Anders Olshov vill slå ihop sydsvenska kommuner. Foto: Hawar Amini
Inrikes

”Det har visat sig vara en svår fråga”

När tankesmedjan Intelligence Watchs rapport ”Ny Sydsvensk kommunindelning” publicerades i januari slog den ned som en bomb i södra Sverige. I den föreslogs exempelvis att Skånes kommuner skulle halveras från 33 till 15 stycken.

Anders Olshov, ekonom samt grundare av och chef för Intelligence Watch, var tillsammans med Christer Persson författare till rapporten. Han berättar för fPlus om bakgrunden till rapporten samt vilka reaktioner den fick i efterhand.

– Vi hade varit i kontakt med lokala företrädare sedan tidigare som hade sagt att det vore bra om vissa kommuner kunde slås ihop. Därför ville vi undersöka om det var fler som tyckte samma sak, berättar Anders Olshov.

– I Danmark hade man redan år 2007 slagit samman kommuner och minskat dem från 271 till 98 stycken.

Rapporten baserades på en enkät som skickades ut till kommunstyrelseordförandena och kommuncheferna för alla kommuner i Skåne, Blekinge, Halland och Småland. Att rapporten bara täckte fyra regioner och inte alla regioner i Sverige beror på att man ville begränsa sig.

– Med dessa regioner fick vi en bra helhetsbild över landet. Blekinge, Skåne och Halland liknar varandra på många sätt medan Småland är mer som norra delen av Sverige med mycket skog och stora avstånd mellan tätorterna, säger Anders Olshov, som själv bor i Malmö.

Enkätsvaren visade inga stora regionala skillnader. De allra flesta, 65 procent av kommunstyrelsernas ordföranden och 82 procent av kommuncheferna, var positivt inställda till färre och större kommuner. De enda som stack ut lite mer i statistiken var de skånska kommuncheferna. I Blekinge, Halland och Småland ville 68 procent av kommuncheferna ha färre och större kommuner. I Skåne var det hela 95 procent som tyckte det. Bland kommunstyrelseledamöterna låg siffran på 65 procent oavsett region.

Anders Olshov påpekar att den största svarsskillnaden var mellan små och större kommuner. Undersökningen visade att 91 procent av de svarande från stora kommuner – med över 30 000 invånare – och 96 procent av de svarande från mellanstora kommuner – med 15 000 till 30 000 invånare – var positiva till kommunsammanslagningar. Andelen företrädare för kommuner med färre än 15 000 invånare som ville ha kommunsammanslagningar var däremot bara 42 procent. 54 procent var i stället emot.

– Det är inte så konstigt att de mindre kommunerna var mer negativt inställda. Det är de som kommer att försvinna i samband med en sammanslagning, förklarar Anders Olshov.

Fanns det några skillnader i svar mellan partierna?

– Det undersökte vi inte.

Rapporten ”Ny Sydsvensk kommunindelning” fick ett stort medialt genomslag efter publiceringen. Den nämndes i tidningar, tv och radio och lokalpolitiker fick ge sin syn på ämnet. Paradoxen var att medan de allra flesta politiker som svarade på enkäten var positivt inställda till kommunsammanslagningar, var det ändå främst kritiska röster som kom till tals i media.

– När media frågade politikerna om rapporten var de flesta skeptiska. I vår enkät svarade de anonymt. Skillnaden kan delvis bero på valtaktik, att politikerna inte belönas av väljarna om de säger att de vill slå ihop kommunerna och att de är medvetna om att en reform måste komma uppifrån, säger Anders Olshov.

– Kritiken som rapporten fick var främst att kommunerna redan samarbetar och att det räcker.

Bör kommunsammanslagningarna bli en valfråga?

– Nej, det tycker jag inte. Det är klokt av politikerna att vänta med det. Just nu pågår det en kommunutredning som ska presenteras i oktober 2019. Det kan vara bra att inte föregå den.

– Dessutom kräver kommunsammanslagningar en politisk majoritet som har kraften att driva igenom förändringarna. Efter valet i september väntar sannolikt en ganska svag minoritetsregering.

– I Danmark gjorde VK-regeringen (Venstre och Konservative) upp med Dansk Folkeparti, men cirka hälften av lagförslagen stöddes av andra partier.

När tror du att vi får se nya kommunsammanslagningar i Sverige?

– Det är svårt att säga. Det har visat sig vara en svår fråga som har diskuterats under hela 2000-talet.

Från Anders Olshovs sida råder det dock ingen tvekan om att när politikerna väl har bestämt sig för att ta itu med sammanslagningarna kan det gå fort.

– Det svåra är att komma överens. När väl förarbetet är gjort bör den politiska processen, liksom i Danmark, vara skyndsam. Som rapporten visar skulle en reform redan till 2024 vara möjlig.

Om rapporten ”Ny Sydsvensk kommunindelning”

  • Enkäten skickades ut till kommunchefer och kommunstyrelseordföranden i 77 kommuner i södra Sverige.
  • Svarsfrekvensen var 45 procent.
  • 65 procent av kommunstyrelsernas ordföranden och 82 procent av kommuncheferna var positivt inställda till färre och större kommuner.
  • Rapporten föreslog att 77 kommuner skulle minskas till 44: Från 33 till 15 i Skåne, fem till fyra i Blekinge och 33 till 19 i Småland. Halland föreslås förbli sex stycken men Laholm ska slås ihop med skånska Båstad. Nästan alla kommuner skulle få ett slutligt invånarantal mellan 25 000 och 75 000 personer.
  • Valet 2022 föreslås i rapporten att bli det första där invånarna väljer politiker till de nya och större kommunerna.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer