Foto: TT
Glesbygdens utmaningar

Därför växer missnöjet – sex smällar mot landsbygden

Att ett land som hyllar Greta samtidigt kan ha ett bensinuppror som växer med full kraft förbryllar till och med myndighetspersonal, berättar nationalekonomen Charlotta Mellander. Men bakom missnöjet döljer sig mycket mer än bara höga bensinpriser.

Nytt reseavdrag, WLTP, vårdskatten, flygskatten, bensinskatten och jakten på kontanter är exempel på statliga pålagor som nu staplas på varandra och slår särskilt hårt mot landsbygden. Samtidigt monteras en del av den offentliga servicen ner i vissa mindre glesbygdskommuner, vilket bidrar till ett växande missnöje på många platser.

– Från politiskt håll borde man fokusera på att säkra den offentliga servicen och ge tydliga besked om vad man kan förvänta sig och inte bara säga att ”hela landet ska leva” eller ”hela landet ska växa” eftersom det inte gör det, säger Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på bland annat regional utveckling.

Enligt Januariavtalet ska det under mandatperioden ske en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor där så kallade miljöskatter, som skatt på plastpåsar, ska höjas eller införas medan skatt på företagande och arbete ska sänkas i motsvarande grad. Kritiker, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth i DI, har dock varnat för att flera av höjningarna redan är planerade medan sänkningarna skjuts på framtiden.

Bensinskatten

Bensinskatten är, mycket på grund av Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, det mest kända exemplet på en miljöskatt som upprör landsbygdsborna. Sedan år 2017, och med ett tillfälligt stopp sedan 1 juli 2019 till följd av M/KD-budgeten, har skatten på drivmedel höjts automatiskt varje år, vilket har höjt bensinpriset.

I forskarbloggen ”Vertikals” skriver Charlotta Mellander om hur just bensinpriset har blivit en fråga som belyser skiljelinjerna mellan stad och land.

Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

– Även om man skulle sänka bensinpriset till nästan noll skulle det inte stoppa landsbygdens utmaningar. Att så mycket samlas kring Bensinupproret är för att det är en symbolfråga för alla de utmaningar som landsbygden står inför. Man kanske känner att ”det där var droppen” efter att man har upplevt att grej efter grej i lokalsamhället har monterats ned, säger hon.

Bonus/malus och WLTP

En annan av de fordonsrelaterade bördor  som kan drabba bilägare på landsbygden är den om nya mät- och körcykeln WLTP. Förra sommaren infördes bonus/malus-systemet vars syfte är att gynna bilar med låga utsläpp – bonus – och bestraffa bilar med höga – malus. WLTP ger en mer precis bild över ett fordons bränsleförbrukning och utsläpp än den gamla cykeln NEDC, vilket innebär att många nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar kommer att beskattas hårdare efter 1 januari 2020 då systemet införs. Många av de bilar som i dag har bonus-status kommer att bli malus.

Nya reseavdraget

Förslaget om ett nytt reseavdrag kan bli ett annat slag mot personer som arbetspendlar och i förlängningen mot företag som inte hittar kompetens i glesbygden. Enligt förslaget ska avdraget för resor till och från jobbet ändras så att de blir avståndsbaserade i stället för tidsbaserade. En skattereduktion på 60 öre ska ges för den del av avståndet som överstiger tre mil men understiger åtta. Det betyder att ungefär 200 000 personer kommer att förlora möjligheten att göra avdrag.

Enligt konsultföretaget Swecos beräkningar kommer arbetspendlingen på avstånd mellan tre och tio mil att minska med 12 procent totalt, och med mellan 15 och 16 procent i just landsbygdskommuner, om förslaget blir verklighet.

Flygskatten

Personer som måste färdas ännu längre sträckor har sedan förra året påverkats av flygskatten. Skatten tas inte ut på egentligt utsläpp utan är en kostnad per flygstol. För inrikesflyg ligger kostnaden på 60 kronor. Syftet med flygskatten är att få människor att flyga mindre, men den har bland annat fått kritik för att vara tandlös och för att skada det regionala näringslivet.

Vårdskatten

Under sommaren kom en annan smäll som drabbar människor i glesbygdsregioner. Den 1 juli infördes nämligen moms på uthyrning av vårdpersonal, vilket innebär att det har blivit 25 procent dyrare för privata företag att hyra in vårdpersonal. Till skillnad från offentliga vårdcentraler får privata inte någon ekonomisk kompensation. Eftersom glest befolkade regioner har störst andel inhyrd personal kan momsen påverka vårdföretagen och i förlängningen hela sjukvården, menar Charlotta Melander.

– På vissa platser har privata företag tagit över den offentliga servicen efter att den har lagts ner. För dem kan det vara tufft att gå runt. Kanske ställen där man verkligen är beroende av inhyrd vårdpersonal för att tillhandahålla sjukvård ska kunna undkomma moms, resonerar hon.

Värt att snegla på Norge?

Enligt Charlotta Mellander bor det över 5 000 invånare per kvadratkilometer i Stockholm samtidigt som det finns kommuner där det bor färre än en person per kvadratkilometer. Sverige har olika förutsättningar runt om i landet och det är svårt att ha en regel för alla, menar hon.

– Kanske är det så att man måste hitta olika lösningar beroende på var man befinner sig. Ska man ha en höjd bensinskatt så kanske man ska kunna göra avdrag på vissa ställen där man är totalt beroende av bil, säger hon.

Charlotta Mellander exemplifierar med Norge som i vissa fall använder sig av särskilda ekonomiska lösningar för att underlätta vardagen för de som väljer att bo på landsbygden.

Kontantjakten

En annan fråga som har fått landsbygdsföretagare att koka är Skatteverkets jakt på kontanter. Meningen är att komma åt penningtvätt men problemet är den strikta tillämpningen, där småföretagare som vill göra rätt har tvingats betala höga böter för små slarvfel eller att en hundralapp inte har registrerats på rätt sätt. Självklart ska regler följas, men enligt bland andra Björn Eriksson från Kontantupproret, har myndighetens jakt på småpengar gått överstyr.

– Vill man hålla på att jaga de som sysslar med penningtvätt finns det större byten än de fall vi diskuterar, har han tidigare sagt till fPlus.

Två verkligheter

I grunden handlar ”stad/land-konflikten” om att befolkningen på respektive geografiska plats har svårt att förstå varandra eftersom de lever i ”olika verkligheter”, menar Charlotta Mellander. Även befolkningen på landsbygden har svårt att förstå de utmaningar som städerna har, som bostadsbrist och resurskrävande utanförskapsområden.

De olika verklighetsbilderna kan även manifesteras hos statliga myndigheter, något som kan förstärka uppfattningen om ett etablissemang som inte förstår hela befolkningen, konstaterar hon.

– Jag var i Stockholm och höll en föreläsning på en stor statlig myndighet som i sin vildaste fantasi inte kunde förstå att man kunde ha ett bensinuppror i samma land där man också hyllar Greta – att vi ligger i framkant vad gäller miljötänk och ändå samlar bensinupproret mer än en halv miljon människor, berättar Charlotta Mellander och fortsätter:

– Då handlade det ändå om en myndighet som jobbar med frågor som berör hela landet. Men där sitter människor i beslutsfattande positioner och säger att man inte kan förstå hur man kan ha båda fenomenen i samma land.

Utjämningssystemet

Nyligen sa statsminister Stefan Löfven att utjämningssystemet ska reformeras och att mer pengar ska gå till landsbygden. Förslaget har mött kritik från olika håll. Bland annat för att det inte är tillräckligt, för att det är krångligt och orättvist.

– Det är ju det här som är stad/land-utmaningen. Vad är rättvist? Är det mest vettigt att stoppa in pengar där det bor mycket folk? Eller där det är glest men där man aldrig kommer att hitta marknadslösningar? Det är ingenting som säger att det ena är mer rättvist än det andra, avslutar Charlotta Mellander.

Toppnyheter

Arkivbild från Malmö centralstation. Emil Langvad/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – Sverige

SJ tillåter färre personer på tågen efter trängselkritiken

SJ kommer fortsättningsvis bara att sälja biljetter för 65 procent av platserna ombord, i stället för dagens 75 procent, meddelar det statliga tågbolaget. Beskedet kommer efter kritik om trängsel på tågen.

– Nu har vi analyserat, dragit lärdom och gör om så det blir bättre för alla, säger SJ:s presschef Tobbe Lundell till TT.

Under våren var SJ:s tåg bara belagda till 50 procent, men efter att reserestriktionerna hävts gjordes 75 procent av biljetterna tillgängliga. Men nu tar bolaget alltså ett steg tillbaka.

2 tim
Turister i Gamla stan, juli 2020 Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

CBS: Avslappnade svenskar utgör ett dåligt exempel

Sveriges hantering av coronavirusutbrottet forsätter väcka uppmärksamhet internationellt. Senast ut är CBS News, vars korrespondent besökt Stockholm och förundras över hur ”relativt avslappnade” invånarna verkar.

”Sverige har blivit ett exempel på hur covid-19 inte ska hanteras”, lyder rubriken, och tv-kanalen pratar med flera svenskar som är kritiska till den svenska strategin.

En av dem är Nele Brusselaers, epidemiolog vid Karolinska Institutet, som oroar sig för hösten:

– Om det är något land i Europa som kommer få en andra våg är det med stor sannolikhet Sverige, för de gör fortfarande inte så mycket för att verkligen stoppa det, säger hon.

Folkhälsomyndighetens Karin Tegmark Wisell intervjuas också, och säger att planen för hösten är att hålla fast vid rekommendationerna och fortsätta följa forskningen.

44 min
Ibrahim Baylan under dagens pressfika med regeringen. Stina Stjernkvist/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Baylan: Missuppfattning att vi försökte rädda ekonomin

Regeringens första prioritet har alltid varit att begränsa smittan och rädda människoliv. Först därefter har politikerna försökt mildra effekterna på ekonomin under coronakrisen, säger näringsminister Ibrahim Baylan (S) till Expressen.

– Det finns en hel del missuppfattningar, säger Baylan.

– Vi har valt lite olika vägar. Vilken väg som senare visar sig ha varit rätt vet vi inte förrän i efterhand, fortsätter han.

Ministern menar också att han tror att andra ibland sprider en felaktig bild av den svenska strategin för att på så sätt visa att man själv har gjort rätt.

3 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Arkivbild. Dmitrij Peskov och Vladimir Putin. Alexei Nikolsky / TT / NTB Scanpix
Ryska säkerhetshotet

Kreml förnekar ryska hack mot vaccinforskning

Ryssland förnekar anklagelserna om att ryska hackare med koppling till säkerhetstjänsten skulle ha försökt komma åt forskning om ett vaccin mot coronaviruset. Det rapporterar AFP.

– Vi kan bara säga: Ryssland hade inget med de här försöken att göra. Vi accepterar inte sådana anklagelser, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov till statliga Tass, enligt AFP.

Tidigare under dagen gick den brittiska regeringen också ut och anklagade ”ryska aktörer” för att ha försökt påverka valet i Storbritannien 2019, något som Peskov också förnekar.

1 tim
Illustrationsbild. Johan Nilsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ryska cyberattacker mot vaccinforskning i väst

En rysk grupp hackare med kopplingar till den ryska underrättelsetjänsten har utfört cyberattacker mot organisationer inblandade i utvecklingen av vaccin mot coronaviruset. Det hävdar den brittiska myndigheten UK National Cyber Security Centre, rapporterar CNN.

Attackerna har riktat sig mot aktörer i USA, Storbritannien och Kanada.

Hackergruppen, som är känd under namnet Cozy Bear, tros även ha varit inblandad i attacken mot Demokraternas nationella kommittés interna system i presidentvalet 2016.

2 tim
Dominic Raab/Illustrationsbild AP/TT
undefined

Raab: Ryska aktörer försökte påverka valet

Ryska aktörer försökte påverka utgången i det brittiska valet 2019. Det rapporterar Sky News med hänvisning till den brittiska regeringen.

Påverkansförsöket skedde bland annat genom att man publicerade läckta regeringsdokument på plattformen Reddit, skriver utrikesminister Dominic Raab i ett uttalande till det brittiska parlamentet.

Enligt Raab finns det inga bevis för att det ska ha pågått någon bred rysk kampanj, men ”alla försök att blanda sig i vår demokratiska process är helt oacceptabla”, tillägger han.

3 tim
Läs mer om Ryska säkerhetshotet
Statsminister Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sànchez i samband med ett möte i veckan. ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
EU:s stödfond

Löfven står fast vid svensk linje i EU: ”Krävs ändringar”

Statsminister Stefan Löfven håller fast vid att EU:s förslag om långtidsbudgeten och återhämtningspaketet efter coronakrisen är för kostsamma. Det säger han inför riksdagens EU-nämnd, skriver TT.

– En överenskommelse måste vara acceptabel för alla. För att komma dit krävs det ändringar i det som ligger på bordet nu, säger statsministern som väntar sig ett långt möte när statschefer inleder toppmötet i morgon.

Regeringen tycker bland annat att alla 750 miljarder euro i stödpaketet ska fördelas som lån, inte i huvudsak som bidrag.

Sverige tillhör tillsammans med Danmark, Österrike och Nederländerna kvartetten mer sparsamma EU-länder som kallas ”frugala fyran”.

1 tim
Stefan Löfven och Spaniens premiärminister Pedro Sánchez på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven träffar Macron inför EU-toppmötet

I går träffade statsminister Stefan Löfven Spaniens premiärminister Pedro Sánchez och i dag ska Löfven träffa Frankrikes president Emmanuel Macron i Paris. Mötena sker inför EU-toppmötet i helgen där Reuters rapporterar att EU:s långtidsbudget och coronastödpaket ska diskuteras.

Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson säger i P1-morgon att det varit ett intensivt resande de senaste veckorna för Frankrikes, Italiens och Spaniens ledare när de besökt olika ledare för de så kallade sparsamma länderna, där Sverige ingår.

– Det visar hur viktigt det här är för Frankrike och Tyskland som lagt fram paketet.

Idag 08:03
Arkivbilder: Alice Bah Kuhnke (vänster), Abir Al-Sahlani (vänster) TT
undefined

”EU-stöd får inte gå till att montera ner demokratin”

När EU-ledarna samlas för att diskutera stödpaketet i coronakrisens spår så får fokus inte flyttas från den viktiga frågan om våra skattepengar ska gå till länder som inte respekterar rättsstatens principer. Det skriver den centerpartistiska Europaparlamentarikern Abir Al-Sahlani på Aftonbladets debattsida. Hon nämner Ungern och Polen och skriver också att miljardbelopp försvinner varje år på grund av korruption och penningtvätt. Sverige får inte godkänna en ny EU-budget som möjliggör nedmonteringar i demokratin, menar hon.

Hon får medhåll från parlamentarikerkollegan Alice Bah Kuhnke (MP). Hon skriver i en debattartikel på ETC att EU-parlamentet nyligen tagit ett gemensamt ställningstagande om EU:s budget som går ut på att EU-pengar ska villkoras med demokratiska principer. Nu föreslår hon att Sverige och andra progressiva länder krokar arm med parlamentet och säkerställer att medlen går till länder som lever upp till EU:s grundläggande värden.

5 tim
Läs mer om EU:s stödfond
Demonstration mot Netanyahu i veckan (t v), Benjamin Netanyahu (t h). TT
Coronavirusets spridning – globalt

Israels coronastöd får kritik: ”Mutor till massorna”

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu anklagas för att försöka ta fokus från kritiken mot honom genom sitt löfte om ekonomiska bidrag till alla som drabbats av coronavirusutbrottet, skriver flera medier.

Stödpaketet presenterades i går, och ska enligt Netanyahu öka konsumtionen och få fart på ekonomin snabbare. Men flera ekonomer och oppositionspolitiker beskriver det som en ineffektiv åtgärd, och tror att förslaget i stället är ett försök från Netanyahu att ta fokus från kritiken mot hans hanterande av pandemin och den pågående korruptionsrättegången mot honom.

Kolumnisten Ben Caspit i tidningen Maariv tar det ett steg längre och liknar förslaget med att ”dela ut mutor till massorna”, skriver The Guardian.

1 tim
Arkivbild: Ett barn i Pakistan väntar på att vaccineras Muhammed Muheisen / TT NYHETSBYRÅN
undefined

FN-organisationer varnar: Färre barn vaccineras

Coronapandemin har lett till att färre barn vaccineras för sjukdomar som mässling, kikhosta och stelkramp. Det visar en undersökning från WHO och Unicef.

– Lidandet och döden som orsakas av att barn inte får rutinmässiga vaccinationer och som hade kunnat undvikas riskerar att bli betydligt större än covid-19, säger WHO-chefen Tedros Adhanom Ghebreyesus enligt Reuters.

Unicefchefen Henriette Fore säger att trenden måste brytas, rapporterar BBC.

– Vi kan inte byta en hälsokris mot en annan.

Idag 04:23
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Magnus Andersson/TT / TT NYHETSBYRÅN
Migrationspolitiken i Sverige

Johansson: Tydligt att M inte vågar skilja sig från SD

När Moderaterna hoppade av samtalen om en migrationspolitisk överenskommelse skedde det 90 minuter efter att Sverigedemokraterna gått ut och sagt att de inte trodde på en bred överenskommelse, skriver justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) i på Aftonbladets debattsidor. ”Det är uppenbart att Moderaterna numera inte vågar skilja sig alltför mycket från SD, och att partierna samordnar sin politik i allt högre utsträckning”, fortsätter han.

Inlägget är ett svar till Maria Malmer Stenergard, migrationspolitisk talesperson för M, som tidigare i veckan skrev att det följer ett socialdemokratiskt mönster när Morgan Johansson tidigare inte velat debattera frågan med henne i SVT.

I sitt svar nu skriver Johansson att det är regeringen i dag som fått strama upp den generösa asyl- och arbetskraftsinvandringspolitiken som Tobias Billström (M) drev igenom under regeringen Reinfeldt.

4 tim
Stefan Löfven på Harpsund på onsdagen ERIK SIMANDER / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Löfven: Volymmål bryter mot moralisk princip

Statsminister Stefan Löfven står fast vid sin linje att säga nej till ett fast volymmål i migrationspolitiken. I en intervju med Aftonbladet säger han att ett volymmål bryter mot internationella konventioner.

– Dessutom bryter man mot en moralisk princip. Så det är inte aktuellt.

Frågan om ett volymmål har varit en av stötestenarna i migrationssamtalen mellan partierna. Moderaterna har velat se ett ett volymmål, med argumentet att det ger förutsägbarhet och långsiktig hållbarhet.

Idag 06:15
Nyamko Sabuni under en intervju i tisdags. Erik Simander/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sabuni vill ha nya samtal om migration: Låt oss försöka

Att migrationsförhandlingarna bröt samman är ett stort nederlag och samtalen bör nu återupptas, skriver L-ledaren Nyamko Sabuni på DN Debatt.

”Min uppmaning till Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är denna: Låt oss försöka på nytt”, skriver hon.

Annars, fortsätter Sabuni, är risken att Sverigedemokraterna eller Miljöpartiet kommer kunna styra villkoren efter nästa val. I stället borde de fem partierna som står för en ”stram men human flyktingpolitik” komma överens, tycker hon.

Igår 20:24
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Johanna Norin/TT / TT NYHETSBYRÅN
Dagens börs

Sandviks vinst rasar – aktien föll efter rapport

Verkstadsjätten Sandvik rapporterar en nedgång på 43 procent i det andra kvartalets justerade rörelseresultat jämfört med i fjol. Resultatet var över analytikernas estimat.

Orderingången sjönk med 27 procent.

”Andra kvartalet 2020 var ett av de mest utmanande kvartalen i vår historia. Aldrig tidigare har vi upplevt en så signifikant nedgång i orderingången under en så kort tidsrymd, samtidigt som vi hanterat både frågor kring arbetsmiljö, hälsa och säkerhet och logistiska utmaningar på en global nivå”, skriver bolagets vd Stefan Widing i rapporten.

Och fortsätter:

”Om det inte blir nya nedstängningar borde vi ha det värsta bakom oss, men vi förväntar oss att återhämtningen blir långsam”.

Aktien föll nästan 6 procent.

5 tim
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Postnord vände resultat till vinst trots pandemi

Det svensk-danska statliga företaget Postnords resultat steg markant trots kraftigt förändrade förutsättningar, skriver Postnord i sin delårsrapport.

Anledningen är framför allt prishöjningar och ökad e-handel.

”Paketvolymerna ökade med hela 15 procent och totalt hanterades 49 miljoner paket under kvartalet, i nivå med rekordet i det säsongsmässigt starka fjärde kvartalet 2019”, skriver vd Annemarie Gardshol.

Men ”framtiden är ovanligt oviss” enligt Gardsol. Tidigare har Postnord vädjat om att de kommer att behöva statligt stöd då effektiviseringar och höjt porto inte räcker, skriver Expressens Dina Pengar.

5 tim
Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Sats omsättning minskade en fjärdedel under coronakvartalet

Gymkedjan Sats ebitda-resultat minskade med 28 procent under det andra kvartalet, jämfört med samma period i fjol. Omsättningen minskade med 26 procent och antalet medlemmar med 5 procent. Det ska dock inte handla om att medlemmar lämnade gymkedjan i större utsträckning än i fjol utan att färre teckna medlemskap under perioden än tidigare.

"Kvartalet domineras av covid-19 och den nedstängning som pågått och avsevärt påverkat den finansiella prestationen”, står det i rapporten.

Antalet medlemmar var 652 000 vid utgången av andra kvartalet, en minskning från 687 000 medlemmar vid utgången av andra kvartalet i fjol.

5 tim
Läs mer om Dagens börs