Mostphotos
De krisande kommunerna

Dumhetsforskaren: Därför fortsätter kommunernas miljardslöseri

Kommunerna lägger miljardbelopp på prestigebyggen som urholkar kommunernas ekonomi samtidigt som kommunkrisen förvärras. Flera forskare varnar för att det här bara är början.

Just nu byggs ett nytt badhus i Kristianstad.

Det kan behövas. De två badhus som tidigare fanns på orten tvingades slå igen när den pampiga Kristianstad Arena invigdes 2010. Kostnaderna för det bygget spräckte alla ramar och tvingade fram hårdhänta besparingar inom övriga kommunala verksamheter. Kort sagt, den då nybyggda arenan torrlade badhusen på orten.

Men skam den som ger sig när det gäller att erbjuda kommunens invånare underhållning och rekreation. Politikerna på orten tar nu rejäl höjd och satsar en halv miljard på ett nytt badhus som även det ska bli en ”mötesplats för människor i alla åldrar”, enligt ett pressmeddelande.

”Då kan man fundera på prioriteringarna”

Det är i princip samma argument som användes inför bygget av arenan. Den gången steg de projekterade kostnaderna på 120 miljoner till en slutnota på 337 miljoner. Sedan invigningen har intäkterna inte på långa vägar matchat driftskostnaderna och underskottet plågar nu skattebetalarna i Kristianstad med cirka 28 miljoner per år. I stort lever kommunen dessutom med en sparplan där de olika kommunala verksamheterna måste snåla in på 200 miljoner.

– Då kan man fundera på prioriteringarna, var det är bäst att lägga en halv miljard. Särskilt som det finns nybyggda badhus i Malmö, Ystad, Landskrona och Ängelholm, samtliga en kort biltur bort. Och med Arenan i färskt minne, var en planerad kostnad på 500 miljoner till slut hamnar på vågar jag knappt tänka på.

Det säger Erik Engstrand som skrivit rapporten ”Arenakrasch”. I den gör han en genomgång av en rad av de arenabyggen som genomfördes runt om i Sverige för tiotalet år sedan. Den kallades för ”arenafeber”, den åkomma som i början av 2000-talet drabbade politiker i den ena kommunen efter den andra. Alla satsade de svindlande belopp på att bygga stora sport- och multiarenor, som skulle bli mötesplatser för sport, musik och upplevelser och locka stora evenemang till orten. Det var ingen hejd på vilken livskvalitetshöjning som arenorna skulle medföra och målbilden var inte sällan att få arrangera en deltävling i Melodifestivalen.

Efter arenafebern kommer arenaångest

I många städer står de nu istället som sparsamt använda och tydliga monument över inte bara en ogenomtänkt investering, utan är också år efter år en ekonomisk härdsmälta i kommunala ekonomin. Faktum är att i en rad svenska kommuner är arenabygget en bidragande orsak till dagens vacklande ekonomi som kräver hårdhänta besparingar och omprioriteringar i den kommunala budgeten. Dåtidens arenafeber dränerar idag kostnaderna för vård, skola och omsorg. Eller med en hårdragning: viljan att ”sätta kommunen på kartan” sätter istället idrottande barn och vårdbehövande äldre på gatan.

Invånarna i Kristianstad är inte ensamma om att behöva bära kostnader för storartade arenaprojekt. Faktum är att åren 2000 – 2014 byggdes det 50 nya arenor runt om i landet och när Ekonomiekot vid Sveriges Radio undersökte 43 av dem, visade det sig att ingen av dem bar sina driftskostnader. Trots att det ofta var en förutsättning i de kalkyler som förutspådde köer av olika idrotts- underhållnings- och företagsevent till just den egna arenan.

I Lund, till exempel, skjuter kommunen årligen till fem miljoner för att täcka en del av det årliga underskottet i Sparbanken Skåne Arena som stod klar 2008. Kommunstyrelsens ordförande i Lund, Mats Helmfrid (M) konstaterar lätt skamset i rapporten att ”projektet byggde delvis på glädjekalkyler, det ser vi nu”.

När ett projekt som till exempel bygget av en arena kommer på tal, finns ett tydligt intresse hos politiker, utförare och tjänstemän att medvetet underdriva kostnaderna.

Erik Lakomaa, forskare och chef för forskningsinstitutet EHFF på Handelshögskolan i Stockholm, uttrycker sig mer rakt på sak:

– När ett projekt som till exempel bygget av en arena kommer på tal, finns ett tydligt intresse hos politiker, utförare och tjänstemän att medvetet underdriva kostnaderna. Alla de vill ju att det ska bli av.

– När bygget sedan väl är igång finns en tydlig acceptans för att skjuta till mer pengar, alla visste ju att den första budgeten var orealistisk. Och kommen så långt är det svårt att avbryta och alla är med på att kasta in nya pengar efter de gamla. Och sedan säger de att de är lika förvånade varje gång över att kostnaderna rusar. Jag är lika mycket inte förvånad varje gång.

Erik Lakomaa tar ett fiktivt exempel för att beskriva fenomenet: Om kostnaden för ett planerat projekt sägs vara 120 miljoner då är 60 procent av politikerna i fullmäktige villiga att starta. Om kostnaderna är 130 miljoner är 50 procent anhängare. Om kostnaderna är 140 miljoner är 40 procent fortsatt för.

– Gissa vilken summa som blir den som läggs fram när beslutet ska fattas?

Men det låter som politisk manipulation, på gränsen till bedrägeri?

– Bedrägeri kräver ett uppsåt men jag skulle säga att det är så nära man kan komma och det då är riktat mot skattebetalarna.

I många fall är de stora projekten heller inte efterfrågade av dem som förutsätts nyttja dem, medborgarna på orten. Däremot är de efterfrågade av de politiker som nu ser en möjlighet att sätta kommunens kvaliteter på kartan. Men det finns mycket lite stöd i forskningen för att en ny arena ska skapa den tillväxt och de nya arbetstillfällen med vars hjälp de ofta marknadsförs, enligt Erik Engstrand.

Forskare: ”Tillvaron ska tjusiggöras”

Mats Alvesson är professor vid Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, en stad där ett av arenafeberns monument finns. Han har bland annat forskat om vad han kallar den funktionella dumheten, ett begrepp som inte ligger långt borta när arenafebern griper omkring sig.

– Vi lever i en värld som präglas av grandiositet. Varje chans att förbättra historien om vilka vi är, vad vi gör och vad vi kommer att göra i framtiden tas entusiastisk emot. Tillvaron ska tjusiggöras. Realistiska mål och förhoppningar framstår som futtiga, skriver han i boken Extra allt!

I det läget är riskerna överhängande att hela satsningen drabbas av ”Ikaros-syndromet”. Ikaros var en hjälte i grekisk mytologi som tillverkade ett par vingar av fjädrar och vax men sedan flög han för nära solen. Vaxet smälte och han störtade i havet och drunknade, allt som en berättelse om hybris och övermod.

– Ikaros-projekt handlar till stor del om att besinnelsens röst saknas eller är alltför svag. Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna är kanske inte så illa. Men ofta följs stjärnambitionen snarare av ett totalhaveri på åkern. Det gäller i någon mening också storskaliga byggprojekt där en närmast naturlagsnödvändighet skapar en snabbt växande springnota som medför en slutsumma som har föga gemensamt med budgeterat belopp, fortsätter Mats Alvesson.

Kommunernas skulder har fördubblats

Sveriges kommuner ökade skulder diskuteras allt hårdare. På tjugo år har de totala skulderna nästan fördubblats, och i en av tio kommuner har skulden per invånare ökat med 50 procent eller mer de senaste tre åren. Det visar siffror från Nordea.

Ystad är en av de kommuner som toppar listan och hade 2018 den högsta kommunskulden i landet, 101 000 kronor per invånare. Erik Engstrand är övertygad om att bygget av den kombinerade multiarenan och badhuset är orsaken till den ekonomiska krisen i kommunen.

– Ystad Arena är den enskilt största investeringen någonsin i kommunen och den slutliga prislappen på strax över en halv miljard motsvarar 17 procent av Ystads lokala BNP räknat till skatteintäkter. Tack vare den har politikerna tvingats att både höja skatten och skära ner på all kommunal service. Man har till och med föreslagit att dra in på den varma maten på kommunens äldreboenden. Ystad är rena skolboksexemplet på effekterna av arenafebern, säger han.

Fortsätter på den inslagna vägen

Men att vissa av landets kommuner tvingas låna för att klara den kommunala kärnverksamheten hindrar inte att det på många håll ändå satsas på stora byggen i arenafeberns efterföljd. Ett flertal av de kommuner som rapporten tar upp, fortsätter på den inslagna vägen och planerar för nya arenor och badhus, i gott sällskap av bland andra Partille där kommunen satsar en halv miljard på ett nytt badhus.

De besluten kan, något otippat, backas upp med argument från idrottsminister Amanda Lind (MP) som förra året slog fast att det råder en ”alarmerande anläggningsbrist i Sveriges kommuner” och om det inte åtgärdas är ministern beredd att lagstiftningsvägen öka kraven på kommunerna. Men att statskassan ska vara med och bidra, är inte aktuellt. Istället är det alltså kommunerna som fortsatt ska satsa hundratals miljoner på anläggningar som trots allt är ett frivilligt åtagande i den kommunala verksamheten.

Problemet inte att det byggs – utan att budgeten inte hålls

Även om många av de arenabesluten som fattas i landets kommunfullmäktigen kunde mått bra av en större eftertänksamhet och transparens, sker nästan alltid en lokal debatt. En sökning i mediearkiven visar på kontinuerligt ifrågasättande av föreslagna satsningar på ishallar, badhus och arenor. Problemet, menar Erik Lakomaa är inte att det byggs, det ingår den kommunala kompetensen att bygga idrottsanläggningar, utan att det saknas incitament att hålla budget.

– Det räcker inte med fastprisavtal eftersom dessa, om de inblandade är överens, alltid kan omförhandlas. Ett sätt att komma åt det vore att underställa projekten folkomröstningar. Det skulle göra det avsevärt svårare att skjuta till pengar i efterhand.

– Dessutom skulle folkomröstningar sannolikt bidra till en större transparens om kostnader och risker. Även förespråkarna skulle kunna väntas förorda transparens inför en folkomröstning eftersom det alltid skulle finnas en betydande grupp väljare som inte skulle rösta för projekt baserade på hemliga kalkyler.

Toppnyheter

Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Rapport: 124 000 jobb hotade på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos att antalet sysselsatta minskar med mellan 40 000 och 124 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det konstaterar myndigheten i en ny rapport där effekterna av elbristen studerats.

De studerade regionerna är Östra Mellansverige (Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län), Skåne län samt Västra Götalands län.

–Näringslivets investeringar är nödvändiga för klimatomställning och samhällsutveckling. Tilltron till elsystemet är avgörande. För mig är det självklart att Sveriges regering, i en tid av pandemikris med behov av ökade investeringar och ökad sysselsättning, inte kan ignorera de varningssignaler som elsystemet skickar ut. Vi ska självklart inte förlora jobb på grund av elsystemet. Ett stabilt, fossilfritt och konkurrenskraftigt elsystem ska istället bidra till att det skapas många fler jobb, säger Lina Håkansdotter, chef avdelningen hållbarhet infrastruktur på Svenskt Näringsliv till fPlus.

I Skåne är bedömningen att antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 - 19 000.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Rapporten visar även att en framtida elkris skulle slå mot ”den samlade kedjan inom den exportintensiva skogs- och träindustrin” i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland. Här visar rapporten på att mellan 5 000 och 1 700 arbeten inte skulle skapas i skogs- och träindustrin år 2040 som en följd av elbristen.

39 min
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Elhaveriet är ett hot mot klimatmålen”

Regeringens nonchalanta attityd till landets elförsörjningsproblem är inte försvarbar – nu krävs krafttag för att undvika kollaps i elnätet, skriver Lina Håkansdotter i en debattartikel på Altinget.

Med dagens förutsättningar minskar incitamenten för företag att investera sig in i ökat elberoende, och långsiktigt får detta konsekvenser för klimatmålen. Länge har energipolitiken subventionerat in vindkraft som inte efterfrågats och nu befinner vi oss i en kris som är svår att lösa, menar debattören.

”Sätt ett mål för leveranssäkerhet, trygga den elförsörjning vi redan har på plats och ge Svenska kraftnät möjlighet att skyndsamt bygga ut överföringsförbindelserna inom landet”, skriver Lina Håkansdotter.

4 tim
Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tusentals jobb i södra Sverige hotas på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos för Skåne antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 till 19 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det skriver Sydsvenska Handelskammaren som analyserat rapporten.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt. Vi vill betona vikten av en ordentlig upprustning och expandering av elnäten, men också belysa vikten av regional elproduktion. Det är centralt för vår förmåga att generera välstånd, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Igår 18:04
Läs mer om Den akuta elkrisen
Kvinna i munskydd/Agnes Wold.  TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Wold avfärdar larm om luftburet virus: ”Larvigt”

WHO har larmat om att man sett tecken på att coronaviruset kan vara luftburet – inte en droppsmitta som man tidigare utgått från. Men Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, avfärdar diskussionen som ”jättelarvig”.

– Hade det varit virusets vanliga spridningssätt hade epidemin sett ut på ett helt annat sätt, säger hon till Aftonbladet.

Hon påpekar att även droppsmitta smittar genom luften, men med lite större droppar än vid luftburen smitta. Frågan är hur långt dropparna kan färdas.

WHO:s utspel riskerar enligt Wold att göra folk förvirrade. Hon tycker inte att organisationen är rätt instans att avgöra vad som är vetenskapligt sant eller falskt.

30 min
Förlossningsrum/Nyfödd bebis. TT
undefined

Undersköterska: Nyblivna föräldrar oförstående om viruset – ”curlade egoister”

Med anledning av coronautbrottet får partners inte följa med till BB efter förlossningen i Västra Götalandsregionen och i Region Halland. En självklarhet, enligt undersköterskan Susanne Erichsen som jobbar Sahlgrenska sjukhuset. Hon tycker att många nyblivna föräldrar har för lite förståelse för pandemin.

– Det känns som att 80- och 90-talister är otroligt självcentrerade egoister och de har blivit väldigt curlade. De tycker att de ska ha all hjälp i världen, säger hon till P4 Göteborg.

Hon menar att det är tillräckligt att partnern till den som föder får vara med på själva förlossningen. Man har tid att anknyta till barnet när man kommer hem, säger hon.

1 tim
undefined

Just nu: 18 nya dödsfall – FHM håller pressträff

Ytterligare 18 coronarelaterade dödsfall har inrapporterats det senaste dygnet, enligt Folkhälsomyndighetens uppdaterade statistik. Totalt har nu 5 500 personer med covid-19 dött i Sverige.

Sedan utbrottets början har 74 333 personer i landet bekräftats smittade av viruset.

– Situationen ser ljusare ut, vi har en ganska snabb nedgång i antalet nya fall, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson på myndigheternas pressträff.

Han påpekar dock att det finns en spridning bland icke-riskgrupper och att myndigheten får många mejl om att yngre inte respekterar råden. Det är inte rimligt att bara äldre ska hålla sig borta, menar han.

– Det åligger var och en av oss att se till att vi skyddar varandra, säger Carlson.

Följ pressträffen i länkarna nedan.

9 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Illustrationsbild. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Ogifta par kämpar mot förbud – vill återförenas

Med budskap som ”Kärlek är inte turism” försöker ogifta par driva frågan om att även de som inte är gifta ska få undantag från inreseförbudet till EU och kunna återförenas med sina respektive, skriver New York Times.

EU-kommissionen har uppmanat medlemstater att göra undantag även för ogifta men än så länge är det bara Danmark och Sverige som delvis tillämpar rekommendationen.

Ylva Johansson, som är EU-kommissionär med ansvar för inrikesfrågor, har gjort uttalanden där hon stöttar kampanjen men säger samtidigt att det är upp till medlemsländerna att avgöra.

30 min
Sju månader gamla Issa Ibrahim Nasser undersöks på en klinik i Deir Al-Hassi i Jemen. Han väger bara tre kilo. Issa Al-Rajhi / TT NYHETSBYRÅN
undefined

122 miljoner riskerar att nå svältgräns i virusets skugga

Hjälporganisationen Oxfam varnar i en ny rapport för att 12 000 människor per dag kan dö av hunger som en följd av coronavirusets effekter på samhället. Fler riskerar att dö av svält än av själva viruset, skriver de i rapporten ”The hunger virus”.

Hundratals miljoner människor har förlorat sin inkomst när samhällen stänger ner vilket innebär att ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på svältgränsen i år. Det skulle innebära att totala antalet gick från 149 miljoner förra året till över 270 miljoner i år.

”Covid-19 är droppen för miljoner människor som redan kämpar med effekterna av konflikt, klimatförändringar, ojämlikhet och ett icke-fungerande livsmedelssystem som lett till att miljontals arbetare och producenter lever i fattigdom”, skriver Chema Vera, Oxfams internationella vd, i ett pressmeddelande.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Bilder från Central Park. Christian Cooper/TT
Trumps Amerika

Hotade fågelskådaren vill inte medverka i utredning

Fågelskådaren Christian Cooper som blev hotad med polisanmälan av en kvinna när han bad henne koppla sin hund vill inte medverka i rättegången mot henne, rapporterar New York Times.

– Hon har redan betalat ett högt pris, säger Christian Cooper till CNN.

Händelsen inträffade tidigare i maj i Central Park och på filmen Christian Cooper filmat hörs hur kvinnan ringer ett telefonsamtal och säger ”en afroamerikansk man hotar mig och min hund” i luren. Hon kommer att åtalas tidigare i veckan för falsk angivelse.

31 min
James Bullard.  Lucas Jackson / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fedchef: Arbetslösheten kan sjunka till 7 procent

James Bullard, St. Louis Federal Reserve-chef, tror att den amerikanska arbetslösheten kan sjunka till 7 procent innan årets slut, rapporterar CNBC.

Bullard uppger att han tror att det kommer ytterligare stödpaket från kongressen och att ökat maskanvändande kommer att sänka antalet virusfall vilket kan gynna den ekonomiska återhämtningen, uppger kanalen.

I juni uppgick arbetslösheten till 11,1 procent, en siffra som USA inte sett sedan andra världskriget, uppger Finwire.

4 tim
Läs mer om Trumps Amerika