Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Domen: Aldrig mer högkonjunktur i Sverige

Avmattning, men krisen står inte för dörren. Den bilden delas av de flesta ekonomer just nu. Men få pratar om vad det egentligen betyder och om jobbet som måste göras. ”Vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen i Sverige”, säger en ekonom till fPlus.

De flesta ekonomer är överens. Nu väntar en tydlig avmattning, men någon akut kris står inte för dörren. Konjunkturinstitutet, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Skandia, Unionen, ja de flesta ser inbromsningen. Men vad betyder det att Sverige går in i en avmattningsfas? fPlus har pratat med tunga ekonomer för att reda ut hur Sveriges ekonomi mår – egentligen.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, bedömer att risken är låg för en djup kris i Sverige den närmsta tiden. Han beskriver en situation där länder globalt har studsat upp efter finanskrisen, men fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas och har bromsat in rejält det senaste dryga året.

– För USA:s del har det varit den längsta konjunkturåterhämtningen någonsin, så länge det har funnits data. Den har pågått i tio år, säger han.

”Gratispengar har dopat konjunkturen”

I grund och botten har hela Europa haft en lång och utdragen återhämtning sedan den akuta finanskrisen. Men eurozonen gick på en ny propp i samband med Euro/Greklandkrisen och återhämtningen kom av sig. Centralbankerna har pumpat in gigantiska mängder gratispengar i systemet, menar Mats Kinnwall. Det vill säga, dopat konjunkturen.

– Men den underliggande tillväxtkraften och produktivitetstillväxten, som inte har med räntor att göra, har varit väldigt svag under lång tid. Hjulen har helt enkelt hållits igång av extremt expansiv penningpolitik, säger han.

– Sverige sticker ut, vi har haft den allra mest extrema penningpolitiken, fortsätter han.

Men lågräntepolitik och ”gratispengar” har sina effekter, även om de inte syns med en gång, varnar Mats Kinnwall. Risken är att lågproduktiva verksamheter startar, hålls igång och tränger undan produktiva företag från att expandera och få tillgång till kapital för investeringar.

Zombieföretagen blir betydligt fler

Så kallade zombieföretag*, det vill säga företag som inte klarar att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period, har växt fram som svampar, enligt statistik från Bank for International Settlements, BIS, och OECD. Andelen zombieföretag har ökat från omkring 2 procent i slutet av 80-talet till cirka 12 procent 2016, visar en rapport av BIS som har tittat på 14 länder. I Sverige har zombieföretagen ökat från 8,3 procent av den totala kapitalstocken 2007 till 11,5 procent 2013, enligt OECD:s siffror. Mats Kinnwall flaggar för att de i dag är många fler.

– Sveriges extrema lågräntepolitik de senaste åren har minskat trycket på dessa företag att omstrukturera eller lägga ned, vilket innebär att de svenska zombieföretagen har blivit betydligt fler, säger han och menar att det finns en uppenbar målkonflikt för Riksbanken som ju har flaggat för fortsatt låga räntor för att få upp inflationen till tvåprocentsmålet.

– Problemet är bara att det får antalet zombieföretag att växa ännu mer, vilket drar ned ekonomin i stagnation och ger låg inflation. Det blir moment 22, fortsätter han.

Riksbanken har målat in sig i ett hörn

Samtidigt blir det svårt för Riksbanken att höja räntan när övriga centralbanker i världen tänker på sänkningar då konjunkturen viker, vilket minskar inflationstrycket och kräver stimulanser.

– Riksbanken är ”last man standing” som tror på att höja räntan, vilket jag inte tror kommer att inträffa. Trots en enorm stimulans får man nu fundera på att stimulera ytterligare. Man har hamnat helt fel i gungorna. Så nu gäller det att hoppas på det bästa och förbereda sig på det värsta, säger han.

”Kan ha sett vår sista riktiga högkonjunktur”

Tillväxttoppen i konjunkturen har passerats, och för Europas del skedde det redan under 2017, enligt Mats Kinnwall. Att ekonomin i Sverige bromsar, trots alla stimulanser de senaste tio åren, kan vara en rejäl varningsklocka och en påminnelse om vad som väntar framtiden. Visst, någon akut kris är inte i sikte på grund av alla stimulanser. Men om man vänder på steken, så kan Sverige ha sett den sista högkonjunkturen på väldigt, väldigt länge, menar Mats Kinnwall.

– De extrema topparna kommer inte att återkomma. Tillväxttoppar på nivåer innan finanskrisen är inte att tala om, vi kommer inte tillbaka dit. Har vi inte fått några raketer med den här enorma stimulansen, så kommer vi inte att få det framöver heller. Guldåren är över och vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen, åtminstone för överskådlig framtid, säger han.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, menar att vi lever i en ny ekonomisk verklighet, där gamla sanningar nu omprövas. Räntorna har varit låga under lång tid och det är knappast troligt att vi kommer att återse räntenivåer som rådde under 90-talet. Frågan är vad som är den nya normalen? Liknande frågor måste ställas kring tillväxttakter, kronförsvagningen och kronans egentliga värde, menar hon.

– Kronans värde just nu kanske är det nya normala? Visst, värdet kanske ska ligga något högre, men det här är sanningar som håller på att testas, säger hon.

’Sju svåra år’ framför oss

Enligt Mats Kinnwall väntar åtskilliga år med ekonomistädning och relativt låga tillväxttal. Och även när konjunkturen vänder uppåt igen så kommer topparna att vara lägre än tidigare, bedömer han.

– Det är så det funkar, är snittet lågt blir även topparna lägre. Vi kan glömma perioder innan finanskrisen med tillväxttakter på 5 till 6 procent i världsekonomin, säger han.

Mats Kinnwall ifrågasätter bilden i medier om att det har varit fantastiskt starka år i världsekonomin. Snarare har det handlat om måttliga uppgångar, som i relation till finanskrisens siffror har sett bra ut. Det är lätt att bedras av rubriker kring börsuppgångar, låga räntor och skenande bostadspriser i tidningarna, menar han.

– I grunden har vi haft en lång period med återhämtning, men med relativt svag tillväxt. Om vi tar oss ur svackan som vi befinner oss i nu kommer vi säkert att få ett liknande förlopp igen, säger han.

Krisen kan inte uteslutas

Samtidigt flaggar han för att en djup kris inte är helt utesluten. Problemet med kriser är att de är svarta svanar. 2007 började statistikern Nassim Nicholas Taleb använda uttrycket för händelser som är så hypotetiska att de inte tas på allvar förrän de inträffat.

– De syns inte och när de har flugit förbi är det försent att agera. Det är inte krig, skyskrapor som rasar eller naturkatastrofer som historiskt sett har utlöst kriser, utan finansiella bubblor som sätter systemet i gungning. Människans reptilhjärna har ingen nedsida. Samma misstag görs om och om igen, säger han.

Annars är det tydligaste hotet mot Sverige antiglobaliseringen, menar Alexandra Stråberg. Handelskonflikter blåser upp och allt fler länder ställer sig med ryggen mot världen. Nationalismen sprider sig, bland annat i USA, Ungern, Polen och Storbritannien.

– Det är inget nytt, men en väldigt oroande trend för en liten öppen ekonomi som Sverige. Samtidigt ska man inte glömma att vår handel med andra länder i många delar fungerar utmärkt, säger hon.

– Sedan har vi Donald Trump som säger att han ska bråka med Europa när handelskonflikten med Kina har lagt sig. Och tyvärr brukar han hålla vad han lovar, fortsätter hon.

Tysk recession hotar

Mats Kinnwall varnar också för att Tyskland har kraftigt fallande produktivitetstillväxt samtidigt som kostnadsökningarna skenar, vilket slår direkt mot näringslivets investeringar.

– Tyskland har inte bara Volkswagens avgassystem att oroa sig för, utan också en uppenbar kostnadskris. Det finns en uppenbar risk för recession i Tyskland, vilket såklart påverkar Sverige, säger han.

Och han poängterar att när väl lågkonjunkturen kommer så tenderar den att gå ned kraftigare än prognosmakarnas bedömningar.

– Vi kan glömma att vi får några guldår inom en överskådlig framtid. Nu väntar många gråa år och hot och risker i omvärlden som potentiellt kan utlösa krisen, säger han.

* Därför kan zombieföretag skada ekonomin

  • Företag klassas som zombieföretag klarar inte att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period.
  • De tränger undan mer produktiva företag från att växa och få tillgång till kapital.
  • De tar arbetskraft som annars hade kunnat användas för mer produktiv verksamhet.
  • Zombieföretagen sänker den genomsnittliga lönsamheten i ekonomin genom att pressa upp lönerna i förhållande till produktiviteten. Det betyder i sin tur att lönsamhetskraven på icke-zombies från kreditgivarna ökar.

Toppnyheter

Vårbudgeten

Andersson till Busch Thor: Lite ihålig argumentation

Regeringspartierna är överens med C och L om att skjuta till 3,5 miljarder kronor till kommunerna och 1,5 miljarder till regionerna i år för att stärka välfärden.

Kristdemokraternas Ebba Busch Thor är kritisk och partiet vill att kommunerna och regionerna ska ha ytterligare 1,7 miljarder kronor.

Finansminister Magdalena Andersson (S) invänder i kvällens Aktuellt i SVT att KD:s förslag bygger på att 3 av de miljarderna tas från kommunerna.

– Då klingar hela hennes argumentation lite ihåligt, säger Andersson.

Busch Thor tillbakavisar samtidigt kritik om att de endast är intresserade av att sätta käppar i hjulen för regeringen.

– Även en socialdemokratisk finansminister måste klara av att kunna räkna ut att fem myror är fler än fyra elefanter, säger hon.

2 tim
Ebba Busch. Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Skarp kritik från V och KD: ”Yrvaket – inget vi litar på”

KD:s partiledare Ebba Busch Thor är starkt kritisk till januaripartiernas löfte om fem nya välfärdsmiljarder: “KD går in i skarpa förhandlingar om en tilläggsbudget”‚ skriver hon på Twitter och kallar beskedet för ”yrvaket”.

Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt skriver att V krävt minst tio miljarder. Satsningen räcker inte till och innebär mindre nedskärningar än planerat, menar han.

”Mer pengar krävs”, skriver Sjöstedt på Twitter.

V:s ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson är inte heller hon nöjd med januaripartiernas besked och säger att man kommer förhandla med M och KD framöver.

Idag 10:43
Liberalernas Mats Persson.  Veronica Johansson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Rättsväsendet ska få 750 miljoner: ”Viktig effekt”

Utöver de fem miljarder som januaripartierna satsar på välfärden satsas ytterligare 750 miljoner på rättsväsendet, säger företrädare för partierna vid en pressträff. Bakgrunden till det är det grova våldet i Sverige.

– Vi ser att det finns insatser vi kan göra här och nu som skulle kunna få viktig effekt för brottsbekämpningen, säger Liberalernas ekonomisk-politiska talesperson Mats Persson.

Pengarna ska bland annat gå till Säkerhetspolisen, Kriminalvården och Tullverket och är en del av vårändringsbudgeten som läggs 15:e april.

Idag 10:35
Läs mer om Vårbudgeten
Coronavirus/kvinna med munskydd. Wikimedia/TT
Sjukdomsutbrottet i Kina

Experter: Så oroliga ska vi vara för virusutbrottet

Det mystiska lungviruset i Asien smittar mellan människor och Världshälsoorganisationen WHO har kallat till krismöte. Men hur oroliga ska vi vara över sjukdomsutbrotten i Asien?

TT har sammanställt en del frågor och skickat dem till Folkhälsomyndigheten, UD och statsepidemiolog Anders Tegnell. De skriver att coronaviruset hittills inte uppvisat samma kapacitet till spridning som exempelvis sars och mers-viruset. Dessutom verkar det än så länge bara vara dödligt om det drabbar personer med redan svag hälsa.

”Spridningen som pågår i Asien bör i nuläget inte oroa svenskar. Ett eventuellt fall skulle kunna dyka upp här, främst med tanke på att människor reser i världen, men någon större spridning är inte sannolik”, tillägger nyhetsbyrån.

2 tim
Resenärer på Pekings internationella flygplats. WANG ZHAO / AFP
undefined

WHO kallar till krismöte om kinesiska virusutbrottet

Världshälsoorganisationen WHO kommer att hålla ett extrainsatt möte på onsdag med anledning av virusutbrottet i Asien, skriver Reuters.

Syftet med mötet är att utvärdera om viruset är att bedöma som en internationell nödsituation.

Över 200 människor i Kina har smittats av det sars-liknande viruset. Sjukdomsfall har också konstaterats i Sydkorea, Japan och Thailand. I dag bekräftade kinesiska myndigheter att viruset sprids mellan människor.

5 tim
Läs mer om Sjukdomsutbrottet i Kina
Siv Jensen (tvåa från vänster). Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
Den norska regeringskrisen

Analyser: Både Jensens och Solbergs projekt har fallit

Fremskrittspartiets avhopp från den norska regeringen innebär ett bakslag för både partiledaren Siv Jensen och statsminister Erna Solberg, skriver NRK:s Lars Nehru Sand i en analys.

Jensen har ägnat hela sin gärning åt att försöka få FRP regeringsdugligt, men gräsrötterna i partiet tvingade henne att hoppa av koalitionen efter bara ett år. Samtidigt har Solbergs mål att bygga broar med hela borgerligheten fått en rejäl törn.

Tone Sofie Aglen skriver i en analys i VG att FRP inte har trivts i regeringsställning med Venstre och Kristelig Folkeparti. Dels har man väldigt lite gemensamt med dessa partier, dels fick FRP för första gången sitta i en majoritetsregering.

”Det passar inte ett parti som i grunden är oppositionellt.”

4 tim
Siv Jensen på pressträffen.   Fredrik Varfjell / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter bråk om återvändande IS-kvinna

Fremskrittspartiet lämnar Norges regering efter beslutet att låta en 29-årig IS-kvinna återvända till landet med sina två barn, rapporterar norska medier. Beskedet kommer vid en presskonferens med partiledare Siv Jensen, som säger att det är det enda riktiga att göra:

– Det har blivit en politik präglat av kompromisser och utan riktning, säger Jensen på presskonferensen.

Det var fallet med den återvändande IS-kvinnan som fick FRP att ta det slutgiltiga beslutet att lämna regeringen.

– Vi kunde ha tagit emot barnen, men vi kompromissar inte med personer som har varit en del av terrororganisationer. Det fick bägaren att rinna över, säger Jensen.

Den tidigare kravlista som lagts fram har Jensen dragit tillbaka.

– Det finns inte längre någon grund för FRP att fortsätta i regeringen. Därför har jag idag meddelat premiärministern att det inte finns någon grund för att lägga fram en förteckning över krav heller, sade Jensen.

FRP har fortfarande förtroende för statsminister Erna Solberg, trots att de lämnar regeringen.

Idag 12:51
Erna Solberg.   Denis Balibouse / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Erna Solberg om IS-kvinnan: ”Vi hade inget val”

Norges statsminister Erna Solberg (H) säger att hon respekterar Fremskrittspartiets beslut att lämna regeringen efter bråket om att hämta hem en norsk IS-kvinna och hennes två barn.

Högerpopulistiska FRP var öppna för att hämta hem barnen, varav ett är svårt sjukt, men inte deras 29-åriga mamma. Men Solberg betonar på pressträffen att de inte kunde ta barnen utan att ta med mamman.

– Vi ville inte heller hämta hem mamman till Norge. Men det var inte möjligt att bara hämta den sjuka femåringen, säger hon.

Valet stod mellan att hämta hem alla tre eller riskera att femåringen skulle dö i Syrien.

– Då valde vi att hämta hem dem. Jag har respekt för att FRP har en annan åsikt, säger Solberg.

Idag 12:57
Läs mer om Den norska regeringskrisen
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
De låga pensionerna

Välj bort efterlevandeskyddet – så mycket höjs pensionen

Är barnen utflugna och du vill få mer i plånboken som pensionär? Se över din tjänstepension och välj bort återbetalningsskyddet så kan du få en tusenlapp mer i månaden, enligt beräkningar från valcentralen Collectum, skriver Dina Pengar.

Efterlevandeskyddet, även kallat återbetalningsskyddet, är till för att det samlade värdet av din pension ska tillfalla dina efterlevande om du går bort. Är familjen beroende av den försäkrades inkomst kan skyddet vara en stark trygghet. Men är barnen självständiga, eller om du inte har några, kan du istället välja bort skyddet och därmed får mer själv i plånboken.

Hur mycket du kan få ut beror på ditt avtalsområde och vilket bolag du har. Baserat på en person som tjänar 28 000 vid 25 års ålder höjs pensionen med runt 1 200 kronor om återbetalningsskyddet väljs bort. Har du högre lön desto mer får du ut.

4 tim
Illustrationsbild. Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Många svenskar chockas när tjänstepensionen sinar

Många svenskar får en obehaglig överraskning när tjänstepensionen tar slut och inkomsten sänks drastiskt i 70-årsåldern, skriver TT.

– Det är ganska många som ringer vid 70 års ålder och är besvikna, säger Kristina Kamp, pensionsekonom på minpension.se, till nyhetsbyrån.

Det många inte vet är att en viss tjänstepension har en grundinställning som innebär en tidsbestämd utbetalning, vanligtvis på fem eller tio år. Detta till skillnad från allmänna pensionen som du kan styra mer flexibelt över.

Exempelvis kan en lärare med 24 000 i pension få nästan 10 000 kronor mindre, skriver TT.

18 jan
 socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Shekarabi: Svenska pensionerna måste höjas

De svenska pensionerna måste höjas. Det säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi i en stor intervju med Göteborgsposten. Han vill bland annat att den statliga pensionen ska motsvara 70 procent av slutlönen.

Angående de senaste tidens skandaler inom pensionssystemet ligger ett förslag på regeringens bord, meddelar Shekarabi.

– Det ska vara ett upphandlat system. De aktörer som har för höga priser eller som är oseriösa, de ska inte finnas i systemet, säger Shekarabi till GP.

7 jan
Läs mer om De låga pensionerna
Lasse Åberg med sin hedersbagge. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Guldbaggegalan

Lasse Åberg fick ta emot hedersbagge på galan

På årets Guldbaggegala fick Lasse Åberg ta emot en hedersbagge för lång och trogen tjänst inom svensk film. Han är mest känd för sina roller som Stig-Helmer Olsson i ”Sällskapsresan”-filmerna och som Trazan i tv-serien ”Trazan & Barnane”.

I sitt tacktal hyllade Lasse Åberg producenten Bo Johnson och norske skådespelaren Jon Skolmen, som dog förra året.

– Så man kan säga att en epok är slut, sa han på scenen.

2 tim
Levan Akin, programledaren Emma Molin och skådisduon i ”Quick”, David Dancik och Jonas Karlsson.  TT
undefined

Revanschchans ikväll för Oscarsnobbad dansfilm

Levan Akins film ”And then we danced” tog sig inte hela vägen till Oscarsgalan. Men filmen har tillsammans med ”Quick”, om fallet Thomas Quick, flest nomineringar inför kvällens Guldbaggegala.

De två filmerna har sju nomineringar var. Men favoritskapet får sägas vara något större för ”And then we danced” som gått hem hos kritikerna och redan är flerfaldigt prisbelönad.

I kategorin bästa film tävlar Akin mot mot Jesper Ganslandts ”438 dagar”, Roy Anderssons ”Om det oändliga”, Anna Eborns ”Transnistra” och Jon Holmbergs ”Sune – best man”.

Idag 10:08
Läs mer om Guldbaggegalan

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
SD-ledaren Jimmie Åkesson i Sölvesborg. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

SD för första gången störst i TV4:s väljaropinion

Sverigedemokraterna är med 24 procent nu för första gången störst i TV4 Nyheternas senaste opinionssammanställning. Partiet har ökat med 1,2 procentenheter sedan november och gått om Socialdemokraterna, som har backat med 1 procentenhet till 23,5 procent.

KD backar med 1,1 procentenheter och ligger nu på samma nivå som vid valet 2018. Men om det var val i dag skulle SD, M och KD få en majoritet i riksdagen med 177 mandat.

Väljaropinionen är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och görs av valforskare vid Göteborgs universitet.

6 tim
Ebba Busch Thor (KD) och Jonas Sjöstedt (V) Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sjöstedt ökar i förtroende – tvåa efter Busch Thor

Förtroendet för Jonas Sjöstedt (V) ökar enligt en ny mätning som opinionsinstitutet Sifo gjort på uppdrag av Expressen.

Vänsterledaren noterar en uppgång med fem procentenheter efter att man i december hotat att fälla regeringen genom ett misstroende. 32 procent av väljarna uppger att de har förtroende för Sjöstedt, vilket placerar honom på en andraplats bakom KD:s Ebba Busch Thor som får stöd av 36 procent av väljarna.

SD-ledaren Jimmie Åkesson placerar sig på en tredje plats på listan med 31 procent som ger honom sitt förtroende.

Värre ser det ut för Stefan Löfven. 52 procent av väljarna uppger att de saknar förtroende för statsministern vilket är den näst högsta siffran i mätningen efter MP:s Isabella Lövin.

7 jan
Regeringssammanträde i september. Thomas Johansson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analys: Väljarna tror på regeringens överlevnad

Att Löfven fortfarande sitter kvar och att regeringens budget gått igenom visar att januariavtalet som projekt har överlevt, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutson i en analys.

Knutson har tagit fasta på siffror i dagens Novus-mätning som visar att 45 procent av väljarna tror att regeringen sitter kvar medan 32 procent inte gör det. Det kan vara ett tecken på att väljarna inte tror att V kommer vilja göra gemensam sak med SD, M och KD om det verkligen gäller regeringens överlevnad.

”I så fall är regeringens maktpolitiska analys bakom januariavtalet av allt att döma korrekt”, skriver han, och betonar att S, MP, C och L lär få fortsatt svårt att övertyga väljarna om dess innehåll.

SVT:s politikreporter Elisabeth Marmorstein lyfter en annan del av mätningen: Att Miljöpartiets väljare är mer negativa än S-väljarna, trots att MP fått igenom mycket klimatpolitik.

– Jag tolkar det som ett uttryck för att deras väljare är tydligt till vänster, säger hon.

9 jan
Läs mer om Opinionsläget