Karin Svanborg-Sjövall: Från min horisont

Därför vill jag skrika när jag hör mantrat ”människa före marknad”

Ansvarskännande partier måste börja motivera för sina väljare varför tuffa prioriteringar kommer krävas framöver. För efter varje kris är den politiska jordmånen ny och det är inte säkert att den akuta tillbakagången för populisterna i Europa som sker just nu blir beständig. Det skriver krönikör Karin Svanborg-Sjövall.

Plötsligt är de uträknade. Partierna, personerna, de som skakat Europas politiska grundvalar. Mitt i allt elände sägs vi - för vilken gång i ordningen- ha nått ett efterlängtat ”peak populism”. Fan tro´t, om man frågar mig. Men nog är det intressant att det inte framförallt är de förväntade riskgrupperna, utan flera av de mest vitala auktoritära oppositionspartierna, som drabbats hårdast av Corona.

I Sverige verkar fler kunna tänka sig en svanktatuering med Anders Tegnells porträtt, än en röst på Jimmie Åkesson.

Dansk Folkeparti har bottenkänning i opinionen. I Holland (PVV) Tyskland (AFD) och Österrike (FPÖ) slåss man internt så spånet yr. I Italien har Salvini blivit omseglad som landets näst mest populära politiker av en konkurrent ännu längre till höger. Och i Sverige verkar fler kunna tänka sig en svanktatuering med Anders Tegnells porträtt, än en röst på Jimmie Åkesson - i vintras ledare för Sveriges största parti. 

Dilemmat är uppenbart. Den stegvisa, strategiska moderation som varit själva förutsättningen för det senaste decenniets exempellösa framgångar har nu, med pandemin, krympt handlingsutrymmet till en irrelevansens politiska öken. 

Och just därför har jag svårt att förstå entusiasmen i tidningsspalterna. För om de etablerade partierna belönas rikligt i opinionen för att de inför just den politik som deras konkurrenter har krävt i decennier- undantagstillstånd, upphävda regler för statsstöd och budgetkontroll, stängda gränser- var ska de populistpartier som tidigare parallellt åderlät etablissemangsrörelserna och kvävde mer extrema uppstickare, nu ta vägen? 

Kommers är en djupt social aktivitet.

Kanske är ett trendbrott med en nyradikalisering av många auktoritära partier ett mer sannolikt utfall.  Knuffar virusbekämpningen ner den globala ekonomin i en reell, långvarig depression, vågar jag påstå att det är det mest sannolika. 

Det är mot den bakgrunden som jag vill skrika rakt ut varje gång jag hör mantrat om att vi som samhälle måste sätta “människa före marknad”. Dels för att de senaste månaderna med all önskvärd tydlighet har illustrerat att kommers är en djupt social aktivitet - du kan inte ta människan ur vare sig den lokala eller den globala ekonomin utan att den förtvinar. Dels, därför att en krympande kaka, som ska delas på fler, är det kanske mest potenta bränsle som existerar för att öka efterfrågan på riktigt radikal politik. Att så snabbt som möjligt få hjulen att börja snurra igen, att reparera varuflöden och globala värdekedjor, är i praktiken en livförsäkring för den liberala demokratin.    

Vid tre tidigare tillfällen har höger- och/eller vänsterpopulism gjort starka framryckningar. Alla tre har inträffat i samband med omvälvande kriser för den befintliga världsordningen. 

Varje jordbävning förändrar det politiska landskap som nästa kris, i sin tur, möblerar om.

Den auktoritära högerpopulismen gjorde sitt första verkliga språng i samband med Murens fall. Den tog ytterligare ett rejält kliv fram i samband med 9/11 och  gjorde därefter ännu ett ryck – nu i sällskap med den auktoritära vänsterpopulismen, efter finanskrisen 2008. Inför Europaparlamentsvalet 2018 var det sammanlagda väljarstödet för auktoritär vänster- och högerpopulism större än väljarstödet för socialdemokratin i Europa. 

Jag tror att det i sig är en viktig lärdom, när vi nu är på väg in i nästa fas av pandemin. Varje jordbävning förändrar det politiska landskap som nästa kris, i sin tur, möblerar om. Nu står vi möjligen inför en fjärde omvälvning, och återhämtningsarbetet den här gången måste ske på tre fronter samtidigt. 

Dels måste förstås marknader och näringsliv ges politiska förutsättningar att kunna kickstarta, och så snabbt som möjligt sparka av sig stödhjulen. Dels måste ansvarskännande partier börja motivera för sina väljare varför tuffa prioriteringar kommer krävas framöver. Men framförallt måste vi ställa oss frågan om vilka utgångspunkter och principer vi vill ha som riktmärken för samhällsbygget framöver.  

Populisterna utlovar kontroll, katastrofsocialismen överlevnad. Jag hoppas innerligt att vi håller oss med högre ambitioner än så.

Karin Svanborg-Sjövall är avgående vd för tankesmedjan Timbro. I höst påbörjar hon ett nytt liv som som frilansskribent med ett bokprojekt kring ämnet ”populismen och staten” där hon ska resa runt i Europa - så snart hon blir insläppt, vill säga.

Toppnyheter

Johanna Sandwall. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

Socialstyrelsen: Mer grönt än rött i vår lägesbild

Trenden med minskat antal avlidna i covid-19 per dygn fortsätter, skriver TT. Dessutom ser elva av Sveriges 21 regioner en förbättring på kort sikt och nio av dem på längre sikt.

– Det är första gången vi har mer grönt än rött i vår lägesbild på kort sikt. Det står ju för någonting i alla fall, Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen innebär kort sikt 48–72 timmar, och lång sikt 10–15 dagar.

3 tim
Stefan Löfven. Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M KU-anmäler Löfven: ”Felaktigt om testning”

Moderaterna KU-anmäler statsminister Stefan Löfven för att ha misslett allmänheten i en intervju i Sveriges Radio, rapporterar Aftonbladet.

I intervjun sa Löfven att det är regionerna som ansvarar för testningen av alla de fyra prioritetsgrupperna, något som M anser vara missledande.

“Statsminister Stefan Löfven (S) har i uttalanden till media misslett åhörarna till en felaktig uppfattning avseende testning för covid-19”, skriver Edward Riedl, riksdagsledamot för M, i anmälan.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer