Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Domen: Aldrig mer högkonjunktur i Sverige

Avmattning, men krisen står inte för dörren. Den bilden delas av de flesta ekonomer just nu. Men få pratar om vad det egentligen betyder och om jobbet som måste göras. ”Vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen i Sverige”, säger en ekonom till fPlus.

De flesta ekonomer är överens. Nu väntar en tydlig avmattning, men någon akut kris står inte för dörren. Konjunkturinstitutet, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Skandia, Unionen, ja de flesta ser inbromsningen. Men vad betyder det att Sverige går in i en avmattningsfas? fPlus har pratat med tunga ekonomer för att reda ut hur Sveriges ekonomi mår – egentligen.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, bedömer att risken är låg för en djup kris i Sverige den närmsta tiden. Han beskriver en situation där länder globalt har studsat upp efter finanskrisen, men fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas och har bromsat in rejält det senaste dryga året.

– För USA:s del har det varit den längsta konjunkturåterhämtningen någonsin, så länge det har funnits data. Den har pågått i tio år, säger han.

”Gratispengar har dopat konjunkturen”

I grund och botten har hela Europa haft en lång och utdragen återhämtning sedan den akuta finanskrisen. Men eurozonen gick på en ny propp i samband med Euro/Greklandkrisen och återhämtningen kom av sig. Centralbankerna har pumpat in gigantiska mängder gratispengar i systemet, menar Mats Kinnwall. Det vill säga, dopat konjunkturen.

– Men den underliggande tillväxtkraften och produktivitetstillväxten, som inte har med räntor att göra, har varit väldigt svag under lång tid. Hjulen har helt enkelt hållits igång av extremt expansiv penningpolitik, säger han.

– Sverige sticker ut, vi har haft den allra mest extrema penningpolitiken, fortsätter han.

Men lågräntepolitik och ”gratispengar” har sina effekter, även om de inte syns med en gång, varnar Mats Kinnwall. Risken är att lågproduktiva verksamheter startar, hålls igång och tränger undan produktiva företag från att expandera och få tillgång till kapital för investeringar.

Zombieföretagen blir betydligt fler

Så kallade zombieföretag*, det vill säga företag som inte klarar att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period, har växt fram som svampar, enligt statistik från Bank for International Settlements, BIS, och OECD. Andelen zombieföretag har ökat från omkring 2 procent i slutet av 80-talet till cirka 12 procent 2016, visar en rapport av BIS som har tittat på 14 länder. I Sverige har zombieföretagen ökat från 8,3 procent av den totala kapitalstocken 2007 till 11,5 procent 2013, enligt OECD:s siffror. Mats Kinnwall flaggar för att de i dag är många fler.

– Sveriges extrema lågräntepolitik de senaste åren har minskat trycket på dessa företag att omstrukturera eller lägga ned, vilket innebär att de svenska zombieföretagen har blivit betydligt fler, säger han och menar att det finns en uppenbar målkonflikt för Riksbanken som ju har flaggat för fortsatt låga räntor för att få upp inflationen till tvåprocentsmålet.

– Problemet är bara att det får antalet zombieföretag att växa ännu mer, vilket drar ned ekonomin i stagnation och ger låg inflation. Det blir moment 22, fortsätter han.

Riksbanken har målat in sig i ett hörn

Samtidigt blir det svårt för Riksbanken att höja räntan när övriga centralbanker i världen tänker på sänkningar då konjunkturen viker, vilket minskar inflationstrycket och kräver stimulanser.

– Riksbanken är ”last man standing” som tror på att höja räntan, vilket jag inte tror kommer att inträffa. Trots en enorm stimulans får man nu fundera på att stimulera ytterligare. Man har hamnat helt fel i gungorna. Så nu gäller det att hoppas på det bästa och förbereda sig på det värsta, säger han.

”Kan ha sett vår sista riktiga högkonjunktur”

Tillväxttoppen i konjunkturen har passerats, och för Europas del skedde det redan under 2017, enligt Mats Kinnwall. Att ekonomin i Sverige bromsar, trots alla stimulanser de senaste tio åren, kan vara en rejäl varningsklocka och en påminnelse om vad som väntar framtiden. Visst, någon akut kris är inte i sikte på grund av alla stimulanser. Men om man vänder på steken, så kan Sverige ha sett den sista högkonjunkturen på väldigt, väldigt länge, menar Mats Kinnwall.

– De extrema topparna kommer inte att återkomma. Tillväxttoppar på nivåer innan finanskrisen är inte att tala om, vi kommer inte tillbaka dit. Har vi inte fått några raketer med den här enorma stimulansen, så kommer vi inte att få det framöver heller. Guldåren är över och vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen, åtminstone för överskådlig framtid, säger han.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, menar att vi lever i en ny ekonomisk verklighet, där gamla sanningar nu omprövas. Räntorna har varit låga under lång tid och det är knappast troligt att vi kommer att återse räntenivåer som rådde under 90-talet. Frågan är vad som är den nya normalen? Liknande frågor måste ställas kring tillväxttakter, kronförsvagningen och kronans egentliga värde, menar hon.

– Kronans värde just nu kanske är det nya normala? Visst, värdet kanske ska ligga något högre, men det här är sanningar som håller på att testas, säger hon.

’Sju svåra år’ framför oss

Enligt Mats Kinnwall väntar åtskilliga år med ekonomistädning och relativt låga tillväxttal. Och även när konjunkturen vänder uppåt igen så kommer topparna att vara lägre än tidigare, bedömer han.

– Det är så det funkar, är snittet lågt blir även topparna lägre. Vi kan glömma perioder innan finanskrisen med tillväxttakter på 5 till 6 procent i världsekonomin, säger han.

Mats Kinnwall ifrågasätter bilden i medier om att det har varit fantastiskt starka år i världsekonomin. Snarare har det handlat om måttliga uppgångar, som i relation till finanskrisens siffror har sett bra ut. Det är lätt att bedras av rubriker kring börsuppgångar, låga räntor och skenande bostadspriser i tidningarna, menar han.

– I grunden har vi haft en lång period med återhämtning, men med relativt svag tillväxt. Om vi tar oss ur svackan som vi befinner oss i nu kommer vi säkert att få ett liknande förlopp igen, säger han.

Krisen kan inte uteslutas

Samtidigt flaggar han för att en djup kris inte är helt utesluten. Problemet med kriser är att de är svarta svanar. 2007 började statistikern Nassim Nicholas Taleb använda uttrycket för händelser som är så hypotetiska att de inte tas på allvar förrän de inträffat.

– De syns inte och när de har flugit förbi är det försent att agera. Det är inte krig, skyskrapor som rasar eller naturkatastrofer som historiskt sett har utlöst kriser, utan finansiella bubblor som sätter systemet i gungning. Människans reptilhjärna har ingen nedsida. Samma misstag görs om och om igen, säger han.

Annars är det tydligaste hotet mot Sverige antiglobaliseringen, menar Alexandra Stråberg. Handelskonflikter blåser upp och allt fler länder ställer sig med ryggen mot världen. Nationalismen sprider sig, bland annat i USA, Ungern, Polen och Storbritannien.

– Det är inget nytt, men en väldigt oroande trend för en liten öppen ekonomi som Sverige. Samtidigt ska man inte glömma att vår handel med andra länder i många delar fungerar utmärkt, säger hon.

– Sedan har vi Donald Trump som säger att han ska bråka med Europa när handelskonflikten med Kina har lagt sig. Och tyvärr brukar han hålla vad han lovar, fortsätter hon.

Tysk recession hotar

Mats Kinnwall varnar också för att Tyskland har kraftigt fallande produktivitetstillväxt samtidigt som kostnadsökningarna skenar, vilket slår direkt mot näringslivets investeringar.

– Tyskland har inte bara Volkswagens avgassystem att oroa sig för, utan också en uppenbar kostnadskris. Det finns en uppenbar risk för recession i Tyskland, vilket såklart påverkar Sverige, säger han.

Och han poängterar att när väl lågkonjunkturen kommer så tenderar den att gå ned kraftigare än prognosmakarnas bedömningar.

– Vi kan glömma att vi får några guldår inom en överskådlig framtid. Nu väntar många gråa år och hot och risker i omvärlden som potentiellt kan utlösa krisen, säger han.

* Därför kan zombieföretag skada ekonomin

  • Företag klassas som zombieföretag klarar inte att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period.
  • De tränger undan mer produktiva företag från att växa och få tillgång till kapital.
  • De tar arbetskraft som annars hade kunnat användas för mer produktiv verksamhet.
  • Zombieföretagen sänker den genomsnittliga lönsamheten i ekonomin genom att pressa upp lönerna i förhållande till produktiviteten. Det betyder i sin tur att lönsamhetskraven på icke-zombies från kreditgivarna ökar.

Toppnyheter

Boris Johnson och Jean-Claude Juncker i dag. Olivier Matthys / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

EU: Inga konkreta förslag om brexit vid mötet

Storbritannien har ännu inte presenterat några alternativ till backstopplanen som går att genomföra. Det meddelar EU efter att EU-kommissionens ordföranden Jean-Claude Juncker och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson träffades under ett lunchmöte i Luxemburg i dag.

Juncker ska ha använt mötet för att understryka att det är Storbritanniens ansvar att komma vidare med lösningar om landet vill bli av med backstop och säger, enligt AFP, att inga sådana förslag har presenterats.

1 tim
Boris Johnson och Jean-Claude Juncker ska enligt uppgifter äta lunch. På bilden syns snäckor som fötts upp i Bulgarien för att serveras och kallrökt lax.  TT
undefined

Sniglar, lax och ost på menyn inför lunchmötet

Sniglar, lax och ost ska stå på menyn inför lunchtoppmötet med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg i dag. Det rapporterar Reuters och hänvisar till en brittisk regeringskälla.

Det är ännu inte klart vilken restaurang som ledarna ska äta på men enligt nyhetsbyrån har restaurangen Bouquet Garni både escargot och lax på sin lunchmeny.

Inför mötet har Juncker sagt att det inte finns någon öppning för att omförhandla avtalet som Theresa May slöt med EU och krävde ny idéer från britternas sida.

– Vi vet inte exakt vad britterna vill ha i detalj, precist och exakt och vi väntar fortfarande på alternativa förslag. Jag hoppas vi kan få det, men tiden är på väg att rinna ut, sa han i går till radiostationen Deutschlandfunk.

5 tim
Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
undefined

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

Idag 05:17
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Ett band spelar i en kulturskola/arkiv. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Kulturskolan får statligt stöd om 100 miljoner igen

Regeringen återinför det statliga stödet till kulturskolan med 100 miljoner kronor varje år till de kommuner som bedriver sådan verksamhet, skriver TT. Därmed återställs stödet till samma nivå som tidigare.

– Jag har sett hur stor skillnad de här pengarna gör för många barn runt om i landet och jag tycker att det är viktigt att försvara barns rätt till kulturskola oavsett var man bor, eller har för nivå eller ambition, säger kulturminister Amanda Lind (MP).

Stödet till kulturskolan togs bort när Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag för 2019 röstades igenom. Borttagandet mötte stark kritik och dåvarande kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP) sa att hon ”aldrig mött så starka reaktioner på något politiskt beslut”.

2 tim
Peter Eriksson (MP). TT
undefined

Sida får 175 miljoner extra mot biståndskorruption

Biståndsmyndigheten Sida får ökade anslag i den kommande höstbudgeten – 175 miljoner kronor extra. Pengarna ska bland annat användas till arbetet mot korruption, skriver TT.

– I många av de länder som biståndet går till är risken för korruption ganska stora. Det är ett av de allvarligaste utvecklingshindrena som jag bedömer det, säger biståndsminister Peter Eriksson (MP).

Sida har kritiserats för att ha beviljat bistånd som sedan hamnat i orätta händer.

4 tim
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

Idag 04:43
Läs mer om Höstbudgeten
Advokat Thomas Martinson. TT
Polisskjutningen i Vasastan

Advokaten: ”Åklagaren saknar helt bevisning”

Advokat Thomas Martinson som försvarar en av de misstänkta poliserna i rättegången efter dödsskjutningen av Eric Torell gick hårt åt åklagaren när förhandlingarna i dag avslutades.

– Jag har aldrig tidigare suttit i en huvudförhandling där åklagaren helt saknar bevisning för sina påståenden, sa Martinson.

Han sa också att han förstod att rättegången var mycket känslosam för Eric Torells familj och att han hoppades att familjen fått svar på sina frågor om vad som egentligen skett och varför det skedde.

– Men det finns inget underlag för att döma min klient för något brott, konstaterade Martinson.

1 tim
De åtalade poliserna under rättegången gällande dödsskjutningen av Eric Torell, i Stockholms tingsrätt. Ingela Landström/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Åklagaren yrkar på böter för de åtalade poliserna

Åklagaren yrkar på dagsböter för de tre åtalade poliserna i Eric Torell-fallet, rapporterar Sveriges Radio. Den polis som avlossade det dödande skottet bör dömas för vållande till annans död och även få villkorlig dom, yrkar åklagaren enligt radion.

I dag är sista dagen i rättegången om dödskjutningen av Eric Torell. Poliserna sköt verkanseld mot honom i vad de uppfattade som en nödvärnssituation, men åklagaren anser att de borde slutat att skjuta.

– När Eric vänder ryggen till riktar han inte längre vapnet mot poliserna och utgör inget hot. Därmed har nödvärnssituationen upphört, säger åklagaren Martin Tidén under sitt slutanförande enligt TT.

Det är tre poliser som åtalats för brott i samband med skjutningen av 20-åringen med Downs syndrom i Vasastan i Stockholm. En av poliserna anklagas för vållande till annans död och en annan för tjänstefel. Den tredje åtalade är polisen som ledde insatsen, även han anklagas för tjänstefel. Alla tre nekar till brott.

6 tim
Blommor och och ljus på den plats där Eric Torell blev ihjälskjuten av polisen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sista dagen i rättegången om skjutningen av Torell

Rättegången om Eric Torells död går in på sin sista dag, skriver TT. Åklagare och försvaret kommer att hålla pläderingar där de sammanfattar bevisningen och sin syn på vad som inträffat.

Det är tre poliser som åtalats för brott i samband med skjutningen av 20-åringen med Downs syndrom i Vasastan i Stockholm. En av poliserna anklagas för vållande till annans död och en annan för tjänstefel. Den tredje åtalade är polisen som ledde insatsen, även han anklagas för tjänstefel. Alla tre nekar till brott.

Idag 06:25
Läs mer om Polisskjutningen i Vasastan
Ett dna-testkit.  TT/AP
Den svenska kriminalpolitiken

50 kalla fall ska klaras upp – har gäckat polisen i åratal

50 olösta mordfall i Gävleborg, Uppland och Västmanland ska nu granskas igen – efter att ha gäckat polisen sedan 1985. Det är en grupp erfarna mordutredare som ska ta nya tag och analysera de gamla spåren med nya tekniska metoder, rapporterar P4 Gävleborg.

– Vi ska gräva fram alla bevis och spår som ligger gömda i polisens frysboxar, kylskåp, skrivbordslådor och arkiv, säger kriminalkommissarie Kenneth Ågren, chef för den nya Cold-Case gruppen vid polisens Region mitt.

Exempelvis har fingeravtrycksanalysen förbättrats liksom dna-analysen.

1 tim
Inrikesminister Mikael Damberg intervjuas.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Kriminolog: Politiker tävlar om tuffare förslag mot våld

Flera av de politiska förslag som just nu diskuteras för att stoppa gängvåldet saknar stöd i forskningen. Det menar kriminologiprofessorn Felipe Estrada Dörner som intervjuas i P1-morgon.

I de pågående politiska samtalen har man bland annat lyft fram förslag på visitationszoner, vistelseförbud, kronvittnen och anonyma vittnesmål. Men Estrada Dörner menar att det pågår en kriminalpolitisk kapprustning som bortser från forskningsresultat.

– De folkvalda tävlar om att framställa sig själva som den som ställer tuffast krav, säger han i P1-morgon.

Bo Wennström, som är professor emeritus i rättsvetenskap vid Uppsala universitet, är av en annan åsikt. Han menar att de saker som kriminologer tidigare sagt inte har stämt eller hjälpt.

Idag 07:38
Polisavspärrningar efter att en kvinna skjutits till döds i en lägenhet i Råcksta i slutet av augusti.  Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

V-politiker: Stoppa våldet med ökad jämlikhet

För att bryta våldsspiralen med gängkriminalitet och skjutningar krävs förebyggande arbete på flera nivåer i samhället, skriver tio vänsterpartister på Aftonbladets debattsida.

Artikelförfattarna menar att de polisiära insatser som nu diskuteras i samtal mellan riksdagspartierna inte kommer att få avsedd effekt om det inte också kombineras med en ekonomisk politik för ökad jämlikhet.

”Det är hög tid att återupprätta det förebyggande arbetet och utforma insatser som faktiskt bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Inga fler unga ska behöva sätta livet till innan det blir verklighet” skriver de i debattartikeln.

Idag 08:11
Läs mer om Den svenska kriminalpolitiken

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer