Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Domen: Aldrig mer högkonjunktur i Sverige

Avmattning, men krisen står inte för dörren. Den bilden delas av de flesta ekonomer just nu. Men få pratar om vad det egentligen betyder och om jobbet som måste göras. ”Vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen i Sverige”, säger en ekonom till fPlus.

De flesta ekonomer är överens. Nu väntar en tydlig avmattning, men någon akut kris står inte för dörren. Konjunkturinstitutet, Teknikföretagen, Industriarbetsgivarna, Skandia, Unionen, ja de flesta ser inbromsningen. Men vad betyder det att Sverige går in i en avmattningsfas? fPlus har pratat med tunga ekonomer för att reda ut hur Sveriges ekonomi mår – egentligen.

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, bedömer att risken är låg för en djup kris i Sverige den närmsta tiden. Han beskriver en situation där länder globalt har studsat upp efter finanskrisen, men fortfarande befinner sig i en återhämtningsfas och har bromsat in rejält det senaste dryga året.

– För USA:s del har det varit den längsta konjunkturåterhämtningen någonsin, så länge det har funnits data. Den har pågått i tio år, säger han.

”Gratispengar har dopat konjunkturen”

I grund och botten har hela Europa haft en lång och utdragen återhämtning sedan den akuta finanskrisen. Men eurozonen gick på en ny propp i samband med Euro/Greklandkrisen och återhämtningen kom av sig. Centralbankerna har pumpat in gigantiska mängder gratispengar i systemet, menar Mats Kinnwall. Det vill säga, dopat konjunkturen.

– Men den underliggande tillväxtkraften och produktivitetstillväxten, som inte har med räntor att göra, har varit väldigt svag under lång tid. Hjulen har helt enkelt hållits igång av extremt expansiv penningpolitik, säger han.

– Sverige sticker ut, vi har haft den allra mest extrema penningpolitiken, fortsätter han.

Men lågräntepolitik och ”gratispengar” har sina effekter, även om de inte syns med en gång, varnar Mats Kinnwall. Risken är att lågproduktiva verksamheter startar, hålls igång och tränger undan produktiva företag från att expandera och få tillgång till kapital för investeringar.

Zombieföretagen blir betydligt fler

Så kallade zombieföretag*, det vill säga företag som inte klarar att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period, har växt fram som svampar, enligt statistik från Bank for International Settlements, BIS, och OECD. Andelen zombieföretag har ökat från omkring 2 procent i slutet av 80-talet till cirka 12 procent 2016, visar en rapport av BIS som har tittat på 14 länder. I Sverige har zombieföretagen ökat från 8,3 procent av den totala kapitalstocken 2007 till 11,5 procent 2013, enligt OECD:s siffror. Mats Kinnwall flaggar för att de i dag är många fler.

– Sveriges extrema lågräntepolitik de senaste åren har minskat trycket på dessa företag att omstrukturera eller lägga ned, vilket innebär att de svenska zombieföretagen har blivit betydligt fler, säger han och menar att det finns en uppenbar målkonflikt för Riksbanken som ju har flaggat för fortsatt låga räntor för att få upp inflationen till tvåprocentsmålet.

– Problemet är bara att det får antalet zombieföretag att växa ännu mer, vilket drar ned ekonomin i stagnation och ger låg inflation. Det blir moment 22, fortsätter han.

Riksbanken har målat in sig i ett hörn

Samtidigt blir det svårt för Riksbanken att höja räntan när övriga centralbanker i världen tänker på sänkningar då konjunkturen viker, vilket minskar inflationstrycket och kräver stimulanser.

– Riksbanken är ”last man standing” som tror på att höja räntan, vilket jag inte tror kommer att inträffa. Trots en enorm stimulans får man nu fundera på att stimulera ytterligare. Man har hamnat helt fel i gungorna. Så nu gäller det att hoppas på det bästa och förbereda sig på det värsta, säger han.

”Kan ha sett vår sista riktiga högkonjunktur”

Tillväxttoppen i konjunkturen har passerats, och för Europas del skedde det redan under 2017, enligt Mats Kinnwall. Att ekonomin i Sverige bromsar, trots alla stimulanser de senaste tio åren, kan vara en rejäl varningsklocka och en påminnelse om vad som väntar framtiden. Visst, någon akut kris är inte i sikte på grund av alla stimulanser. Men om man vänder på steken, så kan Sverige ha sett den sista högkonjunkturen på väldigt, väldigt länge, menar Mats Kinnwall.

– De extrema topparna kommer inte att återkomma. Tillväxttoppar på nivåer innan finanskrisen är inte att tala om, vi kommer inte tillbaka dit. Har vi inte fått några raketer med den här enorma stimulansen, så kommer vi inte att få det framöver heller. Guldåren är över och vi kan ha sett den sista riktiga högkonjunkturen, åtminstone för överskådlig framtid, säger han.

Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, menar att vi lever i en ny ekonomisk verklighet, där gamla sanningar nu omprövas. Räntorna har varit låga under lång tid och det är knappast troligt att vi kommer att återse räntenivåer som rådde under 90-talet. Frågan är vad som är den nya normalen? Liknande frågor måste ställas kring tillväxttakter, kronförsvagningen och kronans egentliga värde, menar hon.

– Kronans värde just nu kanske är det nya normala? Visst, värdet kanske ska ligga något högre, men det här är sanningar som håller på att testas, säger hon.

’Sju svåra år’ framför oss

Enligt Mats Kinnwall väntar åtskilliga år med ekonomistädning och relativt låga tillväxttal. Och även när konjunkturen vänder uppåt igen så kommer topparna att vara lägre än tidigare, bedömer han.

– Det är så det funkar, är snittet lågt blir även topparna lägre. Vi kan glömma perioder innan finanskrisen med tillväxttakter på 5 till 6 procent i världsekonomin, säger han.

Mats Kinnwall ifrågasätter bilden i medier om att det har varit fantastiskt starka år i världsekonomin. Snarare har det handlat om måttliga uppgångar, som i relation till finanskrisens siffror har sett bra ut. Det är lätt att bedras av rubriker kring börsuppgångar, låga räntor och skenande bostadspriser i tidningarna, menar han.

– I grunden har vi haft en lång period med återhämtning, men med relativt svag tillväxt. Om vi tar oss ur svackan som vi befinner oss i nu kommer vi säkert att få ett liknande förlopp igen, säger han.

Krisen kan inte uteslutas

Samtidigt flaggar han för att en djup kris inte är helt utesluten. Problemet med kriser är att de är svarta svanar. 2007 började statistikern Nassim Nicholas Taleb använda uttrycket för händelser som är så hypotetiska att de inte tas på allvar förrän de inträffat.

– De syns inte och när de har flugit förbi är det försent att agera. Det är inte krig, skyskrapor som rasar eller naturkatastrofer som historiskt sett har utlöst kriser, utan finansiella bubblor som sätter systemet i gungning. Människans reptilhjärna har ingen nedsida. Samma misstag görs om och om igen, säger han.

Annars är det tydligaste hotet mot Sverige antiglobaliseringen, menar Alexandra Stråberg. Handelskonflikter blåser upp och allt fler länder ställer sig med ryggen mot världen. Nationalismen sprider sig, bland annat i USA, Ungern, Polen och Storbritannien.

– Det är inget nytt, men en väldigt oroande trend för en liten öppen ekonomi som Sverige. Samtidigt ska man inte glömma att vår handel med andra länder i många delar fungerar utmärkt, säger hon.

– Sedan har vi Donald Trump som säger att han ska bråka med Europa när handelskonflikten med Kina har lagt sig. Och tyvärr brukar han hålla vad han lovar, fortsätter hon.

Tysk recession hotar

Mats Kinnwall varnar också för att Tyskland har kraftigt fallande produktivitetstillväxt samtidigt som kostnadsökningarna skenar, vilket slår direkt mot näringslivets investeringar.

– Tyskland har inte bara Volkswagens avgassystem att oroa sig för, utan också en uppenbar kostnadskris. Det finns en uppenbar risk för recession i Tyskland, vilket såklart påverkar Sverige, säger han.

Och han poängterar att när väl lågkonjunkturen kommer så tenderar den att gå ned kraftigare än prognosmakarnas bedömningar.

– Vi kan glömma att vi får några guldår inom en överskådlig framtid. Nu väntar många gråa år och hot och risker i omvärlden som potentiellt kan utlösa krisen, säger han.

* Därför kan zombieföretag skada ekonomin

  • Företag klassas som zombieföretag klarar inte att betala sina skulder med egna vinstmedel över en längre period.
  • De tränger undan mer produktiva företag från att växa och få tillgång till kapital.
  • De tar arbetskraft som annars hade kunnat användas för mer produktiv verksamhet.
  • Zombieföretagen sänker den genomsnittliga lönsamheten i ekonomin genom att pressa upp lönerna i förhållande till produktiviteten. Det betyder i sin tur att lönsamhetskraven på icke-zombies från kreditgivarna ökar.

Toppnyheter

SNP:s ledare Nicola Sturgeon/Liberaldemokraternas Jo Swinson och Labourledaren Jeremy Corbyn. TT
Valet i Storbritannien

Analyser: Nytt nyval troligt om inget parti får majoritet

Om torsdagens nyval i Storbritannien skulle resultera i ett ”hängt parlament”, det vill säga att inget parti får majoritet, är ett nytt nyval ett troligt scenario, skriver Telegraphs Daniel Capurro i en analys.

Många utgår ifrån att Labour i så fall skulle försöka bilda en regering med stöd av Skotska nationalistpartiet SNP och Liberaldemokraterna. Men det finns betydande hinder för det, bland annat att Liberaldemokraterna vill ha bort Jeremy Corbyn.

”De pakter som skulle bildas vid ett sådant scenario skulle vara otroligt instabila och kortvariga”, skriver Capurro.

Det brittiska valsystemet med enmansvalkretsar gör det svårt att förutspå hur underhuset kommer att se ut, påpekar BBC:s analytiker Peter Barnes. De prognoser som finns pekar mot att Torypartiet får mellan 311 och 367 mandat. För majoritet krävs 326.

”Varken ett dödläge eller en stor majoritet för Torypartiet kan uteslutas”, skriver han.

2 tim
undefined

Johnson flydde till kylrum för att undvika reporter

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson var inte sugen på att tala med morgonprogrammet ”Good morning Britains” reporter i dag, skriver flera medier.

Reportern gjorde ett överraskningsbesök när Johnson träffade representanter för ett mejeriföretag i Yorkshire på onsdagsmorgonen.

– För i helvete, svarade en av premiärministerns medarbetare innan Johnson gick in i ett av företagets kylrum.

Bakgrunden är att Boris Johnson lovat att besöka programmets studio men än så länge inte dykt upp. Han har fått kritik från flera medier för sin ovilja att delta i intervjuer och utfrågningar.

Idag 14:53
POOL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Mätning: Boris Johnsons försprång minskar kraftigt

Torypartiets försprång ser ut att ha krympt avsevärt inför morgondagens nyval. Yougovs högt ansedda opinionsundersökning förutspår att Boris Johnsons parti säkrar en majoritet med 28 mandats marginal – för två veckor sedan var siffran 68, skriver Reuters.

Yougov betonar att valet fortfarande är en öppen historia då taktikröstning kan fälla avgörandet i flera valkretsar där ställningen är jämn.

– Vi kan absolut inte utesluta att valet resulterar i ett parlamentariskt dödläge, inte heller kan vi utesluta en större konservativ majoritet, säger Yougovchefen Anthony Wells.

Pundet föll skarpt på onsdagen efter att undersökningen offentliggjorts, skriver Reuters.

Idag 14:56
Läs mer om Valet i Storbritannien
Arkivbilder. TT
Bråket mellan TV4 och Com Hem

Bråket trappas upp: TV4 stoppar Tele2:s reklam

Efter att Com Hem släckt TV4:s kanaler och C More trappar nu TV4 upp bråket genom att stoppa all reklam från Com Hems ägare Tele2. Beslutet bekräftas av TV4:s presschef Charlie Forsberg, rapporterar TT.

I ett sms skriver presschefen att Tele2 är en av många annonsörer som drabbas av Com Hems beslut att släcka ner TV4. ”Då Tele2/Com Hem inte längre sänder TV4:s linjära kanaler försvinner stora delar av vårt annonsutrymme. Därför måste vi göra allt vi kan för att andra annonsörer ska drabbas i så begränsad utsträckning som möjligt”, fortsätter han.

4 tim
Arkivbild, TV4. Bertil Ericson / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ingen öppning i tv-kriget: ”De vill fortsätta förhala”

Inga framsteg har gjorts i förhandlingarna mellan Tele2, TV4 och Telia. Ett möte hölls på tisdagskvällen för att nå en lösning som skulle förhindra nedsläckningen av TV4 för Com Hem-kunder som trädde i kraft i natt.

– Jag träffade Christian Luiga och Casten Almquist (vd för Telia respektive vd för TV4, reds anm) i går kväll och erbjöd mig att sitta kvar och förhandla tills vi har hittat en uppgörelse. Det ville de inte, de ville i stället ha en ytterligare tidsfrist, och helt enkelt fortsätta förhala, säger Tele 2:s vd Anders Nilsson till TT.

Enligt Tele2 har bolaget velat förhandla om nya rättigheter med TV4 och den nya ägaren Telia i ett halvår.

Idag 14:48
Illustrationsbild.  Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ilska mot tv-bolagen efter nedsläckning: ”Bedrövligt”

Com Hems supportsidor på sociala medier fylldes snabbt av inlägg från upprörda kunder efter att TV4 vid midnatt släcktes för en tredjedel av Sveriges hushåll. Flera uttrycker besvikelse över situationen.

”Finner inte ord för ert sätt att behandla era kunder!”, skriver en person som ifrågasätter varför Com Hem valde att inte nappa på Telias erbjudande om fortsatt kostnadsfri distribution fram till januari: ”Bedrövligt är ordet!”

– Vi har full förståelse för att kunderna är besvikna. Det är även vi, säger Com Hems kommunikationsdirektör Viktor Wallström till Aftonbladet.

Samtidigt är det flera som uttrycker stöd för Com Hem. ”Stå på er, Telia/staten ska inte ha monopol på TV4”, skriver en kund.

Idag 05:28
Läs mer om Bråket mellan TV4 och Com Hem
Joe Biden. Jordan Gale / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Källor: Biden kan hoppa av efter en mandatperiod

Joe Biden kan komma att bara tjänstgöra i en mandatperiod om han skulle vinna presidentvalet nästa år, uppger källor för Politico.

Enligt källorna har Biden sagt till flera rådgivare att han inte skulle ställa upp för omval 2024, då han är 82 år gammal. Inom hans kampanj pågår nu en debatt om huruvida han bör göra en sådan utfästelse offentligt, skriver tidningen.

– Det här skulle göra Biden till en bra övergångspresident, säger en av hans rådgivare.

4 tim
Thomas Peipert / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bloomberg: Ställer upp för att stoppa galenskapen

Affärsmannen Michael Bloomberg ställer upp i presidentvalet för att sätta stopp för den ”rikstäckande galenskapen” i form av det amerikanska vapenvåldet. Det sa han på torsdagen enligt Reuters.

Bloomberg presenterade en åtgärdsplan mot vapenvåldet vid ett forum med överlevare från en masskjutning i Aurora i Colorado.

Mångmiljardären vill bland annat göra det möjligt för offer att stämma vapentillverkare och införa ett krav på tillstånd för alla vapenköp.

6 dec
John Kerry och Joe Biden 2015. Arkivbild. Matthias Schrader / TT NYHETSBYRÅN
undefined

John Kerry stödjer Bidens kandidatur i primärvalet

Den tidigare utrikesministern John Kerry ställer sig bakom Joe Bidens presidentkandidatur, skriver Washington Post.

Enligt tidningen kommer Kerry, som förlorade presidentvalet 2004 mot George W Bush, att göra regelbundna besök på Bidens valmöten under de kommande månaderna. Kerry säger att Joe Biden har erfarenheten som krävs för att få landet på rätt köl, och för att besegra Donald Trump.

– Världen måste lagas. Den värld som Donald Trump har slagit sönder, säger han.

5 dec
Läs mer om Amerikanska valet 2020

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer