SKL:s beslut i juni om att sänka ersättningen till digitala vårdbesök får allvarliga konsekvenser för nätläkarföretagen. Kalkylen visar på ett sluttande plan och ett nätpsykologföretag har redan beslutat sig för att avveckla verksamheten. ”Det här är en katastrof för hela den digitala vården”, säger Livia Holm, på nätläkaren Kry.

– Den genomsnittliga produktionskostnaden för ett digitalt vårdbesök ligger på runt 900 kronor. Vi får nu endast 500 kronor i ersättning per läkarbesök. Det säger sig själv att det inte går att driva verksamhet med den kalkylen. Det klarar inte den offentliga vården heller men deras hundratals miljoner i förlust av skattemedel skrivs av, säger Daniel Persson, marknadschef på nätläkarföretaget Min Doktor.

I skrivande stund har ett företag, Dialog 24 som erbjuder psykologibehandling över nätet, valt att lägga ner sin verksamhet. Ett annat digitalt vårdbolag, Medicoo, har gått i konkurs.

Sänkt ersättningarna i flera omgångar

Ersättningen till nätläkare lyder under det så kallade utomlänsavtalet. Det innebär att om man är skriven i en region, men behöver söka vård i en annan region, så måste ”hemmaregionen” ersätta den andra regionen med en överenskommen taxa. En nätläkartjänst betraktas i det här avseendet som ett besök utanför regionen.

Taxan för fysiska utomlänsbesök ligger på närmare 2000 kronor och från början gällde den taxan även för nätläkarna. När landstingen insåg att kostnaderna rakade i höjden för ersättning till nätläkare så har SKL (Statens kommuner och landsting) i flera omgångar beslutat att sänka sina ersättningar till nätläkarna – utan möjlighet för utomstående att ta del av beslutsunderlagen.

Den senaste sänkningen gjordes den 14 juni i år och sedan dess ligger ersättningen för ett digitalt läkarbesök på 500 kronor för läkarbesök, 425 kronor för psykologbesök och 275 kronor för sjuksköterskebesök. Enligt en forskningsrapport av Björn Ekman, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet, uppskattas kostnaderna vid ett digitalt läkarbesök till runt 900 kronor.

”SKL har inte kunnat motivera sina sänkningar”

Vilka beräkningar och vilka underlag som ligger till grund för SKL:s beslut att sänka ersättningsnivåerna går inte att få reda på – SKL lyder inte under offentlighetsprincipen eftersom det inte är en myndighet, utan en medlemsorganisation.

– SKL har inte kunnat motivera sina sänkningar. Det är märkligt, när allt pekar på att nätläkarna inte bara innebär stora besparingar i vårdkedjan utan även ger stora samhällsekonomiska vinster, säger Daniel Persson.

Han pekar på att ett traditionellt läkarbesök ofta innebär onödigt många kontakter i olika instanser, vilket innebär ett stort resursslöseri.

– Vårdsystemet följer principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att patienten först får rådgivning när man ringer 1177. Sedan kanske man blir ombedd att gå till en vårdcentral för att träffa en sjuksköterska. Sjuksköterskan i sin tur kanske bokar in dig till ett läkarbesök. Läkaren i sin tur kanske remitterar dig till en specialistläkare. Men genom en vårdapp så kan du ta ett foto på din leverfläck och komma direkt till specialisten och oerhört mycket pengar har sparats, säger Daniel Persson.

”Katastrofalt” – drar undan mattan för branschen

Även i andra ändan, på patientsidan, innebär nätläkarna stora besparingar, menar Daniel Persson. Detta leder även till samhällsvinster i stort.

– Om din åkomma kan åtgärdas på distans så slipper du ta ledigt från jobbet. Du slipper ta bilen fram och tillbaka till vårdcentralen eller sjukhuset, vilket även besparar miljön. Din arbetsgivare slipper produktionsbortfall, med mera. De samhällsekonomiska vinsterna kan knappast underskattas, säger Daniel Persson.

Även den digitala vårdgivaren Kry rasar över SKL:s beslut. Ett beslut där insynen i beslutsprocessen är närmast obefintlig.

– Det är katastrofalt. Det drar undan mattan, inte bara för oss, utan för hela utvecklingen av den digitala vården. Det är märkligt att en organisation som SKL, som är bekostad av skattemedel och ger rekommendationer över hur skattemedel ska användas, inte lyder under offentlighetsprincipen, säger Livia Holm, utvecklingschef på Kry.

”Effektivt filter mot onödiga akutbesök”

Dessutom menar de båda nätläkarföreträdarna att ytterligare en stor belastningspunkt för vården kommer att undvikas – besöken till akutsjukvården. En enkätundersökning som Min Doktor har låtit genomföra visar att uppemot en tredjedel av alla vårdsökande har gått till en akutmottagning i stället för en vårdcentral när tillgängligheten på vårdcentralen har brustit.

– Man kan säga att nätläkarna utgör ett effektivt filter mot alla de onödiga akutbesök som belastar landstingens budgetar oerhört hårt. Mot den bakgrunden är det ett mysterium att de motarbetar oss, säger Livia Holm på Kry.

Hon menar att problemen med ersättningarna i vårdsystemet bottnar i landstingens regionala självbestämmande och den otympliga samordningen och styrningen som präglar vården i dag.

– Vi behöver ett nytt system som gynnar utvecklingen av digitala läkartjänster. Men just nu läggs en våt filt över utvecklingen som snabbt skulle kunna effektivisera och förbättra vården i Sverige, säger Livia Holm.

SKL: ”Påbörjat en förändringsresa mot en bättre modell”

Marie Morell (M) är ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL. Hon säger att rekommendationerna om de sänkta ersättningsnivåerna är resultatet av en politisk överenskommelse.

– Alla partier är överens om att digitala vårdtjänster har kommit för att stanna, men som alltid så finns det i politiken starka viljor huruvida det ska drivas privat eller offentligt och vilken ersättning som ska utgå, säger Marie Morell.

Men hon medger att systemet med utomlänsbesöksersättningen inte är speciellt lämplig när det gäller digitala vårdbesök och pekar på vikten av att snabbt försöka få till ett nytt system för att hantera de digitala vårdbesöken.

– Ersättningssystemet är byggt utifrån en helt annan princip än vad de digitala vårdbesöken är. Vi har påbörjat en förändringsresa mot en bättre modell och det ska vi fortsätta med. I september ska vi återkomma med en skiss över hur vi ska jobba med den processen, säger Marie Morell.

Enligt nätläkarföretagen innebär 500 kronor i ersättning en förlust för dem. Hur har ni kommit fram till summan?

– Det finns oerhört skilda uppfattningar om ersättningsnivåer. Det är också därför vi vill göra om hela modellen. Kanske vore en modell med offentlig upphandling gångbar. Men så länge vi sitter kvar i nuvarande modell så har vi inte så många andra verktyg.

En av nätläkarna tycker att det verkar ha varit en bristfällig konsekvensanalys inför beslutet och att det är märkligt att SKL:s handlingar inte omfattas av offentlighetsprincipen.

– Vi har kontaktat dem och skickat ut material till dem vid ett flertal tillfällen. Det är viktigt att de skapar någon form av branschråd så att vi har en motpart att arbeta med. Vi är en ideell förening och som sådan lyder vi inte under offentlighetsprincipen. Men handlingarna blir offentliga så fort de inkommer till respektive region eller kommun, säger Marie Morell.