Foto: TT
Glesbygdens utmaningar

Därför växer missnöjet – sex smällar mot landsbygden

Att ett land som hyllar Greta samtidigt kan ha ett bensinuppror som växer med full kraft förbryllar till och med myndighetspersonal, berättar nationalekonomen Charlotta Mellander. Men bakom missnöjet döljer sig mycket mer än bara höga bensinpriser.

Nytt reseavdrag, WLTP, vårdskatten, flygskatten, bensinskatten och jakten på kontanter är exempel på statliga pålagor som nu staplas på varandra och slår särskilt hårt mot landsbygden. Samtidigt monteras en del av den offentliga servicen ner i vissa mindre glesbygdskommuner, vilket bidrar till ett växande missnöje på många platser.

– Från politiskt håll borde man fokusera på att säkra den offentliga servicen och ge tydliga besked om vad man kan förvänta sig och inte bara säga att ”hela landet ska leva” eller ”hela landet ska växa” eftersom det inte gör det, säger Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på bland annat regional utveckling.

Enligt Januariavtalet ska det under mandatperioden ske en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor där så kallade miljöskatter, som skatt på plastpåsar, ska höjas eller införas medan skatt på företagande och arbete ska sänkas i motsvarande grad. Kritiker, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth i DI, har dock varnat för att flera av höjningarna redan är planerade medan sänkningarna skjuts på framtiden.

Bensinskatten

Bensinskatten är, mycket på grund av Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, det mest kända exemplet på en miljöskatt som upprör landsbygdsborna. Sedan år 2017, och med ett tillfälligt stopp sedan 1 juli 2019 till följd av M/KD-budgeten, har skatten på drivmedel höjts automatiskt varje år, vilket har höjt bensinpriset.

I forskarbloggen ”Vertikals” skriver Charlotta Mellander om hur just bensinpriset har blivit en fråga som belyser skiljelinjerna mellan stad och land.

Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

– Även om man skulle sänka bensinpriset till nästan noll skulle det inte stoppa landsbygdens utmaningar. Att så mycket samlas kring Bensinupproret är för att det är en symbolfråga för alla de utmaningar som landsbygden står inför. Man kanske känner att ”det där var droppen” efter att man har upplevt att grej efter grej i lokalsamhället har monterats ned, säger hon.

Bonus/malus och WLTP

En annan av de fordonsrelaterade bördor  som kan drabba bilägare på landsbygden är den om nya mät- och körcykeln WLTP. Förra sommaren infördes bonus/malus-systemet vars syfte är att gynna bilar med låga utsläpp – bonus – och bestraffa bilar med höga – malus. WLTP ger en mer precis bild över ett fordons bränsleförbrukning och utsläpp än den gamla cykeln NEDC, vilket innebär att många nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar kommer att beskattas hårdare efter 1 januari 2020 då systemet införs. Många av de bilar som i dag har bonus-status kommer att bli malus.

Nya reseavdraget

Förslaget om ett nytt reseavdrag kan bli ett annat slag mot personer som arbetspendlar och i förlängningen mot företag som inte hittar kompetens i glesbygden. Enligt förslaget ska avdraget för resor till och från jobbet ändras så att de blir avståndsbaserade i stället för tidsbaserade. En skattereduktion på 60 öre ska ges för den del av avståndet som överstiger tre mil men understiger åtta. Det betyder att ungefär 200 000 personer kommer att förlora möjligheten att göra avdrag.

Enligt konsultföretaget Swecos beräkningar kommer arbetspendlingen på avstånd mellan tre och tio mil att minska med 12 procent totalt, och med mellan 15 och 16 procent i just landsbygdskommuner, om förslaget blir verklighet.

Flygskatten

Personer som måste färdas ännu längre sträckor har sedan förra året påverkats av flygskatten. Skatten tas inte ut på egentligt utsläpp utan är en kostnad per flygstol. För inrikesflyg ligger kostnaden på 60 kronor. Syftet med flygskatten är att få människor att flyga mindre, men den har bland annat fått kritik för att vara tandlös och för att skada det regionala näringslivet.

Vårdskatten

Under sommaren kom en annan smäll som drabbar människor i glesbygdsregioner. Den 1 juli infördes nämligen moms på uthyrning av vårdpersonal, vilket innebär att det har blivit 25 procent dyrare för privata företag att hyra in vårdpersonal. Till skillnad från offentliga vårdcentraler får privata inte någon ekonomisk kompensation. Eftersom glest befolkade regioner har störst andel inhyrd personal kan momsen påverka vårdföretagen och i förlängningen hela sjukvården, menar Charlotta Melander.

– På vissa platser har privata företag tagit över den offentliga servicen efter att den har lagts ner. För dem kan det vara tufft att gå runt. Kanske ställen där man verkligen är beroende av inhyrd vårdpersonal för att tillhandahålla sjukvård ska kunna undkomma moms, resonerar hon.

Värt att snegla på Norge?

Enligt Charlotta Mellander bor det över 5 000 invånare per kvadratkilometer i Stockholm samtidigt som det finns kommuner där det bor färre än en person per kvadratkilometer. Sverige har olika förutsättningar runt om i landet och det är svårt att ha en regel för alla, menar hon.

– Kanske är det så att man måste hitta olika lösningar beroende på var man befinner sig. Ska man ha en höjd bensinskatt så kanske man ska kunna göra avdrag på vissa ställen där man är totalt beroende av bil, säger hon.

Charlotta Mellander exemplifierar med Norge som i vissa fall använder sig av särskilda ekonomiska lösningar för att underlätta vardagen för de som väljer att bo på landsbygden.

Kontantjakten

En annan fråga som har fått landsbygdsföretagare att koka är Skatteverkets jakt på kontanter. Meningen är att komma åt penningtvätt men problemet är den strikta tillämpningen, där småföretagare som vill göra rätt har tvingats betala höga böter för små slarvfel eller att en hundralapp inte har registrerats på rätt sätt. Självklart ska regler följas, men enligt bland andra Björn Eriksson från Kontantupproret, har myndighetens jakt på småpengar gått överstyr.

– Vill man hålla på att jaga de som sysslar med penningtvätt finns det större byten än de fall vi diskuterar, har han tidigare sagt till fPlus.

Två verkligheter

I grunden handlar ”stad/land-konflikten” om att befolkningen på respektive geografiska plats har svårt att förstå varandra eftersom de lever i ”olika verkligheter”, menar Charlotta Mellander. Även befolkningen på landsbygden har svårt att förstå de utmaningar som städerna har, som bostadsbrist och resurskrävande utanförskapsområden.

De olika verklighetsbilderna kan även manifesteras hos statliga myndigheter, något som kan förstärka uppfattningen om ett etablissemang som inte förstår hela befolkningen, konstaterar hon.

– Jag var i Stockholm och höll en föreläsning på en stor statlig myndighet som i sin vildaste fantasi inte kunde förstå att man kunde ha ett bensinuppror i samma land där man också hyllar Greta – att vi ligger i framkant vad gäller miljötänk och ändå samlar bensinupproret mer än en halv miljon människor, berättar Charlotta Mellander och fortsätter:

– Då handlade det ändå om en myndighet som jobbar med frågor som berör hela landet. Men där sitter människor i beslutsfattande positioner och säger att man inte kan förstå hur man kan ha båda fenomenen i samma land.

Utjämningssystemet

Nyligen sa statsminister Stefan Löfven att utjämningssystemet ska reformeras och att mer pengar ska gå till landsbygden. Förslaget har mött kritik från olika håll. Bland annat för att det inte är tillräckligt, för att det är krångligt och orättvist.

– Det är ju det här som är stad/land-utmaningen. Vad är rättvist? Är det mest vettigt att stoppa in pengar där det bor mycket folk? Eller där det är glest men där man aldrig kommer att hitta marknadslösningar? Det är ingenting som säger att det ena är mer rättvist än det andra, avslutar Charlotta Mellander.

Toppnyheter

Resenärer går av Westerdam. Heng Sinith / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

Forskare: Det här kan ha varit ett ödesdigert misstag

Att släppa av resenärerna på lyxfartyget Westerdam kan ha varit ett stort misstag, säger forskare till New York Times efter att det visat sig att en av dem testat positivt för det nya coronaviruset.

De 1 455 passagerarna har spridits för vinden sedan de tilläts gå av Westerdam i Sihanoukville i Kambodja i fredags.

Infektionsläkaren William Shaffner säger att beslutet kan ha varit en ”vändpunkt” för virusspridningen, som hittills varit relativt begränsad utanför Kina. Och epidemiologen Peter Rabinowitz säger att det nu kan bli svårt att följa smittspridningen.

– Det är en oroande tanke att de här resenärerna nu har rest över hela världen.

1 tim
KARIM SAHIB / AFP
undefined

IMF: Coronaviruset kan bromsa världsekonomin

Utbrottet av coronaviruset i Kina och dess spridning över världen kan komma att bromsa tillväxten i världsekonomin i år, enligt Internationella valutafonden (IMF). Men IMF-chefen Kristalina Georgieva betonar att virusspridningens fulla genomslag ekonomiskt ännu är oklar och bland annat beror på hur fort den kan stoppas.

– Jag råder alla att inte dra förhastade slutsatser. Det finns fortfarande stor osäkerhet. Vi arbetar med scenarier, ännu inte med prognoser, fråga mig om tio dagar, säger hon vid det stora ekonomiska forumet i Dubai.

Den 20 januari sänkte IMF sin tillväxtprognos för i år med 0,1 procentenheter och för 2021 med 0,2 procentenheter – till 3,3 respektive 3,4 procent. Men då pekade IMF i huvudsak till svag utveckling i Indien.

Nu har virusproblematiken tillkommit och kan komma att minska tillväxten, enligt Georgieva – men hon hoppas att det ska rymmas inom den nuvarande prognosen.

– Vi hoppas att det ska bli inom utrymmet 0,1–0,2 procentenheter.

Igår 17:35
Japansk trupp utanför kryssningsfartyget Diamond Princess. BEHROUZ MEHRI / AFP
undefined

Kryssningspassagerare ska evakueras – 70 till smittade

Flera länder kommer att evakuera medborgare som befinner sig ombord på kryssningsfartyget Diamond Princess som ligger i karantän i Japan, skriver flera medier. Ytterligare 70 personer ombord har bekräftas bära på viruset covid-19, av dem är 40 amerikaner. Totalt befinner sig 355 smittade personer ombord på Diamond Princess.

De friska amerikanerna som befinner sig ombord kommer att lämna fartyget under söndagskvällen och även Italien, Hongkong och Sydkorea uppger att de kommer att börja evakuera medborgare.

Fartyget sattes i karantän den 4 februari efter att en person som varit ombord bekräftades bära på viruset, skriver TT. Smittan på kryssningsfartyget är den största utanför Kina.

Igår 15:41
Läs mer om Coronavirusets spridning
Arkivbild. Neil Hall / TT NYHETSBYRÅN
Stormen Dennis

Tiotusentals strandade i värsta ovädret på två år

Brittiska lågprisflygbolaget Easyjet ställde in 234 flighter till och från Storbritannien i spåren av stormen Dennis, rapporterade BBC i helgen. Fler än 40 000 resenärer uppges vara berörda.

British Airways uppgav i lördags att 40 av deras avgångar till och från Heathrow ställts in, enligt BBC.

– Det kunde inte kommit vid en värre tidpunkt, säger BBC:s korrespondent Helena Wilkinson som tillägger att många familjer just nu har ledigt på grund av skollov.

Brittiska meteorologer har utfärdat sin första så kallade röda varning för regnoväder på nästan två år, uppger Bloomberg, vilket indikerar livsfara där stormen drar in.

10 min
Illustration.  TT.
undefined

Vattendjup på en meter i stormens spår: ”Gå inte ut”

Stormen Dennis har dragit in över delar av Sverige under söndagen och på flera håll har det kraftiga regnet orsakat översvämningar. GT rapporterar om stora mängder vatten i Västsverige tidigare under söndagen, bland annat vid en fotbollsplan i Borås kommun där vattendjupet ska ha varit en meter.

Dryga 2 000 hushåll uppges ha blivit strömlösa, och SMHI har utfärdat flera varningar. Men problemen gäller inte bara för Västsverige. I både Uppsala län och i Västmanlands län rapporteras det om nedfallna träd som ställer till det i trafiken, och sent på söndagen uppmanas boende i Uppsala att stanna hemma.

– När väderleksrapporten visar att det ska blåsa 25–30 meter per sekund längs kusten borde man förstå att man inte ska ge sig ut, säger ledningsbefälet Christer Wahlström till Aftonbladet.

Igår 22:09
Läs mer om Stormen Dennis
Arkivbild.  Naina Helén Jåma/TT / TT NYHETSBYRÅN
Polisens mejlhaveri

Experter sågar säkerheten: ”Är så fel det bara kan bli”

Flera experter är starkt kritiska till att EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex använt mejl för att skicka inloggningsuppgifter till byråns interna plattform. I ett fall stavade en administratör fel på en mejladress till en svensk polis så att en utomstående person fick tillgång till sekretessbelagda dokument.

IT-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka säger till SVT Nyheter att det är ”så fel det kan bli” att skicka sådana inloggningsuppgifter via mejl.

– Och att sekretessbelagda uppgifter ligger i ett system som bara skyddas av användarnamn och lösenord, det är patetiskt, säger han.

Igår 18:27
Båt med migranter på Medelhavet. Francesco Malavolta / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Privatperson kunde läsa ur hemliga flyktingdokument

Sekretessbelagda dokument med känsliga uppgifter om EU:s gränsbevakning har röjts till utomstående i samband med ett mejlhaveri hos Polismyndigheten, rapporterar SVT Nyheter.

När EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex skulle ge en svensk polis tillgång till byråns interna plattform via mejl stavade en administratör fel på mejladressen. Därmed fick en person med en liknande domän som polisens tillgång att ladda ner känsliga dokument.

Dokumenten handlar bland annat om EU:s insatser på Medelhavet och om hur man avslöjar människosmugglare. I dokument som SVT tagit del av står det bland annat att migranters liv skulle sättas i fara om uppgifterna blev offentliga.

En säkerhetsexpert som SVT talat med säger att det är ”patetiskt” att sådana uppgifter bara skyddas av användarnamn och lösenord.

Igår 18:05
Läs mer om Polisens mejlhaveri

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer