Foto: TT
Glesbygdens utmaningar

Därför växer missnöjet – sex smällar mot landsbygden

Att ett land som hyllar Greta samtidigt kan ha ett bensinuppror som växer med full kraft förbryllar till och med myndighetspersonal, berättar nationalekonomen Charlotta Mellander. Men bakom missnöjet döljer sig mycket mer än bara höga bensinpriser.

Nytt reseavdrag, WLTP, vårdskatten, flygskatten, bensinskatten och jakten på kontanter är exempel på statliga pålagor som nu staplas på varandra och slår särskilt hårt mot landsbygden. Samtidigt monteras en del av den offentliga servicen ner i vissa mindre glesbygdskommuner, vilket bidrar till ett växande missnöje på många platser.

– Från politiskt håll borde man fokusera på att säkra den offentliga servicen och ge tydliga besked om vad man kan förvänta sig och inte bara säga att ”hela landet ska leva” eller ”hela landet ska växa” eftersom det inte gör det, säger Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på bland annat regional utveckling.

Enligt Januariavtalet ska det under mandatperioden ske en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor där så kallade miljöskatter, som skatt på plastpåsar, ska höjas eller införas medan skatt på företagande och arbete ska sänkas i motsvarande grad. Kritiker, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth i DI, har dock varnat för att flera av höjningarna redan är planerade medan sänkningarna skjuts på framtiden.

Bensinskatten

Bensinskatten är, mycket på grund av Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, det mest kända exemplet på en miljöskatt som upprör landsbygdsborna. Sedan år 2017, och med ett tillfälligt stopp sedan 1 juli 2019 till följd av M/KD-budgeten, har skatten på drivmedel höjts automatiskt varje år, vilket har höjt bensinpriset.

I forskarbloggen ”Vertikals” skriver Charlotta Mellander om hur just bensinpriset har blivit en fråga som belyser skiljelinjerna mellan stad och land.

Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

– Även om man skulle sänka bensinpriset till nästan noll skulle det inte stoppa landsbygdens utmaningar. Att så mycket samlas kring Bensinupproret är för att det är en symbolfråga för alla de utmaningar som landsbygden står inför. Man kanske känner att ”det där var droppen” efter att man har upplevt att grej efter grej i lokalsamhället har monterats ned, säger hon.

Bonus/malus och WLTP

En annan av de fordonsrelaterade bördor  som kan drabba bilägare på landsbygden är den om nya mät- och körcykeln WLTP. Förra sommaren infördes bonus/malus-systemet vars syfte är att gynna bilar med låga utsläpp – bonus – och bestraffa bilar med höga – malus. WLTP ger en mer precis bild över ett fordons bränsleförbrukning och utsläpp än den gamla cykeln NEDC, vilket innebär att många nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar kommer att beskattas hårdare efter 1 januari 2020 då systemet införs. Många av de bilar som i dag har bonus-status kommer att bli malus.

Nya reseavdraget

Förslaget om ett nytt reseavdrag kan bli ett annat slag mot personer som arbetspendlar och i förlängningen mot företag som inte hittar kompetens i glesbygden. Enligt förslaget ska avdraget för resor till och från jobbet ändras så att de blir avståndsbaserade i stället för tidsbaserade. En skattereduktion på 60 öre ska ges för den del av avståndet som överstiger tre mil men understiger åtta. Det betyder att ungefär 200 000 personer kommer att förlora möjligheten att göra avdrag.

Enligt konsultföretaget Swecos beräkningar kommer arbetspendlingen på avstånd mellan tre och tio mil att minska med 12 procent totalt, och med mellan 15 och 16 procent i just landsbygdskommuner, om förslaget blir verklighet.

Flygskatten

Personer som måste färdas ännu längre sträckor har sedan förra året påverkats av flygskatten. Skatten tas inte ut på egentligt utsläpp utan är en kostnad per flygstol. För inrikesflyg ligger kostnaden på 60 kronor. Syftet med flygskatten är att få människor att flyga mindre, men den har bland annat fått kritik för att vara tandlös och för att skada det regionala näringslivet.

Vårdskatten

Under sommaren kom en annan smäll som drabbar människor i glesbygdsregioner. Den 1 juli infördes nämligen moms på uthyrning av vårdpersonal, vilket innebär att det har blivit 25 procent dyrare för privata företag att hyra in vårdpersonal. Till skillnad från offentliga vårdcentraler får privata inte någon ekonomisk kompensation. Eftersom glest befolkade regioner har störst andel inhyrd personal kan momsen påverka vårdföretagen och i förlängningen hela sjukvården, menar Charlotta Melander.

– På vissa platser har privata företag tagit över den offentliga servicen efter att den har lagts ner. För dem kan det vara tufft att gå runt. Kanske ställen där man verkligen är beroende av inhyrd vårdpersonal för att tillhandahålla sjukvård ska kunna undkomma moms, resonerar hon.

Värt att snegla på Norge?

Enligt Charlotta Mellander bor det över 5 000 invånare per kvadratkilometer i Stockholm samtidigt som det finns kommuner där det bor färre än en person per kvadratkilometer. Sverige har olika förutsättningar runt om i landet och det är svårt att ha en regel för alla, menar hon.

– Kanske är det så att man måste hitta olika lösningar beroende på var man befinner sig. Ska man ha en höjd bensinskatt så kanske man ska kunna göra avdrag på vissa ställen där man är totalt beroende av bil, säger hon.

Charlotta Mellander exemplifierar med Norge som i vissa fall använder sig av särskilda ekonomiska lösningar för att underlätta vardagen för de som väljer att bo på landsbygden.

Kontantjakten

En annan fråga som har fått landsbygdsföretagare att koka är Skatteverkets jakt på kontanter. Meningen är att komma åt penningtvätt men problemet är den strikta tillämpningen, där småföretagare som vill göra rätt har tvingats betala höga böter för små slarvfel eller att en hundralapp inte har registrerats på rätt sätt. Självklart ska regler följas, men enligt bland andra Björn Eriksson från Kontantupproret, har myndighetens jakt på småpengar gått överstyr.

– Vill man hålla på att jaga de som sysslar med penningtvätt finns det större byten än de fall vi diskuterar, har han tidigare sagt till fPlus.

Två verkligheter

I grunden handlar ”stad/land-konflikten” om att befolkningen på respektive geografiska plats har svårt att förstå varandra eftersom de lever i ”olika verkligheter”, menar Charlotta Mellander. Även befolkningen på landsbygden har svårt att förstå de utmaningar som städerna har, som bostadsbrist och resurskrävande utanförskapsområden.

De olika verklighetsbilderna kan även manifesteras hos statliga myndigheter, något som kan förstärka uppfattningen om ett etablissemang som inte förstår hela befolkningen, konstaterar hon.

– Jag var i Stockholm och höll en föreläsning på en stor statlig myndighet som i sin vildaste fantasi inte kunde förstå att man kunde ha ett bensinuppror i samma land där man också hyllar Greta – att vi ligger i framkant vad gäller miljötänk och ändå samlar bensinupproret mer än en halv miljon människor, berättar Charlotta Mellander och fortsätter:

– Då handlade det ändå om en myndighet som jobbar med frågor som berör hela landet. Men där sitter människor i beslutsfattande positioner och säger att man inte kan förstå hur man kan ha båda fenomenen i samma land.

Utjämningssystemet

Nyligen sa statsminister Stefan Löfven att utjämningssystemet ska reformeras och att mer pengar ska gå till landsbygden. Förslaget har mött kritik från olika håll. Bland annat för att det inte är tillräckligt, för att det är krångligt och orättvist.

– Det är ju det här som är stad/land-utmaningen. Vad är rättvist? Är det mest vettigt att stoppa in pengar där det bor mycket folk? Eller där det är glest men där man aldrig kommer att hitta marknadslösningar? Det är ingenting som säger att det ena är mer rättvist än det andra, avslutar Charlotta Mellander.

Toppnyheter

Anonymous / TT NYHETSBYRÅN
Drönarattacken i Saudiarabien

Största enskilda rusningen någonsin för råoljan: ”Allt som produceras påverkas”

Råoljepriserna rusade över 19 procent i den tidiga handeln i Asien efter helgens drönarattacker mot två oljeanläggningar i Saudiarabien. Enligt Bloomberg är det den största prisökningen under en enskild dag någonsin.

Omkring 5,7 miljoner fat olja gick förlorade i oljeattackerna, skriver nyhetsbyrån. Det går att jämföra med Norges totala oljeproduktion på 1,3 miljoner fat, säger Nordeas norska oljeanalytiker Thina Saltvedt till SvD Näringsliv.

– Oljepriset påverkar allt som produceras och fraktas runt världen, säger hon till tidningen och tillägger att det i slutändan brukar vara konsumenten som betalar.

Rusningen har dämpats något under måndagsmorgonen.

8 min
Trump/bild som släppts av USA:s regering som visar skadorna på oljeanläggningen i Buqyaq. TT
undefined

Trump antyder militärt svar mot Iran: ”Laddad och klar”

USA:s president Donald Trump antyder nu för första gången ett militärt svar mot Iran till följd av att två oljeanläggningar i Saudiarabien attackerades i helgen, skriver AFP.

”Saudiarabiens oljetillförsel attackerades. Det finns anledning att tro att vi känner till den skyldige, är laddade och klara beroende på verifiering, men väntar på att höra från kungariket om vem de tror orsakade den här attacken, och under vilka villkor vi ska fortsätta!” skriver presidenten på Twitter.

I ett annat inlägg från natten skriver han att det inte stämmer att han är redo att möta Iran under vilka omständigheter som helst.

De Iranstödda Huthirebellerna i Jemen tog på sig attacken på lördagen, men USA har anklagat Iran för att ligga bakom attackerna mot landets ärkefiende Saudiarabien. Iran nekar till anklagelserna.

3 tim
Läs mer om Drönarattacken i Saudiarabien
Karin Johansson, Svensk Handel.
Handeln i siffror

Ljusare – men handeln tvekar om lönsamheten

Framtidstron hos landets handlare stiger men fortfarande släpar förväntningarna på lönsamheten efter, skriver Svensk Handel i ett pressmeddelande.

E-handlarnas Framtidsindikator som kartlägger tron på försäljning, anställningsvilja och lönsamhet ökar i september.Handlarnas förväntningar på försäljning och antalet anställda stiger men däremot tvekar e-handlarna när det gäller lönsamheten.

– Tillväxten inom e-handeln är stark och butikerna känner optimism inför hösten. Att få lönsamhet på nätet är dock ett huvudbry för många butiker. Internationella aktörer, pressade priser och hårfina marginaler gör att konkurrensen är tuff, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel, i pressmeddelandet.

Framtidstron hos de fysiska butikerna är ännu större och här är det dagligvaruhandlarna som drar upp siffrorna.

– Dagligvaruhandeln går fortsatt starkare än sällanköpshandeln. En viktig förklaring är att sällanköpshandeln har digitaliserats i större utsträckning. Hemelektronik-, sport- och modehandeln är utsatta för en hård internationell konkurrens som inte nått dagligvaruhandeln än, säger Karin Johansson, i pressmeddelandet.

1 tim
Messmör. TT
undefined

Messmör saknas på flera butikshyllor i landet

I flera av landets butiker, bland annat i Örebro, saknas pålägget Fjällbrynts messmör på hyllorna, skriver NA.

Problemet beror på att Norrmejerier inte har kunnat leverera vasslepulver till Haninge i Stockholm där messmöret tillverkas.

– Vi sattes lite på pottkanten och var tvungna att hitta leverantörer med kort varsel, säger Andreas Millbourn, vd för Foodmarks där Fjällbrynt ingår.

Den nya leverantören, estniska mejeriet Epiim, har sedan dess haft problem att leverera vassle som har rätt kvalité.

4 sep
Läs mer om Handeln i siffror
Finansminister Magdalena Andersson, S.  Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
Höstbudgeten

Budgeten ger mer klirr i kassan till de allra flesta

”Det ser ut att bli lite mer klirr i kassan för de allra flesta”. Så säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till TT inför att regeringen presenterar sin höstbudget på onsdag.

Regeringens största reform är den slopade värnskatten. Den förändringen beräknas kosta 5 miljarder kronor per år.

– I kronor och ören kommer den som har en hög lön att få betydligt mer i plånboken, säger Jens Magnusson, privatekonom på SEB, till TT.

Pensionärer med en pension på över 17 000 i månaden kommer att få sänkt skatt, skriver TT.

I helgen sa Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, till SvD att det ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år.

2 tim
Per Bolund  Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Bolund: En del hyresrätter ska gå till utsatta

Regeringen föreslår i höstbudgeten att investeringsstödet för fler hyresrätter successivt ska återgå till tre miljarder årligen, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt bostadsminister Per Bolund (MP) kommer dock stödet förändras så att en viss del av av hyresrätterna öronmärks för ”särskilt utsatta personer”.

I nyproduktioner ska minst fem procent sociala kontrakt ingå.

– Det gäller att få en blandad stad. Det ger positiva sociala effekter, säger Bolund till tidningen.

Det förändrade investeringsstödet är ett resultat av januariavtalet mellan regeringen C och L. Enligt Bolund är förslaget med en viss andel sociala lägenheter väl förankrat.

1 tim
Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson.  Fredrik Sandberg/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

M: Fyra miljoner svenskar blir utan skattesänkningar

Att värnskatten slopas och att skatteklyftan mellan löntagare och pensionärer minskar är bra – men för få människor kommer att få skattesänkningar i regeringens budget. Det menar Elisabeth Svantesson, Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson, i en intervju med SvD Näringsliv.

Svantesson säger att det i nuläget ser ut som att fyra miljoner svenskar inte får någon skattesänkning av regeringen nästa år. Det kommer ”med stor sannolikhet bli annorlunda” i Moderaternas skuggbudget, säger hon.

Igår 11:01
Läs mer om Höstbudgeten
Lämna-anhängare och Boris Johnson. TT
Brexit - förhandlingarna

Johnson hoppfull inför EU-mötet i dag: ”Kan göra det”

”Jag tror passionerat att vi kan göra det” – det skriver Storbritanniens premiärminister Boris Johnson i en kolumn i Daily Telegraph. Under måndagen ska han träffa EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och EU:s brexitförhandlare Michel Barnier i Luxemburg.

”Om vi kan nå tillräckliga framsteg under de närmsta dagarna planerar jag att gå till det avgörande toppmötet den 17 oktober och slutföra ett avtal som kommer att skydda företagens och invånarnas intressen på båda sidor om kanalen, och på båda sidor om gränsen mot Irland”, skriver Johnson i texten.

Han anklagar också de brittiska parlamentsledamöterna för att medvetet försöka ge intrycket av att Storbritannien inte längre kan eller kommer att lämna EU den 31 oktober, ett datum som Johnson konsekvent har stått fast vid.

1 tim
Liberaldemokraternas partikongress på söndagen. Jonathan Brady / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Liberaldemokrater: Brexit avbryts om vi får makten

Liberaldemokraterna skärpte på söndagen sin hållning i brexitfrågan genom att formellt anta en partilinje om att göra allt för att stoppa EU-utträdet, skriver Reuters.

På en partikongress röstade en majoritet igenom att Liberaldemokraterna ska avbryta brexitprocessen om partiet får makten vid nästa val.

Enligt Reuters understryker beslutet hur brexit har omformat Storbritanniens politiska landskap, när Liberaldemokraterna och Tories nu befinner sig i varsin ände av spektrumet. Mellan 2010 och 2015 formade de två partierna en koalitionsregering.

Igår 21:01
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer