Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Inrikes

Efter krogmordet – polisen har ännu inga gripna

Polisen har fortfarande inte gripit någon misstänkt för mordet på en hotellrestaurang i Gislaved i går kväll, rapporterar Aftonbladet. En manlig kroggäst i 60-årsåldern dog i tumultet efter att tre maskerade personer rusat in i lokalen på Hotell Nissastigen. Vittnen har berättat för tidningen att det verkar som att mannen som dog gick emellan för att lugna ner situationen.

Under natten har polisens tekniker undersökt mordplatsen. Gislaveds kommun öppnar kriscenter, rapporterar P4 Jönköping.

Toppnyheter

Migrationsforskaren Joakim Ruist / arkivbild från partiledardebatt  TT
Migrationspolitiken i Sverige

Migrationsforskare: Debatt om volymer inget nytt

Sverige har haft ett volymmål i asylinvandringen i snart 40 år även om det inte varit definierat i ett exakt antal. Det säger nationalekonomen och migrationsforskaren Joakim Ruist i en intervju med Dagens Nyheter.

Han är förvånad över att frågan skapade en så stor politisk debatt i migrationsförhandlingarna som nu havererat mellan S och M.

Ruist menar att Sverige jobbat utifrån en känsla om vad som är ett acceptabelt antal men att detta ”till 99 procent” är detsamma som att ha ett volymmål.

3 tim
Annika Hirvonen Falk. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Efter kraschade samtalen: MP hoppas på ny väg

Efter att migrationsförhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna havererat öppnas åter dörren för Miljöpartiet som varit utestängda från samtalen mellan S och de borgerliga, rapporterar TT.

Statsminister Stefan Löfven har sagt att Socialdemokraterna är villiga att fortsätta samtalen med de partier som ”är intresserade av det”.

Men frågan är om S, MP, C och L kan gå samman om en framtida migrationspolitik. Företrädare för C och L ville i går inte uttala sig i frågan.

– Jag hoppas att det kommer att gå att hitta en sådan lösning. Jag tror att det finns goda möjligheter, säger Miljöpartiets migrationspolitiska talesperson Annika Hirvonen Falk.

2 tim
EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson.  Wiktor Nummelin/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johansson: Fler länder behöver ta emot flyktingar

EU:s inrikeskommissionär Ylva Johansson (S) uppmanar fler EU-länder att ta emot asylsökande som har kommit över Medelhavet.

– För läget i sommar behöver vi stöd och solidaritet från andra medlemsländer, säger Johansson inför ministermötet på tisdagen där frågan ska diskuteras.

Sverige har det senaste året sagt nej till att hjälpa till i omfördelningen med de flyktingar och migranter som anlänt till exempelvis Malta.

Det är dock tydligt att kommissionen gärna vill att Sverige ska ändra linje.

1 tim
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Boris Johnson under besöket i Goole, Yorkshire. Peter Byrne / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Johnsons uttalande om äldrevård kritiseras: ”Fegt”

Brittiske premiärministern Boris Johnson är i blåsväder efter att han i går sa att chefer för många vårdboenden struntade i att följa de riktlinjer som fanns under pandemin, rapporterar BBC News.

Mark Adams, vd på ett vårdbolag, är ”ofattbart besviken” över uttalandet.

– Det var klumpigt och fegt, säger han till BBC:s Radio 4.

Journalisten Piers Morgan kallar Johnson för ”vidrig” för att han skyller coronaviruset på vårdhemmen och äldreboenden.

2 tim
Daniel Andrews, avspärrat flerfamiljhus, protester mot nedstängningen i norra Melbourne. TT
undefined

Melbourne stängs ned i sex veckor efter coronautbrott

Melbourne kommer att gå in i en sex veckor lång lockdown efter den senaste tidens kraftiga ökning av bekräftade fall av covid-19 i området. Det meddelar delstaten Victorias regeringschef Daniel Andrews på en presskonferens.

– Vi måste agera innan det är utom kontroll, säger han.

Beslutet gäller hela storstadsområdet, med närmare 5 miljoner människor. Det omfattande utbrottet av coronaviruset är framför allt koncentrerat till ett socialt utsatt område i norra Melbourne och minst nio flerfamiljshus är försatta i karantän.

6 tim
Illustrationsbild. Frank Augstein / TT NYHETSBYRÅN
undefined

18 000 fler britter kan dö i cancer efter pandemin

18 000 fler än vanligt kan dö i cancer i Storbritannien eftersom behandlingar stoppats under pandemin samt att människor inte sökt vård i samma utsträckning som tidigare. Det rapporterar BBC:s undersökande program Panorama med hänvisning till siffror från landets institut för hälsodata, HDR.

Programmet har pratat med en kvinna sjuk i tjocktarmscancer. Hon var arg över att sjukvården stoppat hennes livsuppehållande cytostatikabehandling.

– Jag är livrädd, jag vill inte dö, säger hon i programmet.

Kvinnan dog i juni i år, innan programmet hann sändas. Chefen för cancervård i NHS, den offentliga sjukvården, menar dock att det varit nödvändigt att pausa vissa behandlingar på grund av smittorisken.

Idag 04:57
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
Plastpåseskatten

Försäljningen av plastpåsar störtdyker

Försäljningen av plastkassar har minskat kraftigt sedan plastpåseskatten infördes 1 maj, skriver SVT Nyheter.

På Ica och Coop ska försäljningen av plastkassar halverats och hos Axfood-kedjorna Willys, Willys Hemma och Hemköp ska försäljningen ha minskat med 70 procent.

Livsmedelskedjorna ser samtidigt en ökad försäljning av papperskassar och olika typer av flergångskassar.

Grunden till lagstiftningen handlar om att den nya skatten ska bidra till att Sverige uppnår EU:s mål om att förbruka max 40 plastbärkassar per person och år till 2025. Sedan 2017 har branschen haft lagstiftning kring att informera om plastbärkassars miljöpåverkan och åtgärder för att minska förbrukningen.

Enligt Naturvårdsverket var årsförbrukningen av tunna plastbärkassar 74 per person i Sverige 2019.

Regeringen har beräknat att plastskatten ska ge 2,1 miljarder kronor i ökade intäkter 2020.

Under maj genererade skatten 22,3 miljoner, enligt SVT.

Skatten har kritiserats redan innan den infördes då kritiker menar att skatten bara är ett nytt sätt för staten att dra in pengar till statskassan och att skatten i själva verket är sämre för miljön.

– Den här typen av skatter visar på avsaknaden av trovärdighet i svenska miljöpolitiken. Vi hoppas att man kommer att göra en ordentlig konsekvensanalys för att se vilken effekt den här skatten kommer att ha, har Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel, tidigare sagt till fPlus.

4 tim
Roald, Berit / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Plastskatten föll platt

”Plastskatten var en dålig idé från början, och har bara blivit sämre sedan dess”, skriver Ester Hedin på Barometerns ledarsida.

Hon tar bland annat upp att Naturvårdsverkets presenterade statistik som låg till grund för lagstiftningen var felaktig samt att det innan skatten infördes inte fanns någon statistik som kunde visa att bärkassar utslängda i naturen av svenska konsumenter var ett stort bekymmer.

”Plastpåseskatten är inte en åtgärd av enorma proportioner, men den gör att miljöpolitiken i stort får ett välförtjänt dåligt rykte. Det framstår som att det har blivit viktigare att göra signalåtgärder än att fokusera på politik som gör skillnad”, skriver hon vidare.

29 jun
Läs mer om Plastpåseskatten