EU-valet 2019

”Det behövs en entreprenör i Bryssel”

Efter en utdragen regeringsbildning är det snart dags för partierna att växla upp och göra sig redo för EU-valet i maj. fPlus har pratat med Moderaternas kandidat Jörgen Warborn, som ser konkurrens som en ödesfråga och tror att Bryssel är i behov av en entreprenör.

Varför kandiderar du till EU-parlamentet?

– Jag gör det under rubriken ”det behövs en entreprenör i Bryssel”. Idag är jag riksdagsledamot och  tidigare kommunstyrelseordförande i Varberg. Innan dess var jag företagare. Under hela min politiska tid har jag jobbat med frågor som rör företagsklimat. Jag vill sätta extra fokus på de frågorna nu i ett europaperspektiv. Med rätta är annars fokuset i EU-debatten på migration, klimat, och säkerhetsfrågor. Men jag tycker också att konkurrensfrågor för Europa är en ödesfråga.

Hur ser det europeiska företagsklimatet ut idag?

– I relation till andra storheter som Kina och USA, som växer, så minskar vårt inflytande. Brasilien har en gång varit en stark kraft och kan bli igen, för att inte glömma Indien. Det är många som utmanar och vinner marknadsandelar från Europa. Vi bygger vårt välstånd genom att se till att ha ett konkurrenskraftigt näringsliv.

Hur kan EU bli mer konkurrenskraftigt?

– Det finns tre viktiga områden: frihandel, den inre marknaden och regelförenklingar för företag.

– Just nu ser vi hur ett tullkrig utspelar sig mellan USA och Kina. Det är en maktkamp där Kina under lång tid spelat med oschysta metoder på världsmarknaden, de jobbar med statsstöd till sina bolag som sedan konkurrerar på en världsmarknad. Enkelt uttryckt så stjäl de vår ”know-how” och teknologi. På så sätt skaffar de sig nya marknadsfördelar. Det här har Trump sett, och han har rätt i sin analys – men han har dessvärre fel medicin att behandla det hela med. Tullar slår nämligen mot andra också. Handeln i världen behöver i framtiden vara så enkel som möjligt och därför behöver vi från europeiskt håll både bekämpa tullsituationen och stärka WTO.

– Den inre marknaden har också tyvärr stagnerat, varor och tjänster växer väldigt lite. Länder inom EU har också blivit mer protektionistiska. När finanskrisen kom så började man bygga upp egna handelshinder mellan länderna inom unionen och den protektionismen måste bekämpas. Tjänsterna flödar idag inte tillräckligt fritt. Det beror delvis på att vi har en massa skyddade yrken och problemet med att data inte får flyta fritt mellan länderna.

– Av 5000 yrken totalt så är 800 skyddade tjänsteyrken. Det är rimligt att ha den kontrollen över ett yrke som läkare, det säger sig självt, men vi har även en mängd andra skyddade yrken. Frisör är till exempel i vissa länder, liksom bartender, ett skyddat yrke. Det här måste man rensa i för att underlätta flödet och göra det möjligt för människor att kunna jobba var de vill.

– Det tredje stora problemet i Sverige som jag ser det är att regelbördan, som vi under Alliansens mandatperiod lyckades få ned, nu ökar igen. Om vi har en ökad regelbörda så minskar svensk konkurrenskraft när vi konkurrerar med till exempel Danmark eller Tyskland. På EU-nivå blir det svårt att konkurrera med till exempel USA, och Brasilien.

– Vi behöver också ha en EU-politik som synar och utvärderar tidigare direktiv och förordningar bättre. Vad ledde politiken till och vilka effekter fick det? Den frågan kan man ställa om exempelvis GDPR. Lagstiftningen slog direkt mot småföretagen men uppnådde inte något större syfte för mig som medborgare. De stora dataplattsformsföretagen som verkligen samlar data, på vilket sätt kan jag vara säker på att de hanterar min data korrekt, och hur har GDPR förändrat något här av värde?

Vilka frågor är viktigast för Sverige att fokusera på i EU framåt?

– De stående huvudfrågorna i EU-arbetet är migration, klimat och så vidare, och dessa är förstås viktiga. Men det finns en halv miljon företagare i Sverige och mitt fokus är att jobba med politik som påverkar dem. Jag har min passion och drivkraft i detta och det är här krutet kommer att läggas för egen del i EU.

Centrum för Europaforskning publicerade i somras en studie om bristfällig information från de politiska partierna om hur man ställer sig i olika EU-förslag. Har EU-frågorna hamnat i skymundan?

– I grunden har de ibland gjort det. Men att mäta politiskt engagemang och aktivitet genom vad som står på partiers hemsidor är inte tillräckligt. Man kan titta direkt i EU-nämndens arkiv var partierna står. Där är stenograferat ord för ord.

– Jag ser inte heller EU-politik som någonting separat. Vi har en riksdag och ett Europaparlament. Mina ståndpunkter i företagsklimat gäller ju för EU-politiken också.  EU är en integrerad del av vår vardag och ska vara det.

Ni är nu flera nya namn som kandiderar för Moderaterna i EU-valet – representerar ni en ny inriktning?

– Det tror jag inte. Min uppfattning är inte att kandidatbytena handlar om en ny politisk inriktning utan snarare var det så att nomineringskommitténs ordförande resonerade utifrån att man ville göra en nystart. Moderaterna har haft ganska dåliga valresultat på senare tid i förhållande till tidigare val. Sedan har också två av de tre tidigare parlamentarikerna avböjt omval.

– Några av de spekulationerna som följde på beskedet om nya kandidaturer handlade om att vi som föreslogs skulle vara mer EU-skeptiska. Det vill jag gärna dementera. Jag är väldigt entusiastisk runt EU-projektet och tycker att det är helt centralt för Sverige. Det finns alltid saker som man inte uppskattar även med EU, men i grunden är jag i stark kontrast till de partier som vill gå ur eller fjärma sig från EU. Sverige ska vara en stark och drivande kraft i EU-arbetet framöver.

Toppnyheter

Brexitmotståndare i London jublar. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Hundratusentals jublade i London när beskedet kom

Ett vilt jubel utbröt bland demonstranter i London när Boris Johnson fick ännu en smocka i parlamentet under lördagen.

Uppemot en miljon människor har samlats på gatorna för att demonstrera för en ny folkomröstning om brexit, och beskedet om att Johnson måste be EU om mer tid väckte optimism.

– Det är en miniseger för oss som vill vara kvar i EU, säger demonstranten John Warman till Reuters.

4 tim
Talmannen John Bercow i parlamentet i dag. JESSICA TAYLOR / UK PARLIAMENT
undefined

Bakslag för Boris Johnson – tvingas att be EU om en brexitförlängning

Det brittiska parlamentet har röstat ja till ett tilläggsförslag som innebär att brexitprocessen försenas. Förslaget lades fram av den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin och godkändes med siffrorna 322–306.

Detta innebär ett stort bakslag för premiärminister Boris Johnson som nu måste be EU att flytta fram brexitdatumet, som i nuläget är 31 oktober. Men Johnsons svar efter omröstningen var tydligt: Han kommer inte att be EU om mer tid.

Godkännandet av tillägget innebär också att det inte blir någon skarp omröstning om Johnsons brexitavtal under lördagskvällen. Enligt Johnson planerar man att hålla den omröstningen under nästa vecka i stället.

6 tim
ARIS OIKONOMOU / AFP
undefined

EU ber Johnson förklara sig ”så snart som möjligt”

EU-kommissionen ber Storbritannien klargöra vad som händer efter godkännandet av Oliver Letwins tilläggsförslag.

I praktiken innebär godkännandet av tilläggsförslaget att det inte blir någon skarp omröstning om brexitavtalet i parlamentet i kväll, och att Boris Johnson måste be EU om mer tid för Storbritanniens utträde. Något han i parlamentet sa att han inte tänker göra.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers talesperson Mina Andreeva skriver på Twitter att man har noterat dagens utveckling.

”Det är upp till den brittiska regeringen att informera oss så snart som möjligt om vad nästa steg blir”, tillägger hon.

5 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer