Anders Olshov vill slå ihop sydsvenska kommuner. Foto: Hawar Amini
Inrikes

”Det har visat sig vara en svår fråga”

När tankesmedjan Intelligence Watchs rapport ”Ny Sydsvensk kommunindelning” publicerades i januari slog den ned som en bomb i södra Sverige. I den föreslogs exempelvis att Skånes kommuner skulle halveras från 33 till 15 stycken.

Anders Olshov, ekonom samt grundare av och chef för Intelligence Watch, var tillsammans med Christer Persson författare till rapporten. Han berättar för fPlus om bakgrunden till rapporten samt vilka reaktioner den fick i efterhand.

– Vi hade varit i kontakt med lokala företrädare sedan tidigare som hade sagt att det vore bra om vissa kommuner kunde slås ihop. Därför ville vi undersöka om det var fler som tyckte samma sak, berättar Anders Olshov.

– I Danmark hade man redan år 2007 slagit samman kommuner och minskat dem från 271 till 98 stycken.

Rapporten baserades på en enkät som skickades ut till kommunstyrelseordförandena och kommuncheferna för alla kommuner i Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Att rapporten bara täckte fyra regioner och inte alla regioner i Sverige beror på att man ville begränsa sig.

– Med dessa regioner fick vi en bra helhetsbild över landet. Blekinge, Skåne och Halland liknar varandra på många sätt medan Småland är mer som norra delen av Sverige med mycket skog och stora avstånd mellan tätorterna, säger Anders Olshov, som själv bor i Malmö.

Enkätsvaren visade inga stora regionala skillnader. De allra flesta, 65 procent av kommunstyrelsernas ordföranden och 82 procent av kommuncheferna, var positivt inställda till färre och större kommuner. De enda som stack ut lite mer i statistiken var de skånska kommuncheferna. I Blekinge, Halland och Småland ville 68 procent av kommuncheferna ha färre och större kommuner. I Skåne var det hela 95 procent som tyckte det. Bland kommunstyrelseledamöterna låg siffran på 65 procent oavsett region.

Anders Olshov påpekar att den största svarsskillnaden var mellan små och större kommuner. Undersökningen visade att 91 procent av de svarande från stora kommuner – med över 30 000 invånare – och 96 procent av de svarande från mellanstora kommuner – med 15 000 till 30 000 invånare – var positiva till kommunsammanslagningar. Andelen företrädare för kommuner med färre än 15 000 invånare som ville ha kommunsammanslagningar var däremot bara 42 procent. 54 procent var i stället emot.

– Det är inte så konstigt att de mindre kommunerna var mer negativt inställda. Det är de som kommer att försvinna i samband med en sammanslagning, förklarar Anders Olshov.

Fanns det några skillnader i svar mellan partierna?

– Det undersökte vi inte.

Rapporten ”Ny Sydsvensk kommunindelning” fick ett stort medialt genomslag efter publiceringen. Den nämndes i tidningar, tv och radio och lokalpolitiker fick ge sin syn på ämnet. Paradoxen var att medan de allra flesta politiker som svarade på enkäten var positivt inställda till kommunsammanslagningar, var det ändå främst kritiska röster som kom till tals i media.

– När media frågade politikerna om rapporten var de flesta skeptiska. I vår enkät svarade de anonymt. Skillnaden kan delvis bero på valtaktik, att politikerna inte belönas av väljarna om de säger att de vill slå ihop kommunerna och att de är medvetna om att en reform måste komma uppifrån, säger Anders Olshov.

– Kritiken som rapporten fick var främst att kommunerna redan samarbetar och att det räcker.

Bör kommunsammanslagningarna bli en valfråga?

– Nej, det tycker jag inte. Det är klokt av politikerna att vänta med det. Just nu pågår det en kommunutredning som ska presenteras i oktober 2019. Det kan vara bra att inte föregå den.

– Dessutom kräver kommunsammanslagningar en politisk majoritet som har kraften att driva igenom förändringarna. Efter valet i september väntar sannolikt en ganska svag minoritetsregering.

– I Danmark gjorde VK-regeringen (Venstre och Konservative) upp med Dansk Folkeparti, men cirka hälften av lagförslagen stöddes av andra partier.

När tror du att vi får se nya kommunsammanslagningar i Sverige?

– Det är svårt att säga. Det har visat sig vara en svår fråga som har diskuterats under hela 2000-talet.

Från Anders Olshovs sida råder det dock ingen tvekan om att när politikerna väl har bestämt sig för att ta itu med sammanslagningarna kan det gå fort.

– Det svåra är att komma överens. När väl förarbetet är gjort bör den politiska processen, liksom i Danmark, vara skyndsam. Som rapporten visar skulle en reform redan till 2024 vara möjlig.

Om rapporten ”Ny Sydsvensk kommunindelning”

  • Enkäten skickades ut till kommunchefer och kommunstyrelseordföranden i 77 kommuner i södra Sverige.
  • Svarsfrekvensen var 45 procent.
  • 65 procent av kommunstyrelsernas ordföranden och 82 procent av kommuncheferna var positivt inställda till färre och större kommuner.
  • Rapporten föreslog att 77 kommuner skulle minskas till 44: Från 33 till 15 i Skåne, fem till fyra i Blekinge och 33 till 19 i Småland. Halland föreslås förbli sex stycken men Laholm ska slås ihop med skånska Båstad. Nästan alla kommuner skulle få ett slutligt invånarantal mellan 25 000 och 75 000 personer.
  • Valet 2022 föreslås i rapporten att bli det första där invånarna väljer politiker till de nya och större kommunerna.

Toppnyheter

Zelenskij på valvakan. GENYA SAVILOV / AFP
Valet i Ukraina

Zelenskijs parti noterar bästa resultatet sedan 1991

Ukrainas president Volodymyr Zelenskijs parti Folkets tjänare får 43,9 procent av rösterna i parlamentsvalet, visar den första vallokalsundersökningen enligt AFP. Noteringen är den högsta för något parti i ett parlamentsval sedan Sovjetunionen föll 1991.

I ett första tal efter undersökningen säger Zelenskij att partiets huvudprioritet är att avsluta kriget i landet och att bekämpa korruptionen, enligt AFP.

Det proryska partiet För livet hamnar tvåa med 11,5 procent av rösterna.

Folkets tjänare saknar representation i parlamentet sedan tidigare. Men efter att Zelenskij valdes till president tidigare under våren upplöste han parlamentet och tidigarelade parlamentsvalet.

2 tim
Ukrainska medborgare röstar i parlamentsvalet. TT
undefined

”Det politiska landskapet har återigen blivit suspekt”

Söndagens parlamentsval i Ukraina handlar egentligen om en enda sak – huruvida den nyvalde presidenten Volodymyr Zelenskyj kommer få det parlamentariska stöd som krävs för att han ska kunna infria sina vallöften, skriver SVT:s korrespondent Bert Sundström. Det var ju det som gjorde ”att hela 73 procent av väljarna röstade på honom” – nämligen för att i första hand ”utrota korruptionen”, fortsätter han.

Alla Hurska på The Ukrainan Weekly noterar dock att de politiska rörelser som hoppas på en plats i Ukrainas parlament rymmer många välkända ansikten från tidigare regeringar – och att flera av rörelserna sponsras av en handfull av landets mäktigaste oligarker. I Zelenskyjs eget parti ”Folkets tjänare” återfinns flera bundsförvanter till en av dessa oligarker.

”Dagens politiska situation känns alltför lik den under mitten på 00-talet, när Ukraina liknande en ’oligarkernas republik’”, skriver Alla Hurska.

Idag 11:24
Läs mer om Valet i Ukraina

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Cory Booker och Donald Trump. TT
Trumps Amerika

Presidentkandidaten om Trump: ”Värre än en rasist”

USA:s president Donald Trump är ”värre än en rasist”, säger den demokratiska presidentkandidaten Cory Booker i CNN:s tv-program ”State of the union”.

– Han använder rasistiska metaforer och rasistiskt språk för politisk vinning. Han försöker använda detta som ett vapen för att dela vår nation, säger Booker i programmet.

New Jersey-politikern ville inte beskriva nästa års presidentval som en folkomröstning om Trump utan kallade det i stället för ”en folkomröstning om det här landets hjärta och själ”, skriver Axios.

Uttalandena kommer till följd av det ordkrig som pågått sedan Trump uppmanat fyra demokratiska politiker att ”åka hem och hjälpa till att fixa de totalt förstörda och brottsdrabbade ställen därifrån de kom”. Tre av fyra är födda i USA.

5 tim
Donald Trump och Alexandria Ocasio-Cortez. TT
undefined

Ny attack från Trump: Ni kan aldrig förstöra vårt land

USA:s president Donald Trump går återigen till hårt angrepp mot Demokraternas Ilhan Ohmar, Alexandria Ocasio-Cortez, Rashida Tlaib och Ayanna Pressley.

”Jag tror inte att de fyra kongresskvinnorna är kapabla att älska vårt land. De borde be om ursäkt till USA (och Israel) för de hemska (hatiska) sakerna de har sagt”, skriver Trump på Twitter.

Han skriver att kvartetten, som kallas för ”the squad” och tillhör vänsterflanken inom Demokraterna, har förstört sitt parti.

”Men de är svaga och osäkra människor som aldrig kan förstöra vårt underbara land”, skriver han.

Ordkriget tog fart sedan Trump förra veckan uppmanat de demokratiska politikerna att ”åka hem” till länderna som de har påbrå från.

6 tim
Donald Trump. Alex Brandon / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Kritikstorm mot Trump: ”Försöker starta raskrig”

Flera av Donald Trumps tidigare medarbetare och vänner anklagar nu presidenten för att vara rasist efter hans uttalande om att några kvinnliga kongresspolitiker borde åka tillbaka till de länder de kom ifrån. Det skriver New York Times i ett långt reportage där flera personer vittnar om att presidenten gjort en mängd rasistiska uttalanden i olika sammanhang.

– Donald Trump är en avskyvärd, småaktig rasist och han försöker att starta ett raskrig i det här landet, säger Manigault Newman, som tidigare sparkats från Vita huset efter en schism.

Fox News-korrespondenten och Trumps mångårige vän Geraldo Rivera säger att han tidigare alltid har stått upp för Trump men att presidentens ord denna gång inte går att försvara eller misstolka.

Idag 08:46
Läs mer om Trumps Amerika