Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den digitala vården

Dråpslag mot nätdoktorer när SKL sänker ersättning

SKL:s beslut i juni om att sänka ersättningen till digitala vårdbesök får allvarliga konsekvenser för nätläkarföretagen. Kalkylen visar på ett sluttande plan och ett nätpsykologföretag har redan beslutat sig för att avveckla verksamheten. ”Det här är en katastrof för hela den digitala vården”, säger Livia Holm, på nätläkaren Kry.

– Den genomsnittliga produktionskostnaden för ett digitalt vårdbesök ligger på runt 900 kronor. Vi får nu endast 500 kronor i ersättning per läkarbesök. Det säger sig själv att det inte går att driva verksamhet med den kalkylen. Det klarar inte den offentliga vården heller men deras hundratals miljoner i förlust av skattemedel skrivs av, säger Daniel Persson, marknadschef på nätläkarföretaget Min Doktor.

I skrivande stund har ett företag, Dialog 24 som erbjuder psykologibehandling över nätet, valt att lägga ner sin verksamhet. Ett annat digitalt vårdbolag, Medicoo, har gått i konkurs.

Sänkt ersättningarna i flera omgångar

Ersättningen till nätläkare lyder under det så kallade utomlänsavtalet. Det innebär att om man är skriven i en region, men behöver söka vård i en annan region, så måste ”hemmaregionen” ersätta den andra regionen med en överenskommen taxa. En nätläkartjänst betraktas i det här avseendet som ett besök utanför regionen.

Taxan för fysiska utomlänsbesök ligger på närmare 2000 kronor och från början gällde den taxan även för nätläkarna. När landstingen insåg att kostnaderna rakade i höjden för ersättning till nätläkare så har SKL (Statens kommuner och landsting) i flera omgångar beslutat att sänka sina ersättningar till nätläkarna – utan möjlighet för utomstående att ta del av beslutsunderlagen.

Den senaste sänkningen gjordes den 14 juni i år och sedan dess ligger ersättningen för ett digitalt läkarbesök på 500 kronor för läkarbesök, 425 kronor för psykologbesök och 275 kronor för sjuksköterskebesök. Enligt en forskningsrapport av Björn Ekman, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet, uppskattas kostnaderna vid ett digitalt läkarbesök till runt 900 kronor.

”SKL har inte kunnat motivera sina sänkningar”

Vilka beräkningar och vilka underlag som ligger till grund för SKL:s beslut att sänka ersättningsnivåerna går inte att få reda på – SKL lyder inte under offentlighetsprincipen eftersom det inte är en myndighet, utan en medlemsorganisation.

– SKL har inte kunnat motivera sina sänkningar. Det är märkligt, när allt pekar på att nätläkarna inte bara innebär stora besparingar i vårdkedjan utan även ger stora samhällsekonomiska vinster, säger Daniel Persson.

Daniel Persson, marknadschef på nätläkarföretaget Min Doktor.

Han pekar på att ett traditionellt läkarbesök ofta innebär onödigt många kontakter i olika instanser, vilket innebär ett stort resursslöseri.

– Vårdsystemet följer principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att patienten först får rådgivning när man ringer 1177. Sedan kanske man blir ombedd att gå till en vårdcentral för att träffa en sjuksköterska. Sjuksköterskan i sin tur kanske bokar in dig till ett läkarbesök. Läkaren i sin tur kanske remitterar dig till en specialistläkare. Men genom en vårdapp så kan du ta ett foto på din leverfläck och komma direkt till specialisten och oerhört mycket pengar har sparats, säger Daniel Persson.

”Katastrofalt” – drar undan mattan för branschen

Även i andra ändan, på patientsidan, innebär nätläkarna stora besparingar, menar Daniel Persson. Detta leder även till samhällsvinster i stort.

– Om din åkomma kan åtgärdas på distans så slipper du ta ledigt från jobbet. Du slipper ta bilen fram och tillbaka till vårdcentralen eller sjukhuset, vilket även besparar miljön. Din arbetsgivare slipper produktionsbortfall, med mera. De samhällsekonomiska vinsterna kan knappast underskattas, säger Daniel Persson.

Även den digitala vårdgivaren Kry rasar över SKL:s beslut. Ett beslut där insynen i beslutsprocessen är närmast obefintlig.

– Det är katastrofalt. Det drar undan mattan, inte bara för oss, utan för hela utvecklingen av den digitala vården. Det är märkligt att en organisation som SKL, som är bekostad av skattemedel och ger rekommendationer över hur skattemedel ska användas, inte lyder under offentlighetsprincipen, säger Livia Holm, utvecklingschef på Kry.

Livia Holm, utvecklingschef på Kry.

”Effektivt filter mot onödiga akutbesök”

Dessutom menar de båda nätläkarföreträdarna att ytterligare en stor belastningspunkt för vården kommer att undvikas – besöken till akutsjukvården. En enkätundersökning som Min Doktor har låtit genomföra visar att uppemot en tredjedel av alla vårdsökande har gått till en akutmottagning i stället för en vårdcentral när tillgängligheten på vårdcentralen har brustit.

– Man kan säga att nätläkarna utgör ett effektivt filter mot alla de onödiga akutbesök som belastar landstingens budgetar oerhört hårt. Mot den bakgrunden är det ett mysterium att de motarbetar oss, säger Livia Holm på Kry.

Hon menar att problemen med ersättningarna i vårdsystemet bottnar i landstingens regionala självbestämmande och den otympliga samordningen och styrningen som präglar vården i dag.

– Vi behöver ett nytt system som gynnar utvecklingen av digitala läkartjänster. Men just nu läggs en våt filt över utvecklingen som snabbt skulle kunna effektivisera och förbättra vården i Sverige, säger Livia Holm.

SKL: ”Påbörjat en förändringsresa mot en bättre modell”

Marie Morell (M) är ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL. Hon säger att rekommendationerna om de sänkta ersättningsnivåerna är resultatet av en politisk överenskommelse.

– Alla partier är överens om att digitala vårdtjänster har kommit för att stanna, men som alltid så finns det i politiken starka viljor huruvida det ska drivas privat eller offentligt och vilken ersättning som ska utgå, säger Marie Morell.

Marie Morell (M) är ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL. HANS ALM / ©Hans Alm

Men hon medger att systemet med utomlänsbesöksersättningen inte är speciellt lämplig när det gäller digitala vårdbesök och pekar på vikten av att snabbt försöka få till ett nytt system för att hantera de digitala vårdbesöken.

– Ersättningssystemet är byggt utifrån en helt annan princip än vad de digitala vårdbesöken är. Vi har påbörjat en förändringsresa mot en bättre modell och det ska vi fortsätta med. I september ska vi återkomma med en skiss över hur vi ska jobba med den processen, säger Marie Morell.

Enligt nätläkarföretagen innebär 500 kronor i ersättning en förlust för dem. Hur har ni kommit fram till summan?

– Det finns oerhört skilda uppfattningar om ersättningsnivåer. Det är också därför vi vill göra om hela modellen. Kanske vore en modell med offentlig upphandling gångbar. Men så länge vi sitter kvar i nuvarande modell så har vi inte så många andra verktyg.

En av nätläkarna tycker att det verkar ha varit en bristfällig konsekvensanalys inför beslutet och att det är märkligt att SKL:s handlingar inte omfattas av offentlighetsprincipen.

– Vi har kontaktat dem och skickat ut material till dem vid ett flertal tillfällen. Det är viktigt att de skapar någon form av branschråd så att vi har en motpart att arbeta med. Vi är en ideell förening och som sådan lyder vi inte under offentlighetsprincipen. Men handlingarna blir offentliga så fort de inkommer till respektive region eller kommun, säger Marie Morell.

Toppnyheter

Anders Björkman. KI/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Professor: Svensk lockdown hade inte gett färre döda

De höga svenska dödstalen under coronakrisen är inte en följd av att samhället inte stängdes ner i samma utsträckning som i vissa andra länder. Det säger Anders Björkman, professor i infektionsmedicin vid Karolinska institutet, till SvD.

Han har studerat pandemins utveckling i olika länder och drar slutsatsen att de hårda restriktionerna i många länder inte låg bakom att smittan stannade av.

Han menar att de höga svenska dödstalen i stället beror på att Sverige hade hunnit få en mer omfattande samhällsspridning innan åtgärder sattes in än exempelvis övriga Norden. Men varför det blev så har han inget svar på.

Han är dock kritisk till att Sverige inte lyckats få smittspridningen att minska lika snabbt som många andra länder.

17 min
Illustrationsbild. ANDERS WIKLUND / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rekordmånga samtal till krisnumret under pandemin

Samtalen till SOS Alarms informationsnummer 113 13 har ökat rejält under coronakrisen, rapporterar Ekot. Hittills i år har numret använts över 400 000 gånger, jämfört med 10 000 gånger under hela förra året.

En undersökning visar också att 46 procent av svenskarna nu känner till numret, jämfört med 35 procent förra året.

Björn Skoglund, verksamhetsspecialist på 112 och krisberedskap på SOS Alarm, är nöjd med att fler känner till numret, eftersom det avlastar 112 och 1177.

– Vi ser det redan i dag, säger han.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Besökare på Disneyworld.  Joe Burbank / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

66 000 nya smittade i USA – sjukvården varnar

Antalet inrapporterade fall av covid-19 har nått en ny högsta siffra i USA, samtidigt som allt fler delstater lättar på restriktionerna, rapporterar Sveriges Radio.

Det senaste dygnet har 66 000 fall rapporterats in och värst är spridningen i Florida där flera sjukhus varnar för att de inte kan ta emot fler patienter för intensivvård. Andra delstater där smittan har en snabb spridning är Kalifornien, Arizona och Texas.

Fler än 134  000 personer har dött i smittan och de konstaterade fallen är uppe i 3,2 miljoner sedan pandemins början.

3 tim
Kvinnor spelar kort i Katalonien.  Emilio Morenatti / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Utegångsförbud i delar av Katalonien – smittan ökar

Delar av Katalonien återinför utegångsförbudet efter att över 800 nya fall har konstaterats under söndagen, rapporterar El País. Det är ett område i kring staden Lleida i nordöstra Spanien som sätts i karantän.

Man får varken resa in eller ut ur området med start vid midnatt ikväll. Katalanerna får däremot gå till sitt arbete och besöka banken eller uppsöka sjukvården, samt handla i mataffären.

Ett av sjukhusen i Kataloniens huvudstad Barcelona har rapporterat att man under förra veckan gick från 31 till 107 fall, skriver AFP. Staden är dock inte satt i karantän.

2 tim
Fartyg i Oslo hamn. Geir Olsen / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norge skärper reglerna för resor från övriga Norden

Norge skärper nu sina krav för inresor från de övriga nordiska länderna, rapporterar VG. Folkehelseinstuttet har beslutat att ställa samma krav på de nordiska länderna som på länder inom EES och Schengenområdet.

Tidigare gällde att regioner i de nordiska länderna skulle uppvisa färre än 20 smittotillfällen per 100 000 invånaren i snitt per vecka de senaste två veckorna för att människor skulle få resa in i Norge utan att sättas i karantän. Men nu gäller färre än 20 smittotillfällen totalt per 100 000 invånare under de sista två veckorna.

Skåne och Blekinge undantas från de ändrade reglerna, bland annat eftersom smittan där är på väg ner, skriver Expressen.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Person som röstar. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Polen

Småbarnsföräldrar hoppas på Duda i polska valet

I den polska staden Pultusk hoppas många på den sittande nationalkonservative presidenten Andrzej Duda i söndagens val, rapporterar Sveriges Radio.

Ett stort skäl till att många på landsbygden vill ha kvar presidenten och hans parti Lag och Rättvisa är de sociala reformer som regeringen har genomfört.

– Nu finns det mer pengar i familjekassan, säger en av de boende Sveriges Radio har talat med.

Den liberala mittenkandidaten Rafal Trzachkowski har sagt att de extra bidragen till småbarnsföräldrar som regeringen infört kommer att vara kvar.

Den stora skiljelinjen i valet står mellan ett återupprättande av rättsstaten, eller nationalkonservatism som slår mot exempelvis homosexuellas rättigheter, menar experter.

2 tim
Väljare i Rybnik, Polen. Petr David Josek / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jämnt resultat väntar när Polen går till presidentval

Vallokalerna i Polen öppnade klockan 07.00 på morgonen och stänger klockan 21.00. Då väntas också en vallokalsundersökning i det förmodat mycket jämna presidentvalet.

Valet står mellan den sittande konservative presidenten Andrzej Duda och Warszawas liberale borgmästare Rafal Trzaskowski.

Även om rollen som president till största delen är ceremoniell ses valet som ett riktningsval: Ska Polen vara fortsatt inriktad på nationalkonservatism i linje med styrande partiet Lag och Rättvisas politik, eller gå i riktning mot EU och liberala värden?

Idag 12:07
Läs mer om Valet i Polen
Almegas vd Thomas Erséus.
Den svenska konjunkturen

Arbetsgivarorganisationer har fullt upp under krisen

Trycket är högt på flera arbetsgivarorganisationer till följd av coronakrisen, rapporterar DN.

– Vi får många frågor om uppsägningar och statliga stöd, säger Thomas Erséus, vd för Almega som samlar företag inom tjänstesektorn.

Trots att nära hundra medlemsföretag gick i konkurs eller lades ner under juni nådde Almega rekordhögt medlemsantal under månaden.

Även bland andra Svensk Handel har haft mycket att göra. Under vissa dagar har samtalen varit fem gånger fler än normalt enligt Katarina Kempe, kommunikationschef.

2 tim
Magdalena Andersson (S). Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Sveriges plånbok är inte bottenlös

Staten har haft goda skäl att öppna plånboken under coronakrisen – men finansminister Magdalena Andersson (S) sitter självklart inte på hur mycket pengar som helst, skriver Sydsvenskans ledarsida.

Det kan behöva påpekas att hennes ”ymnighetshorn har en botten” och att devisen ”allt till alla” inte kan gälla nu, skriver man.

Aftonbladets Fanny Nilsson tror dock att coronakrisen kan bli vändpunkten för en segdragen debatt om välfärdens finansiering. ”Pengar i lador kan inte rädda liv, men människor kan”, skriver hon och frågar sig vad ett välfärdsland utan personal i välfärden egentligen är?

DN:s ledarsida vänder blicken mot EU och konstaterar att debatten om krispaket riskerar att skymma unionens viktigaste funktion – långsiktigt samarbete.

Idag 07:02
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Jessica Rosencrantz (M) miljö- och klimatpolitisk talesperson Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimatomställningen

M: Sverige bör driva på för minimipris på utsläpp

FN:s kommande klimatmöte har skjutits upp på grund av coronapandemin. Den extra tiden bör Sverige använda för att initiativ till förhandlingar om ett globalt minimipris för koldioxidutsläpp, skriver Moderaternas miljö- och klimatpolitiska talesperson Jessica Rosencrantz på SvD:s debattsida.

Hon skriver att det är orimligt att bara ett 30-tal länder i dag har infört någon form av beskattning på koldioxidutsläpp. Ett globalt minimipris vore ett steg på vägen mot principen om att den som orsakar skador ska betala för dem, och skulle också förhindra att utsläpp flyttas mellan länder, enligt Rosencrantz.

3 tim
Illustrationsbilder, till höger en elefant som dött av torka i Zimbabwe. TT
undefined

Femårsprognosen: Värre torka och kraftigare regn

Att bromsa värmeökningen blir en svår uppgift för världens politiker. Det framgår av FN-organet Meteorologiska världsorganisationens femårsprognos, skriver TT.

Enligt prognosen är det sannolikt att årsmedeltemperaturen för vart och ett av de kommande fem åren ligger minst en grad högre än medelvärdet i förindustriell tid. Det är också 20 procents sannolikhet att medeltemperaturen för något enskilt av dessa år blir minst 1,5 grader högre, en sannolikhet som ökar över tid, enligt nyhetsbyrån.

I Västeuropa kommer det att bli fler stormar. I Australien, södra Afrika och norra och östra Sydamerika blir det torrare, medan områden närmare polerna får mer regn än tidigare.

6 tim
Läs mer om Klimatomställningen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

Idag 11:31
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin