USA i fokus med Jakob Stenberg

Demokratins kräftgång startade långt före Trump

Statskupper är så 1900-tal. Efter murens fall och Sovjetunionens kollaps ökade antalet demokratier i världen kraftigt, men på senare tid har utvecklingen stannat av betänkligt. Slutet på historien var bara början på något annat. Glöm däremot stridsvagnar som rullar in eller ledare som skjuter sig själva i huvudet, 2000-talets demokratiförfall sker inom själva systemet. Studera utvecklingen i Hugo Chavez Venezuela istället för Augusto Pinochets Chile.

Så lyder tesen i en av årets mest omtalade böcker – How Democracies Die av Harvardstatsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt. Hösten har varit en påminnelse om hur auktoritära krafter agerar, från avrättningen av den saudiske journalisten till Kinas tillfångatagande av en Interpol-chef.
Författarna tvingas göra något de aldrig trodde skulle ske: inkludera USA över länder där demokratin är hotad.


Min ryggradsreflex när någon kritiserar den amerikanska demokratin är att försvara USA. Landet var en demokrati när de flesta styrdes av despoter och ofta är ansvarsutkrävningen bättre där än här. Om man väl ska tala om de problem som finns tenderar diskussionerna domineras av svepande omdömen om amerikaners intelligens, snarare än de verkliga utmaningar som finns.

Normerna har redan brutits

Levitsky och Ziblatts bok ger emellertid även den eviga optimisten en tankeställare. Att USA lyckats undvika auktoritära ledare genom historien beror dels på partiernas sätt att nominera kandidater, dels på osynliga normer. Den typ av normer som inte står att finna i någon lagbok eller konstitution, utan genom tysta överenskommelser. Enligt forskarna inleddes uppluckringen under 1970-talet och exploderade under Newt Gingrichs republikanska revolution för ett drygt kvartssekel sedan. Två exempel på normer som brutits: 2016 blockerade kongressens republikaner president Obamas kandidat till Högsta Domstolen, men Obama bröt i sin tur mot normer genom att använda sitt presidentveto betydligt oftare än sina företrädare. Även normer om hur sittande och tidigare presidenter agerar gentemot varandra har satts ur spel, från båda partierna.
Tänk, du har läst en text om amerikansk politik och Donald Trump har inte ens nämnts! Det ska vi ändra på nu, för visst vore det märkligt att skriva om auktoritära och populistiska krafter i USA utan att prata om den främsta företrädaren för dessa?

Normbrytaren Trump är den person som bör tillskrivas störst skuld

Inget parti och ingen enskild politiker kan beskyllas för att sätta den amerikanska demokratin ur spel, men normbrytaren Trump är den person som bör tillskrivas störst skuld om vi trots allt ska fokusera på en person. Till skillnad från Henry Ford, Charles Lindbergh eller George Wallace, lyckades Trump bli president och inte nog med det – han fick partiet att foga sig efter honom.

Statsvetarna presenterar ett lackmustest för varningssignaler på att en ledare är auktoritär: dåligt försvar för demokratin, förnekelse av motståndarens legitimitet, tolerans eller uppmuntran av våld, och uppvisat hat mot medborgerliga friheter. Trump kryssade i alla fyra boxar redan under sin presidentvalskampanj och under årets mellanårsval fortsatte utvecklingen i form av substanslösa utspel om valfusk och påståenden om att motståndare var illegitima. Den som jublar över Demokraternas framsteg i representanthuset kan få sätta jublet i halsen – presidenten har nu fått en tydlig mot-ståndare som kan beskyllas för allt som inte går Trumps väg fram till nästa val.

En skarp kontrast till dagens Washington

Det har inte alltid varit så här. 1980 sköljde en konservativ våg genom USA och Ronald Reagan blev president. Talmannen i representanthuset, demokraten Tip O’Neill, ärade normerna genom att försöka forma presidentens agenda, istället för att blockera den. Reagan å sin sida respekterade talmannen och det osannolika samarbetet utgör en skarp kontrast till dagens Washington. Båda parter insåg att om den ena sätter normer ur spel, kan den andre också göra det.

I en kontext där inte ens republikanska företrädare visat något nämnvärt motstånd mot Trumps övertagande av partiet, är det lätt att bli uppgiven. En gång i tiden delade topprepublikanen Paul Ryan ut den libertarianska ikonen Ayn Rands skrifter till sina medarbetare, nu är han knäpptyst när presidenten hyllar tullar och protektionism. I en polariserad tid står mer på spel både för det parti som har makten och för oppositionspartiet.

Låt oss istället försöka vara konstruktiva, hur kan demokratin vändas på rätt köl igen? Robusta institutioner som domstolarna och medierna sköter i stort sina uppgifter, konstaterar författarna men presenterar i övrigt luddiga lösningar om att mittenkrafter behöver närma sig varandra och att fler måste gå och rösta, något som förvisso är viktigt efter ett val där 49 procents valdeltagande betraktas som en framgång. Låt mig få lyfta fram några aspekter som de förbiser. Demografin talar sitt tydliga språk och det talar emot Trump och hans väljarbas på längre sikt. USA förändras och inte minst gruppen hispanics kommer att växa under kommande decennier, oavsett hur höga murar som byggs eller hur många militärer som ska skickas för att stoppa ”karavaner”.

Det är även lätt att glömma bort att det faktiskt finns vuxna i rummet, även i det ovala. ”Våra motståndare är inte onda, de är bara våra motståndare”, sade FN-sändebudet Nikki Haley i höstas. Uttalandet skedde förvisso i samband med hennes avgång, men många spår att just hon är en framtida presidentkandidat. Fler exempel på resonerande personer finns i Trumps närhet.

Mer folkbildning och insatser för att minska polariseringen lär också vara avgörande. Amerikanerna är inte så delade som politikerna vill göra gällande, som en ung senator från Illinois en gång slog fast.

Populisternas åsikt är däremot den motsatta. Så länge som deras retorik tillåts få brett genomslag riskerar dystopiska – och ofta felaktiga - påståenden att bli självuppfyllande profetior.

Kanske vinner man numera val med alternativ fakta. I så fall är Trump bara den första auktoritära presidenten av många.

Toppnyheter

Riksrättsförhören i representanthuset tidigare i veckan J. Scott Applewhite / TT NYHETSBYRÅN
Anklagelserna mot Trump

Ny rapport tar Trump ett steg närmare riksrätt

Justitieutskottet i det amerikanska representanthuset har släppt en rapport där man går igenom de konstitutionella grunderna för riksrättsåtal mot president Donald Trump, rapporterar The Hill.

Rapporten följer på talmannen Nancy Pelosis uttalande om att formella riksrättsanklagelser kan komma att riktas mot presidenten redan nästa vecka.

I samband med att rapporten släpptes twittrade utskottets ordförande Jerry Nadler att Trump har missbrukat sin makt, riskerat den nationella säkerheten och stört valet.

”Konstitutionen föreskriver bara en följd för sådant beteende: Riksrätt”, skrev Nadler.

Igår 19:55
Donald Trump och Jerry Nadler. TT
undefined

Vita huset: Utredningen ett hänsynslöst maktmissbruk

Vita huset tänker inte delta i representanthusets riksrättsutredning mot president Donald Trump. Det framgår av ett brev Vita huset-rådgivaren Pat Cipollone skickat till justitieutskottets ordförande Jerry Nadler, rapporterar amerikanska medier.

I brevet skriver Cipollone att utredningen saknar grund och är ett ”hänsynslöst maktmissbruk”.

”Du bör genast lägga ner utredningen och inte slösa bort mer tid”, skriver Cipollone vidare.

6 dec
Donald Trump. Evan Vucci / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trumps svar efter Pelosis besked: Få det gjort snabbt

Dagens besked från Nancy Pelosi innebär att hot om riksrätt kommer att bli ett vanligt verktyg från politiker i Washington DC. Det skriver Donald Trump på Twitter.

Pelosi meddelade i dag att Demokraterna i representanthuset går vidare med riksrättsutredningen och formulerar formella riksrättsanklagelser.

”Om ni ska ställa mig inför riksrätt, gör det nu, snabbt, så att jag kan få en rättvis rättegång i senaten och vårt land kan få det överstökat”, skriver han.

5 dec
Läs mer om Anklagelserna mot Trump
Jeremy Corbyn med dokumenten. YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Storbritannien

Jeremy Corbyn: Innehållet det viktiga – inte källan

Den brittiske Labourledaren försvarar beslutet att gå ut med läckta dokument under valrörelsen, trots att dokumenten kommer från källor som tros ha kopplingar till Ryssland. Det rapporterar Sky News.

Enligt Corbyn är det som framgår av dokumenten, att Boris Johnson är öppen för att sälja det brittiska sjukvårdssystemet NHS, viktigare än varifrån dokumenten kommer.

– Ingen har ännu förnekat att innehållet stämmer, säger Corbyn.

Boris Johnson har avfärdat dokumenten som ”nonsens”.

Igår 15:06
Jeremy Corbyn och Boris Johnson under fredagens BBC-debatt. JEFF OVERS/BBC / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Labour knappar in på Torypartiet i nya mätningar

Under lördagen presenterades fyra opinionsmätningar inför det brittiska nyvalet nästa vecka, skriver Reuters. Torypartiet har en stabil ledning i alla mätningarna men marginalen ner till Labour varierar mellan sex och tio procentenheter. Flera mätningar visar också att Torypartiets ledning tycks minska något.

Om valresultatet skulle ligga i linje med de mätningar som indikerar den minsta marginalen mellan partierna innebär det att Torypartiet kan få svårt att få egen majoritet i underhuset, vilket Boris Johnson troligen behöver för att få igenom sitt brexitavtal.

Igår 17:28
Boris Johnson. HANNAH MCKAY / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läckta dokument har ryska kopplingar: Ett tecken på inblandning i brittiska valet

En dokumentläcka på nätet visar på tecken för utomstående försök att påverka valet i Storbritannien. Det menar den brittiska kulturministern Nicky Morgan i en intervju med BBC Radio enligt Reuters.

Läckan består av handelsdokument mellan Storbritannien och USA, som ska ha berört det brittiska vårdsystemet. De släpptes på Reddit av ett konto med kopplingar till en rysk desinformationskampanj, enligt sajten själv.

– Om detta är fallet så är det extremt allvarligt. En av de saker vi tittar på och övervakar är inblandning i våra val, det är en mycket allvarlig sak, säger Nicky Morgan.

Säkerhetstjänsten har tidigare varnat för att Ryssland eller andra nationer kan tänkas försöka lägga sig i nästa veckas val.

Igår 11:48
Läs mer om Valet i Storbritannien

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Jonas Sjöstedt (V). Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Januariavtalet

Sjöstedt: Oacceptabelt att man inte vill prata med oss

Jonas Sjöstedt (V) kallar det oacceptabelt att januaripartierna har stängt ute Vänsterpartiet från förhandlingarna om reformeringen av Arbetsförmedlingen, rapporterar flera medier. Sjöstedt har insisterat på att få delta i samtalen.

Att januaripartierna ser ut att kunna tänkas backa från det Sjöstedt kallar ”kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen”, utan att prata med Vänsterpartiet, är för V-ledaren ”fullständigt obegripligt”.

Igår 16:25
Jonas Sjöstedt. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jonas Sjöstedt kräver att Januariavtalet skrivs om

V-ledaren Jonas Sjöstedt kräver att Januariavtalet skrivs om samt att få delta i samtal med statsminister Stefan Löfven om hur Arbetsförmedlingen ska förändras, rapporterar Aftonbladet.

– Vi har beredskap under hela helgen för att lösa de här frågorna, säger Jonas Sjöstedt till TT.

Så länge Vänsterpartiet stängs ute från förhandlingarna kvarstår hotet om en misstroendeomröstning mot arbetsmarknadsministern Eva Nordmark (S), enligt Sjöstedt.

Igår 12:50
Karin Wesslen/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Grönt ljus för nästa års budget

Riksdagen har sagt ja till ramarna för 2020 års statsbudget, som bygger på januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna.

Sammantaget uppgår utgiftsramarna till 1 062 miljarder kronor. Runt 20 miljarder av dessa beror på olika reformer som regeringen, C och L vill genomföra. Till exempel ökade statsbidrag till kommunerna, mer pengar till rättsväsende och försvar, pengar för att industri och kommuner ska investera i klimatåtgärder, slopad värnskatt och sänkt skatt för pensionärer med en pension på mer än 17 000 kronor i månaden.

Men först i nästa steg i budgetprocessen klubbas detaljerna i budgeten. I december beslutas vad pengarna inom vart och ett av de 27 olika utgiftsområdena ska användas till.

27 nov
Läs mer om Januariavtalet