Anders Olshov vill slå ihop sydsvenska kommuner. Foto: Hawar Amini
Inrikes

”Det har visat sig vara en svår fråga”

När tankesmedjan Intelligence Watchs rapport ”Ny Sydsvensk kommunindelning” publicerades i januari slog den ned som en bomb i södra Sverige. I den föreslogs exempelvis att Skånes kommuner skulle halveras från 33 till 15 stycken.

Anders Olshov, ekonom samt grundare av och chef för Intelligence Watch, var tillsammans med Christer Persson författare till rapporten. Han berättar för fPlus om bakgrunden till rapporten samt vilka reaktioner den fick i efterhand.

– Vi hade varit i kontakt med lokala företrädare sedan tidigare som hade sagt att det vore bra om vissa kommuner kunde slås ihop. Därför ville vi undersöka om det var fler som tyckte samma sak, berättar Anders Olshov.

– I Danmark hade man redan år 2007 slagit samman kommuner och minskat dem från 271 till 98 stycken.

Rapporten baserades på en enkät som skickades ut till kommunstyrelseordförandena och kommuncheferna för alla kommuner i Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Att rapporten bara täckte fyra regioner och inte alla regioner i Sverige beror på att man ville begränsa sig.

– Med dessa regioner fick vi en bra helhetsbild över landet. Blekinge, Skåne och Halland liknar varandra på många sätt medan Småland är mer som norra delen av Sverige med mycket skog och stora avstånd mellan tätorterna, säger Anders Olshov, som själv bor i Malmö.

Enkätsvaren visade inga stora regionala skillnader. De allra flesta, 65 procent av kommunstyrelsernas ordföranden och 82 procent av kommuncheferna, var positivt inställda till färre och större kommuner. De enda som stack ut lite mer i statistiken var de skånska kommuncheferna. I Blekinge, Halland och Småland ville 68 procent av kommuncheferna ha färre och större kommuner. I Skåne var det hela 95 procent som tyckte det. Bland kommunstyrelseledamöterna låg siffran på 65 procent oavsett region.

Anders Olshov påpekar att den största svarsskillnaden var mellan små och större kommuner. Undersökningen visade att 91 procent av de svarande från stora kommuner – med över 30 000 invånare – och 96 procent av de svarande från mellanstora kommuner – med 15 000 till 30 000 invånare – var positiva till kommunsammanslagningar. Andelen företrädare för kommuner med färre än 15 000 invånare som ville ha kommunsammanslagningar var däremot bara 42 procent. 54 procent var i stället emot.

– Det är inte så konstigt att de mindre kommunerna var mer negativt inställda. Det är de som kommer att försvinna i samband med en sammanslagning, förklarar Anders Olshov.

Fanns det några skillnader i svar mellan partierna?

– Det undersökte vi inte.

Rapporten ”Ny Sydsvensk kommunindelning” fick ett stort medialt genomslag efter publiceringen. Den nämndes i tidningar, tv och radio och lokalpolitiker fick ge sin syn på ämnet. Paradoxen var att medan de allra flesta politiker som svarade på enkäten var positivt inställda till kommunsammanslagningar, var det ändå främst kritiska röster som kom till tals i media.

– När media frågade politikerna om rapporten var de flesta skeptiska. I vår enkät svarade de anonymt. Skillnaden kan delvis bero på valtaktik, att politikerna inte belönas av väljarna om de säger att de vill slå ihop kommunerna och att de är medvetna om att en reform måste komma uppifrån, säger Anders Olshov.

– Kritiken som rapporten fick var främst att kommunerna redan samarbetar och att det räcker.

Bör kommunsammanslagningarna bli en valfråga?

– Nej, det tycker jag inte. Det är klokt av politikerna att vänta med det. Just nu pågår det en kommunutredning som ska presenteras i oktober 2019. Det kan vara bra att inte föregå den.

– Dessutom kräver kommunsammanslagningar en politisk majoritet som har kraften att driva igenom förändringarna. Efter valet i september väntar sannolikt en ganska svag minoritetsregering.

– I Danmark gjorde VK-regeringen (Venstre och Konservative) upp med Dansk Folkeparti, men cirka hälften av lagförslagen stöddes av andra partier.

När tror du att vi får se nya kommunsammanslagningar i Sverige?

– Det är svårt att säga. Det har visat sig vara en svår fråga som har diskuterats under hela 2000-talet.

Från Anders Olshovs sida råder det dock ingen tvekan om att när politikerna väl har bestämt sig för att ta itu med sammanslagningarna kan det gå fort.

– Det svåra är att komma överens. När väl förarbetet är gjort bör den politiska processen, liksom i Danmark, vara skyndsam. Som rapporten visar skulle en reform redan till 2024 vara möjlig.

Om rapporten ”Ny Sydsvensk kommunindelning”

  • Enkäten skickades ut till kommunchefer och kommunstyrelseordföranden i 77 kommuner i södra Sverige.
  • Svarsfrekvensen var 45 procent.
  • 65 procent av kommunstyrelsernas ordföranden och 82 procent av kommuncheferna var positivt inställda till färre och större kommuner.
  • Rapporten föreslog att 77 kommuner skulle minskas till 44: Från 33 till 15 i Skåne, fem till fyra i Blekinge och 33 till 19 i Småland. Halland föreslås förbli sex stycken men Laholm ska slås ihop med skånska Båstad. Nästan alla kommuner skulle få ett slutligt invånarantal mellan 25 000 och 75 000 personer.
  • Valet 2022 föreslås i rapporten att bli det första där invånarna väljer politiker till de nya och större kommunerna.

Toppnyheter

Svenska Hamnarbetarförbundets strejk i hamnen i Malmö i januari. Foto: Johan Nilsson/TT
Hamnkonflikten

MI: Fler konflikter väntas på arbetsmarknaden år 2019

År 2018 präglades av stabilitet på arbetsmarknaden. Det gjorde dock inte inledningen av år 2019 med dess varsel om strejker och lockouter, rapporterar Medlingsinstitutet (MI) i ett pressmeddelande. Informationen kommer ifrån rapporten ”Lönebildningen och avtalsrörelsen 2018".

Enligt MI var konfliktdagarna förra året få – den enda strejken var från piloterna hos Ryanair. 30 kollektivavtal omförhandlades utan stridsåtgärder. Dessutom låg näringslivets lönsamhet nära en genomsnittlig nivå och reallönen och sysselsättningsgraden ökade.

2019 har däremot börjat med en konflikt i hamnarna, vilket riskerar att få stora konsekvenser, säger MI:s generaldirektör Carina Gunnarsson i pressmeddelandet.

– Ser man tillbaka framstår den svenska arbetsmarknaden som en av de fredligaste i världen, men modellen bygger på att båda parter strävar efter att nå lösningar. Dit har vi ännu inte nått i hamnkonflikten, säger hon.

Enligt rapporten ser löneökningarna 2018 ut att landa på 2,6 procent, vilket ger en reallöneökning med 0,5 procent. ”Arbetskostnadernas ökningstakt de senaste åren har varit förenlig med både ökad lönsamhet i näringslivet och en förbättrad arbetsmarknad med sjunkande arbetslöshet för många grupper”, står det även i MI:s rapport.

3 tim
Mattias Dahl, vd Transportföretagen. Sören Andersson
Hamnkonflikten

Sveriges Hamnar accepterar redan avfärdat medlarbud

I dag meddelade Sveriges Hamnar att de accepterar det nya medlarbudet i hamnkonflikten. Men det stod redan i måndags klart att Hamnarbetarförbundet avfärdar budet, skriver Arbetsmarknadsnytt. De anser att det är ”närmast identiskt” med tidigare bud.

– Vi har noga övervägt det andra budet som för oss innebär att vi ingår ett kollektivavtal med Hamnarbetarförbundet, något som vi aldrig tidigare har haft med dem, säger Mattias Dahl, vd för Transportföretagen där Sveriges Hamnar ingår.

I måndags inkom även ytterligare strejkvarsel till Sveriges Hamnar – som nu totalt är uppe i över 100.

– Situationen befinner sig nu i ett allvarligt läge där våra hamnar tappar allt fler kunder och Sverige tappar i förtroende som handelsnation, konstaterar Mattias Dahl till Arbetsmarknadsnytt.

21 min
Adam Ihse/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hamnkonflikten

Hamnkonflikten ökar miljöbelastningen – lastbilar kör halvtomma

Konflikten mellan Hamnarbetarförbundet och Sveriges hamnar får inte bara konsekvenser för näringslivet. Även miljön drabbas när lastbilarna tvingas köra halvtomma på mycket längre sträckor. Det skriver Arbetsmarknadsnytt.

– Vid de här kortare strejkerna så väntar våra kunder helt enkelt med att skicka godset, men vi har ju fortfarande andra transporter längs samma rutter. Våra lastbilar får köra halvtomma. Sedan när strejken är över måste vi köra extra transporter, utan att kunna ta med något tillbaka. Den stora förloraren är miljön, säger åkeriföretagaren Trygve Bengtsson till Arbetsmarknadsnytt.

Han beskriver hur hans kunder tvingas hitta snabba lösningar, som sällan är bra för vare sig miljön eller ekonomin. Många väljer att helt enkelt byta hamn – trots de längre sträckorna som måste köras.

– Om det ständigt är störningar vid vissa hamnar så letar man efter andra hamnar som inte har störningar. Det är ju sunt förnuft, säger Trygve Bengtsson till Arbetsmarknadsnytt.

2 tim
Läs mer om Hamnkonflikten
Marc Dietrich
Vårdguiden-läckan

Regeringen farligt naiva gällande datasäkerhet

Säkerhetsläckan från Vårdguiden 1177 beräknas kunna vara den största dataläckan i svensk historia. Hittills. När de svenska myndigheterna inte kan garantera sekretess är läget farligt. Flera ledarskribenter vill att kravet på ansvarstagande ska bli större.

Lydia Wålsten skriver i Svenska Dagbladet att frågan om IT-säkerhet måste lyftas fram för att öka ansvarstagandet hos svenska myndigheter.

”Transportstyrelsen, Svenska Kraftnät och Vårdguiden. Regeringen behöver visa att man tar frågan om datasäkerhet på allvar. Både det personliga ansvaret hos tjänstemän som individens makt gentemot myndigheter behöver öka,” skriver Wålsten i SvD.

Dagens Nyheters ledarredaktion pekar på att det finns en naivitet hos svenska myndigheter gällande IT-säkerhet. Och att vi måste kunna ställa större krav på att ansvariga får möta konsekvenser efter säkerhetsläckor.

”Vad gäller Facebook kan man alltid sucka och säga att folk vid det här laget borde begripa att de ger sig in i en smutsig lek och får leken tåla. På den svenska sjukvården måste man ställa betydligt större krav. De ansvariga för haveriet måste möta juridiska konsekvenser,” skriver de i Dagens Nyheter.

Igår 21:06
Läs mer om Vårdguiden-läckan
Malkohi-lägret. LUIS TATO / AFP
Valet i Nigeria

Boko Harams offer känner sig bortglömda i valet

Nigerianer som flytt terrogruppen Boko Harams våldsvåg känner sig bortglömda inför valet i landet, skriver AFP. En av dem är Idriss Abdullahi, som fick fly när terrorgruppen utropade hans hemstad till ett ”kalifat” för fem år sedan. Även flyktinglägret Malkohi, där han lever i dag, har utsatts för attacker.

– Till och med djuren har det bättre än jag, säger han till AFP.

Samtidigt säger Abdullahi och de andra flyktingarna nyhetsbyrån talar med att de tänker fortsätta stödja president Muhammadu Buhari i helgens val:

– Under Buhari har vi sett att flera av våra byar inte har återtagits från Boko Haram. Men om vi ger honom en andra chans kan vi kanske få komma hem, säger ungdomsledaren Yunussa Takda.

44 min
Utrustningen testas inför helgens val. YASUYOSHI CHIBA / AFP
Valet i Nigeria

Uppskjutet val – högt pris att betala för nigerianer

Invånare i Nigeria vittnar om hur det uppskjutna valet drabbar dem ekonomiskt, skriver Al Jazeera.

Okiti Erhovwo berättar att han måste boka om sitt bröllop på grund av beslutet. Hans fästmö har tagit det hårt, säger han.

– Ingen blir glad över sådana plötsliga nyheter. Hon blev ledsen, familjen blev ledsen.

Al Jazeera skriver att många nigerianer reste många mil för att rösta i helgen och att en del nu är ”strandade” i väntan på den nya valdagen den 23 februari. Andra är beredda att betala resekostnaderna på nytt för att kunna rösta.

– Valet är väldigt viktigt och folk vill visa att de har tilltro till demokratin genom att delta i besluten inför framtiden, säger affärsmannen Pascal Matuh.

Igår 21:29
Läs mer om Valet i Nigeria
Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Estniska penningtvättshärvan

Analyser: Nu får Bonnesen svårt att behålla vd-jobbet

Oavsett om Birgitte Bonnesen ljög när hon i höstas svor sig fri från penningtvätt eller om hon bara hade noll koll så får hon svårt att sitta kvar som vd för Swedbank, skriver SvD Näringslivs Birgitta Forsberg.

Bonnesens enda chans är att snabbt lägga alla korten på borden, menar Forsberg.

”Sparbanksrörelsen vill knappast förknippas med vare sig dålig kontroll eller lögner. Och allra minst med kriminalitet”, skriver hon.

Frågan om penningtvätt i Baltikum är känslig för den svenska storbanken eftersom Birgitte Bonnesen var chef för bankens baltiska verksamhet mellan 2011 och 2014, skriver Dagens Industris Richard Bråse.

Han konstaterar också att Bonnesen är nere för räkning.

”Utåt sett har det helt klart framstått som att banken är mer mån om att lägga locket på än att lägga korten på bordet”, skriver Bråse.

4 tim
Bill Browder och Swedbanks koncernchef Birgitte Bonnesen.  TT
Estniska penningtvättshärvan

Stulna ryska skattemedel skickades till Swedbank-konton: ”Blodspengar”

Stulna ryska skattepengar har slussats genom konton i Swedbank, rapporterar SVT.

Totalt ska 150 miljoner kronor från den största skattekuppen någonsin i rysk historia ha passerat ett 50-tal Swedbank-konton i Baltikum. I botten ligger skatterevisorn Sergei Magnitskijs död, enligt SVT. Han pekade ut ryska topptjänstemän som delaktiga i ett bedrägeri värt totalt 1,5 miljarder kronor, innan han dog i ett häkte.

Finansmannen Bill Browder tror att de som hanterat de stulna pengarna kommer att få ta konsekvenser.

– Detta är blodspengar, säger Browder, visselblåsaren bakom Danske Bank-härvan, till SVT.

SVT har sökt Swedbanks vd, Birgitte Bonnesen, som har avböjt intervju.

4 tim
Birgitte Bonnesen, koncernchef för Swedbank  TT
Estniska penningtvättshärvan

Misstänkt penningtvätt om 40 miljarder i Swedbank

Swedbank kan ha använts för omfattande penningtvätt under närmare 10 år, rapporterar SVT.

Totalt har minst 40 miljarder kronor slussats mellan misstänkta konton i storbanken och Danske Bank.

Louise Brown, korruptionsexpert och ordförande i Transparency International Sverige, säger att ”det här en massiv skandal”.

– Utifrån Uppdrag gransknings uppgifter har bankens tillåtande av misstänkta transaktioner utgjort en ansenlig del av verksamheten, i paritet med Danske Bank, säger hon.

Idag 06:15
Läs mer om Estniska penningtvättshärvan
Annie Lööf (C), Ulf Kristersson (M), Ebba Busch Thor (KD) och Jan Björklund (L). Arkivbild. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

Analys: KD har gynnats av borgerliga missnöjet

L och C straffas för att partierna släppte fram Stefan Löfven (S) som statsminister. Det säger TV4:s politiska kommentator Ulf Kristofferson med anledning av den senaste opinionssammanställningen som visar att L och C båda är mindre än KD.

Enligt Kristofferson har L och C:s beslut att stödja Löfven inte gått hem hos de borgerliga väljarna, ett missnöje som KD i stället har gynnats av.

– Ebba Busch Thor (KD) har lyckats fånga upp det missnöjet effektivare än både moderatledaren och SD:s Jimmie Åkesson, säger han.

Aftonbladets Lena Mellins analys är snarare att det ökade stödet för KD beror på Busch Thors tydlighet som partiledare. Mellin anser att det även är anledningen till att det gått bra för C, V och SD efter valet – de har alla skarpa partiledare.

”De är tydliga, så tydliga att man kan vara för eller emot dem”, skriver hon.

3 tim
Ebba Busch Thor (KD). Arkivbild. Pontus Lundahl/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

Starkt framåt för KD i väljaropinionen

Kristdemokraterna får 7,9 procent i TV4 Nyheternas senaste opinionssammanställning, jämfört med 5,4 procent i den förra sammanställningen i november. Liberalerna och Miljöpartiet däremot hamnar under riksdagsspärren.

Sammanställningen visar att Socialdemokraterna fortsatt är det största partiet, följt av Sverigedemokraterna och Moderaterna. Vänsterpartiet går om Centerpartiet och är det fjärde största, enligt TV4.

Väljaropinionen är en sammanvägning av alla väljarbarometrar och görs av valforskare vid Göteborgs universitet.

Idag 05:25
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och partiets ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson. Arkivbild. Hanna Franzén/TT / TT NYHETSBYRÅN
Opinionsläget

Mätning: Ökat väljarstöd för M – rekordlågt för L

Moderaterna har ökat sitt väljarstöd med 2,4 procentenheter till 19,5 procent – och har nästan återhämtat sig sedan valet. Det visar Demoskops februarimätning som gjorts på uppdrag av Expressen.

Liberalerna landar på 3,3 procent, vilket är en rekordlåg siffra i Demoskops mätningar och en minskning på 1,2 procentenheter sedan januarimätningen.

Även Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna tappar väljarstöd. Däremot får Centerpartiet bättre stöd än mätningen i januari.

Inga av förändringarna är statistiskt säkerställda.

8 feb
Läs mer om Opinionsläget

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Geoffrey Cox får följa med Theresa May till Bryssel för att lösa upp knutar. TT
Brexit - förhandlingarna

May tar med sig Cox till Bryssel – möte i kväll

Storbritanniens premiärminister Theresa May träffar i kväll EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, för att ”tröska fram” en lösning på stötestenen gränsen till Nordirland, skriver Daily Mirror.

För att blidka parlamentsledamöterna tar hon med sig justitieminister Geoffrey Cox. Justitieministern har varit en ledande intern kritiker mot Mays framförhandlande brexitavtal.

Bloomberg skriver att en kompromiss som backas av Cox har stora chanser att vinna stöd i det brittiska parlamentet.

May har i praktiken till den 27 februari på sig att ro hem ett nytt avtal, som hemmaparlamentet kan acceptera. Därefter hotar oppositionen i parlamentet att rösta för en senarelagd Brexit.

2 tim
Anna Soubry är en av politikerna som lämnar Tories. HENRY NICHOLLS / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Tre Tory-politiker lämnar för ny oberoende grupp

Tre politiker lämnar premiärminister Theresa Mays parti Tories för att ansluta sig till den nya oberoende gruppen i det brittiska parlamentets underhus, rapporterar BBC. Gruppen bildades tidigare i veckan av sju parlamentariker från Labour på grund av missnöjet över hur brexit hanteras.

De som lämnar Tories är välkända brexitmotståndare: Anna Soubry, Sarah Wollaston och Heidi Allen.

”Vi känner att vi inte längre kan stanna kvar i ett regeringsparti vars politik och prioriteringar så djupt är i greppet på (hårdbrexitgruppen) ERG och (nordirländska unionistpartiet) DUP”, skriver de i ett brev till May, enligt The Guardian.

2 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna