Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Domen: Aldrig mer högkonjunktur i Sverige

Avmattning, men krisen står inte för dörren. Den bilden delas av de flesta ekonomer just nu. Men få pratar om vad det egentligen betyder och om jobbet som måste göras. ”Vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen i Sverige”, säger en ekonom till fPlus.

De flesta ekonomer är överens. Nu väntar en tydlig avmattning, men någon akut kris står inte för dörren. Konjunkturinstitutet, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Skandia, Unionen, ja de flesta ser inbromsningen. Men vad betyder det att Sverige går in i en avmattningsfas? fPlus har pratat med tunga ekonomer för att reda ut hur Sveriges ekonomi mår – egentligen.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, bedömer att risken är låg för en djup kris i Sverige den närmsta tiden. Han beskriver en situation där länder globalt har studsat upp efter finanskrisen, men fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas och har bromsat in rejält det senaste dryga året.

– För USA:s del har det varit den längsta konjunkturåterhämtningen någonsin, så länge det har funnits data. Den har pågått i tio år, säger han.

”Gratispengar har dopat konjunkturen”

I grund och botten har hela Europa haft en lång och utdragen återhämtning sedan den akuta finanskrisen. Men eurozonen gick på en ny propp i samband med Euro/Greklandkrisen och återhämtningen kom av sig. Centralbankerna har pumpat in gigantiska mängder gratispengar i systemet, menar Mats Kinnwall. Det vill säga, dopat konjunkturen.

– Men den underliggande tillväxtkraften och produktivitetstillväxten, som inte har med räntor att göra, har varit väldigt svag under lång tid. Hjulen har helt enkelt hållits igång av extremt expansiv penningpolitik, säger han.

– Sverige sticker ut, vi har haft den allra mest extrema penningpolitiken, fortsätter han.

Men lågräntepolitik och ”gratispengar” har sina effekter, även om de inte syns med en gång, varnar Mats Kinnwall. Risken är att lågproduktiva verksamheter startar, hålls igång och tränger undan produktiva företag från att expandera och få tillgång till kapital för investeringar.

Zombieföretagen blir betydligt fler

Så kallade zombieföretag*, det vill säga företag som inte klarar att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period, har växt fram som svampar, enligt statistik från Bank for International Settlements, BIS, och OECD. Andelen zombieföretag har ökat från omkring 2 procent i slutet av 80-talet till cirka 12 procent 2016, visar en rapport av BIS som har tittat på 14 länder. I Sverige har zombieföretagen ökat från 8,3 procent av den totala kapitalstocken 2007 till 11,5 procent 2013, enligt OECD:s siffror. Mats Kinnwall flaggar för att de i dag är många fler.

– Sveriges extrema lågräntepolitik de senaste åren har minskat trycket på dessa företag att omstrukturera eller lägga ned, vilket innebär att de svenska zombieföretagen har blivit betydligt fler, säger han och menar att det finns en uppenbar målkonflikt för Riksbanken som ju har flaggat för fortsatt låga räntor för att få upp inflationen till tvåprocentsmålet.

– Problemet är bara att det får antalet zombieföretag att växa ännu mer, vilket drar ned ekonomin i stagnation och ger låg inflation. Det blir moment 22, fortsätter han.

Riksbanken har målat in sig i ett hörn

Samtidigt blir det svårt för Riksbanken att höja räntan när övriga centralbanker i världen tänker på sänkningar då konjunkturen viker, vilket minskar inflationstrycket och kräver stimulanser.

– Riksbanken är ”last man standing” som tror på att höja räntan, vilket jag inte tror kommer att inträffa. Trots en enorm stimulans får man nu fundera på att stimulera ytterligare. Man har hamnat helt fel i gungorna. Så nu gäller det att hoppas på det bästa och förbereda sig på det värsta, säger han.

”Kan ha sett vår sista riktiga högkonjunktur”

Tillväxttoppen i konjunkturen har passerats, och för Europas del skedde det redan under 2017, enligt Mats Kinnwall. Att ekonomin i Sverige bromsar, trots alla stimulanser de senaste tio åren, kan vara en rejäl varningsklocka och en påminnelse om vad som väntar framtiden. Visst, någon akut kris är inte i sikte på grund av alla stimulanser. Men om man vänder på steken, så kan Sverige ha sett den sista högkonjunkturen på väldigt, väldigt länge, menar Mats Kinnwall.

– De extrema topparna kommer inte att återkomma. Tillväxttoppar på nivåer innan finanskrisen är inte att tala om, vi kommer inte tillbaka dit. Har vi inte fått några raketer med den här enorma stimulansen, så kommer vi inte att få det framöver heller. Guldåren är över och vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen, åtminstone för överskådlig framtid, säger han.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, menar att vi lever i en ny ekonomisk verklighet, där gamla sanningar nu omprövas. Räntorna har varit låga under lång tid och det är knappast troligt att vi kommer att återse räntenivåer som rådde under 90-talet. Frågan är vad som är den nya normalen? Liknande frågor måste ställas kring tillväxttakter, kronförsvagningen och kronans egentliga värde, menar hon.

– Kronans värde just nu kanske är det nya normala? Visst, värdet kanske ska ligga något högre, men det här är sanningar som håller på att testas, säger hon.

’Sju svåra år’ framför oss

Enligt Mats Kinnwall väntar åtskilliga år med ekonomistädning och relativt låga tillväxttal. Och även när konjunkturen vänder uppåt igen så kommer topparna att vara lägre än tidigare, bedömer han.

– Det är så det funkar, är snittet lågt blir även topparna lägre. Vi kan glömma perioder innan finanskrisen med tillväxttakter på 5 till 6 procent i världsekonomin, säger han.

Mats Kinnwall ifrågasätter bilden i medier om att det har varit fantastiskt starka år i världsekonomin. Snarare har det handlat om måttliga uppgångar, som i relation till finanskrisens siffror har sett bra ut. Det är lätt att bedras av rubriker kring börsuppgångar, låga räntor och skenande bostadspriser i tidningarna, menar han.

– I grunden har vi haft en lång period med återhämtning, men med relativt svag tillväxt. Om vi tar oss ur svackan som vi befinner oss i nu kommer vi säkert att få ett liknande förlopp igen, säger han.

Krisen kan inte uteslutas

Samtidigt flaggar han för att en djup kris inte är helt utesluten. Problemet med kriser är att de är svarta svanar. 2007 började statistikern Nassim Nicholas Taleb använda uttrycket för händelser som är så hypotetiska att de inte tas på allvar förrän de inträffat.

– De syns inte och när de har flugit förbi är det försent att agera. Det är inte krig, skyskrapor som rasar eller naturkatastrofer som historiskt sett har utlöst kriser, utan finansiella bubblor som sätter systemet i gungning. Människans reptilhjärna har ingen nedsida. Samma misstag görs om och om igen, säger han.

Annars är det tydligaste hotet mot Sverige antiglobaliseringen, menar Alexandra Stråberg. Handelskonflikter blåser upp och allt fler länder ställer sig med ryggen mot världen. Nationalismen sprider sig, bland annat i USA, Ungern, Polen och Storbritannien.

– Det är inget nytt, men en väldigt oroande trend för en liten öppen ekonomi som Sverige. Samtidigt ska man inte glömma att vår handel med andra länder i många delar fungerar utmärkt, säger hon.

– Sedan har vi Donald Trump som säger att han ska bråka med Europa när handelskonflikten med Kina har lagt sig. Och tyvärr brukar han hålla vad han lovar, fortsätter hon.

Tysk recession hotar

Mats Kinnwall varnar också för att Tyskland har kraftigt fallande produktivitetstillväxt samtidigt som kostnadsökningarna skenar, vilket slår direkt mot näringslivets investeringar.

– Tyskland har inte bara Volkswagens avgassystem att oroa sig för, utan också en uppenbar kostnadskris. Det finns en uppenbar risk för recession i Tyskland, vilket såklart påverkar Sverige, säger han.

Och han poängterar att när väl lågkonjunkturen kommer så tenderar den att gå ned kraftigare än prognosmakarnas bedömningar.

– Vi kan glömma att vi får några guldår inom en överskådlig framtid. Nu väntar många gråa år och hot och risker i omvärlden som potentiellt kan utlösa krisen, säger han.

* Därför kan zombieföretag skada ekonomin

  • Företag klassas som zombieföretag klarar inte att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period.
  • De tränger undan mer produktiva företag från att växa och få tillgång till kapital.
  • De tar arbetskraft som annars hade kunnat användas för mer produktiv verksamhet.
  • Zombieföretagen sänker den genomsnittliga lönsamheten i ekonomin genom att pressa upp lönerna i förhållande till produktiviteten. Det betyder i sin tur att lönsamhetskraven på icke-zombies från kreditgivarna ökar.

Toppnyheter

Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den akuta elkrisen

Tusentals jobb i södra Sverige hotas på grund av elbristen

Tillväxtverket bedömer i en framtidsprognos för Skåne antalet sysselsatta minskar med mellan 6 000 till 19 000 till år 2040 på grund av att elbehovet inte möts, beroende på låg- eller högriskscenario.

Det skriver Sydsvenska Handelskammaren som analyserat rapporten.

– Prognoserna bekräftar det vi påtalat länge. Den bristande elförsörjningen är oerhört allvarlig, både gällande nyetableringar och för det befintliga näringslivets tillväxt. Vi vill betona vikten av en ordentlig upprustning och expandering av elnäten, men också belysa vikten av regional elproduktion. Det är centralt för vår förmåga att generera välstånd, säger Sara Åhlén Björk, chefekonom Sydsvenska Handelskammaren, i ett pressmeddelande.

Igår 18:04
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ygeman får kritik för elbristen

Energiminister Anders Ygeman får kraftig kritik för sin plan att trygga elförsörjningen till företagen, uppger Ekot.

fPlus berättade i en mycket uppmärksammad och spridd artikel i fredags om att den svenska elkrisen är värre än någonsin och att företagen larmar om att det kommer att bli mycket värre. Till Ekot säger Lina Håkansdotter, avdelningschef Hållbarhet och infrastruktur på Svenskt Näringsliv, att elbristen utgör ett allvarligt hot mot sysselsättning och klimatomställning.

Anders Ygeman svarar att det gjorts en tillfällig kapacitetslösning i södra Sverige för att säkra energiförsörjningen till att uppdateringen av stamnätet är klart 2025. Men Lina Håkansdotter varnar för följderna av de tillfälliga lösningarna.

– Det är en kortsiktig lösning. Det blir dyrare och tar längre tid än vad som egentligen skulle varit fallet om man hade gjort rätt från början, säger Lina Håkansdotter, till Ekot.

7 jul
Läs mer om Den akuta elkrisen
Illustrationsbild: Boris Johnson och Rishi Sunak på restaurang i London.  Heathcliff O'Malley / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Brittiska staten ska betala halva krognotan

Storbritanniens regering har presenterat ett stimulanspaket som omfattar motsvarande 346 miljarder kronor, som bland annat ska investeras i sänkt moms för besöksnäring och turism. Det rapporterar The Guardian.

– Jag vill att alla ska veta att jag aldrig kommer att acceptera arbetslöshet som ett oundvikligt faktum, sa finansminister Rishi Sunak i parlamentet när han presenterade stödpaketet enligt TT.

Ingår gör även ett stöd riktat direkt till restauranger. På måndagar, tisdagar och onsdagar i augusti betalar staten halva matnotan, dock mest 115 kronor per person.

Igår 20:26
President Donald Trump. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump pressar delstaterna: ”I Sverige är skolor öppna”

USA:s president Donald Trump säger att han tänker pressa landets delstater att öppna skolorna i höst. På Twitter pekar han på Sverige och hotar med att strypa finansieringen om de inte öppnar:

"I Tyskland, Danmark, Norge, Sverige och många andra länder är skolorna öppna utan problem. Demokraterna tror att det skulle vara politiskt dåligt för dem om amerikanska skolor öppnar före valet i november, men det är viktigt för barnen och familjerna”, skriver han.

Han vill heller inte se att utländska studenter stannar i landet om de ska få onlineundervisning på universiteten i höst vilket har fått prestigeskolorna Harvard och Massachusetts Institute of Technology att stämma regeringen.

Igår 17:17
Människor i San Antonio i Texas.  Eric Gay / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Över tre miljoner bekräftat coronasmittade i USA

USA passerade tre miljoner bekräftade smittfall i covid-19 i dag, rapporterar flera amerikanska medier. Enligt Johns Hopkins universitetets beräkningar ligger Brasilien tvåa med nästan 1,7 miljoner fall.

USA har också flest antal dödsfall relaterade till coronaviruset. Över 131 000 människor har dött i landet. Brasilien har 66 700 dödsfall till följd av viruset.

– Nu har vi testat fler än 39 miljoner amerikaner, sa USA:s vice president Mike Pence enligt AFP.

Igår 19:19
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Asylsökande anländer till Malmö 2015. Drago Prvulovic/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationspolitiken i Sverige

C-studenter: Utred hur många Sverige kan ta emot

Den migrationspolitiska kommittén började sitt arbete i fel ände, skriver Centerstudenter på SvD:s debattsida. Flera partier gick in i samtalen med kravet att svenskt mottagande ska ligga i nivå med andra nordiska länders. Men bättre vore att först utreda hur många nyanlända Sverige klarar av att ta emot, snarare än att jämför med granländerna, skriver debattörerna.

”Baserat på detta kan politiker sedan se över hur man kan justera faktorer som gör det mindre attraktivt att söka sig till Sverige som flykting om man inte har skyddsskäl”, fortsätter de.

Igår 20:24
Morgan Johansson (S). Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Johanssons svar om SVT-intervjun: ”Inget konstigt”

Justitieminister Morgan Johansson (S) skriver på Twitter att han inte ville debattera migrationskommitténs arbete i SVT eftersom han inte sitter i kommittén. Det skriver han på Twitter.

”Det här är inget konstigt, så har det alltid varit och det vet Moderaterna. Men när en fråga är så infekterad som denna, så är det lätt att vi får sidodiskussioner och stickspår - ’debatten om debatten’”, skriver han.

Johansson har fått kritik för att han inte ville ställa upp på en debatt mot Moderaternas migrationspolitiska talesperson Maria Malmer Stenergard när de gästade SVT:s Morgonstudion i går morse.

Igår 13:08
Tomas Tobé, Moderaterna. Fredrik Persson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tobé: Migrationspolitiken i EU måste skärpas nu

Eftersom Socialdemokraterna ”kastat in handduken” när det gäller att skärpa den svenska migrationspolitiken, står hoppet till EU:s kommande migrationspakt. Det skriver Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé på Aftonbladets debattsida, med anledning av att de migrationspolitiska samtalen mellan M och S brutit samman.

Tobé skriver att M kommer att driva på för att asyl ska prövas vid EU:s yttre gräns, förstärkta gränskontroller och mer pengar till kustbevakning och Europol. Han skriver att ett stort ansvar vilar på den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson (S), som är ansvarig för att ta fram en invandringspolitik som EU kan enas om.

”Det är hög tid att Ylva Johansson inser att en stramare politik behövs omgående”, skriver Tobé.

Igår 14:20
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Många seglar och vandrar i sommar. TT
Den svenska besöksnäringen

Ovana seglare och vandrare när vi semestrar hemma

Fler än vanligt semestrar hemma i Sverige i år på grund av coronakrisen, vilket bland annat sjöpolisen och sjöräddningssällskapet märker av, skriver DN. Anna Bertrandsson vid sjöräddningen säger att hon aldrig haft såhär mycket att göra så tidigt på säsongen.

– I en del fall kan det säkert handla om människor som inte är så vana vid att vara till sjöss, säger hon.

Även fjällvärlden har märkt av ett ökat antal ovana turister i sommar, rapporterar SVT Norrbotten.

– Det kan bli problem om man inte är tillräckligt påläst, utrustad och vet vad man ger sig in på, säger Birgitta Nilsson på Jokkmokks infocenter.

Igår 18:01
Illustrationsbild.  FREDRIK SANDBERG / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Åbokryssningar slutar säljas till svenska resenärer

Viking Line slutar att sälja kryssningsresor mellan Åbo och Stockholm till svenska resenärer, rapporterar DN. Beslutet gäller tills vidare och har tagits med hänvisning till smittrisken för covid-19.

Syftet är inte att diskriminera svenskar, utan man vill styra kunder från olika länder till olika kryssningar. Nu när Finland håller på att återhämta sig från viruset har myndigheterna rekommenderat att begränsa antalet svenskar på rutten, som brukar ha många finländare ombord, säger rederiets informatör Johanna Boijer-Svahnström.

– Vi hoppas att coronaläget i Sverige snabbt stabiliserar sig, så att vi kan återgå till normal verksamhet, säger hon.

Igår 07:25
Läs mer om Den svenska besöksnäringen