Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den digitala vården

Dråpslag mot nätdoktorer när SKL sänker ersättning

SKL:s beslut i juni om att sänka ersättningen till digitala vårdbesök får allvarliga konsekvenser för nätläkarföretagen. Kalkylen visar på ett sluttande plan och ett nätpsykologföretag har redan beslutat sig för att avveckla verksamheten. ”Det här är en katastrof för hela den digitala vården”, säger Livia Holm, på nätläkaren Kry.

– Den genomsnittliga produktionskostnaden för ett digitalt vårdbesök ligger på runt 900 kronor. Vi får nu endast 500 kronor i ersättning per läkarbesök. Det säger sig själv att det inte går att driva verksamhet med den kalkylen. Det klarar inte den offentliga vården heller men deras hundratals miljoner i förlust av skattemedel skrivs av, säger Daniel Persson, marknadschef på nätläkarföretaget Min Doktor.

I skrivande stund har ett företag, Dialog 24 som erbjuder psykologibehandling över nätet, valt att lägga ner sin verksamhet. Ett annat digitalt vårdbolag, Medicoo, har gått i konkurs.

Sänkt ersättningarna i flera omgångar

Ersättningen till nätläkare lyder under det så kallade utomlänsavtalet. Det innebär att om man är skriven i en region, men behöver söka vård i en annan region, så måste ”hemmaregionen” ersätta den andra regionen med en överenskommen taxa. En nätläkartjänst betraktas i det här avseendet som ett besök utanför regionen.

Taxan för fysiska utomlänsbesök ligger på närmare 2000 kronor och från början gällde den taxan även för nätläkarna. När landstingen insåg att kostnaderna rakade i höjden för ersättning till nätläkare så har SKL (Statens kommuner och landsting) i flera omgångar beslutat att sänka sina ersättningar till nätläkarna – utan möjlighet för utomstående att ta del av beslutsunderlagen.

Den senaste sänkningen gjordes den 14 juni i år och sedan dess ligger ersättningen för ett digitalt läkarbesök på 500 kronor för läkarbesök, 425 kronor för psykologbesök och 275 kronor för sjuksköterskebesök. Enligt en forskningsrapport av Björn Ekman, docent i hälsoekonomi vid Lunds universitet, uppskattas kostnaderna vid ett digitalt läkarbesök till runt 900 kronor.

”SKL har inte kunnat motivera sina sänkningar”

Vilka beräkningar och vilka underlag som ligger till grund för SKL:s beslut att sänka ersättningsnivåerna går inte att få reda på – SKL lyder inte under offentlighetsprincipen eftersom det inte är en myndighet, utan en medlemsorganisation.

– SKL har inte kunnat motivera sina sänkningar. Det är märkligt, när allt pekar på att nätläkarna inte bara innebär stora besparingar i vårdkedjan utan även ger stora samhällsekonomiska vinster, säger Daniel Persson.

Daniel Persson, marknadschef på nätläkarföretaget Min Doktor.

Han pekar på att ett traditionellt läkarbesök ofta innebär onödigt många kontakter i olika instanser, vilket innebär ett stort resursslöseri.

– Vårdsystemet följer principen om lägsta effektiva omhändertagandenivå. Det innebär att patienten först får rådgivning när man ringer 1177. Sedan kanske man blir ombedd att gå till en vårdcentral för att träffa en sjuksköterska. Sjuksköterskan i sin tur kanske bokar in dig till ett läkarbesök. Läkaren i sin tur kanske remitterar dig till en specialistläkare. Men genom en vårdapp så kan du ta ett foto på din leverfläck och komma direkt till specialisten och oerhört mycket pengar har sparats, säger Daniel Persson.

”Katastrofalt” – drar undan mattan för branschen

Även i andra ändan, på patientsidan, innebär nätläkarna stora besparingar, menar Daniel Persson. Detta leder även till samhällsvinster i stort.

– Om din åkomma kan åtgärdas på distans så slipper du ta ledigt från jobbet. Du slipper ta bilen fram och tillbaka till vårdcentralen eller sjukhuset, vilket även besparar miljön. Din arbetsgivare slipper produktionsbortfall, med mera. De samhällsekonomiska vinsterna kan knappast underskattas, säger Daniel Persson.

Även den digitala vårdgivaren Kry rasar över SKL:s beslut. Ett beslut där insynen i beslutsprocessen är närmast obefintlig.

– Det är katastrofalt. Det drar undan mattan, inte bara för oss, utan för hela utvecklingen av den digitala vården. Det är märkligt att en organisation som SKL, som är bekostad av skattemedel och ger rekommendationer över hur skattemedel ska användas, inte lyder under offentlighetsprincipen, säger Livia Holm, utvecklingschef på Kry.

Livia Holm, utvecklingschef på Kry.

”Effektivt filter mot onödiga akutbesök”

Dessutom menar de båda nätläkarföreträdarna att ytterligare en stor belastningspunkt för vården kommer att undvikas – besöken till akutsjukvården. En enkätundersökning som Min Doktor har låtit genomföra visar att uppemot en tredjedel av alla vårdsökande har gått till en akutmottagning i stället för en vårdcentral när tillgängligheten på vårdcentralen har brustit.

– Man kan säga att nätläkarna utgör ett effektivt filter mot alla de onödiga akutbesök som belastar landstingens budgetar oerhört hårt. Mot den bakgrunden är det ett mysterium att de motarbetar oss, säger Livia Holm på Kry.

Hon menar att problemen med ersättningarna i vårdsystemet bottnar i landstingens regionala självbestämmande och den otympliga samordningen och styrningen som präglar vården i dag.

– Vi behöver ett nytt system som gynnar utvecklingen av digitala läkartjänster. Men just nu läggs en våt filt över utvecklingen som snabbt skulle kunna effektivisera och förbättra vården i Sverige, säger Livia Holm.

SKL: ”Påbörjat en förändringsresa mot en bättre modell”

Marie Morell (M) är ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL. Hon säger att rekommendationerna om de sänkta ersättningsnivåerna är resultatet av en politisk överenskommelse.

– Alla partier är överens om att digitala vårdtjänster har kommit för att stanna, men som alltid så finns det i politiken starka viljor huruvida det ska drivas privat eller offentligt och vilken ersättning som ska utgå, säger Marie Morell.

Marie Morell (M) är ordförande för sjukvårdsdelegationen på SKL. HANS ALM / ©Hans Alm

Men hon medger att systemet med utomlänsbesöksersättningen inte är speciellt lämplig när det gäller digitala vårdbesök och pekar på vikten av att snabbt försöka få till ett nytt system för att hantera de digitala vårdbesöken.

– Ersättningssystemet är byggt utifrån en helt annan princip än vad de digitala vårdbesöken är. Vi har påbörjat en förändringsresa mot en bättre modell och det ska vi fortsätta med. I september ska vi återkomma med en skiss över hur vi ska jobba med den processen, säger Marie Morell.

Enligt nätläkarföretagen innebär 500 kronor i ersättning en förlust för dem. Hur har ni kommit fram till summan?

– Det finns oerhört skilda uppfattningar om ersättningsnivåer. Det är också därför vi vill göra om hela modellen. Kanske vore en modell med offentlig upphandling gångbar. Men så länge vi sitter kvar i nuvarande modell så har vi inte så många andra verktyg.

En av nätläkarna tycker att det verkar ha varit en bristfällig konsekvensanalys inför beslutet och att det är märkligt att SKL:s handlingar inte omfattas av offentlighetsprincipen.

– Vi har kontaktat dem och skickat ut material till dem vid ett flertal tillfällen. Det är viktigt att de skapar någon form av branschråd så att vi har en motpart att arbeta med. Vi är en ideell förening och som sådan lyder vi inte under offentlighetsprincipen. Men handlingarna blir offentliga så fort de inkommer till respektive region eller kommun, säger Marie Morell.

Toppnyheter

Donald Trump. Yuri Gripas / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Trump: Jag är för upptagen för att se på ”häxjakten”

Amerikanska medier direktsänder de första offentliga förhören i kongressen gällande riksrättsprocessen mot Donald Trump och vad toppdiplomaterna Bill Taylor och George Kent säger analyseras av experter. Men presidenten själv följer inte de tv-sända utfrågningarna.

– Han har möten i ovala rummet. Han tittar inte. Han jobbar, säger Stephanie Grisham, talesperson för Vita huset, enligt AFP.

I en kommentar säger Trump att han är ”för upptagen” för att titta på ”häxjakten”.

Under förhöret har Bill Taylor bland annat sagt att enligt hans stabs uppgifter brydde sig presidenten mer om Biden-utredningen än om Ukraina.

I dag tar Trump emot Turkiets president Erdogan i Washington D.C. och väntas hålla en presskonferens under kvällen, svensk tid.

1 tim
Bill Taylor och George Kent under förhören i kongressen. OLIVIER DOULIERY / AFP
undefined

Två nya vittnen kallas in – ska höras senare i veckan

Den amerikanska kongressens underrättelseutskott har kallat ytterligare två personer att vittna i den riksrättsprocess som pågår gällande Donald Trumps kontakter med Ukraina, rapporterar CNN.

Förhören kommer att hållas bakom stängda dörrar senare i veckan och det är David Holmes, medarbetare till diplomaten Bill Taylor, samt Mark Sandy, som jobbar på presidentkansliets förvaltnings- och budgetbyrå.

Bill Taylor berättade under sitt förhör inför kongressen på onsdagen att David Holmes var den som informerade honom om det samtal som ambassadören Gordon Sondland haft med Trump. Efter det samtalet ska Sondland sagt att Trump frågat om Biden-utredningen och att Ukraina var redo att gå vidare med den.

40 min
 Bill Taylor. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Toppdiplomaten i förhöret: Trump är mer intresserad av Biden än av Ukraina

Just nu pågår de första offentliga förhören den amerikanska kongressen gällande riksrättsförfarandet mot president Donald Trump. Först frågades George Kent, toppdiplomat på utrikesdepartementet, ut. Efter det vittnade UD-tjänstemannen Bill Taylor.

Taylor säger bland annat att uppgifterna om att USA skulle ha hållit tillbaka bistånd till Ukraina i politisk syfte är ”galet”.

Han säger också att han var beredd att lämna sin tjänst som ansvarig för ambassaden i Ukraina om biståndet stoppades.

Knäckfrågan i förhören är om Trump gjorde något brottsligt när han bad Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj att utreda Joe Bidens son.

Bill Taylor berättar om händelser dagen efter Trumps samtal med Ukrainas president, då toppdiplomaten Gordon Sondland varit i kontakt med Taylors stab. Sondland ska då, efter ett samtal med Trump, sagt att presidenten var mer intresserad av Biden-utredningen än om den amerikanska ambassadens arbete i Kiev.

Samtidigt som förhören hålls tar Donald Trump emot Turkiets president Erdogan i Washington D.C.

3 tim
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Stefan Jerrevång/TT / TT NYHETSBYRÅN
Arbetskraftsinvandringen

”Låt inte LO diktera villkoren för arbetskraftsinvandring”

Socialdemokraterna ror dit LO:s vilja bor, skriver krönikören Birgitta Ohlsson i Arbetsmarknadsnytt. Hon oroas över att LO får allt för stort inflytande över arbetskraftsinvandringen i en tid där kompetensbristen är det största tillväxthindret bland småföretag.

”Icke-socialistiska partier – borgerliga, liberala, konservativa och gröna – måste visa större ideologiskt självförtroende än att låta LO diktera svensk arbetsmarknad. Och trots att socialdemokraterna i riksdagsutskott uttryckt en önskan om att kompetensutvisningar ska upphöra så händer ingenting”, skriver Ohlsson.

Hon fortsätter:

”Vill vi verkligen tillbaka till åren före 2008, då arbetstillstånd beviljades för personer från länder utanför EU endast i de yrken där LO definierade arbetskraftsbrist?”

4 tim
M:s migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard och Ulf Kristersson. Arkivbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Moderaterna vill strama åt arbetskraftsinvandringen

Moderaterna planerar att lägga ett förslag om att drastiskt minska arbetskraftsinvandringen, säger partiledaren Ulf Kristersson till DI.

Bland annat vill Kristersson se över regeln som innebär att en person kan komma till Sverige för ett deltidsjobb med 13 000 kronor i månadslön – och samtidigt ta med sina familjemedlemmar utan att de säkrat försörjning.

– Omedelbart får man till exempel se att det är försörjningskrav på anhöriga till arbetskraftsinvandrare som kommer hit, säger han.

Han anser också att enklare jobb som exempelvis bärplockning bör gå till personer som redan bor i Sverige.

3 tim
Sveriges regler om arbetskraftsinvandring infördes av Fredrik Reinfeldts alliansregering. Claudio Bresciani / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Alliansens linje om arbetskraftsinvandring nära spricka

Det är inte bara KD som vill skärpa de liberala reglerna om arbetskraftsinvandring, även andra gamla allianspartier vacklar, skriver SvD.

Sveriges generösa regelverk för arbetskraftsinvandring infördes av regeringen Reinfeldt. Behovsprövningen mot arbetsmarknaden avskaffades och det är numera företagen själva som avgör om personal behöver rekryteras från utlandet. Medan flyktingpolitiken skärptes kraftigt i samband med den stora flyktingvågen 2015, har det liberala regelverket för arbetskraftsinvandring i huvudsak bestått, skriver SvD.

Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är kritiska till systemet och justitieminister Morgan Johansson vill låta en utredning hitta lösningar på problemen.

Nu syns också en omsvängning hos den gamla Alliansen. KD och M vill skärpa de liberala reglerna för arbetskraftsinvandring. Liknande tankar finns hos L, skriver SvD.

10 nov
Läs mer om Arbetskraftsinvandringen
FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
Elpriserna

Ilskan växer mot elskatten – närmare 50 procent av priset

Flera konsumentgrupper som Elskatteupproret och och Skattebetalarna rasar mot elskattens effekter på hushållens ekonomier. Sedan elmarknaden avreglerades 1996 har skatten fyrdubblats och står nu för omkring 45 procent av elpriset, skriver Dina Pengar.

Dessutom väntas nya höjningar av skattepriset redan nästa år i samband med att regeringen inför en årlig indexering av elskatten.

Vidare kan den gröna skatteväxlingen bidra till ytterligare höjningar längre fram.

Enligt Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå Universitet, är det missledande att hävda att skatten finns av miljöskäl då regeringen på andra sidan subventionerar elcyklar, säger elcyklar, elbilar med mera.

4 tim
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fördröjd brexit håller uppe elpriserna i Sverige

Elpriserna kommer att bli högre i vinter på grund av att brexit skjuts upp ytterligare. Det rapporterar Sveriges Radio.

Anledningen är att Storbritannien fortsätter vara med i systemet för handel med utsläppsrätter i EU, vilket håller uppe efterfrågan och därmed priset på el.

– Ja, vi har ju sett att priserna på utsläppsrätter har blivit högre som en följd av fördröjningarna av brexit och det påverkar spotpriserna på elmarknaden, säger Anna Carlén, vd för Konsumenternas energimarknadsbyrå till SR Ekot.

Brexit är dock långt ifrån den faktor som påverkar elpriset mest. Vädret och den svaga krona är andra faktorer som påverkar priset.

29 okt
Läs mer om Elpriserna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Privatekonomi

Tricket lyfter din pension – tar mindre än en minut

Ett enkelt trick gör att du kan få ut betydligt mer av din tjänstepension, skriver Expressen.

Det handlar om att många tecknar ett efterlevandeskydd i sin tjänstepension och sedan får det rulla på. Skyddet gör att dina anhöriga får ta del av dina tjänstepensionspengar om du skulle dö. I slutändan kan det innebära en pensionssmäll.

– Det finns många som betalar efterlevandeskydd i onödan för att de valde det en gång i tiden, och inte sett över det på många år, säger Staffan Ström, pensionsekonom vid Alecta.

Att gå in och göra en ändring behöver inte ta många minuter, skriver Expressen.

1 tim
undefined

Så får du ned räntan på bolånet – bästa knepen

Bankerna tjänar fortfarande stora pengar på svenskarnas bolån även om det har minskat något sedan toppnoteringen 2017, rapporterar Expressen som hänvisar till ny statistik.

Expressen ger ett antal tips på hur kunderna kan pressa dessa vinster, det vill säga få mer förmånliga räntevillkor.

För det första ska man undvika att binda bolånet. För det andra ska man ”ställa bankerna” mot varandra, inte bara acceptera erbjudandet från en bank. För det tredje: Köpslå inte med ditt pensionskapital. Risken finns att du får betala med en kostsam pensionslösning för att få ned räntan.

Här är ytterligare förhandlingsknepen som flera sparekonomer ger till SvD. Håll koll på både snitträntorna och listräntorna och ska du förhandla dig till en rabatt se till att den gäller länge, tipsar Johanna Kull, sparekonom på Avanza.

Idag 10:04
Illustrationsbild.  TT
undefined

Miljonärernas val: Investor, H&M, Volvo och storbanker

Investmentbolag och storbanker dominerar bland aktieinnehaven hos Nordnets miljonärer. Även hos Nordea är storbanker populära bland miljonärerna – men det allra vanligaste innehavet är lastbilsjätten Volvo. Det visar statistik som bankerna tagit fram för Omni Ekonomi.

Bland Nordnets Private Banking-kunder – personer med minst 2,5 miljoner kronor i kapital – är Investor den vanligaste aktien före H&M och Swedbank. Faktum är att samtliga storbanker förutom Handelsbanken återfinns på topp tio-listan.

Om man i stället tittar på bankens samtliga svenska kunder är H&M den mest ägda aktien.

– Men här är det alltså Wallenbergarnas maktbolag som tar förstaplatsen. Även Kinnevik är populärt bland miljonärerna, säger Nordnets sparekonom Frida Bratt.

Bland Nordeas svenska kunder med minst en miljon kronor i aktier är Volvo den mest ägda aktien, före just Nordea.

Noterbart är att H&M, Investor, Ericsson, ABB, SEB och Telia är miljonärernas favoriter hos båda bankerna.

11 nov
Läs mer om Privatekonomi