Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Skatteverket vs företagen

Din revisor kan tvingas bli skattejägare – så drabbas du

Förslaget slår brett. Snart kan skatterådgivare tvingas göra Skatteverkets arbete och en lavin av ny regelbörda kommer att skölja över företagen, varnar skatteexperten Hans Peter Larsson.

Regeringen Löfven lovade inför sin första mandatperiod att lätta på regelbördan för företagen. Men en rapport från NNR (Näringslivets Regelnämnd) visade förra året att närmare en tredjedel av företagsledarna tycker att det har blivit krångligare att följa statliga regler. Endast två procent tycker att det har blivit enklare.

Nu väntas en ny lavin av administration för svenska företag och dess revisorer, ekonomer och rådgivare. Åtminstone om utredningen ”Rapporteringspliktiga arrangemang – ett nytt regelverk på skatteområdet” blir verklighet.

– Utredningen visar, grovt räknat, att uppemot 165 000 upplysningar om vilka transaktioner man har genomfört skulle komma att lämnas in till Skatteverket. Min bedömning är att bördan blir ännu större, säger Hans Peter Larsson, skatteexpert på revisorernas branschorganisation FAR.

Sverige väljer att dra det längre

Utredningen utgår från ett EU-direktiv om att införa en skyldighet för skatterådgivare, ekonomer och revisorer att rapportera till Skatteverket när ett företag vill genomföra skatteupplägg som inte följer standardmönstret och som sträcker sig utanför landets gränser. Men den svenska utredningen föreslår även att det ska gälla inhemska transaktioner.

– Från början handlar det här om ett EU-direktiv där man vill komma åt ”aggressiv skatteplanering” i samband med transaktioner mellan olika länder. Men i Sverige har man valt att dra det längre, och gälla även rapporteringsplikt för inhemska transaktioner – någon som inte ska behövas i ett väl fungerande myndighetssamhälle, säger Hans Peter Larsson.

Företagen och dess rådgivare kommer att bli oerhört ängsliga för att göra fel och man kan därför räkna med en överrapportering.

Så hur skulle förslaget slå mot ett vanligt svenskt företag? Enligt Hans Peter Larsson skulle det leda till rejält ökade kostnader för ekonomi- och rådgivningstjänster. Varje ny transaktion där beskattningsmönstret inte följer det gängse skulle behöva rapporteras. Vad som är gängse mönster är upp till Skatteverket att avgöra.

– Här blir det på sätt och vis Skatteverket som får agera domstol efter eget gottfinnande. Företagen och dess rådgivare kommer att bli oerhört ängsliga för att göra fel och man kan därför räkna med en överrapportering, som Skatteverket måste ta hänsyn till.

Kan tvingas bli angivare

För företag som jobbar med skatterådgivning som revisionsfirmor och ekonomikonsulter kan förslaget bli närmast förödande. De kommer dessutom att tvingas bli angivare åt sina kunder som vill få råd om hur de ska hantera skatter och så vidare, menar han.

– Rådgivaren måste rapportera upplägget inom 30 dagar. Den måste skriva vilka parter som har varit inblandade och ge en fullständig beskrivning om upplägget. Om du som rådgivare har lagt 15-20 timmar på att ta fram rådet så kanske du behöver lägga ytterligare fem timmar på att lämna in upplysningarna. Det drabbar ju även företagen, som får dyrare nota för tjänsterna, säger Hans Peter Larsson.

”Vad som är standardmodell vet bara Skatteverket”

Dessutom riskerar det rådgivande företaget böter på uppemot en halv miljon om det visar sig att det har underlåtit att rapportera om ett visst upplägg eller om det har blivit fel i rapporteringen. Självklart ska oseriösa aktörer sättas dit, men det här är något annat, menar Hans Peter Larsson.

Hur skulle det kunna se ut för Mickes Mekaniska, eller Stinas Städ i en vanlig svensk småstad? (fiktiva exempel)

– Låt säga att ägaren ber en rådgivare om hjälp med försäljning av företaget, köp av värdepapper, hjälp med utdelning av aktier, köp av kapitalförsäkring eller liknande. Om rådet innebär någon form av skattefördel utöver standardmodellen måste det rapporteras. Vad som är standardmodell vet bara Skatteverket. Själva rapportskrivandet och inlämnandet till Skatteverket innebär en ökad administration för både företaget och rådgivaren, och dessutom markant ökade kostnader för tjänsten – timtaxan för dylika tjänster brukar vara betydande. Dessutom löper rådgivaren risken att få böta om det blir fel, säger han.

Tung kritik från flera håll

Även för samhället i stort skulle kostnaderna öka. Skatteverket skulle behöva utökade resurser för att ta hand om de 165 000 ärendena. 

Utredningen har stött på hård kritik från en lång rad remissinstanser, inte bara från företagare och skatterådgivare, utan även från akademiskt håll och från domstolar. I dagarna går utredningen på lagrådsremiss, enligt Hans Peter Larsson – och om den passerar där så väntas lagen träda i kraft i mitten av 2020. 

– Det ska bli intressant att se hur lagstiftaren har tagit hänsyn till den massiva kritiken från remissinstanserna, säger Hans Peter Larsson.

Skatteverket: Ju mer information desto större möjlighet att fullgöra vårt uppdrag

Skatteverket, som blir kontrollmyndighet i den nya lagen, är enligt Hans Peter Larsson även tillskyndare av lagen, då den skulle hjälpa dem att snabbare hitta ”aggressiva skatteupplägg”. Tomas Algotsson är enhetschef på rättsavdelningen på Skatteverket och har som expert deltagit i utredningen.

– Vi vet inte ännu om eller när det blir lag av detta. I grund och botten är detta ett EU-direktiv som ska implementeras i Sverige. Angående inhemska transaktioner så är det något som utredningen föreslår. Ju mer information om skatteupplägg desto större möjlighet att fullgöra vårt uppdrag. Syftet med lagstiftningen är att kunna förbättra och förtydliga lagstiftningen snabbare, att kunna ge hjälp till företagen genom Skatteverkets tolkningar och att kunna göra effektivare kontroller. Men rapporteringsplikten ska vara avgränsad till särskilda kännetecken så att rapporteringsbördan inte ska bli för stor, säger Tomas Algotsson.

Utredningen pekar ut ett antal kännetecken på arrangemang som rådgivare måste rapportera om. Punkterna sträcker sig över ett brett spektrum, och innebär i praktiken att rådgivarna måste rapportera om i princip allt på skatteområdet, för att inte riskera höga sanktionsavgifter, berättade advokaten Börje Leidhammar, som deltagit i utredningens arbete, för fPlus i februari.

– Vi skulle bli angivare åt Skatteverket, sa han vid tillfället.

Utredningen pekar på 165 000 handlingar och kritiker varnar för en administrationslavin. Anses det inte vara mycket?

– Om man gör ett upplägg i sin gränsöverskridande skatteplanering som träffas av kännetecknen så måste man göra denna typ av rapportering. Det bygger på erfarenheter kring att det förekommer mycket skatteplanering som politikerna vill ha mer kunskap om för att kunna vidta åtgärder. Det drabbar dock inte vanlig rådgivning, utan bara sådan som omfattas av kännetecknen, säger Tomas Algotsson.

Men hur ska en rådgivare vara säker på dessa kännetecken? Finns det inte risk för överrapportering på grund av rädslan att trampa i klaveret?

– Visst kan det finnas en osäkerhet, det gör det ofta när man får ny lagstiftning. Det prövas i så fall slutligen av en domstol. Vi kommer inom Skatteverket att verka för att förtydliganden görs så långt det är möjligt för att underlätta rapporteringen, säger Tomas Algotsson.

Enligt skatteexperter jag har talat med kommer det bli förödande för företag och deras rådgivare om inhemska transaktioner omfattas av lagen.

– Det vi vet är att det ska omfatta gränsöverskridande upplägg. Det ligger hos lagstiftaren att avgöra om det även ska gälla inhemska transaktioner.

Toppnyheter

Fredag den 17 juli blir intensiv: Då rapporterar Volvo, Telia, Saab och Ericsson – bland många andra.  TT
Den svenska ekonomin

Stort vinsttapp väntas: ”Aldrig sett liknande fall”

De svenska börsbolagen väntas rapportera ett 59-procentigt vinsttapp i det andra kvartalet jämfört med samma period i fjol. Det visar en sammanställning av analytikerprognoser som Infront gjort inför stundande rapportsäsong, skriver TT.

Det kan jämföras med finanskrisen då vinstfallet var 33 procent i fjärde kvartalet 2008 och 39 procent i det första kvartalet 2009.

Peter Malmqvist, oberoende aktieanalytiker, säger till nyhetsbyrån att kommande rapportflod blir ett av de sämre kvartalen han upplevt:

– Jämför man med finanskrisen så gick det sex kvartal innan det bottnade och det här är en typ av fall jag aldrig sett tidigare med en otroligt kraftig resultatnedgång.

2 tim
Magdalena Andersson (S).  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krisen har satt blixtbelysning på svagheterna i samhället”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vill beskatta bankerna hårdare och höja skatten på kapital för att återuppbygga samhället efter coronakrisen. Det säger hon i en stor intervju med DI där hon bland annat berättar om tiden under den mest intensiva coronakrisen.

Enligt Andersson har krisen ”satt blixtbelysning” på samhällets svaga punkter och säger att hon hör många människor som vill att samhället och välfärden förstärks.

– En hög kvalitet på äldreomsorg, förskola, skola och sjukvård för alla, oavsett inkomst, där ligger den stora omfördelningen i samhället, säger hon till tidningen.

Igår 07:42
Mat delas ut till fattiga i Sydsudan. Kate Holt / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: ”Globalisering är viktigare än biståndsnivån”

De svenska ledarsidorna domineras fortsatt av coronapandemin och dess effekter på samhället.

DN skriver i en osignerad ledare att Sverige så snart som möjligt måste ta tag i många av de problem som följer i krisens spår. Alternativet är ett gigantiskt skuldberg orsakat av till exempel högre skolfrånvaro, inställda operationer och en ökad frekvens av sociala problem, hävdar tidningen.

Sydsvenskans ledarsida skriver att globalisering har varit långt mycket viktigare än bistånd för fattiga länders framsteg. Detta apropå nyheten om att det svenska biståndet till följd av coronakrisen väntas krympa nästa år. Tidningen skriver att det är viktigt att verka för fortsatt öppenhet och handel – ”nu när trenden går mot stängda gränser och nationalism”.

Expressens Anna Dahlberg tar upp Operation Rimfrost och uppmanar inrikesminister Mikael Damberg att erkänna att projektet varit ett misslyckande. Dahlberg skriver att det generellt inom svensk polis ”är för många projekt – Operation X och Operation Y – som dras i gång med trumvirvel och sedan läggs ned i tysthet”.

17 maj
Läs mer om Den svenska ekonomin

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer