USA i fokus med Jakob Stenberg

Därför vill Trump och vänstern isolera USA

Trump använde N-ordet. Så länge någon kunde minnas hade ingen president gjort det och reaktionerna blev därefter. I USA är patriot ett vanligt sätt att beskriva sin kärlek till hemlandet, men för många amerikaner för ordet nationalist tankarna till vita kåpor eller beväpnade ynglingar på högstadieskolor. Kritiken blev därför hård från både demokrater och republikaner när Trump kallade sig nationalist i slutet av förra året och dessutom lade till att så kallade globalister inte vill sitt land väl.

För inte alltför längesedan startade landet två storskaliga krig i Mellanöstern, Vietnamkriget formade en hel generation och stöd till kupper i Sydamerika är levande minnen för många. Världspolis var en vanlig beskrivning av supermakten. I dag är läget ett annat. Visst har USA fortfarande världens största armé och är världens största ekonomi, men vilken roll vill landet spela i världen?

Påminner om svunnen tid

I Adam McKays Oscarsnominerade film ”Vice” påminns vi om en svunnen tid, trots den utspelar sig för bara lite mer än ett decennium sedan. I filmen ikläder sig Christian Bale rollen som Dick Cheney, vicepresidenten som blivit symbolen för en aktivistisk utrikespolitik men som i efterhand kan visa sig vara dess dödgrävare. Tea Party-rörelsen var en föraning om vad som komma skulle, precis om den förment libertarianske republikanen Ron Paul, som propagerade att USA skulle ta hem sina trupper utomlands och hade räknat ut hur mycket arméns luftkonditionering i Afghanistan kostade skattebetalarna.

Inför presidentvalet 2016 visade en Pew-undersökning att nästan hälften av alla amerikaner ansåg att landet är mindre inflytelserikt globalt än för tio år sedan och en majoritet tyckte att USA borde hantera sina egna problem före att lösa andras. Tre år dessförinnan menade 62 procent, enligt en annan Pew-mätning, att USA inte hade något ansvar för att ingripa med fotsoldater i Syrien. President Obama lyssnade in opinionen och trotsade flera kabinettsmedlemmar.

Mycket skedde före Trump

Utvecklingen inleddes således före Trump, men har eskalerat under densamme. En få röda trådar i Trumps politiska karriär har varit kritik mot Afghanistankriget och mot frihandel. Handelskriget med Kina borde således inte ha kommit som en chock. Inte heller att presidenten efter mordet på den saudiske journalisten, klargjorde att hans fokus ligger på ”America First”.

Presidenten säger sig vilja ha frihandel som innebär fair trade, något som visat sig innebära att USA ska diktera villkoren. Att en framstående panel av forskare i Bloombergs Real Yield visat att nationalism och protektionism är de största hoten mot global tillväxt, biter inte på presidenten. I förra årets mest uppmärksammade politiska bok berättar Bob Woodward om när Trump ville säga upp USA:s handelsavtal med Sydkorea. Presidentens isolationistiska reflexer stoppades den gången i hemlighet av ansvarstagande medarbetare. Mindre motståndskraftiga var länderna på G20-mötet förra året som tog bort en skrivning om att motverka protektionism.

Protektionism i båda lägren

”Presidentens America First-strategi, eller dess progressiva kusin ’begränsning’, är mycket populär i båda partierna”, skrev Robert Kagan på tankesmedjan Brookings nyligen i Washington Post. Även om Wikipedia bör tas med en nypa salt, så är det ingen slump att de två politiker som sajten listar som anhängare av icke-interventionism är högerpopulisten Ron Paul och vänsterpopulisten Bernie Sanders.

För kampen mellan internationalism och isolationism är en del av den amerikanska själen, men skiljelinjen går inte nödvändigtvis mellan höger och vänster. Allra tydligast var striden under inledningen av andra världskriget och bildandet av America First Committee. Lobbygruppen utgjordes av såväl socialister som republikanska affärsmän, framtida presidenter från båda partier, och kändisar. Den amerikanska demokratin kan inte överleva om landet dras in i kriget och USA måste fokusera på sig själv, löd devisen. Anhängare använde mer eller mindre subtil rasism för att få ut budskapet. Attacken mot Pearl Harbor ändrade allt den gången. Vissa hävdar att Trump snarare är ett barn av ”belligerent isolationism”, en strömning som var populär under 1960-talet och som istället för att förespråka ett totalt globalt tillbakadragande, ansåg att alla relationer enbart ska utgå ifrån USA:s intressen.

Svårt att jämföra

Oavsett vilken era Trumps världssyn härstammar ifrån, är det problematiskt att jämföra en tid med en annan. Globaliseringen är numera integrerad i alla öppna länder. USA:s försvar var innan andra världskriget lika stor som Portugals och säkerhetsläget ritades om efter Kalla krigets slut. Dessutom dominerar USA alltjämt i NATO och är, trots benhård kritik, det land som ger mest pengar till det största multilaterala projektet - FN. 

Om USA sluter sig under brinnande högkonjunktur, hur kommer landet att agera när lågkonjunkturen väl kommer?

Men att populister från höger till vänster skyller på andra länder eller andra grupper är ett eko från svunna tider. America First-rörelsen uppkom i kölvattnet av en ekonomisk kris och i upprinnelsen till ett världskrig. Varningslamporna bör nu åter blinka: Om USA sluter sig under brinnande högkonjunktur, hur kommer landet att agera när lågkonjunkturen väl kommer?

Toppnyheter

IS i Irak. Arkivbild från 2014. TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Europa tveksamt till att låta IS-medlemmar återvända

USA:s president Donald Trump uppmanar Europa att ta hem och ställa IS-medlemmar inför rätta – men europeiska regeringar är tveksamma, skriver AFP.

Den kurdisk-arabiska SDF-milisen har gripit omkring 800 personer som har sin hemvist i Europa och Trump varnade i dag för att de kan komma att släppas om de inte tillåts återvända.

Tyskland säger sig bara vilja ta hem IS-medlemmar om det går igenom konsulär personal och Storbritanniens inrikesminister Sajid Javid har tidigare sagt sig vara motvillig. Belgiens justitieminister Koen Geens säger att han vill ha en gemensam ”europeisk lösning” utan att specificera vad han menar med det.

16 min
Trump vid ett besök i Irak hos de amerikanska trupperna, 26 december. Andrew Harnik / TT NYHETSBYRÅN/ NTB Scanpix
Kampen mot IS

Trump till Europa: Ta hem och åtala IS-medlemmarna

Donald Trump uppmanar Storbritannien, Frankrike, Tyskland och andra europeiska allierade att ”ta tillbaka” de 800 IS-anhängare som fångats i Syrien och ställa dem inför rätta. Det skriver den amerikanske presidenten på Twitter.

Uttalandet kommer efter uppgifter om att det sista IS-kontrollerade området i landet har tagits över av USA-stödda trupper.

”USA vill inte se på när dessa IS-krigare sprider sig i Europa, vilket de väntas göra”, skriver Trump.

Presidenten meddelade tidigare i höstas att USA ska kalla hem sina styrkor från Syrien.

”Dags för andra att kliva fram och göra jobbet som de är kapabla till”, skriver Trump i en tweet.

Idag 04:42
Läs mer om Kampen mot IS
Annie Lööf (C) och Ulf Kristersson (M). TT
Alliansens framtid

Kritiken mot C: ”Svårt att se att det var helt ärligt”

M-ledaren Ulf Kristersson kritiserar i en intervju med SvD Centerpartiet för dess agerande i regeringsfrågan. Kristersson är kritisk till att C ringde och meddelade att det inte blir något Allianssamarbete 27 minuter före en pressträff då de blev stödparti åt Socialdemokraterna.

– Efter 15 års äktenskap gör man inte slut 27 minuter innan man förlovar sig med någon annan, säger han till SvD.

På frågan om han anser att C fulspelade i regeringsfrågan svarar han:

– Jag har svårt att se att det var helt ärligt.

3 tim
Ebba Busch Thor (KD)/Ulf Kristersson (M)/Annie Lööf (C). TT
Alliansens framtid

Lööfs press på M och KD: Vill samla Alliansen igen

C-ledaren Annie Lööf vill samla Alliansen till nästa val, säger hon till Aftonbladet. Nu står Moderaterna och Kristdemokraterna inför ett ”vägval”, enligt Lööf.

– Det ligger ett tryck hos M och KD nu, om vilket vägval de ska göra framåt. Om de vill ha goda samtal med C och L, eller om de väljer en annan väg, säger hon till tidningen.

Alliansparterna har under de senaste veckorna inte pratat politik med varandra, men Lööf hoppas att samtalen ska komma igång.

Moderaternas toppnamn i EU-valet Tomas Tobé rasar mot Lööfs utspel och kallar det ”på gränsen till skamlöst”.

”Nu krävs att M inför nästa val måste acceptera att ge S veto mot borgerlig regering. Vad sägs om att stå upp för en borgerlig regering i stället?” twittrar han.

Igår 16:15
Läs mer om Alliansens framtid
Ulf Kristersson (M). SVT
Fallet Gui Minhai

M-ledaren om mötet: ”UD, lägg papperen på bordet”

M-ledaren Ulf Kristersson kräver att Utrikesdepartementet lägger papperen på bordet kring mötet mellan fängslade Gui Minhais dotter Angela Gui, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän. Det säger han i SVT:s Agenda.

– Det här måste utredas ordentligt. Papperen på bordet, säger han och tillägger:

– Exakt vem som gjorde exakt vad på vems uppdrag. Det tycker jag att vi måste få klarhet i.

1 tim
Angela Gui. Anders Ahlgren/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Fallet Gui Minhai

Gui om hemliga mötet: ”Stämningen var hotfull”

Den fängslade bokförläggaren Gui Minhais dotter Angela Gui utsattes för påtryckningar under det hemliga mötet mellan henne, Kinaambassadören Anna Lindstedt och kinesiska affärsmän, berättar hon för SVT:s Agenda.

– Jag försökte få klarhet i varför jag skulle behöva vara där och vad det var för information jag skulle få, säger hon till Agenda och fortsätter:

– Det var när jag började ifrågasätta den planen som stämningen började bli riktigt hotfull.

Hon beskriver också hur affärsmannen kontrollerade henne och höll koll när hon skulle gå på toaletten.

2 tim
Angela Gui/Anna Lindstedt. TT
Fallet Gui Minhai

Kinesisk affärsman: Hade möte med Kinaambassadör

En kinesisk så kallad affärsman bekräftar att han var en av de två konsulter som deltog på det hemliga mötet om den fängslade förläggaren Gui Minhai, rapporterar Ekot.

Däremot vill han inte berätta några detaljer från mötet.

– Den här saken verkar vara känslig nu, vårt huvudsakliga arbete handlar om kulturutbyte, säger han till SR.

Enligt dokumentation som Ekot tagit del av har den hemskickade ambassadören Anna Lindstedt en etablerad och långvarig kontakt med konsulten.

5 tim
Läs mer om Fallet Gui Minhai
Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
Räntan och inflationen

”Inflation är nästa möjliga krisscenario”

Vid en kommande kris måste inflationsbekämpning gå före sysselsättning, skriver Gunnar Eliasson, professor emeritus i industriell dynamik, på Svd Debatt.

”Många års slapp penningpolitik och negativ ränta, särskilt inom EU, har pumpat världsekonomin full med likviditet, som bara väntar på att aktiveras. I Sverige har samma penningpolitik motiverats av att hålla nere kronkursen, för att hjälpa fram en export, som inte behövt någon hjälp från det hållet, och sänka en arbetslöshet, som i ett internationellt perspektiv redan var låg.”

I industriländerna ligger den monetära räntan sedan länge långt under den naturliga ränta, konstaterar han. En förklaring är den inflationsdämpande låglöneexporten från Kina. En annan är att den nya gig-ekonomin har försvagat fackföreningarna, och att effektivare tillverkning har hållit lönerna i schack genom att eliminera låglönejobb. Allmänna förväntningar om fortsatt låg inflation och ränta är ytterligare en förklaring, som tillfälligt kan ha hållit löner och inflation på mattan.

”Men när nu den amerikanska centralbanken börjar justera upp räntan för att återställa normala förhållanden kan mycket oväntat inträffa. Förväntningarna kan ändra förtecken, och skapa oväntade icke linjära ketchupeffekter i form av plötslig inflation.”

Expansiv penning- och finanspolitik under en god konjunktur har drastiskt reducerat förutsättningarna att föra expansiv politik under den kommande lågkonjunkturen – den ”likviditetsstinna världsekonomin har blivit en inflationistisk krutdurk”, skriver han.

”Då måste inflationsbekämpning få företräde före arbetslöshet.”

1 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Arkivbild: Centerpartiets partiledare Annie Lööf och Moderaternas partiledare Ulf Kristersson. Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

M-ledaren: Kan inte lösa allt med skattereformen

Ulf Kristersson (M) anser att det finns bra saker i januariavtalets 73-punktsprogram, men menar att prioriteringarna är märkliga.

– Men all respekt, både värnskatt och strandskydd är viktigt, men det är klart att gängskjutningarna, integrationsproblemen, kriminaliteten är vår tids riktigt stora saker, säger han i en intervju med SvD.

Om Moderaterna ska vara med på en stor skattereform måste det finnas en helhet de kan ställa sig bakom, säger M-ledaren till tidningen. Men regeringens skattereform tillsammans med L och C försöker lösa alla problem samtidigt, menar Kristersson. Och det tror han inte är möjligt.

2 tim
Irene Svenonius (M). Emma-Sofia Olsson/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Svenonius (M): Stockholm är inte landets bankomat

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) måste sluta se Region Stockholm som regeringens egen bankomat, skriver Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm, i en debattartikel på Aftonbladet.

Svenonius menar att det är orimligt av Shekarabi att återuppväcka förslaget från skatteutjämningsutredningen som hon menar skulle kosta Stockholmsregionen 1,6 miljarder kronor. Pengar som hon menar behövs till sjukvård, kollektivtrafik och att möta tillväxten.

Hon anser att ansvaret för att kommuner och regioner som behöver stöd får det ska ligga på staten. ”Det ansvaret kan inte ligga på skattebetalarna i Stockholmsregionen.”

3 tim
Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Löfven vill se kapitalskatt för att minska klyftorna

För att minska de ekonomiska klyftorna så vill statsminister Stefan Löfven (S) ta ut mer skatt på kapitalinkomster och från finanssektorn.

– Jag anser att man kan göra mer där, ja, säger han till TT.

Statsministern vill inte specificera vidare vilka enskilda skatter som kan komma att förändras, till exempel om ett återinförande av fastighetsskatten är aktuellt.

Löfven vill inte heller svara på om han anser att de totala skatterna bör öka eller minska.

– Det är också för tidigt att säga, men vi har inga tankar på någon dramatisk ökning, säger han.

Centerpartiets Annie Lööf har visat sig mer säker. Syftet med den planerade skattreformen är att det samlade skatteuttaget ska minska, anser hon. Tillsammans med Jan Björklund (L) har C-ledaren sagt nej till återinförd fastighetsskatt, liksom skatt på arv, gåvor och förmögenhet.

Idag 13:30
Läs mer om Det svenska skattetrycket