekar om lönsamheten

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

2 tim
Messmör. TT
undefined

Messmör saknas på flera butikshyllor i landet

I flera av landets butiker, bland annat i Örebro, saknas pålägget Fjällbrynts messmör på hyllorna, skriver NA.

Problemet beror på att Norrmejerier inte har kunnat leverera vasslepulver till Haninge i Stockholm där messmöret tillverkas.

– Vi sattes lite på pottkanten och var tvungna att hitta leverantörer med kort varsel, säger Andreas Millbourn, vd för Foodmarks där Fjällbrynt ingår.

Den nya leverantören, estniska mejeriet Epiim, har sedan dess haft problem att leverera vassle som har rätt kvalité.

4 sep
Läs mer om Handeln i siffror
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

2 tim
Per Bolund  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolund: En del hyresrätter ska gå till utsatta

Regeringen föreslår i höstbudgeten att investeringsstödet för fler hyresrätter successivt ska återgå till tre miljarder årligen, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt bostadsminister Per Bolund (MP) kommer dock stödet förändras så att en viss del av av hyresrätterna öronmärks för ”särskilt utsatta personer”.

I nyproduktioner ska minst fem procent sociala kontrakt ingå.

– Det gäller att få en blandad stad. Det ger positiva sociala effekter, säger Bolund till tidningen.

Det förändrade investeringsstödet är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen C och L. Enligt Bolund är förslaget med en viss andel sociala lägenheter väl förankrat.

2 tim
Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Fyra miljoner svenskar blir utan skattesänkningar

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Igår 11:01
Läs mer om Höstbudgeten

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

2 tim
Liberaldemokraternas partikongress på söndagen. Jonathan Brady / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberaldemokrater: Brexit avbryts om vi får makten

Liberaldemokraterna skärpte på söndagen sin hållning i brexitfrågan genom att formellt anta en partilinje om att göra allt för att stoppa EU-utträdet, skriver Reuters.

På en partikongress röstade en majoritet igenom att Liberaldemokraterna ska avbryta brexitprocessen om partiet får makten vid nästa val.

Enligt Reuters understryker beslutet hur brexit har omformat Storbritanniens politiska landskap, när Liberaldemokraterna och Tories nu befinner sig i varsin ände av spektrumet. Mellan 2010 och 2015 formade de två partierna en koalitionsregering.

Igår 21:01
Läs mer om Brexit - förhandlingarna