Foto: TT
Glesbygdens utmaningar

Därför växer missnöjet – sex smällar mot landsbygden

Att ett land som hyllar Greta samtidigt kan ha ett bensinuppror som växer med full kraft förbryllar till och med myndighetspersonal, berättar nationalekonomen Charlotta Mellander. Men bakom missnöjet döljer sig mycket mer än bara höga bensinpriser.

Nytt reseavdrag, WLTP, vårdskatten, flygskatten, bensinskatten och jakten på kontanter är exempel på statliga pålagor som nu staplas på varandra och slår särskilt hårt mot landsbygden. Samtidigt monteras en del av den offentliga servicen ner i vissa mindre glesbygdskommuner, vilket bidrar till ett växande missnöje på många platser.

– Från politiskt håll borde man fokusera på att säkra den offentliga servicen och ge tydliga besked om vad man kan förvänta sig och inte bara säga att ”hela landet ska leva” eller ”hela landet ska växa” eftersom det inte gör det, säger Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på bland annat regional utveckling.

Enligt Januariavtalet ska det under mandatperioden ske en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor där så kallade miljöskatter, som skatt på plastpåsar, ska höjas eller införas medan skatt på företagande och arbete ska sänkas i motsvarande grad. Kritiker, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth i DI, har dock varnat för att flera av höjningarna redan är planerade medan sänkningarna skjuts på framtiden.

Bensinskatten

Bensinskatten är, mycket på grund av Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, det mest kända exemplet på en miljöskatt som upprör landsbygdsborna. Sedan år 2017, och med ett tillfälligt stopp sedan 1 juli 2019 till följd av M/KD-budgeten, har skatten på drivmedel höjts automatiskt varje år, vilket har höjt bensinpriset.

I forskarbloggen ”Vertikals” skriver Charlotta Mellander om hur just bensinpriset har blivit en fråga som belyser skiljelinjerna mellan stad och land.

Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

– Även om man skulle sänka bensinpriset till nästan noll skulle det inte stoppa landsbygdens utmaningar. Att så mycket samlas kring Bensinupproret är för att det är en symbolfråga för alla de utmaningar som landsbygden står inför. Man kanske känner att ”det där var droppen” efter att man har upplevt att grej efter grej i lokalsamhället har monterats ned, säger hon.

Bonus/malus och WLTP

En annan av de fordonsrelaterade bördor  som kan drabba bilägare på landsbygden är den om nya mät- och körcykeln WLTP. Förra sommaren infördes bonus/malus-systemet vars syfte är att gynna bilar med låga utsläpp – bonus – och bestraffa bilar med höga – malus. WLTP ger en mer precis bild över ett fordons bränsleförbrukning och utsläpp än den gamla cykeln NEDC, vilket innebär att många nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar kommer att beskattas hårdare efter 1 januari 2020 då systemet införs. Många av de bilar som i dag har bonus-status kommer att bli malus.

Nya reseavdraget

Förslaget om ett nytt reseavdrag kan bli ett annat slag mot personer som arbetspendlar och i förlängningen mot företag som inte hittar kompetens i glesbygden. Enligt förslaget ska avdraget för resor till och från jobbet ändras så att de blir avståndsbaserade i stället för tidsbaserade. En skattereduktion på 60 öre ska ges för den del av avståndet som överstiger tre mil men understiger åtta. Det betyder att ungefär 200 000 personer kommer att förlora möjligheten att göra avdrag.

Enligt konsultföretaget Swecos beräkningar kommer arbetspendlingen på avstånd mellan tre och tio mil att minska med 12 procent totalt, och med mellan 15 och 16 procent i just landsbygdskommuner, om förslaget blir verklighet.

Flygskatten

Personer som måste färdas ännu längre sträckor har sedan förra året påverkats av flygskatten. Skatten tas inte ut på egentligt utsläpp utan är en kostnad per flygstol. För inrikesflyg ligger kostnaden på 60 kronor. Syftet med flygskatten är att få människor att flyga mindre, men den har bland annat fått kritik för att vara tandlös och för att skada det regionala näringslivet.

Vårdskatten

Under sommaren kom en annan smäll som drabbar människor i glesbygdsregioner. Den 1 juli infördes nämligen moms på uthyrning av vårdpersonal, vilket innebär att det har blivit 25 procent dyrare för privata företag att hyra in vårdpersonal. Till skillnad från offentliga vårdcentraler får privata inte någon ekonomisk kompensation. Eftersom glest befolkade regioner har störst andel inhyrd personal kan momsen påverka vårdföretagen och i förlängningen hela sjukvården, menar Charlotta Melander.

– På vissa platser har privata företag tagit över den offentliga servicen efter att den har lagts ner. För dem kan det vara tufft att gå runt. Kanske ställen där man verkligen är beroende av inhyrd vårdpersonal för att tillhandahålla sjukvård ska kunna undkomma moms, resonerar hon.

Värt att snegla på Norge?

Enligt Charlotta Mellander bor det över 5 000 invånare per kvadratkilometer i Stockholm samtidigt som det finns kommuner där det bor färre än en person per kvadratkilometer. Sverige har olika förutsättningar runt om i landet och det är svårt att ha en regel för alla, menar hon.

– Kanske är det så att man måste hitta olika lösningar beroende på var man befinner sig. Ska man ha en höjd bensinskatt så kanske man ska kunna göra avdrag på vissa ställen där man är totalt beroende av bil, säger hon.

Charlotta Mellander exemplifierar med Norge som i vissa fall använder sig av särskilda ekonomiska lösningar för att underlätta vardagen för de som väljer att bo på landsbygden.

Kontantjakten

En annan fråga som har fått landsbygdsföretagare att koka är Skatteverkets jakt på kontanter. Meningen är att komma åt penningtvätt men problemet är den strikta tillämpningen, där småföretagare som vill göra rätt har tvingats betala höga böter för små slarvfel eller att en hundralapp inte har registrerats på rätt sätt. Självklart ska regler följas, men enligt bland andra Björn Eriksson från Kontantupproret, har myndighetens jakt på småpengar gått överstyr.

– Vill man hålla på att jaga de som sysslar med penningtvätt finns det större byten än de fall vi diskuterar, har han tidigare sagt till fPlus.

Två verkligheter

I grunden handlar ”stad/land-konflikten” om att befolkningen på respektive geografiska plats har svårt att förstå varandra eftersom de lever i ”olika verkligheter”, menar Charlotta Mellander. Även befolkningen på landsbygden har svårt att förstå de utmaningar som städerna har, som bostadsbrist och resurskrävande utanförskapsområden.

De olika verklighetsbilderna kan även manifesteras hos statliga myndigheter, något som kan förstärka uppfattningen om ett etablissemang som inte förstår hela befolkningen, konstaterar hon.

– Jag var i Stockholm och höll en föreläsning på en stor statlig myndighet som i sin vildaste fantasi inte kunde förstå att man kunde ha ett bensinuppror i samma land där man också hyllar Greta – att vi ligger i framkant vad gäller miljötänk och ändå samlar bensinupproret mer än en halv miljon människor, berättar Charlotta Mellander och fortsätter:

– Då handlade det ändå om en myndighet som jobbar med frågor som berör hela landet. Men där sitter människor i beslutsfattande positioner och säger att man inte kan förstå hur man kan ha båda fenomenen i samma land.

Utjämningssystemet

Nyligen sa statsminister Stefan Löfven att utjämningssystemet ska reformeras och att mer pengar ska gå till landsbygden. Förslaget har mött kritik från olika håll. Bland annat för att det inte är tillräckligt, för att det är krångligt och orättvist.

– Det är ju det här som är stad/land-utmaningen. Vad är rättvist? Är det mest vettigt att stoppa in pengar där det bor mycket folk? Eller där det är glest men där man aldrig kommer att hitta marknadslösningar? Det är ingenting som säger att det ena är mer rättvist än det andra, avslutar Charlotta Mellander.

Toppnyheter

Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven (S) och partisekreterare Lena Rådström Baastad (S). Filip Erlind/TT / TT NYHETSBYRÅN
Socialdemokraternas framtid

S-källor: Rådström Baastad kritiseras internt – Stefan Löfven uppges sitta säkert

Trots kritik mot Stefan Löfven från andra partier är förtroendet för S-ledaren starkt i de egna leden. Det uppger källor för SvD som istället pekar ut partisekreteraren Lena Rådström Baastad som den som flera socialdemokrater nu ifrågasätter.

– Det finns ett uppdämt behov av att göra något, men det handlar inte om partiordföranden utan i så fall partisekreteraren. Hon lyckas inte nå ut med vilken politik som är vår och vilken som är regeringens, säger en källa till tidningen.

Förra veckan visade Aftonbladet/Demoskop att SD skulle vara större än S om det var val i dag. Samtidigt har S-ledaren fått kritik för att svara undflyende om gängbrottsligheten och migrationen i söndagens Agenda och allt fler pekar på en kris för socialdemokratin.

Igår 19:59
Statsminister Stefan Löfven (S) besöker kommunpoliserna i Klippan på onsdagen Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: Svart vecka och svårt sjätte år för Löfven

Det är hård press på statsminister Stefan Löfven och hans regering just nu och S-ledaren förväntas analysera läget och peka ut en riktning. Han misslyckades dock med båda de uppgifterna i söndagens Agenda, skriver SVT:s inrikespolitiske kommentator Mats Knutsson i en analys över ”Statsministerns svarta vecka”.

”Aldrig tidigare har en statsminister fått utstå så förödande kritik efter ett enskilt tv-framträdande”, skriver han.

Kvartals Viktor Barth-Kron drar paralleller till M-ledaren Fredrik Reinfeldts sjätte år som statsminister som han kallar förödande och skriver att framtiden för regeringen vilar på om väljarna uppfattar Löfvens samhällsbygge som något som ger resultat.

”Den här regeringens öde i nästa val vilar inte på något fiffigt bildsättande, något särskilt uselt eftermäle från regeringen Bildt, eller ens på en vinst i den allt mer semantiska debatten om vad som egentligen är hönan och ägget av integrationsproblem och social utsatthet”, skriver Barth-Kron.

Igår 18:47
Läs mer om Socialdemokraternas framtid
Tv-apparater i New York under Sondlands vittnesmål. SPENCER PLATT / GETTY IMAGES NORTH AMERICA
Anklagelserna mot Trump

Analyser: Sondland sköt en torped i Vita husets båt

EU-ambassadören Gordon Sondlands vittnesmål är en vändpunkt i riksrättsutredningen, skriver BBC:s USA-korrespondent Anthony Zurcher i en analys.

Sondland berättade det som Vita huset hela tiden har förnekat: Att man höll tillbaka det militära biståndet till Ukraina med syftet att få landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen. Donald Trump lär hävda att Sondland hittar på, även om EU-ambassadören sägs ha lämnat in dokument som stödjer hans påståenden.

”Gordon Sondland sköt en torped i Vita husets försvar. Vattnet forsar in, och nu är frågan om de republikanska senatorerna kastar en livboj åt Trump”, skriver han.

Zach Beauchamp skriver i en analys på sajten Vox att Sondlands vittnesmål är ofullständigt och utelämnar en del av hans samtal med Trump. Beauchamp tillägger dock:

”Sondlands vittnesmål har sammanfattat skandalen: Det klargör att USA:s president var hjärnan bakom ett försök att använda amerikansk utrikespolitik som ett verktyg för att stärka sitt eget grepp om makten”.

Igår 18:32
Trump och lappen. TT
undefined

Trumps handskrivna lapp fångades av kamerorna

”Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting”. Så löd anteckningarna som Donald Trump läste högt ur när han bemötte EU-ambassadören Gordon Sondlands vittnesmål i dag.

Sondland sa att han ställt en rak fråga till Trump om vad han ville ha från Ukraina.

– Jag fick till svar: ’Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting. Jag vill inte ha någonting i utbyte. Jag vill att Zelenskyj gör det som är rätt’, sa Sondland i förhöret men tillade att han senare förstod att Vita huset försökte få till en utredning mot Joe Bidens son genom att frysa det militära biståndet.

Trump valde att ta fasta på Sondlands återgivning av deras ordväxling när han mötte pressen.

– Det var vad jag sa: ’Jag vill inte ha någonting’. Jag sa det två gånger, löd Trumps försvar.

Igår 20:30
Donald Trump vid Vita huset i dag. Jacquelyn Martin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trump om Sondland: ”Han verkar vara en trevlig kille”

President Donald Trump distanserar sig från EU-ambassadör Gordon Sondland, som vittnar i riksrättsutredningen mot honom.

I dagens vittnesmål sa Sondland att det var på Trumps inrådan som det militära biståndet till Ukraina villkorades. Presidenten ska på så sätt ha försökt pressa landet att inleda en utredning mot Bidenfamiljen, enligt Sondland. Detta förnekade presidenten när han mötte reportrar utanför Vita huset under vittnesmålet.

– Jag känner honom inte så bra och har inte pratat med honom så mycket. Det här är inte en man som jag känner väl. Han verkar vara en trevlig kille dock, sa Trump, enligt New York Times-reportern Maggie Haberman.

Igår 17:05
Läs mer om Anklagelserna mot Trump

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Inrikesminister Mikael Damberg (S). Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den organiserade brottsligheten

Damberg om gängvåldet: Det är en mycket större fråga än migrationen

Nu bemöter inrikesminister Mikael Damberg (S) kritiken mot Stefan Löfven efter söndagens framträdande i Agenda. Till DN säger ministern att han förstår människors frustration över gängvåldet och att ilskan riktas mot det politiska systemet. På frågan om han gör koppling mellan migrationen och ökat gängvåld eller inte svarar han:

– Det är klart att det kan finnas unga människor som kommit till Sverige och som har dragits in i gängkriminalitet. Men frågan är mycket större än så.

Han utvecklar sitt resonemang med att parallella strukturer och narkotikaförsäljning fanns ”i de här bostadsområdena” långt innan migrationsvågen 2015.

Igår 16:14
Stefan Löfven.  Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Naturligt att ilskan riktas mot regeringen

Statsminister Stefan Löfven kopplar ihop den senaste tidens gängvåld med att Socialdemokraterna nu tappar i opinionen.

– Det är naturligt att ilskan och missnöjet riktas mot dem som innehar regeringsmakten, säger han till Aftonbladet.

Han menar att många väljare svarar genom att markera sitt missnöje och då ger Sverigedemokraterna sitt stöd i opinionsmätningar.

För att vända utvecklingen framhåller statsministern att Socialdemokraterna både vill utveckla sin politik för minskade klyftor och ökad jämlikhet samt tydligare lyfta fram partiets vinster i januariavtalet.

Igår 14:22
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Löfven låter mer som Trump än en svensk statsminister”

Att Stefan Löfven inte ”såg detta komma” är förbluffande, skriver Paulina Neuding, Europaredaktör på tidskriften Quillette, i Dagens Samhälle efter statsministerns uppmärksammade intervjuer i SVT:s Agenda och Dagens Nyheter.

Redan under Löfvens första mandatperiod tilltog bombningarna och han har känt till relevant fakta. Men istället har regeringen förringat utvecklingen och beskyllt meningsmotståndare för att svartmåla landet, anser Neuding.

I Dagens Nyheter menade Löfven att ”[a]lternativet hade varit ett högerkonservativt block beroende av Sverigedemokraterna, och jag vill stå upp för ett demokratiskt öppet samhälle med fria, oberoende medier och fria oberoende domstolar och så vidare.”

Paulina Neuding ifrågasätter uttalandet:
”Stefan Löfven påstår alltså att den svenska oppositionen hotar själva demokratin i landet. Det är sådant man förväntar sig att höra från Donald Trump, inte en svensk statsminister”, skriver hon i Dagens Samhälle.

Igår 11:28
Läs mer om Den organiserade brottsligheten