USA i fokus med Jakob Stenberg

Demokratins kräftgång startade långt före Trump

Statskupper är så 1900-tal. Efter murens fall och Sovjetunionens kollaps ökade antalet demokratier i världen kraftigt, men på senare tid har utvecklingen stannat av betänkligt. Slutet på historien var bara början på något annat. Glöm däremot stridsvagnar som rullar in eller ledare som skjuter sig själva i huvudet, 2000-talets demokratiförfall sker inom själva systemet. Studera utvecklingen i Hugo Chavez Venezuela istället för Augusto Pinochets Chile.

Så lyder tesen i en av årets mest omtalade böcker – How Democracies Die av Harvardstatsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. Hösten har varit en påminnelse om hur auktoritära krafter agerar, från avrättningen av den saudiske journalisten till Kinas tillfångatagande av en Interpol-chef.
Författarna tvingas göra något de aldrig trodde skulle ske: inkludera USA över länder där demokratin är hotad.


Min ryggradsreflex när någon kritiserar den amerikanska demokratin är att försvara USA. Landet var en demokrati när de flesta styrdes av despoter och ofta är ansvarsutkrävningen bättre där än här. Om man väl ska tala om de problem som finns tenderar diskussionerna domineras av svepande omdömen om amerikaners intelligens, snarare än de verkliga utmaningar som finns.

Normerna har redan brutits

Levitsky och Ziblatts bok ger emellertid även den eviga optimisten en tankeställare. Att USA lyckats undvika auktoritära ledare genom historien beror dels på partiernas sätt att nominera kandidater, dels på osynliga normer. Den typ av normer som inte står att finna i någon lagbok eller konstitution, utan genom tysta överenskommelser. Enligt forskarna inleddes uppluckringen under 1970-talet och exploderade under Newt Gingrichs republikanska revolution för ett drygt kvartssekel sedan. Två exempel på normer som brutits: 2016 blockerade kongressens republikaner president Obamas kandidat till Högsta Domstolen, men Obama bröt i sin tur mot normer genom att använda sitt presidentveto betydligt oftare än sina företrädare. Även normer om hur sittande och tidigare presidenter agerar gentemot varandra har satts ur spel, från båda partierna.

Tänk, du har läst en text om amerikansk politik och Donald Trump har inte ens nämnts! Det ska vi ändra på nu, för visst vore det märkligt att skriva om auktoritära och populistiska krafter i USA utan att prata om den främsta företrädaren för dessa?

Normbrytaren Trump är den person som bör tillskrivas störst skuld

Inget parti och ingen enskild politiker kan beskyllas för att sätta den amerikanska demokratin ur spel, men normbrytaren Trump är den person som bör tillskrivas störst skuld om vi trots allt ska fokusera på en person. Till skillnad från Henry Ford, Charles Lindbergh eller George Wallace, lyckades Trump bli president och inte nog med det – han fick partiet att foga sig efter honom.

Statsvetarna presenterar ett lackmustest för varningssignaler på att en ledare är auktoritär: dåligt försvar för demokratin, förnekelse av motståndarens legitimitet, tolerans eller uppmuntran av våld, och uppvisat hat mot medborgerliga friheter. Trump kryssade i alla fyra boxar redan under sin presidentvalskampanj och under årets mellanårsval fortsatte utvecklingen i form av substanslösa utspel om valfusk och påståenden om att motståndare var illegitima. Den som jublar över Demokraternas framsteg i representanthuset kan få sätta jublet i halsen – presidenten har nu fått en tydlig mot-ståndare som kan beskyllas för allt som inte går Trumps väg fram till nästa val.

En skarp kontrast till dagens Washington

Det har inte alltid varit så här. 1980 sköljde en konservativ våg genom USA och Ronald Reagan blev president. Talmannen i representanthuset, demokraten Tip O’Neill, ärade normerna genom att försöka forma presidentens agenda, istället för att blockera den. Reagan å sin sida respekterade talmannen och det osannolika samarbetet utgör en skarp kontrast till dagens Washington. Båda parter insåg att om den ena sätter normer ur spel, kan den andre också göra det.

I en kontext där inte ens republikanska företrädare visat något nämnvärt motstånd mot Trumps övertagande av partiet, är det lätt att bli uppgiven. En gång i tiden delade topprepublikanen Paul Ryan ut den libertarianska ikonen Ayn Rands skrifter till sina medarbetare, nu är han knäpptyst när presidenten hyllar tullar och protektionism. I en polariserad tid står mer på spel både för det parti som har makten och för oppositionspartiet.

Låt oss istället försöka vara konstruktiva, hur kan demokratin vändas på rätt köl igen? Robusta institutioner som domstolarna och medierna sköter i stort sina uppgifter, konstaterar författarna men presenterar i övrigt luddiga lösningar om att mittenkrafter behöver närma sig varandra och att fler måste gå och rösta, något som förvisso är viktigt efter ett val där 49 procents valdeltagande betraktas som en framgång. Låt mig få lyfta fram några aspekter som de förbiser. Demografin talar sitt tydliga språk och det talar emot Trump och hans väljarbas på längre sikt. USA förändras och inte minst gruppen hispanics kommer att växa under kommande decennier, oavsett hur höga murar som byggs eller hur många militärer som ska skickas för att stoppa ”karavaner”.

Det är även lätt att glömma bort att det faktiskt finns vuxna i rummet, även i det ovala. ”Våra motståndare är inte onda, de är bara våra motståndare”, sade FN-sändebudet Nikki Haley i höstas. Uttalandet skedde förvisso i samband med hennes avgång, men många spår att just hon är en framtida presidentkandidat. Fler exempel på resonerande personer finns i Trumps närhet.

Mer folkbildning och insatser för att minska polariseringen lär också vara avgörande. Amerikanerna är inte så delade som politikerna vill göra gällande, som en ung senator från Illinois en gång slog fast.

Populisternas åsikt är däremot den motsatta. Så länge som deras retorik tillåts få brett genomslag riskerar dystopiska – och ofta felaktiga - påståenden att bli självuppfyllande profetior.

Kanske vinner man numera val med alternativ fakta. I så fall är Trump bara den första auktoritära presidenten av många.

Toppnyheter

Bild från debatten. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
EU-valet 2019

Toppkandidaterna rök ihop om klimatet och miljön: ”Det är faktiskt bråttom”

I slutet av Aftonbladets debatt diskuterade partiernas toppkandidater klimat och miljö. Väljarna fick själva rangordna vilka frågor som skulle debatteras under kvällen och klimatet hamnade då i topp.

– Det är glädjande att den här frågan står överst på agendan, sa Alice Bah Kuhnke (MP).

Moderaternas Tomas Tobé menade att de flesta partier för en bra klimatpolitik, men att en viktig del saknas hos S, MP och C – nämligen en satsning på kärnkraft.

– Ni börjar bli dinosaurier i de här frågorna, sa Tobé.

Han fick mothugg av Bah Kuhnke som menade att det är en nationell angelägenhet. Socialdemokraternas Heléne Fritzon sa att vissa partier lyfter kärnkraften inför EU-valet för att de saknar andra lösningar.

– Det är faktiskt bråttom nu, sa hon.

SD:s Peter Lundgren vill också ha mer kärnkraft, men höll med om att det inte är en EU-fråga. Han vill i stället rikta blickarna mot Kina, som släpper ut mer än EU-länderna.

Fredrick Federley (C) menade att klimatfrågan knappast kommer att lösas under kvällen och ville därför sänka debattens heta tonläge. Han sa att han vill låta kärnkraftverken ”puttra” men inte bygga ut den.

Igår 19:18
Tomas Tobé och Karin Karlsbro. TT
EU-valet 2019

Tobé röt ifrån när L sa ja till euron: ”Ni har tappat det”

Liberalerna vill som enda parti införa euron i Sverige. Partiets förstanamn Karin Karlsbro var den enda som räckte upp handen när toppkandidaterna fick frågan under Aftonbladets EU-valsdebatt.

– Vi menar att det vore tryggare för svenska företag och svenska konsumenter. Det skulle skapa mer långsiktig säkerhet för vårt land, sa Karlsbro.

Det fick Moderaternas Tomas Tobé att höja på ögonbrynen.

– Jag har stor respekt för Liberalernas engagemang för Europafrågan, men under den här valrörelsen har ni helt tappat det. Det finns inga gränser, sa han.

Igår 19:51
Arkivbild på Lars Adaktusson och V-politiken Malin Björk under kvällens debatt. TT
EU-valet 2019

Malin Björk: ”Jag har fajtats med Lars Adaktusson och hans kumpaner i fem år”

Just nu drabbar partiernas toppkandidater samman i Aftonbladets EU-valsdebatt. KD-toppen Lars Adaktussons inställning till abort hamnade i fokus i början av debatten.

Tidigare i veckan avslöjade DN att Adaktusson vid 22 tillfällen röstat nej i parlamentet i abortfrågor. KD-toppen Sara Skyttedal säger att hon hade röstat annorlunda vid ett antal tillfällen, men säger att hon inte är förvånad över att frågan har hamnat i fokus.

– Det är uppenbart att många partier är livrädda, för på söndag så får väljarna sin första chans att markera mot det svek som många borgerliga gjorde efter valet, säger Skyttedal.

Vänsterpartiets toppnamn Malin Björk säger att hon har fajtats med ”Lars Adaktusson och hans kumpaner i fem år” kring abortfrågan.

– Och vi har tryckt tillbaka de här krafterna. De ska inte få ta en tum av våra liv och våra kroppar, säger Björk.

De flesta partierna håller med V-toppen om frågans vikt.

– Det är självklart att varenda kvinna i världen har rätt till sin kropp, säger Liberalernas Karin Karlsbro.

Politikerna ska diskutera tre ämnen i kväll: klimat och miljö, flyktingar och invandring samt terror och brottsbekämpning.

Igår 17:52
Läs mer om EU-valet 2019
HANNAH MCKAY / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Ledaren i underhuset avgår i protest mot Theresa May

Det brittiska underhusets ledare Andrea Leadsom lämnar regeringen, meddelar hon på Twitter. Som skäl anger hon bland annat att det förslag till utträdesavtal premiärminister Theresa May lade fram under tisdagen inte kommer leda till ett ”verkligt självständigt Storbritannien”.

”Jag tror inte längre att vårt tillvägagångssätt kommer att leverera resultatet i folkomröstningen”, skriver Leadsom bland annat.

ITV:s politiska redaktör Robert Peston beskriver brevet som ”förödande” för May.

”Gud vet hur hon hanterar denna uppsjö av kritik”, skriver han på Twitter.

Igår 18:59
HANDOUT / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Analyser: Torypartiet har slitit sig självt i stycken

Det var en ensam Theresa May som intog parlamentet för en frågestund under onsdagen. Långa förhandlingar med oppositionen om vad och hur brexit ska bli har resulterat i tio löften – vilka har fått inte bara brexitörerna i det egna partiet utan även hennes egna ministrar att sparka bakut.

Stödet för hennes ledarskap och utträdesavtal har rasat, skriver Sky News politiska reporter Kate McCann. För Labourpartiet var det bara att luta sig tillbaka.

”Labours ledamöter satt tysta och betraktade ett parti, som vanligen är skickliga på att hålla sina konflikter bakom lykta dörrar, slita sig självt i stycken”, skriver hon.

På fredag, efter torsdagens EU-val, ska May presentera det reviderade utträdesavtalet. Då står hon inte bara utan de ministrar hon räknat med utan har i princip ett helt parlament emot sig, skriver The Guardians Peter Walker.

Återstoden av hennes ledarskap kan nu räknas i dagar, kanske till och med i timmar, menar han.

Igår 21:12
Läs mer om Brexit - förhandlingarna
Peter Lundgren inför kvällens debatt. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

Lundgren: Välkomnar att det blir en rättslig prövning

SD-toppen Peter Lundgren välkomnar att en förundersökning har inletts mot honom. Det sa han under Aftonbladets EU-valsdebatt.

– Som det är nu så agerar både ni och media åklagare, domare och bödel – så jag välkomnar att det blir en rättslig prövning av det här, sa Lundgren till de andra politikerna under debatten, enligt Ekot.

Förundersökningen gäller misstänkta sexuella trakasserier sedan han erkänt att han har tagit en partikollega på brösten. Tidigare under onsdagen polisanmälde han förra partikollegan Kristina Winberg för förtal.

Igår 20:21
Kristina Winberg. Arkivbild. FREDRIK PERSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Turbulensen i SD

SD-toppen Lundgren anmäler Winberg för förtal

SD-toppen Peter Lundgren polisanmäler den tidigare SD-politikern Kristina Winberg för förtal efter att han anklagats för att ha tafsat på en kvinnlig partikollega.

– Det sättet hon hänger ut mig på i varenda intervju, det känns inte okej, säger han till Aftonbladet.

SD:s partiledare Jimmie Åkesson anklagar Winberg för att försöka smutskasta partiet och påstår att det är hon som läckt uppgifterna om tafsandet. I söndags meddelade partiet att Winberg sparkas.

Lundgren har medgett att han tagit på en partikollegas bröst, trots att hon inte ville det. Men enligt partiet har de båda lagt händelsen bakom sig.

– Jag vet att jag la handen på hennes bröst, men inte med avsikt att det skulle hända någonting, säger han till Expressen.

Igår 17:21
Jimmie Åkesson och Kristina Winberg. TT
Turbulensen i SD

Åkesson: Osannolikt att en random spanjor spridit film

Kristina Winberg försöker smutskasta Sverigedemokraterna. Det säger partiledaren Jimmie Åkesson till Aftonbladet, och anklagar EU-parlamentarikern för att ha spridit en inspelning där en SD-kvinna pratat om hur hon utsatts för ett sexuellt ofredande av SD-toppen Peter Lundgren.

– Hon hävdar att hennes telefon blev stulen i Spanien för ett år sedan, sedan ska någon random spanjor ha hittat den och sedan har inspelningen på något sätt hamnat hos Expressen. Det är naturligtvis helt osannolikt, säger han till tidningen.

Tidigare i dag inleddes en förundersökning gällande sexuellt ofredande mot Peter Lundgren.

Igår 16:00
Läs mer om Turbulensen i SD
Rolf Hamilton / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Därför hade Palme haft fel i klimatfrågan”

”Olof Palme sade att politik handlar om att vilja. Men också i det här fallet hade han fel. Politik handlar om att göra. Faktum är att Sverige gör mest i EU och EU gör mest i världen”, skriver Europaparlamentarikern Christofer Fjellner i Liberal Debatt.

Sverige och EU ska fortsätta att leda vägen och göra ännu mer, skriver Fjellner men efterfrågar perspektiv på frågan: ”Sverige står för en promille av världens utsläpp och EU för mindre än tio procent”.

Fjellner propagerar även för kärnkraftens roll för klimatet:

”Klimathotet är på allvar och just därför förtjänar det smarta lösningar som gör skillnad på riktigt, inte symboliska utfästelser. En satsning på kärnkraft, som under överskådlig tid är det enda realistiska alternativet till kol- och gaskraft, är en sådan lösning”.

Igår 19:42
Lars Pehrson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Klimathotet

”Klimatbudgeten slösas bort på värdelösa åtgärder”

Sverige har gått från att vara en förebild till att bli ett avskräckande exempel i klimatpolitiken. Skattepengar slösas på symbolpolitiska åtgärder som inte har någon större effekt på utsläppen. Det skriver Johan Gustafsson, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, i en debattartikel i SvD.

I en rapport slår Slöseriombudsmannen fast att trots att anslagen för miljö och klimat mer än fördubblats på tre år har utsläppsminskningarna i princip upphört.

”Den viktigaste anledningen är utan tvekan att effektiva åtgärder under flera år har fått stå tillbaka för satsningar som till och med fått underkänt av regeringens egna expertmyndigheter”, skriver Johan Gustafsson.

Han pekar bland annat ut satsningen ”Klimatklivet, stödet till solel och klimatbonusen till miljöbilar.

Igår 12:11
Johanna Sandahl, Naturskyddsföreningens ordförande. Fredrik Hjerling
Klimathotet

Naturskyddsföreningen kritisk till utsläppssystem

Flera svenska företag som fått rätt att öka sina utsläpp kan göra det utan att behöva betala en krona, på grund av EU:s utsläppsrättssystem, rapporterar SVT. Naturskyddsföreningen är kritisk:

– Det finns jättemånga olika kryphål och då tappar systemet sin trovärdighet och fulla funktion, säger ordförande Johanna Sandahl som menar att problemen måste åtgärdas.

43 procent av utsläppsrätterna i handelssystemet delas ut gratis till industrier som riskerar att flytta sin verksamhet från Europa om det blir för dyrt att vara kvar.

Igår 09:00
Läs mer om Klimathotet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
DAVID KARP / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Varningen: Detta kan skapa nästa finanskris

Cyberhot eller klimatförändringar. Något av detta kan leda till nästa stora finanskris enligt Riksbankens finansiella stabilitetsrapport.

”Ett cyberangrepp mot en aktör kan få spridningseffekter och allvarliga konsekvenser för hela det finansiella systemet, till exempel virus som sprider sig mellan olika system", skriver Riksbanken.

Även klimatrelaterade risker kan slå negativt mot det finansiella systemet.

"Om det inte finns tillräcklig motståndskraft mot dessa risker kan det få konsekvenser för finansiell stabilitet. Det är därför viktigt att inkludera klimatrelaterade risker i tillsyn av finansiella institut och övervakning av finansiell stabilitet", skriver Riksbanken.

Igår 16:06
Per Larsson / TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Brittisk stålkollaps nära – 25 000 jobb hotas

Brittiska ståltillverkaren British Steel är ytterst illa ute och 25 000 arbetstillfällen hotas. Detta om inte regeringen under dagen beviljar ett nödlån på 30 miljoner pund (motsvarande drygt 368 miljoner kronor), enligt källor till Reuters.

British Steel som är landets näst största stålproducent har 5 000 anställda, de flesta vid stålverket i Scunthorpe. Ytterligare 20 000 medarbetare är dock knutna till företaget genom olika underleverantörer och riskerar nu att drabbas.

Företaget har tidigare efterfrågat ett lån på 75 miljoner pund, en summa som därefter har reducerats till 30 miljoner tack vare att ägarna, investmentfirman Greybull, varit beredda att skjuta till mera pengar.

21 maj
Läs mer om Den globala konjunkturen