USA i fokus med Jakob Stenberg

Demokratins kräftgång startade långt före Trump

Statskupper är så 1900-tal. Efter murens fall och Sovjetunionens kollaps ökade antalet demokratier i världen kraftigt, men på senare tid har utvecklingen stannat av betänkligt. Slutet på historien var bara början på något annat. Glöm däremot stridsvagnar som rullar in eller ledare som skjuter sig själva i huvudet, 2000-talets demokratiförfall sker inom själva systemet. Studera utvecklingen i Hugo Chavez Venezuela istället för Augusto Pinochets Chile.

Så lyder tesen i en av årets mest omtalade böcker – How Democracies Die av Harvardstatsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. Hösten har varit en påminnelse om hur auktoritära krafter agerar, från avrättningen av den saudiske journalisten till Kinas tillfångatagande av en Interpol-chef.
Författarna tvingas göra något de aldrig trodde skulle ske: inkludera USA över länder där demokratin är hotad.


Min ryggradsreflex när någon kritiserar den amerikanska demokratin är att försvara USA. Landet var en demokrati när de flesta styrdes av despoter och ofta är ansvarsutkrävningen bättre där än här. Om man väl ska tala om de problem som finns tenderar diskussionerna domineras av svepande omdömen om amerikaners intelligens, snarare än de verkliga utmaningar som finns.

Normerna har redan brutits

Levitsky och Ziblatts bok ger emellertid även den eviga optimisten en tankeställare. Att USA lyckats undvika auktoritära ledare genom historien beror dels på partiernas sätt att nominera kandidater, dels på osynliga normer. Den typ av normer som inte står att finna i någon lagbok eller konstitution, utan genom tysta överenskommelser. Enligt forskarna inleddes uppluckringen under 1970-talet och exploderade under Newt Gingrichs republikanska revolution för ett drygt kvartssekel sedan. Två exempel på normer som brutits: 2016 blockerade kongressens republikaner president Obamas kandidat till Högsta Domstolen, men Obama bröt i sin tur mot normer genom att använda sitt presidentveto betydligt oftare än sina företrädare. Även normer om hur sittande och tidigare presidenter agerar gentemot varandra har satts ur spel, från båda partierna.
Tänk, du har läst en text om amerikansk politik och Donald Trump har inte ens nämnts! Det ska vi ändra på nu, för visst vore det märkligt att skriva om auktoritära och populistiska krafter i USA utan att prata om den främsta företrädaren för dessa?

Normbrytaren Trump är den person som bör tillskrivas störst skuld

Inget parti och ingen enskild politiker kan beskyllas för att sätta den amerikanska demokratin ur spel, men normbrytaren Trump är den person som bör tillskrivas störst skuld om vi trots allt ska fokusera på en person. Till skillnad från Henry Ford, Charles Lindbergh eller George Wallace, lyckades Trump bli president och inte nog med det – han fick partiet att foga sig efter honom.

Statsvetarna presenterar ett lackmustest för varningssignaler på att en ledare är auktoritär: dåligt försvar för demokratin, förnekelse av motståndarens legitimitet, tolerans eller uppmuntran av våld, och uppvisat hat mot medborgerliga friheter. Trump kryssade i alla fyra boxar redan under sin presidentvalskampanj och under årets mellanårsval fortsatte utvecklingen i form av substanslösa utspel om valfusk och påståenden om att motståndare var illegitima. Den som jublar över Demokraternas framsteg i representanthuset kan få sätta jublet i halsen – presidenten har nu fått en tydlig mot-ståndare som kan beskyllas för allt som inte går Trumps väg fram till nästa val.

En skarp kontrast till dagens Washington

Det har inte alltid varit så här. 1980 sköljde en konservativ våg genom USA och Ronald Reagan blev president. Talmannen i representanthuset, demokraten Tip O’Neill, ärade normerna genom att försöka forma presidentens agenda, istället för att blockera den. Reagan å sin sida respekterade talmannen och det osannolika samarbetet utgör en skarp kontrast till dagens Washington. Båda parter insåg att om den ena sätter normer ur spel, kan den andre också göra det.

I en kontext där inte ens republikanska företrädare visat något nämnvärt motstånd mot Trumps övertagande av partiet, är det lätt att bli uppgiven. En gång i tiden delade topprepublikanen Paul Ryan ut den libertarianska ikonen Ayn Rands skrifter till sina medarbetare, nu är han knäpptyst när presidenten hyllar tullar och protektionism. I en polariserad tid står mer på spel både för det parti som har makten och för oppositionspartiet.

Låt oss istället försöka vara konstruktiva, hur kan demokratin vändas på rätt köl igen? Robusta institutioner som domstolarna och medierna sköter i stort sina uppgifter, konstaterar författarna men presenterar i övrigt luddiga lösningar om att mittenkrafter behöver närma sig varandra och att fler måste gå och rösta, något som förvisso är viktigt efter ett val där 49 procents valdeltagande betraktas som en framgång. Låt mig få lyfta fram några aspekter som de förbiser. Demografin talar sitt tydliga språk och det talar emot Trump och hans väljarbas på längre sikt. USA förändras och inte minst gruppen hispanics kommer att växa under kommande decennier, oavsett hur höga murar som byggs eller hur många militärer som ska skickas för att stoppa ”karavaner”.

Det är även lätt att glömma bort att det faktiskt finns vuxna i rummet, även i det ovala. ”Våra motståndare är inte onda, de är bara våra motståndare”, sade FN-sändebudet Nikki Haley i höstas. Uttalandet skedde förvisso i samband med hennes avgång, men många spår att just hon är en framtida presidentkandidat. Fler exempel på resonerande personer finns i Trumps närhet.

Mer folkbildning och insatser för att minska polariseringen lär också vara avgörande. Amerikanerna är inte så delade som politikerna vill göra gällande, som en ung senator från Illinois en gång slog fast.

Populisternas åsikt är däremot den motsatta. Så länge som deras retorik tillåts få brett genomslag riskerar dystopiska – och ofta felaktiga - påståenden att bli självuppfyllande profetior.

Kanske vinner man numera val med alternativ fakta. I så fall är Trump bara den första auktoritära presidenten av många.

Toppnyheter

En kurdiska kvinna under en demonstration i tyska Köln.  David Young / TT NYHETSBYRÅN
Kriget i Syrien

Analyser: Drömmen om ett fritt Kurdistan är begravd

Det var Donald Trump som gav Turkiet grönt ljus att inleda offensiven i norra Syrien – därför är det ”lätt absurt” att han genom sanktioner straffar Turkiet för den. Det skriver DN:s Michael Winiarski i en analys.

Han skriver vidare att det är den hårda kritiken på hemmaplan som nu tvingat Trump att i efterhand ”visa sig tuff” mot Erdogan. Men Trumps beslut har redan fått till effekt att Ryssland och Syrien nu kontrollerar det tidigare kurdledda området.

”Drömmen om en kurdisk autonomi i norra Syrien, för att inte tala om ett fritt Kurdistan, är begravd för lång tid framåt”, konstaterar han.

Sky News Dominic Waghorn skriver att det han kallar ”sveket mot kurderna” kommer att svärta ner västvärldens trovärdighet i åratal. Kurderna var infanteriet på marken i kampen mot IS, skriver Waghorn:

”Och med ett telefonsamtal gav deras närmsta allierade den värsta fienden grönt ljus att invadera och krossa dem.”

8 min
Turkiska armén i Syrien. Emrah Gurel / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sverige stoppar export av krigsmateriel till Turkiet

Alla gällande utförseltillstånd för krigsmateriel till Turkiet stoppas. Det har Inspektionen för strategiska produkter, ISP, beslutat, rapporterar TT.

– Det är två gällande tillstånd som återkallas, säger Carl Johan Wieslander, tillförordnad generaldirektör på ISP.

Beslutet har tagits med anledning av händelseutvecklingen i norra Syrien.

– Det är en samlad bedömning av de omständigheter som föreligger, med uttalanden från regeringen, och riksdagen som ställer sig bakom att Sverige ska verka för ett vapenembargo inom ramen för EU, säger Wieslander till TT.

Sverige har enligt honom ingen omfattande export av krigsmateriel till Turkiet, och inga nya affärer har godkänts till landet sedan april 2017.

4 tim
SDF-soldater, som tidigare backades upp av USA. Maya Alleruzzo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ilska inom USA:s försvar: ”SDF gjorde allt vi bad om”

Känslan av frustration och ilska är stor inom den amerikanska militären till följd av president Trumps beslut att lämna Syrien och överge sina kurdiska allierade, rapporterar CNN.

Källor uppger för kanalen att flera högt uppsatta militärer är rasande över hur kurderna har behandlats.

– Kurdiskledda SDF slåss nu mot en styrka som vill förinta dess folk för att vi gav grönt ljus för operationen, säger en källa.

Andra frågar sig vilka följder beslutet kommer att få för USA:s framtida möjligheter att bygga allianser.

– De gjorde allt vi bad dem om, detta är verkligen inte bra, säger en källa.

4 tim
Läs mer om Kriget i Syrien
Illustrationsbild. TT
De krisande kommunerna

Flera kommuner tvingas till nedskärning nästa år

Fyra av fem kommuner uppger att de kommer tvingas göra nedskärningar på den kommunala verksamheten nästa år. Det visar en enkät som DN har gjort. Neddragningarna rör skola, äldreomsorg och socialtjänsten.

Orsaken är ofta det demografiska trycket men även minskat statsbidrag.

I enkäten svarar även var tionde kommun att man planerar att höja skatten nästa år då den ekonomiska situationen blivit mer ansträngd. Pengarna räcker inte längre till för den ordinarie verksamheten, skriver tidningen.

Totalt 197 av Sveriges 290 kommuner har svarat på enkäten.

27 min
Annie Lööf (C) och Jonas Sjöstedt (V) TT
undefined

Lööf: Fel av Vänstern att skylla kommunkris på C

Vänsterpartiets politik gör det dyrare att anställa, spara och investera i kommunerna. Det skriver Centerpartiets ledare Annie Lööf i en replik till Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt på Expressens debattsida.

”Vi har länge drivit på för generella stöd för att stärka den kommunala ekonomin, inte minst i små kommuner. Nu blir det verklighet tillsammans med en ny kostnadsutjämning” skriver C-ledaren och kritiserar samtidigt Vänsterpartiet för att inte ha gjort något för att underlätta för kommunerna när partiet hade inflytande över budgeten.

Sjöstedt riktade för ett par dagar sedan kritik mot regeringens prioriteringar i höstbudget och skrev att Sveriges kommuner går på knäna samtidigt som regeringen tar bort värnskatten.

Idag 11:28
Läs mer om De krisande kommunerna
Anti-brexit-supportrar utanför parlamentet i London. Matt Dunham / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Uppgifter: Brexit-utkast kan vara klart vid midnatt

EU och Storbritannien kämpar för att komma överens om hur ett brexitavtal ska se ut före midnatt på tisdagen, rapporterar Bloomberg. Enligt unionens chefsförhandlare Michel Barnier är det nödvändigt för att de 27 medlemsländerna ska kunna ta ställning till förslaget innan EU-toppmötet inleds i Bryssel på torsdagen.

– Även om det kommer att bli svårt att nå ett avtal – vilket ärligt talat blir svårare och svårare – är det fortfarande möjligt den här veckan, sa Barnier till reportrar på tisdagen enligt Bloomberg.

Storbritanniens premiärminister måste å sin sida kunna presentera ett förslag för det brittiska parlamentet på lördag för att undvika kravet på att be EU om uppskov med utträdet en tredje gång.

5 tim
EU:s chefsförhandlare Michel Barnier.  Virginia Mayo / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källor: Barnier ger tummen ner för nya brexitförslag

De nya brexitförslag som Storbritannien har lagt fram för EU-ledarna är inte tillräckligt bra i sin nuvarande utformning. Det är unionens chefsförhandlare Michel Barniers inställning, uppger tre diplomatkällor för Reuters.

Enligt källorna ska Barnier även ha krävt att förslag ska finnas i slutet av dagen, om något avtal ska hinna godkännas av EU-ledarna under toppmötet på torsdag och fredag.

I annat fall kommer Barnier att rekommendera fortsatta diskussioner med Storbritannien efter toppmötet, enligt källorna.

Idag 12:19
Hans Dahlgren (S). Arkivbild. Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Dahlgren: Tror ett avtal kan nås det närmaste dygnet

Svenska EU-ministern Hans Dahlgren (S) är försiktigt optimistisk efter att EU:s förhandlare Michel Barnier i dag gått igenom förhandlingsläget med Storbritannien inför brexit på ett ministermöte, rapporterar Ekot.

Dahlgren anser att det blivit ett annat klimat efter mötet mellan den brittiske premiärministern Boris Johnsson och hans irländske kollega.

– Nu är det så pass i alla fall att det inte är alls uteslutet att det kan bli en överenskommelse. Kanske till och med det närmaste dygnet, säger han.

Kravet från Barnier är att britterna tar fram nya förslag i form av lagtexter senast i dag för att det ska bli möjligt att nå en uppgörelse innan toppmötet som hålls i Bryssel torsdag och fredag, skriver Ekot.

6 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Sjukvårdsmaterial. Arkivbilder. TT
Krisen i sjukvården

Sjukhusen får vänta – ingen leverans på onsdag

Apotekstjänst AB kommer inte att kunna leverera sjukvårdsmaterial till regionerna på onsdag, rapporterar SVT Nyheter Örebro.

I går sa företagets vd Tomas Hilmo att man beräknade att leveransen kunde komma igång igen på onsdag.

– Tyvärr är det inte så, jag kan inte säga exakt varför, det har uppstått komplikation och vi måste prioritera de akuta beställningarna, säger Eric Aronson, talesperson på Apotekstjänst, till SVT.

Apotekstjänst, som nyligen tog över som distributör i flera regioner, menar att leveransen dröjer på grund av logistikproblem, där regionerna krävt stora beställningar då det redan var tomt på hyllorna när de tog över.

Det är oklart när den ordinarie leveransen kan komma igång.

4 tim
Akademiska Sjukhuset. Arkivbild. Fredrik Persson /TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Region Uppsala ska utreda om priset gått före kvalitet

Region Uppsala ska utreda om priset kan ha gått före kvalitet när upphandlingen av leverantör av sjukvårdsartiklar gjordes, rapporterar P4 Uppland. Apotekstjänst AB, som vann upphandlingen, har ett lägre pris än den förra leverantören.

– Jag hoppas verkligen inte att det är det som hänt och jag tror inte det, men det är en sak som måste utredas, säger Erik Weiman (M), ordförande i regionstyrelsen, till radion.

Apotekstjänst AB har inte lyckats leverera material sedan företaget tog över som distributör i oktober. Fyra andra regioner har också drabbats.

4 tim
Läs mer om Krisen i sjukvården

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer