USA i fokus med Jakob Stenberg

Därför vill Trump och vänstern isolera USA

Trump använde N-ordet. Så länge någon kunde minnas hade ingen president gjort det och reaktionerna blev därefter. I USA är patriot ett vanligt sätt att beskriva sin kärlek till hemlandet, men för många amerikaner för ordet nationalist tankarna till vita kåpor eller beväpnade ynglingar på högstadieskolor. Kritiken blev därför hård från både demokrater och republikaner när Trump kallade sig nationalist i slutet av förra året och dessutom lade till att så kallade globalister inte vill sitt land väl.

För inte alltför längesedan startade landet två storskaliga krig i Mellanöstern, Vietnamkriget formade en hel generation och stöd till kupper i Sydamerika är levande minnen för många. Världspolis var en vanlig beskrivning av supermakten. I dag är läget ett annat. Visst har USA fortfarande världens största armé och är världens största ekonomi, men vilken roll vill landet spela i världen?

Påminner om svunnen tid

I Adam McKays Oscarsnominerade film ”Vice” påminns vi om en svunnen tid, trots den utspelar sig för bara lite mer än ett decennium sedan. I filmen ikläder sig Christian Bale rollen som Dick Cheney, vicepresidenten som blivit symbolen för en aktivistisk utrikespolitik men som i efterhand kan visa sig vara dess dödgrävare. Tea Party-rörelsen var en föraning om vad som komma skulle, precis om den förment libertarianske republikanen Ron Paul, som propagerade att USA skulle ta hem sina trupper utomlands och hade räknat ut hur mycket arméns luftkonditionering i Afghanistan kostade skattebetalarna.

Inför presidentvalet 2016 visade en Pew-undersökning att nästan hälften av alla amerikaner ansåg att landet är mindre inflytelserikt globalt än för tio år sedan och en majoritet tyckte att USA borde hantera sina egna problem före att lösa andras. Tre år dessförinnan menade 62 procent, enligt en annan Pew-mätning, att USA inte hade något ansvar för att ingripa med fotsoldater i Syrien. President Obama lyssnade in opinionen och trotsade flera kabinettsmedlemmar.

Mycket skedde före Trump

Utvecklingen inleddes således före Trump, men har eskalerat under densamme. En få röda trådar i Trumps politiska karriär har varit kritik mot Afghanistankriget och mot frihandel. Handelskriget med Kina borde således inte ha kommit som en chock. Inte heller att presidenten efter mordet på den saudiske journalisten, klargjorde att hans fokus ligger på ”America First”.

Presidenten säger sig vilja ha frihandel som innebär fair trade, något som visat sig innebära att USA ska diktera villkoren. Att en framstående panel av forskare i Bloombergs Real Yield visat att nationalism och protektionism är de största hoten mot global tillväxt, biter inte på presidenten. I förra årets mest uppmärksammade politiska bok berättar Bob Woodward om när Trump ville säga upp USA:s handelsavtal med Sydkorea. Presidentens isolationistiska reflexer stoppades den gången i hemlighet av ansvarstagande medarbetare. Mindre motståndskraftiga var länderna på G20-mötet förra året som tog bort en skrivning om att motverka protektionism.

Protektionism i båda lägren

”Presidentens America First-strategi, eller dess progressiva kusin ’begränsning’, är mycket populär i båda partierna”, skrev Robert Kagan på tankesmedjan Brookings nyligen i Washington Post. Även om Wikipedia bör tas med en nypa salt, så är det ingen slump att de två politiker som sajten listar som anhängare av icke-interventionism är högerpopulisten Ron Paul och vänsterpopulisten Bernie Sanders.

För kampen mellan internationalism och isolationism är en del av den amerikanska själen, men skiljelinjen går inte nödvändigtvis mellan höger och vänster. Allra tydligast var striden under inledningen av andra världskriget och bildandet av America First Committee. Lobbygruppen utgjordes av såväl socialister som republikanska affärsmän, framtida presidenter från båda partier, och kändisar. Den amerikanska demokratin kan inte överleva om landet dras in i kriget och USA måste fokusera på sig själv, löd devisen. Anhängare använde mer eller mindre subtil rasism för att få ut budskapet. Attacken mot Pearl Harbor ändrade allt den gången. Vissa hävdar att Trump snarare är ett barn av ”belligerent isolationism”, en strömning som var populär under 1960-talet och som istället för att förespråka ett totalt globalt tillbakadragande, ansåg att alla relationer enbart ska utgå ifrån USA:s intressen.

Svårt att jämföra

Oavsett vilken era Trumps världssyn härstammar ifrån, är det problematiskt att jämföra en tid med en annan. Globaliseringen är numera integrerad i alla öppna länder. USA:s försvar var innan andra världskriget lika stor som Portugals och säkerhetsläget ritades om efter Kalla krigets slut. Dessutom dominerar USA alltjämt i NATO och är, trots benhård kritik, det land som ger mest pengar till det största multilaterala projektet - FN. 

Om USA sluter sig under brinnande högkonjunktur, hur kommer landet att agera när lågkonjunkturen väl kommer?

Men att populister från höger till vänster skyller på andra länder eller andra grupper är ett eko från svunna tider. America First-rörelsen uppkom i kölvattnet av en ekonomisk kris och i upprinnelsen till ett världskrig. Varningslamporna bör nu åter blinka: Om USA sluter sig under brinnande högkonjunktur, hur kommer landet att agera när lågkonjunkturen väl kommer?

Toppnyheter

Anders Wallensten/illustrationsbilder.  TT
Coronavirusets spridning – Sverige

”Hoppas att det ska klinga av nu – håll ut det sista”

Biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten kan ännu inte säga om restriktionerna kring coronasmittan kommer att förändras inför hösten, men är försiktigt positiv.

Hans förhoppning är att spridningen nu ska klinga av ordentligt och att vi eventuellt ska kunna återgå till ”lite mer normalläge”, säger han i en intervju i TV4:s Nyhetsmorgon.

Han betonar också att ”det gäller att hålla ut det här sista” och får frågan om det innebär att vi är inne i slutfasen.

– Vi ser ju att kurvorna går neråt även om det går för långsamt.

3 tim
Pressträff.  Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

41 nya dödsfall i dag – följ myndigheternas pressträff

41 coronarelaterade dödsfall har registrerats i Sverige det senaste dygnet, enligt Folkhälsomyndighetens uppdaterade statistik. Totalt har nu 5 411 personer med covid-19 dött i landet.

Kurvan över medelvärdet över antalet avlidna fortsätter sakta nedåt, konstaterat biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten på myndigheternas presskonferens.

– Tillsammans kan vi bromsa den här smittan, säger han.

Sedan utbrottets början har 70 639 människor bekräftats smittade i Sverige.

Följ presskonferensen i länkarna nedan.

17 min
Gräns mot Norge/Reine i Lofoten. TT
undefined

Polisen: Svenskar smiter över till Norge på natten

Den senaste tiden har utlandsregistrerade bilar, bland annat svenska, synts i nordnorska turistorter som Narvik och Lofoten. Polisen misstänker att turisterna smiter över på natten när gränsen lämnas obevakad, rapporterar SVT Norrbotten.

Polisen i Nordlands distrikt har trots förstärkningar under coronapandemin inte möjlighet att bevaka gränsen dygnet runt. Resurserna räcker inte heller till att jaga utländska bilar. Dessutom finns undantag från inreseförbudet, så många utlänningar har skäl att vara i Norge, påpekar polisen.

21 min
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Vladimir Putin. Pavel Golovkin / TT NYHETSBYRÅN
Putins Ryssland

78 procent säger ja till att ge Putin fler år vid makten

Nästan 78 procent av ryssarna säger ja till den grundlagsreform som gör det möjligt för president Vladimir Putin att stanna vid makten till år 2036, skriver AP. Det står klart efter att alla röster räknats.

Enligt valkommissionen låg valdeltagandet på 64 procent.

Oppositionen menar att siffrorna är orealistiskt höga och anklagar Kreml för valfusk. En mätning från oberoende Levade Center från i maj visade att Putin hade ett stöd på 59 procent, den lägsta siffran på 20 år.

3 tim
Aleksei Navalnyj. Pavel Golovkin / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
undefined

Oppositionsledaren sågar resultatet: ”En stor lögn”

Det ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj avfärdar resultatet i folkomröstningen om förändringar i grundlagen, rapporterar AFP.

”Det här ’resultatet’ som nyss presenterades är påhitt och en stor lögn. Det har ingenting att göra med opinionen hos det ryska folket”, skriver Navalnyj i ett uttalande.

Enligt omröstningen röstade över 70 procent av ryssarna för förändringarna som bland annat innebär att Vladimir Putin kan sitta kvar som president till 2036.

Igår 21:07
Vladimir Putin. Mikhail Klimentyev / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Putin kan bli kvar till 2036 efter ryska omröstningen

Runt 74 procent av ryssarna ser ut att rösta ja till förslaget om förändrad grundlag som bland annat ger president Vladimir Putin möjligheten att sitta kvar vid makten till 2036. Det står klart med nära en tredjedel av rösterna räknade, skriver AFP.

Omröstningen har pågått under sju dagar och har bland annat skett digitalt. Det officiella resultatet väntas presenteras runt klockan 20 svensk tid.

Kritiker och oppositionspolitiker har kallat omröstningen en välregisserad "konstitutionell kupp" vars huvudsyfte är att bana väg för Putins fortsatta presidentskap, skriver TT.

Igår 18:20
Läs mer om Putins Ryssland
Unga tar examen i Texas/Arkivbild, tidigare självständighetsdag i USA. TT
Coronavirusets spridning – globalt

Varningen inför helgfirande: ”Explosion” av unga sjuka

Allt fler unga insjuknar i covid-19 i USA. Inför USA:s självständighetsdag den 4 juli varnar nu hälsoexperter från delstater som är hårt drabbade av virusutbrottet – däribland Arizona, Texas och Florida – för allvarliga konsekvenser om unga inte blir bättre på att vidta säkerhetsåtgärder.

Quinn Snyder, akutläkare på Arizonas största sjukhus, kallar ökningen av unga patienter för en ”explosion”, skriver The Guardian.

– Om vi ska bekämpa den här pandemin och undvika att sjukhusen svämmas över är det absolut nödvändigt att människor i åldersgruppen 20–44 stannar hemma.

4 tim
Maria Van Kerkhove, WHO.  - / TT NYHETSBYRÅN
undefined

WHO: Vissa länder kan behöva återinföra lockdown

Efter att antalet smittade av coronaviruset ökar varnar nu WHO för att vissa länder kan behöva återinföra strikta restriktioner, eller lockdowns. Det sa Maria Van Kerkhove, chef på organisationens nya avdelning för sjukdomar och zoonoser, på en presskonferens uppger CNBC.

Hon uppgav också att det ännu inte är för sent att stoppa spridningen, även om uppgiften för vissa länder kan ”kännas övermäktig”.

Globalt är nu över 10,5 miljoner människor smittade i viruset och över en halv miljon har dött i covid-19 enligt Johns Hopkins University.

Idag 05:12
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Nyamko Sabuni Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationspolitiken i Sverige

Sabuni: ”De med asylskäl ska få komma till Sverige”

Det är viktigt att partierna kommer överens om en långsiktigt hållbar migrationspolitik för att komma ifrån att ”lappa och laga med tillfälliga lagar”. Det säger Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni i en intervju med TV4 Nyheterna.

Hon menar att det viktigaste är att Moderaterna och Socialdemokraterna kommer överens eftersom detta är garanten för att en överenskommelse håller över tid.

– För vår del kommer vi att värna asylrätten. Vi ser också behov av en humanitär ventil, det ska finnas ömmande skäl som gör att vissa andra individer ska kunna stanna. Däremellan är vi öppna för diskussion, säger Sabuni.

4 tim
Stefan Löfven, Gustav Fridolin och Jimmie Åkesson  TT
undefined

Gustav Fridolin anklagar S och M för en SD-retorik: ”Som politisk kamikaze”

Miljöpartiets före detta språkrör Gustav Fridolin anklagar Socialdemokraterna och Moderaterna för att genomföra SD-politik. Det skriver han i en debattartikel i tidningen Syre.

”Så har M bestämt att Ulf ska vara lika hård som Jimmie. Och S har bestämt att Stefan ska vara lika hård som Ulf.”

Han menar att partiernas politik är politiskt självmord och skriver:

”Var har M och S lärt sig taktik egentligen? Hos japanska mästare i harakiri och kamikaze?”.

5 tim
Nyamko Sabuni. Jonathan Näckstrand/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sabuni: Missriktad välvilja bakom utanförskap

Med coronakrisen kommer den redan höga arbetslösheten bland utrikes födda att öka. Det skriver Liberalernas partiledare Nyamko Sabuni på DN Debatt.

Hon menar att en missriktad välvilja har lämnat ett stort antal migranter utanför samhället. Detta eftersom samhället inte ställt upp med tydliga förväntningar om att människor som kommer hit ska bidra till samhället.

”Denna skuld efter politisk underlåtelse måste nu betalas av”, skriver Sabuni.

Hon menar att politiken under lång tid därför måste fokusera på glappet i egenförsörjningen mellan olika grupper.

Igår 21:36
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige