Magnus Sandelin ska granska salafismen i Sverige. Foto: Montage, Fri Tanke/TT
Islamismen

Doku ska granska islamismen i Sverige

Journalisten Magnus Sandelin är högaktuell i och med den nya satsningen Doku, där han tillsammans med bland andra journalisten Sofie Löwenmark kommer att granska salafistiska rörelser i Sverige. För fPlus berättar han om Doku och om islamismens utbredning i samhället och politiken.

– Islamism är ett brett begrepp som inkluderar många rörelser. Islamister är de som inte längre vill hålla religionen islam till den privata tron utan vill att den ska styra samhället, säger Magnus Sandelin.

– Av islamisterna är salafisterna, som vill ha en total underkastelse av sharia styrt av koranen och haditherna, en liten del, och av salafisterna finns ytterligare en mindre del militanta islamister som vill sprida islam genom jihad.

– Sedan finns det islamister som verkar inom de politiska systemen. Hizb Ut-Tahrir är ett exempel på det. Det är en organisation som finns i många länder, även i Sverige. Hizb Ut-Tahrir arbetar genom att dela ut flygblad eller visa propagandafilmer. De hatar judar och andra muslimer och uppmanar muslimer att inte rösta i riksdagsvalet. Men de är inte jihadister och de är kritiska mot IS.

Har den parlamentariska islamismen och den militanta islamismen funnits lika länge eller uppstod den ena senare än den andra?

– Den politiska islamismen kom till under 20-talet i samband med grundandet av Muslimska brödraskapet i Egypten. Den globala jihadismen kom inte förrän på 80-talet i samband med kriget i Afghanistan då personer, mujaheddiner, från olika delar av världen reste till landet för att kriga mot Sovjetunionens ockupation. Kort därefter bildade Usama bin Ladin och Abdullah Azzam al-Qaida.

– Ideologin bakom den globala jihadismen har dock funnits länge. Usama bin Ladin plockade idéer från olika tänkare och skapade bilden om att muslimer var under attack från judarna och västvärlden och att det krävdes ett försvarskrig för att slå tillbaka.

Enligt Magnus Sandelin är en gemensam nämnare för alla islamister att de vill ha sharialagar, islamisk lag, men i olika utsträckning. En del vill att sharialagarna bara ska gälla muslimer medan andra vill att det ska inkludera hela samhället.

– Ofta har förslagen varit inriktade på muslimer. I Sverige föreslog till exempel den förre detta centerpartisten Mahmoud Aldebe särlagar för muslimer på familjerättsområdet. Vissa andra vill i stället ha ett kalifat där alla måste underkasta sig den islamiska staten. I ett sådant kalifat skulle det finnas en teoretisk möjlighet för exempelvis kristna att betala en extra skatt för att få skydd, men det är bara en utopi.

Vissa hävdar att de som åker för att kriga med IS inte har mycket kunskap om religionen islam, och därför inte är sanna muslimer, medan andra påpekar att många av dem är bokstavstrogna. Vad gäller, är jihadister mer eller mindre religiösa än andra muslimer?

– Det är svårt att svara på det. Flera salafister följer religionen till punkt och pricka medan andra har påkommits med att ha väldigt ytlig kunskap om islam. Däremot kallar sig alla för muslimer.

Om vi går tillbaka till Sverige. Håller islamister på att infiltrera den svenska politiken?

– I högerextrema kretsar brukar man säga så men det är en konspirationsteori. Däremot är det ingen hemlighet att islamistiska organisationer och personer försöker påverka den svenska politiken.

Magnus Sandelin säger att Miljöpartiet har varit mest utsatt för islamister, främst på grund av partiets identitetspolitik och missriktade mångfaldsinkludering, även om de klassiskt stora partierna Socialdemokraterna och Moderaterna inte heller har kunnat undgå samröre.

Hur ska svenska politiker göra för att undvika islamistisk påverkan?

– Man ska vara uppmärksam på vilka organisationer man samarbetar med, som Islamiska förbundet eller Sveriges unga muslimer. Kolla vad de bjuder in för föreläsare så att det inte rör sig om hatpredikanter. Man ska också vara försiktig så fort någon vill blanda in religion i politiken, som när man propagerar för separata badtider för pojkar och flickor.

– Det är också ett problem om man ser alla muslimer som en homogen grupp som behöver särskilda rättigheter i stället för som individer.

En del säger att islamister använder sig av händelser där troende muslimer behandlas negativt i propagandasyfte. Till exempel så ska det ha stärkt islamisternas tes om att muslimer behandlas illa i västvärlden när Yasri Khan fick lämna Miljöpartiet för sin uteblivna handskakning. Finns det en sanning bakom det?

– Ja, islamister använder det i sin propaganda. Men de kan å andra sidan använda vad som helst som intäkt för sin åsikt.

Berätta lite om projektet Doku.

– Doku ska vara en motsvarighet till Expo när det kommer till dokumentation av de salafistiska miljöerna i Sverige, så som hatpredikanter eller radikaliserade ungdomar. Jihadismen är på frammarsch nu och det finns mycket att gräva i. Kanske hittar vi något om någon lokalpolitiker.

– Det här projektet är något som många har efterfrågat och som jag själv har funderat på att starta sedan länge. I våras frågade jag Sofie Löwenmark om hon ville vara med och det ville hon. Så småningom ska vi även anställa frilansare. Vi har startat en insamlingsstiftelse nu. Än så länge har vi fått in en del privata donationer men om vi får en större finansiär kanske vi kan starta redan i augusti.

Om Stiftelsen Doku:

  • Bildades av journalisterna Magnus Sandelin och Sofie Löwenmark samt Johan Lundberg, docent i litteraturvetenskap, och Peter Gustavsson, advokat.
  • Syftet är att granska salafismen i Sverige. Detta dokumenteras i en webbsida.
  • Magnus Sandelin kommer att vara ansvarig utgivare.

Toppnyheter

Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

2 tim
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer