Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den digitala vården

Dråpslag mot nätdoktorer när SKL sänker ersättning

SKL:s beslut i juni om att sänka ersättningen till digitala vårdbesök får allvarliga konsekvenser för nätläkarföretagen. Kalkylen visar på ett sluttande plan och ett nätpsykologföretag har redan beslutat sig för att avveckla verksamheten. ”Det här är en katastrof för hela den digitala vården”, säger Livia Holm, på nätläkaren Kry.

– Den genomsnittliga produktionskostnaden för ett digitalt vårdbesök ligger på runt 900 kronor. Vi får nu endast 500 kronor i ersättning per läkarbesök. Det säger sig själv att det inte går att driva verksamhet med den kalkylen. Det klarar inte den offentliga vården heller men deras hundratals miljoner i förlust av skattemedel skrivs av, säger Daniel Persson, marknadschef på nätläkarföretaget Min Doktor.

I skrivande stund har ett företag, Dialog 24 som erbjuder psykologibehandling över nätet, valt att lägga ner sin verksamhet. Ett annat digitalt vårdbolag, Medicoo, har gått i konkurs.

Sänkt ersättningarna i flera omgångar

Ersättningen till nätläkare lyder under det så kallade utomlänsavtalet. Det innebär att om man är skriven i en region, men behöver söka vård i en annan region, så måste ”hemmaregionen” ersätta den andra regionen med en överenskommen taxa. En nätläkartjänst betraktas i det här avseendet som ett besök utanför regionen.

Taxan för fysiska utomlänsbesök ligger på närmare 2000 kronor och från början gällde den taxan även för nätläkarna. När landstingen insåg att kostnaderna rakade i höjden för ersättning till nätläkare så har SKL (Statens kommuner och landsting) i flera omgångar beslutat att sänka sina ersättningar till nätläkarna – utan möjlighet för utomstående att ta del av beslutsunderlagen.

Den senaste sänkningen gjordes den 14 juni i år och sedan dess ligger ersättningen för ett digitalt läkarbesök på 500 kronor för läkarbesök, 425 kronor för psykologbesök och 275 kronor för sjuksköterskebesök. Enligt en forskningsrapport av Björn Ekman, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet, uppskattas kostnaderna vid ett digitalt läkarbesök till runt 900 kronor.

”SKL har inte kunnat motivera sina sänkningar”

Vilka beräkningar och vilka underlag som ligger till grund för SKL:s beslut att sänka ersättningsnivåerna går inte att få reda på – SKL lyder inte under offentlighetsprincipen eftersom det inte är en myndighet, utan en medlemsorganisation.

– SKL har inte kunnat motivera sina sänkningar. Det är märkligt, när allt pekar på att nätläkarna inte bara innebär stora besparingar i vårdkedjan utan även ger stora samhällsekonomiska vinster, säger Daniel Persson.

Daniel Persson, marknadschef på nätläkarföretaget Min Doktor.

Han pekar på att ett traditionellt läkarbesök ofta innebär onödigt många kontakter i olika instanser, vilket innebär ett stort resursslöseri.

– Vårdsystemet följer principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att patienten först får rådgivning när man ringer 1177. Sedan kanske man blir ombedd att gå till en vårdcentral för att träffa en sjuksköterska. Sjuksköterskan i sin tur kanske bokar in dig till ett läkarbesök. Läkaren i sin tur kanske remitterar dig till en specialistläkare. Men genom en vårdapp så kan du ta ett foto på din leverfläck och komma direkt till specialisten och oerhört mycket pengar har sparats, säger Daniel Persson.

”Katastrofalt” – drar undan mattan för branschen

Även i andra ändan, på patientsidan, innebär nätläkarna stora besparingar, menar Daniel Persson. Detta leder även till samhällsvinster i stort.

– Om din åkomma kan åtgärdas på distans så slipper du ta ledigt från jobbet. Du slipper ta bilen fram och tillbaka till vårdcentralen eller sjukhuset, vilket även besparar miljön. Din arbetsgivare slipper produktionsbortfall, med mera. De samhällsekonomiska vinsterna kan knappast underskattas, säger Daniel Persson.

Även den digitala vårdgivaren Kry rasar över SKL:s beslut. Ett beslut där insynen i beslutsprocessen är närmast obefintlig.

– Det är katastrofalt. Det drar undan mattan, inte bara för oss, utan för hela utvecklingen av den digitala vården. Det är märkligt att en organisation som SKL, som är bekostad av skattemedel och ger rekommendationer över hur skattemedel ska användas, inte lyder under offentlighetsprincipen, säger Livia Holm, utvecklingschef på Kry.

Livia Holm, utvecklingschef på Kry.

”Effektivt filter mot onödiga akutbesök”

Dessutom menar de båda nätläkarföreträdarna att ytterligare en stor belastningspunkt för vården kommer att undvikas – besöken till akutsjukvården. En enkätundersökning som Min Doktor har låtit genomföra visar att uppemot en tredjedel av alla vårdsökande har gått till en akutmottagning i stället för en vårdcentral när tillgängligheten på vårdcentralen har brustit.

– Man kan säga att nätläkarna utgör ett effektivt filter mot alla de onödiga akutbesök som belastar landstingens budgetar oerhört hårt. Mot den bakgrunden är det ett mysterium att de motarbetar oss, säger Livia Holm på Kry.

Hon menar att problemen med ersättningarna i vårdsystemet bottnar i landstingens regionala självbestämmande och den otympliga samordningen och styrningen som präglar vården i dag.

– Vi behöver ett nytt system som gynnar utvecklingen av digitala läkartjänster. Men just nu läggs en våt filt över utvecklingen som snabbt skulle kunna effektivisera och förbättra vården i Sverige, säger Livia Holm.

SKL: ”Påbörjat en förändringsresa mot en bättre modell”

Marie Morell (M) är ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL. Hon säger att rekommendationerna om de sänkta ersättningsnivåerna är resultatet av en politisk överenskommelse.

– Alla partier är överens om att digitala vårdtjänster har kommit för att stanna, men som alltid så finns det i politiken starka viljor huruvida det ska drivas privat eller offentligt och vilken ersättning som ska utgå, säger Marie Morell.

Marie Morell (M) är ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL. HANS ALM / ©Hans Alm

Men hon medger att systemet med utomlänsbesöksersättningen inte är speciellt lämplig när det gäller digitala vårdbesök och pekar på vikten av att snabbt försöka få till ett nytt system för att hantera de digitala vårdbesöken.

– Ersättningssystemet är byggt utifrån en helt annan princip än vad de digitala vårdbesöken är. Vi har påbörjat en förändringsresa mot en bättre modell och det ska vi fortsätta med. I september ska vi återkomma med en skiss över hur vi ska jobba med den processen, säger Marie Morell.

Enligt nätläkarföretagen innebär 500 kronor i ersättning en förlust för dem. Hur har ni kommit fram till summan?

– Det finns oerhört skilda uppfattningar om ersättningsnivåer. Det är också därför vi vill göra om hela modellen. Kanske vore en modell med offentlig upphandling gångbar. Men så länge vi sitter kvar i nuvarande modell så har vi inte så många andra verktyg.

En av nätläkarna tycker att det verkar ha varit en bristfällig konsekvensanalys inför beslutet och att det är märkligt att SKL:s handlingar inte omfattas av offentlighetsprincipen.

– Vi har kontaktat dem och skickat ut material till dem vid ett flertal tillfällen. Det är viktigt att de skapar någon form av branschråd så att vi har en motpart att arbeta med. Vi är en ideell förening och som sådan lyder vi inte under offentlighetsprincipen. Men handlingarna blir offentliga så fort de inkommer till respektive region eller kommun, säger Marie Morell.

Toppnyheter

YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krångliga EU-regler bromsar svenska företag”

”Europas regler för e-handel är för krångliga och måste förenklas”, skriver Erik Olofsson, Nordenchef för Stripe, på sajten Realtid. Han menar att kraven på regelefterlevnad kraftigt hämmar bolagens tillväxt.

Då många e-handelsföretag befinner sig på en global marknad, skulle det underlätta om regelverken var mer enhetliga på EU-nivå.

”Reglerna blir allt fler och mer detaljerade och präglas dessutom av en mängd undantag. Många länder har sina egna regler. Det är svåröverskådligt, krångligt och skapar osäkerhet”.

Enligt en färsk studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, anser tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt.

”Sveriges många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter”, skriver Erik Olofsson på Realtid.

Igår 11:40
Läs mer om Regelkrånglet
Kamala Harris. Paul Sancya / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Harris svårhanterlig för Trumpadministrationen

Det är svårt för republikanerna och Donald Trumps stab att veta hur de ska kritisera och bemöta valet av Kamala Harris som vicepresidentskandidat. Under onsdagen kom flera tvetydiga budskap från Trumpadministrationen. Det rapporterar flera medier.

Kort efter offentliggörandet kritiserade en av Trumps topprådgivare, Katrina Pierson, att Harris både kommer att försöka ”begrava sin tid som åklagare” samtidigt som hon också kommer att tillfredsställa ”anti-polisextremister.”

– Det här sätter Trumpadministrationen i ett hörn, om man ska utmåla henne som pro-polis, eller anti-polis, säger republikanske donatorn Dan Eberhardt till NBC News.

24 min
undefined

Harris – stabil personlighet men svängig i sakfrågorna

En pappa från Jamaica och en mamma från Indien. Men Kalifornien-senatorn Kamala Harris kallar sig själv helt enkelt för ”en stolt amerikan”.

– Jag är den jag är. Jag är nöjd med det, har Harris tidigare sagt.

Flera medier berättar i detalj om Harris liv sedan Joe Biden gjort henne till vicepresidentkandidat inför höstens USA-val. Hon blir den första svarta kvinnan på ämbetet, och Vox skriver att 55-åringen skrivit ny historia varje gång hon har valts till en position.

Politiskt beskrivs hon som progressiv, men ändå något av en mittenkandidat, långt ifrån en utpräglad vänsterkandidat. Enligt New York Times handlar mycket av hennes politik om att lyfta marginaliserade grupper som kvinnor, icke-vita och låginkomsttagare, utan att för den sakens skull vända upp och ner på ekonomin.

Hennes personlighet och debattinsatser brukar lyftas som styrkor. Ibland har Harris dock skapat förvirring genom att svänga mellan olika politiska positioner – och hon har kritiserats för att hon som praktiserande åklagare vid olika tillfällen kämpat för uppenbara politiska motsägelser.

7 min
Kamala Harris. Alexander Drago / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Harris kan ge Biden de svartas röster”

Demokraternas Joe Biden valde en kvinna med ett viktigt representationsvärde när han valde Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat, skriver CNN:s Brandon Tensley i en analys. En svart och asiatisk kvinna signalerar att tiderna förändras – och det är inget att avfärda.

Men hennes makt kommer inte bara handla om representation. Om Biden vinner i november får hon verka i ett land med flera avgörande problem: en pandemi som Donald Trump gjort värre, en lågkonjunktur värre än under den stora depressionen och systematisk rasism inom polisen, skriver han.

”Vilket betyder att Harris, också, förmodligen får mycket ansvar i Vita huset.”

Biden har, genom att välja Harris, skrivit in svarta kvinnor i USA:s historia, skriver NBC News Jonathan Allen i en analys. De svarta kvinnorna har varit partiets ryggrad, ändå har de inte synts.

Men samtidigt handlar allt om att vinna: ”Han behöver deras röster – deras aktivism – i vågmästarstater”, skriver Allen.

BBC:s Anthony Zurcher listar styrkor och svagheter. En av styrkorna är mångfald då hon blir både första svarta kvinnan och första asiaten att kandidera till posten. Till svagheterna nämner Zurcher bland annat att hon, åtminstone under tiden hon var inriktad på presidentposten, vände kappan efter vinden.

3 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Storbritannien i recession – värsta BNP-raset på 40 år

Storbritanniens ekonomi krympte med en femtedel under årets coronadrabbade andra kvartal, jämfört med det föregående. Det visar preliminära siffror från önationens statistikmyndighet. Det är andra kvartalet av tillbakagång och innebär att ekonomin nu officiellt gått in i recession, för första gången på elva år, rapporterar BBC.

BNP-raset är det största sedan man 1955 började mäta utvecklingen, enligt Trading Economics.

Jämfört med fjolårets motsvarande period hade BNP minskat med 22 procent. Utfallet var i linje med analytikernas förväntan enligt Trading Economics konsensusprognos.

Lägre konsumtion svarar för 70 procent av raset, enligt statistikmyndigheten.

1 tim
Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jobbkris i Storbritannien – största sedan finanskrisen

Sysselsättningen i Storbritannien föll med nästan en kvarts miljon under coronakvartalet, från nivåerna i början av året. Det är det högsta raset sedan finanskrisen, rapporterar BBC och CNBC.

Arbetslösheten låg på 3,9 procent under andra kvartalet.

Siffrorna är samtidigt förrädiskt milda, skriver CNBC, och syftar till att Storbritanniens stödåtgärder än så länge har skyddat arbetstagare från den verkliga smällen mot arbetskraften. En smäll som ekonomer oroar sig kommer kännas hårdare när stödet ändras i oktober, skriver BBC.

2,7 miljoner personer ansökte om a-kassa under juli, en ökning med 117 procent från i mars, visar färska siffror från Storbritanniens statistikmyndighet.

Igår 08:06
Läs mer om Den globala konjunkturen
Vladimir Putin. Alexei Druzhinin / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

Västs experter skeptiska: Hänsynslöst och dåraktigt

Att Ryssland hävdar att de tagit fram världens första coronavaccin, och låter testningen gå in i fas tre, får forskare över hela världen att höja på ögonbrynen. Västerländska forskare oroas över hur snabbt det gått för Ryssland att utveckla sitt vaccin och antyder att de ryska forskarna tar genvägar, skriver AFP.

– Det ryska vaccin-spelet är hänsynslöst och dåraktigt, oavsett om ”det fungerar eller inte”, säger Francois Balloux, biolog vid University College Londons genetikinstitut, till NBC News.

Tysklands hälsominister Jens Spahn säger att det inte handlar om att vara först, utan att vaccinet ska vara effektivt, testat och säkert.

Enligt WHO, som har nära kontakt med ryska hälsomyndigheter”, är det alldeles för tidigt för att ge vaccinet WHO:s godkännande.

21 min
Illustrationsbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norsk läkare: Viruset kan finnas även efter vaccin

Preben Aavitsland, överläkare på norska folkhälsomyndigheten FHI, varnar för att det nya coronaviruset kan fortsätta att finnas även efter att ett vaccin har tagits fram. Det rapporterar Dagbladet.

Bland annat råder det frågetecken för hur länge ett vaccin skyddar och hur många som kommer att vaccinera sig runtom i världen. Samtidigt menar Aavitsland att ”allt hjälper” i försöken att minimera virusets påverkan.

Aavitsland pekar på svininfluensan, som efter sitt utbrott 2009–2010 blivit en av de vanligaste säsongsinfluensorna i landet, och menar att något liknande kan hända med coronaviruset.

Vissa delar av befolkningen, som gamla och svårt sjuka, löper då fortsatt stor risk att dö av viruset.

1 tim
Vladimir Putin meddelade i dag att Ryssland har tagit fram och godkänt världens första vaccin mot coronaviruset. Alexei Nikolsky / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Kan avskräcka människor i hela världen”

I Ryssland handlar jakten på ett vaccin mot coronaviruset inte bara om att begränsa pandemin och att läkemedelsföretag kan göra stora vinster – det handlar även om nationell prestige, skriver SVT:s Rysslandskorrespondent Bert Sundström i en analys.

”Chefen för den ryska fond som finansierar utvecklingen av vaccinet, Kirill Dmitrijev, har kallat det hela för ett ’Sputnik-ögonblick’. Han syftar på att hela världen togs på sängen när Sovjet 1957 sköt upp en satellit i rymden.”

Men att godkänna ett otillräckligt testat vaccin innebär stora risker – inte bara för Ryssland utan för hela världen, skriver DN:s medicinreporter Amina Manzoor.

”Om vaccinet skulle visa sig ge allvarliga biverkningar kan det också avskräcka människor i hela världen från att vaccinera sig med ett annat vaccin, som visat sig vara effektivt och säkert i studier.”

BBC:s hälsokorrespondent Fergus Walsh skriver att president Putin är ivrig att skicka ett tydligt budskap om Rysslands förmåga. ”Men att bara vara först räcker inte”, tillägger han.

Igår 13:45
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jacinda Ardern. Mark Mitchell / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Valet i Nya Zeeland kan skjutas upp efter nya fall

Valet i Nya Zeeland kan skjutas upp efter att landet fått fyra nya rapporterade fall av covid-19, de första på 102 dagar, rapporterar AFP.

– Vi söker hjälp av valkommissionen så vi har alla alternativ öppna. Inga beslut är tagna än, säger landets premiärminister Jacinda Ardern.

Landets parlament skulle ha lösts upp under onsdagen för att valet skulle kunna genomföras, men att det kan ske när som helst innan den 13 oktober. Det skulle därmed kunna förskjuta valet som var tänkt att hållas den 19 september.

2 tim
Personer med munskydd i Frankrike. Michel Euler / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Försämrat läge i Frankrike: ”Utveckling åt fel håll”

Antalet coronafall i Frankrike har nästan fördubblats sedan för några veckor sedan, skriver BBC. 1 397 personer rapporterades ha smittats måndag till tisdag.

– Den epidemiologiska situationen försämras: 2 000 nya fall per dag jämfört med 1 000 nya fall för tre veckor sedan, säger premiärminister Jean Castex och varnar för att utvecklingen ”går åt fel håll”.

Över 30 000 personer har dött av coronaviruset i Frankrike som har drygt 67 miljoner invånare.

2 tim
Kvinnor med munskydd i Spanien. Paul White / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ökad smitta i Spanien: ”Det är en kritisk tidpunkt”

Antalet bekräftat smittade av coronaviruset stiger igen i Spanien – bara sju veckor efter att landets våg börjat ge vika, skriver AFP.

Den senaste veckan har i genomsnitt nästan 5 000 nya fall rapporterats om dagen, vilket är en högre siffra än för Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien tillsammans.

– Det är en kritisk tidpunkt. Vi är precis vid den punkten där saker och ting kan bli bättre eller sämre, säger forskaren Salvador Macip till nyhetsbyrån.

Spanien, som tidigt under pandemin var hårt drabbat, hade några av Europas hårdaste restriktioner. Landet öppnade igen den 21 juni.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt