Mostphotos
De krisande kommunerna

Dumhetsforskaren: Därför fortsätter kommunernas miljardslöseri

Kommunerna lägger miljardbelopp på prestigebyggen som urholkar kommunernas ekonomi samtidigt som kommunkrisen förvärras. Flera forskare varnar för att det här bara är början.

Just nu byggs ett nytt badhus i Kristianstad.

Det kan behövas. De två badhus som tidigare fanns på orten tvingades slå igen när den pampiga Kristianstad Arena invigdes 2010. Kostnaderna för det bygget spräckte alla ramar och tvingade fram hårdhänta besparingar inom övriga kommunala verksamheter. Kort sagt, den då nybyggda arenan torrlade badhusen på orten.

Men skam den som ger sig när det gäller att erbjuda kommunens invånare underhållning och rekreation. Politikerna på orten tar nu rejäl höjd och satsar en halv miljard på ett nytt badhus som även det ska bli en ”mötesplats för människor i alla åldrar”, enligt ett pressmeddelande.

”Då kan man fundera på prioriteringarna”

Det är i princip samma argument som användes inför bygget av arenan. Den gången steg de projekterade kostnaderna på 120 miljoner till en slutnota på 337 miljoner. Sedan invigningen har intäkterna inte på långa vägar matchat driftskostnaderna och underskottet plågar nu skattebetalarna i Kristianstad med cirka 28 miljoner per år. I stort lever kommunen dessutom med en sparplan där de olika kommunala verksamheterna måste snåla in på 200 miljoner.

– Då kan man fundera på prioriteringarna, var det är bäst att lägga en halv miljard. Särskilt som det finns nybyggda badhus i Malmö, Ystad, Landskrona och Ängelholm, samtliga en kort biltur bort. Och med Arenan i färskt minne, var en planerad kostnad på 500 miljoner till slut hamnar på vågar jag knappt tänka på.

Det säger Erik Engstrand som skrivit rapporten ”Arenakrasch”. I den gör han en genomgång av en rad av de arenabyggen som genomfördes runt om i Sverige för tiotalet år sedan. Den kallades för ”arenafeber”, den åkomma som i början av 2000-talet drabbade politiker i den ena kommunen efter den andra. Alla satsade de svindlande belopp på att bygga stora sport- och multiarenor, som skulle bli mötesplatser för sport, musik och upplevelser och locka stora evenemang till orten. Det var ingen hejd på vilken livskvalitetshöjning som arenorna skulle medföra och målbilden var inte sällan att få arrangera en deltävling i Melodifestivalen.

Efter arenafebern kommer arenaångest

I många städer står de nu istället som sparsamt använda och tydliga monument över inte bara en ogenomtänkt investering, utan är också år efter år en ekonomisk härdsmälta i kommunala ekonomin. Faktum är att i en rad svenska kommuner är arenabygget en bidragande orsak till dagens vacklande ekonomi som kräver hårdhänta besparingar och omprioriteringar i den kommunala budgeten. Dåtidens arenafeber dränerar idag kostnaderna för vård, skola och omsorg. Eller med en hårdragning: viljan att ”sätta kommunen på kartan” sätter istället idrottande barn och vårdbehövande äldre på gatan.

Invånarna i Kristianstad är inte ensamma om att behöva bära kostnader för storartade arenaprojekt. Faktum är att åren 2000 – 2014 byggdes det 50 nya arenor runt om i landet och när Ekonomiekot vid Sveriges Radio undersökte 43 av dem, visade det sig att ingen av dem bar sina driftskostnader. Trots att det ofta var en förutsättning i de kalkyler som förutspådde köer av olika idrotts- underhållnings- och företagsevent till just den egna arenan.

I Lund, till exempel, skjuter kommunen årligen till fem miljoner för att täcka en del av det årliga underskottet i Sparbanken Skåne Arena som stod klar 2008. Kommunstyrelsens ordförande i Lund, Mats Helmfrid (M) konstaterar lätt skamset i rapporten att ”projektet byggde delvis på glädjekalkyler, det ser vi nu”.

När ett projekt som till exempel bygget av en arena kommer på tal, finns ett tydligt intresse hos politiker, utförare och tjänstemän att medvetet underdriva kostnaderna.

Erik Lakomaa, forskare och chef för forskningsinstitutet EHFF på Handelshögskolan i Stockholm, uttrycker sig mer rakt på sak:

– När ett projekt som till exempel bygget av en arena kommer på tal, finns ett tydligt intresse hos politiker, utförare och tjänstemän att medvetet underdriva kostnaderna. Alla de vill ju att det ska bli av.

– När bygget sedan väl är igång finns en tydlig acceptans för att skjuta till mer pengar, alla visste ju att den första budgeten var orealistisk. Och kommen så långt är det svårt att avbryta och alla är med på att kasta in nya pengar efter de gamla. Och sedan säger de att de är lika förvånade varje gång över att kostnaderna rusar. Jag är lika mycket inte förvånad varje gång.

Erik Lakomaa tar ett fiktivt exempel för att beskriva fenomenet: Om kostnaden för ett planerat projekt sägs vara 120 miljoner då är 60 procent av politikerna i fullmäktige villiga att starta. Om kostnaderna är 130 miljoner är 50 procent anhängare. Om kostnaderna är 140 miljoner är 40 procent fortsatt för.

– Gissa vilken summa som blir den som läggs fram när beslutet ska fattas?

Men det låter som politisk manipulation, på gränsen till bedrägeri?

– Bedrägeri kräver ett uppsåt men jag skulle säga att det är så nära man kan komma och det då är riktat mot skattebetalarna.

I många fall är de stora projekten heller inte efterfrågade av dem som förutsätts nyttja dem, medborgarna på orten. Däremot är de efterfrågade av de politiker som nu ser en möjlighet att sätta kommunens kvaliteter på kartan. Men det finns mycket lite stöd i forskningen för att en ny arena ska skapa den tillväxt och de nya arbetstillfällen med vars hjälp de ofta marknadsförs, enligt Erik Engstrand.

Forskare: ”Tillvaron ska tjusiggöras”

Mats Alvesson är professor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, en stad där ett av arenafeberns monument finns. Han har bland annat forskat om vad han kallar den funktionella dumheten, ett begrepp som inte ligger långt borta när arenafebern griper omkring sig.

– Vi lever i en värld som präglas av grandiositet. Varje chans att förbättra historien om vilka vi är, vad vi gör och vad vi kommer att göra i framtiden tas entusiastisk emot. Tillvaron ska tjusiggöras. Realistiska mål och förhoppningar framstår som futtiga, skriver han i boken Extra allt!

I det läget är riskerna överhängande att hela satsningen drabbas av ”Ikaros-syndromet”. Ikaros var en hjälte i grekisk mytologi som tillverkade ett par vingar av fjädrar och vax men sedan flög han för nära solen. Vaxet smälte och han störtade i havet och drunknade, allt som en berättelse om hybris och övermod.

– Ikaros-projekt handlar till stor del om att besinnelsens röst saknas eller är alltför svag. Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna är kanske inte så illa. Men ofta följs stjärnambitionen snarare av ett totalhaveri på åkern. Det gäller i någon mening också storskaliga byggprojekt där en närmast naturlagsnödvändighet skapar en snabbt växande springnota som medför en slutsumma som har föga gemensamt med budgeterat belopp, fortsätter Mats Alvesson.

Kommunernas skulder har fördubblats

Sveriges kommuner ökade skulder diskuteras allt hårdare. På tjugo år har de totala skulderna nästan fördubblats, och i en av tio kommuner har skulden per invånare ökat med 50 procent eller mer de senaste tre åren. Det visar siffror från Nordea.

Ystad är en av de kommuner som toppar listan och hade 2018 den högsta kommunskulden i landet, 101 000 kronor per invånare. Erik Engstrand är övertygad om att bygget av den kombinerade multiarenan och badhuset är orsaken till den ekonomiska krisen i kommunen.

– Ystad Arena är den enskilt största investeringen någonsin i kommunen och den slutliga prislappen på strax över en halv miljard motsvarar 17 procent av Ystads lokala BNP räknat till skatteintäkter. Tack vare den har politikerna tvingats att både höja skatten och skära ner på all kommunal service. Man har till och med föreslagit att dra in på den varma maten på kommunens äldreboenden. Ystad är rena skolboksexemplet på effekterna av arenafebern, säger han.

Fortsätter på den inslagna vägen

Men att vissa av landets kommuner tvingas låna för att klara den kommunala kärnverksamheten hindrar inte att det på många håll ändå satsas på stora byggen i arenafeberns efterföljd. Ett flertal av de kommuner som rapporten tar upp, fortsätter på den inslagna vägen och planerar för nya arenor och badhus, i gott sällskap av bland andra Partille där kommunen satsar en halv miljard på ett nytt badhus.

De besluten kan, något otippat, backas upp med argument från idrottsminister Amanda Lind (MP) som förra året slog fast att det råder en ”alarmerande anläggningsbrist i Sveriges kommuner” och om det inte åtgärdas är ministern beredd att lagstiftningsvägen öka kraven på kommunerna. Men att statskassan ska vara med och bidra, är inte aktuellt. Istället är det alltså kommunerna som fortsatt ska satsa hundratals miljoner på anläggningar som trots allt är ett frivilligt åtagande i den kommunala verksamheten.

Problemet inte att det byggs – utan att budgeten inte hålls

Även om många av de arenabesluten som fattas i landets kommunfullmäktigen kunde mått bra av en större eftertänksamhet och transparens, sker nästan alltid en lokal debatt. En sökning i mediearkiven visar på kontinuerligt ifrågasättande av föreslagna satsningar på ishallar, badhus och arenor. Problemet, menar Erik Lakomaa är inte att det byggs, det ingår den kommunala kompetensen att bygga idrottsanläggningar, utan att det saknas incitament att hålla budget.

– Det räcker inte med fastprisavtal eftersom dessa, om de inblandade är överens, alltid kan omförhandlas. Ett sätt att komma åt det vore att underställa projekten folkomröstningar. Det skulle göra det avsevärt svårare att skjuta till pengar i efterhand.

– Dessutom skulle folkomröstningar sannolikt bidra till en större transparens om kostnader och risker. Även förespråkarna skulle kunna väntas förorda transparens inför en folkomröstning eftersom det alltid skulle finnas en betydande grupp väljare som inte skulle rösta för projekt baserade på hemliga kalkyler.

Toppnyheter

Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Filosof: Ekonomiska kriser leder också till dödsoffer

I de politiska avvägningarna mellan att värna ekonomin och stoppa smittspridningen är det viktigt att komma ihåg att även en ekonomisk kris leder till dödsoffer. Det säger filosofi- och ekonomiprofessorn Joakim Sandberg till TT.

I Grekland, under finanskrisen 2008, dog 242 fler personer varje månad än i vanliga fall. Finanskrisen 2008–2009 ledde till mellan 5 000 och 10 000 fler självmord i Europa och Nordamerika enligt andra studier.

– Jag skulle säga att de som fattar beslut behöver ta ett steg tillbaka och göra en rationell kalkyl. Det är lätt att ryckas med när folk dör. Men det gäller att inte bara fastna i det.

Igår 20:59
Ett provtagningstält i USA. Kristopher Radder / TT NYHETSBYRÅN
undefined

518 nya dödsfall i USA – högsta siffran hittills

Det senaste dygnet var det dödligaste hittills i USA till följd av coronavirussmittan, rapporterar AFP med hänvisning till siffror från Johns Hopkins University. 518 personer har dött i landet de senaste 24 timmarna, jämfört med 453 dygnet före, den dittills högsta siffran.

Totalt har nu över 2 400 personer dött i USA.

I landet konstaterades också över 21 000 nya fall, vilket ger en totalsiffra på drygt 136 000 konstaterat smittade.

På en presskonferens på söndagen meddelade president Donald Trump att riktlinjerna om social distansering i landet förlängs april ut, skriver CNBC.

Igår 21:25
Illustrationsbild. Stefan Hörberg/Rithuset AB / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO slår fast: Coronavirus är ingen luftburen smitta

Sedan coronaviruset började spridas världen över har det diskuterats huruvida det skulle var luftburet eller inte. Nu går Världshälsoorganisationen WHO ut och slår fast att så inte är fallet.

På Twitter skriver WHO att viruset i huvudsak sprider sig genom droppar från när någon hostar, nyser eller pratar. ”Dropparna är för tunga för att hänga kvar i luften, så de faller snabbt ner till marken och andra ytor”, skriver organisationen.

För att skydda sig mot coronaviruset ska man som tidigare känt tvätta händerna, undvika att vidröra sig i ansiktet, desinficera ytor regelbundet och hålla en meters avstånd från andra.

Igår 20:12
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Björn Olsen.  STAFFAN CLAESSON / Bildbyrån
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Tveksamt om våra åtgärder ens har effekt

Hur länge det dröjer innan livet i Sverige kan återgå till det normala efter coronakrisen är experterna oense om. Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar säger till Expressen att han tror att viruset kan finnas kvar hela sommaren och in på hösten.

Han tror dock att extremt kraftfulla restriktioner skulle kunna göra att det går snabbare, som att stänga ner delar av landet och inskränka möjligheterna för människor att träffas i slutna rum.

– Jag kan inte se att de restriktioner vi vidtagit är tillräckligt hårda för att ens ha effekt, säger Olsen.

Tidigare statsepidemiologen säger å sin sida till Aftonbladet att han tror att det värsta kan vara över i maj.

Igår 21:10
Johan Carlson. SVT
undefined

Carlson försvarar Sveriges väg: Ett knepigt experiment att låsa in hela befolkningar

Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson var tydlig med att alla bör undvika att resa i påsk, när han gästade SVT:s Agenda på söndagen.

– Finns det inte klara skäl att åka, ska man stanna hemma. Det för att inte belasta sjukvården och dels för att förhindra smittspridningen, sa Carlson.

Han sa vidare att det vore komplicerat att införa tvingande regler som förbjuder resor, och att det heller inte nödvändigtvis är önskvärt.

– När man pratar om åtgärder tror jag att det är viktigt att man litar på att människor tar ansvar och skaffar sig kunskap.

Han vände sig också mot bilden av att Sveriges strategi är ett experiment och sa att många av hans kollegor i länder med hårda restriktioner är oroliga, bland annat för att de hårda reglerna ofta ändå inte följs i praktiken, vilket undergräver förtroendet för myndigheterna.

– Det är ett väldigt väldigt knepigt experiment att låsa in en hel befolkning i fyra fem månader, sa Carlson.

Igår 19:34
Johan Giesecke. JOHANNA LUNDBERG / BILDBYRÅN
undefined

Gisecke: ”Tror Sverige får kredd när allt är klart”

Sveriges beslut att vara restriktiva med tvingande förbud under coronakrisen väcker kritik på många håll i världen. Men tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke tror att den bilden kommer att vara annorlunda när krisen är över.

– Jag tror det kommer bli så att Sverige får mycket kredd när allt är klart, att det var vi som gjorde rätt, säger Giesecke i en intervju med Aftonbladet.

Han säger också att han tror att det allra värsta kommer att vara över i slutet av maj, men att det fortfarande är svårt att förutse när toppen kommer för Sveriges del.

Igår 20:18
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Ibrahim Baylan. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Risk för utländska uppköp när svenska företag krisar

Med starka balansräkningar, en svagare svensk krona mot dollarn och euron än på mycket länge och låga nivåer på aktiepriserna är svenska bolag nu mycket attraktiva för utländska aktörer, skriver Dagens Industri.

”Svenska bolag är vidöppna för bud”, säger en investmentbankir som Dagens Industri har talat med.

Näringsminister Ibrahim Baylan säger att den svenska regeringen är positiva till investeringar och att Sverige är ett öppet land, men är medveten om sårbarheten. Han menar att det finns en beredskap från regeringen att ingripa.

Samtidigt väcker liknande scenarion politisk vrede i exempelvis Tyskland. Landets näringsminister Peter Altmaier uttalade sig i frågan förra veckan med anledning av konflikten kring det tyska företag Curevac, vilket Donald Trump enligt uppgifter ska ha erbjudit en stor summa pengar för att flytta till USA:

”Till alla i hedgefonder och på andra ställen som ser fram emot att köpa det ena eller andra tyska bolaget billigt – tro inget annat än att vi är fast beslutna att att stå vid våra bolags sida”.

Igår 18:55
Magnus Billing, Alectas vd. Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolunds utspel om slopad utdelning möter hård ktrik

Finansminister Per Bolund kritiseras av flera stora bolag på Stockholmsbörsen efter sitt utspel om att alla bolag bör slopa sin utdelning, skriver Dagens Industri.

”Det är bolagsstyrelserna som ska göra bedömningar om utdelningar. Det är rimligen inte något staten eller Per Bolund ska ha åsikter om”, säger Alectas vd Magnus Billing, som får medhåll av bland annat Cevians grundare Christer Gardell.

Enligt Magnus Billing är det samtidigt inte lämpigt att de bolag som behöver statligt stöd på grund av coronakriset har kvar sina utdelningar.

Kapitalet behövs då uppenbarligen bättre i bolaget. Det är dessutom helt adekvat att staten ställer motkrav på sitt stöd till bolag”, anser Magnus Billing.

Christer Gardell menar å sin sida att det är fel att politiker bestämmer hur börsnoterade bolags balansräkningar ska se ut och de besluten tas av bolagens styrelser. Han argumenterar också för att utdelningar är en viktig del i en dynamisk kapitalmarknad.

Igår 20:06
Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Regeringen uppmanar alla bolag: Vänta med utdelningar

Regeringen uppmanar samtliga svenska företag att stoppa sina aktieutdelningar, alltså även de som inte tar emot statligt stöd vid permittering. Orsaken är att vi kan stå inför en svår och långvarig ekonomisk kris, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP) till Dagens Industri.

– Det är extrema tider. Då kan man inte bara tänka i gamla banor utan behöver fundera på att bolaget kan komma att hamna i ekonomiska svårigheter, säger han.

Bolund säger även att det under vanliga omständigheter inte är regeringens sak att uppmana privata företag på ett sätt som detta – men att sådana omständigheter inte råder.

Igår 15:22
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Johan Rockström. TT
Klimatomställningen

”Vi borde mobilisera på samma sätt för klimatet”

Även om det viktiga för stunden är att bekämpa de akut negativa effekterna av den pågående coronakrisen måste vi också redan nu börja tänka på vilken ekonomi vi vill ha när krisen är över. Det skriver Johan Rockström, professor i miljövetenskap i en krönika i SvD.

Att försöka återgå till hur situationen var tidigare vore förödande för klimatet, skriver Rockström. Istället bör världen ta lärdom över hur coronakrisen hanteras.

”Vi borde vara fullt kapabla att mobilisera oss på samma sätt och lösa den planetära krisen – och vi kan göra det nu”, skriver Rockström.

Alex Schulman väljer i sin krönika i Expressen att hylla vårdpersonalen som arbetar vidare trots larm om brist på skyddsutrustning.

”Det är både mardrömslikt och hjältelikt och hopplöst, för jävligt på en och samma gång”, skriver han.

Igår 15:05
Bild från Arlanda under coronakrisen.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Pandemin kan ge tuffare klimatavtal för flyget

De minskade flygutsläpp som coronapandemin har orsakat kan få en positiv effekt på klimatet på längre sikt, rapporterar DN.

Enligt uppgifter som tidningen tagit del av har flyget globalt minskat med cirka 60 procent under virusutbrottet. Det påverkar i sin tur klimatkompensationsprogrammet Corsia som träder i kraft nästa år – som baseras på baslinjen av genomsnittet för utsläppen under 2019 och 2020.

– Utsläpp över det ska kompenseras. Om flygandet hade fortsatt som vanligt i år hade baslinjen legat högre, säger Olle Palmqvist, handläggare på Naturvårdsverket.

Igår 04:25
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer