Anders Olshov vill slå ihop sydsvenska kommuner. Foto: Hawar Amini
Inrikes

”Det har visat sig vara en svår fråga”

När tankesmedjan Intelligence Watchs rapport ”Ny Sydsvensk kommunindelning” publicerades i januari slog den ned som en bomb i södra Sverige. I den föreslogs exempelvis att Skånes kommuner skulle halveras från 33 till 15 stycken.
Anders Olshov, ekonom samt grundare av och chef för Intelligence Watch, var tillsammans med Christer Persson författare till rapporten. Han berättar för fPlus om bakgrunden till rapporten samt vilka reaktioner den fick i efterhand.
– Vi hade varit i kontakt med lokala företrädare sedan tidigare som hade sagt att det vore bra om vissa kommuner kunde slås ihop. Därför ville vi undersöka om det var fler som tyckte samma sak, berättar Anders Olshov.
– I Danmark hade man redan år 2007 slagit samman kommuner och minskat dem från 271 till 98 stycken.
Rapporten baserades på en enkät som skickades ut till kommunstyrelseordförandena och kommuncheferna för alla kommuner i Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Att rapporten bara täckte fyra regioner och inte alla regioner i Sverige beror på att man ville begränsa sig.
– Med dessa regioner fick vi en bra helhetsbild över landet. Blekinge, Skåne och Halland liknar varandra på många sätt medan Småland är mer som norra delen av Sverige med mycket skog och stora avstånd mellan tätorterna, säger Anders Olshov, som själv bor i Malmö.
Enkätsvaren visade inga stora regionala skillnader. De allra flesta, 65 procent av kommunstyrelsernas ordföranden och 82 procent av kommuncheferna, var positivt inställda till färre och större kommuner. De enda som stack ut lite mer i statistiken var de skånska kommuncheferna. I Blekinge, Halland och Småland ville 68 procent av kommuncheferna ha färre och större kommuner. I Skåne var det hela 95 procent som tyckte det. Bland kommunstyrelseledamöterna låg siffran på 65 procent oavsett region.
Anders Olshov påpekar att den största svarsskillnaden var mellan små och större kommuner. Undersökningen visade att 91 procent av de svarande från stora kommuner – med över 30 000 invånare – och 96 procent av de svarande från mellanstora kommuner – med 15 000 till 30 000 invånare – var positiva till kommunsammanslagningar. Andelen företrädare för kommuner med färre än 15 000 invånare som ville ha kommunsammanslagningar var däremot bara 42 procent. 54 procent var i stället emot.
– Det är inte så konstigt att de mindre kommunerna var mer negativt inställda. Det är de som kommer att försvinna i samband med en sammanslagning, förklarar Anders Olshov.
Fanns det några skillnader i svar mellan partierna?
– Det undersökte vi inte.
Rapporten ”Ny Sydsvensk kommunindelning” fick ett stort medialt genomslag efter publiceringen. Den nämndes i tidningar, tv och radio och lokalpolitiker fick ge sin syn på ämnet. Paradoxen var att medan de allra flesta politiker som svarade på enkäten var positivt inställda till kommunsammanslagningar, var det ändå främst kritiska röster som kom till tals i media.
– När media frågade politikerna om rapporten var de flesta skeptiska. I vår enkät svarade de anonymt. Skillnaden kan delvis bero på valtaktik, att politikerna inte belönas av väljarna om de säger att de vill slå ihop kommunerna och att de är medvetna om att en reform måste komma uppifrån, säger Anders Olshov.
– Kritiken som rapporten fick var främst att kommunerna redan samarbetar och att det räcker.
Bör kommunsammanslagningarna bli en valfråga?
– Nej, det tycker jag inte. Det är klokt av politikerna att vänta med det. Just nu pågår det en kommunutredning som ska presenteras i oktober 2019. Det kan vara bra att inte föregå den.
– Dessutom kräver kommunsammanslagningar en politisk majoritet som har kraften att driva igenom förändringarna. Efter valet i september väntar sannolikt en ganska svag minoritetsregering.
– I Danmark gjorde VK-regeringen (Venstre och Konservative) upp med Dansk Folkeparti, men cirka hälften av lagförslagen stöddes av andra partier.
När tror du att vi får se nya kommunsammanslagningar i Sverige?
– Det är svårt att säga. Det har visat sig vara en svår fråga som har diskuterats under hela 2000-talet.
Från Anders Olshovs sida råder det dock ingen tvekan om att när politikerna väl har bestämt sig för att ta itu med sammanslagningarna kan det gå fort.
– Det svåra är att komma överens. När väl förarbetet är gjort bör den politiska processen, liksom i Danmark, vara skyndsam. Som rapporten visar skulle en reform redan till 2024 vara möjlig.

Om rapporten ”Ny Sydsvensk kommunindelning”

  • Enkäten skickades ut till kommunchefer och kommunstyrelseordföranden i 77 kommuner i södra Sverige.
  • Svarsfrekvensen var 45 procent.
  • 65 procent av kommunstyrelsernas ordföranden och 82 procent av kommuncheferna var positivt inställda till färre och större kommuner.
  • Rapporten föreslog att 77 kommuner skulle minskas till 44: Från 33 till 15 i Skåne, fem till fyra i Blekinge och 33 till 19 i Småland. Halland föreslås förbli sex stycken men Laholm ska slås ihop med skånska Båstad. Nästan alla kommuner skulle få ett slutligt invånarantal mellan 25 000 och 75 000 personer.
  • Valet 2022 föreslås i rapporten att bli det första där invånarna väljer politiker till de nya och större kommunerna.

Toppnyheter

Osman Orsal / TT NYHETSBYRÅN
Jamal Khashoggis försvinnande

Turkiska utredarna söker efter kvarlevorna i skog

Turkisk polis genomsöker en skog i utkanten av Istanbul i jakt på kvarlevor efter den saudiske journalisten Jamal Khashoggi, uppger källor för Reuters.
Utredare ska ha följt efter bilar som lämnade det saudiska konsulatet i staden den 2 oktober, dagen då Khashoggi försvann. Det uppges ha lett dem till skogen, som ligger nära staden Yalova.
Källorna säger också att utredare har kunnat säkra många spår i samband med genomsökningarna av konsulatet och av konsulns hem. Dessa ska nu genomgå dna-analys.
Khashoggi misstänks ha mördats på konsulatet men Saudiarabien nekar till anklagelserna.

Igår 21:31
Carolyn Kaster / TT NYHETSBYRÅN
Jamal Khashoggis försvinnande

Trump: Ser verkligen ut som att Khashoggi är död

USA:s president Donald Trump säger att det ”verkligen ser ut” som att journalisten Jamal Khashoggi är död, skriver AP. Det är oklart vad Trump bygger sitt uttalande på, enligt nyhetsbyrån.
Trump tillägger att konsekvenserna för Saudiarabien måste bli ”väldigt allvarliga” om det visar sig att landet kan hållas ansvarigt för mordet.
Khashoggi har inte setts till sedan han gick in på det saudiska konsulatet i Istanbul den 2 oktober. Turkiska myndigheter misstänker att han mördats, men Saudiarabien nekar till anklagelserna.

Igår 20:16
Några av de övervakningsbilder som uppges visa medlemmar ur ”dödspatrullen”/utredare på plats vid saudiska konsulatet i Istanbul. TT
Jamal Khashoggis försvinnande

Uppgift: En ur dödspatrull död i ”mystisk trafikolycka”

En av de 15 män ur den ”dödspatrull” som Saudiarabien misstänks ha sänt till Turkiet för att mörda journalisten Jamal Khashoggi har dött i en ”mystisk trafikolycka” i Riyad. Det uppger den turkiska regeringstrogna tidningen Yeni Safak med hänvisning till anonyma källor.
Det ska röra sig om en 31-årig saudisk flygvapenofficer vid namn Saad M Albostani. Han ska ha synts på vissa av de bilder från övervakningskameror som visade hur männen anlände till Turkiet i samband med att Khashoggi försvann.
SVT skriver att saudiska medier eller myndigheter inte har kommenterat dödsfallet men att uppgifterna gett upphov till spekulationer om att det plötsliga dödsfallet kan vara ett sätt att skrämma diplomater och andra i dödsteamet till tystnad.

Igår 19:42
Läs mer om Jamal Khashoggis försvinnande
Brexit
Arkivbild: Theresa May och Angela Merkel. TT
Brexit

Källor: May pratade för fort – Merkel förstod inte

Theresa May pratade så snabbt under sitt tal vid brexitmiddagen med EU:s ledare att Angela Merkel inte hängde med. Det uppger tre källor för Bloomberg.
Den tyska förbundskanslern uppges efter middagen på onsdagskvällen ha sagt att hon skulle be EU:s chefsförhandlare Michel Barnier förklara vad May hade sagt.
Under de 15 minuter den brittiska premiärministern hade på sig att imponera på EU-ledarna med en ny utväg i förhandlingarna framstod hon som nervös och forcerad, skriver nyhetsbyrån.

Igår 21:40
Piroschka Van De Wouw / TT NYHETSBYRÅN
Brexit

EU-ledare ska hjälpa May att övertyga parlamentet

EU:s ledare planerar att hjälpa Storbritanniens premiärminister Theresa May att sälja in ett brexitavtal till det motsträviga brittiska parlamentet. Det rapporterar Guardian efter veckans toppmöte i Bryssel.
– Allt går att lösa bara man vill, säger Tysklands förbundskansler Angela Merkel enligt tidningen.
Även EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tror att man kan lyckas övertyga parlamentet.
Frankrikes president Emmanuel Macron säger att det nu är upp till Storbritannien att agera för att uppnå en kompromiss, skriver AFP.

Igår 21:43
Theresa May möter pressen inför EU-mötet 18 oktober Francisco Seco / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Brexit

Theresa May öppnar för långsammare väg ut ur EU

Storbritannien kan överväga att förlänga övergångsperioden för brexit för att slippa gränskontroller mellan Nordirland och Irland. Det säger Theresa May inför EU-toppmötet på torsdagen, skriver Direkt.
Enligt tidigare bestämmelser löper övergångsperioden, som Storbritannien kallar implementeringsperiod, från utträdet 29 mars 2019 till 31 december 2020. Nu diskuteras en förlängning med ett år, vilket ogillas av brittiska EU-kritiker då landet skulle blir kvar i unionen längre.
– Om ett gap skulle uppstå mellan implementeringsperioden och den nya handelsrelationen skulle perioden kunna förlängas i några månader, säger hon.

Igår 08:01
Läs mer om Brexit

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Anders Holmström/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet - analyser

”Idén om löntagarfonder är inte död”

Det är 35 år sedan den första demonstrationen mot löntagarfonderna genomfördes i oktober 1983. De togs bort av Bildt-regeringen 1991 men idén om löntagarfonderna är långt ifrån död, menar PM Nilsson i en ledare i Dagens Industri och flera andra tidskrifter påminner om att socialismen och marknadsfientliga tankar fortfarande lever.
De senaste årens debatt om vinster i välfärden påminner mycket om hur argumenten om löntagarfonder lät från vänstern och LO. Begreppet ”övervinster” hörs igen, skriver PM Nilsson och avslutar sin ledare med:
”Propositionen röstades ner av Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. Denna antisocialistiska majoritet funderar C och L nu på att lämna, till förmån för ett historiskt försvagat S och ett starkare V.”
Mikaela Hellman beskriver i en krönika på Timbros hemsida hur situationen ser ut i Storbritannien. Labour störtar längre vänsterut i allt högre hastighet och lanserade nyligen ett förslag som låter bekant för den svenska publiken.
Förslaget går ut på att företag med över 250 anställda gradvis ska överföra ägandet upp till 10 procent till de anställda som också ska få del av vinsten. Mikaela Hellman kallar förslaget för ”löntagarfonder light”.
Vänstern firar framgångar också i Frankrike och Sverige. Riskerna med ett socialdemokratiskt parti i kris och en stark vänsterfalang med en marknadsfientlig politik ska inte underskattas, menar Mikaela Hellman och skriver:
”Svenska frihetsvänner kan behöva ta en titt på britterna och påminna sig om att socialismen, trots allt, inte är död.”

Igår 18:35
Birger Schlaug, Isabella Lövin och Gustav Fridolin.  TT
Valet - analyser

Förra språkröret: MP har gett upp sin värdegrund

Det tidigare MP-språkröret Birger Schlaug skriver i en debattartikel i Fokus att dagens spänningar inom Miljöpartiet handlar om regeringsduglighet. Han menar att ”den nu ledande strömningen” har slipat bort politiska ställningstaganden som övriga partier, men kanske främst Socialdemokraterna, ogillar.
”Det gäller sådant som kritik av arbetslinje och globalisering, införande av medborgarlön, motstånd mot militär upprustning och starkt försvar för civilsamhällets roll i samhället”, skriver Schlaug.
Han hävdar också att partiet var ”ohyggligt dåligt förberett” inför valet 2014 eftersom fokuset helt var att få statsrådsposter och skriver att ”den inslagna vägen” lär fortsätta om MP erbjuds en plats i en regering.
Men om partiet däremot hamnar i opposition, resonerar Schlaug, kan de lättare återgå till att vara ett grönt radikalt parti: ”Det lär kräva nya frontpersoner och grön omstart.”

Igår 05:10
Läs mer om Valet - analyser
USA:s utrikesminister James Mattis och Norges utrikesminister Ine Eriksen Søreide. Jim Watson / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Trumps nya tullar

Norge drar USA inför rätta över hämndtullar

USA:s tullar på stål- och aluminium strider mot världshandelsorganisationen WTO:s regler. Det hävdar Norge, som nu drar USA inför rätta, rapporterar flera norska medier.
Det var i mars i år det blev klart att Norge inte skulle slippa undan USA:s så kallade hämndtullar på 25 procent på stål och 10 procent på aluminium. Detta trots att man inte är del av EU, som jämte Kina är den ena av USA:s trätobröder i frågan.
– Vi har i dag bett WTO att upprätta en tvistlösningspanel, säger landets utrikesminister, Høyres Ine Eriksen Søreide.

Igår 16:32
Trumps nya tullar

Svenska stålindustrins passning till Trump

Den svenska stålindustrins branschorganisation Jernkontoret skickar i ett inlägg på Facebook en passning till Donald Trump efter beslutet att svenskt stål som används för rakbladstillverkning undantas från USA:s ståltullar, skriver Resumé.
Det har varit gott om passningar till USA:s president från hela världen och även Sverige. Den här gången är det Jernkontoret med anledning av att den amerikanska jätten Procter & Gamble fått besked att det svenska stål bolaget använder till sina rakhyvlar undantas från USA:s 25-procentiga ståltullar.
På sin Facebook har Jernkontoret publicerat en bild med Donald Trumps ansikte inzoomat med texten: ”Grattis USA! Svenskt rakbladsstål undantas från tullar”. Sedan kan läsaren gilla om man tycker att svenskt stål rakar bäst.

11 okt
NICOLAS ASFOURI / AFP
Trumps nya tullar

Trump och Xi Jinping planerar möte

USA:s president Donald Trump och Kinas ledare Xi Jinping planerar ett toppmöte i samband med G20-mötet i Argentina i slutet av november, uppger källor från båda länderna till The Wall Street Journal.
Mötet har på amerikansk sida drivits på av USA:s finansminister Steven Mnuchin och Vita husets ekonomiska rådgivare Larry Kudlow, som har oroats av skakiga marknadsreaktioner efter handelskonflikten mellan de båda länderna.
Samtidigt bekräftar Vita huset ekonomiska rådgivare Larry Kudlow för reportrar i Washington att ett möte mellan Trump och Xi under G20-mötet i Buenos Aires diskuteras.

11 okt
Läs mer om Trumps nya tullar