Foto: TT
Glesbygdens utmaningar

Därför växer missnöjet – sex smällar mot landsbygden

Att ett land som hyllar Greta samtidigt kan ha ett bensinuppror som växer med full kraft förbryllar till och med myndighetspersonal, berättar nationalekonomen Charlotta Mellander. Men bakom missnöjet döljer sig mycket mer än bara höga bensinpriser.

Nytt reseavdrag, WLTP, vårdskatten, flygskatten, bensinskatten och jakten på kontanter är exempel på statliga pålagor som nu staplas på varandra och slår särskilt hårt mot landsbygden. Samtidigt monteras en del av den offentliga servicen ner i vissa mindre glesbygdskommuner, vilket bidrar till ett växande missnöje på många platser.

– Från politiskt håll borde man fokusera på att säkra den offentliga servicen och ge tydliga besked om vad man kan förvänta sig och inte bara säga att ”hela landet ska leva” eller ”hela landet ska växa” eftersom det inte gör det, säger Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på bland annat regional utveckling.

Enligt Januariavtalet ska det under mandatperioden ske en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor där så kallade miljöskatter, som skatt på plastpåsar, ska höjas eller införas medan skatt på företagande och arbete ska sänkas i motsvarande grad. Kritiker, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth i DI, har dock varnat för att flera av höjningarna redan är planerade medan sänkningarna skjuts på framtiden.

Bensinskatten

Bensinskatten är, mycket på grund av Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, det mest kända exemplet på en miljöskatt som upprör landsbygdsborna. Sedan år 2017, och med ett tillfälligt stopp sedan 1 juli 2019 till följd av M/KD-budgeten, har skatten på drivmedel höjts automatiskt varje år, vilket har höjt bensinpriset.

I forskarbloggen ”Vertikals” skriver Charlotta Mellander om hur just bensinpriset har blivit en fråga som belyser skiljelinjerna mellan stad och land.

Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

– Även om man skulle sänka bensinpriset till nästan noll skulle det inte stoppa landsbygdens utmaningar. Att så mycket samlas kring Bensinupproret är för att det är en symbolfråga för alla de utmaningar som landsbygden står inför. Man kanske känner att ”det där var droppen” efter att man har upplevt att grej efter grej i lokalsamhället har monterats ned, säger hon.

Bonus/malus och WLTP

En annan av de fordonsrelaterade bördor  som kan drabba bilägare på landsbygden är den om nya mät- och körcykeln WLTP. Förra sommaren infördes bonus/malus-systemet vars syfte är att gynna bilar med låga utsläpp – bonus – och bestraffa bilar med höga – malus. WLTP ger en mer precis bild över ett fordons bränsleförbrukning och utsläpp än den gamla cykeln NEDC, vilket innebär att många nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar kommer att beskattas hårdare efter 1 januari 2020 då systemet införs. Många av de bilar som i dag har bonus-status kommer att bli malus.

Nya reseavdraget

Förslaget om ett nytt reseavdrag kan bli ett annat slag mot personer som arbetspendlar och i förlängningen mot företag som inte hittar kompetens i glesbygden. Enligt förslaget ska avdraget för resor till och från jobbet ändras så att de blir avståndsbaserade i stället för tidsbaserade. En skattereduktion på 60 öre ska ges för den del av avståndet som överstiger tre mil men understiger åtta. Det betyder att ungefär 200 000 personer kommer att förlora möjligheten att göra avdrag.

Enligt konsultföretaget Swecos beräkningar kommer arbetspendlingen på avstånd mellan tre och tio mil att minska med 12 procent totalt, och med mellan 15 och 16 procent i just landsbygdskommuner, om förslaget blir verklighet.

Flygskatten

Personer som måste färdas ännu längre sträckor har sedan förra året påverkats av flygskatten. Skatten tas inte ut på egentligt utsläpp utan är en kostnad per flygstol. För inrikesflyg ligger kostnaden på 60 kronor. Syftet med flygskatten är att få människor att flyga mindre, men den har bland annat fått kritik för att vara tandlös och för att skada det regionala näringslivet.

Vårdskatten

Under sommaren kom en annan smäll som drabbar människor i glesbygdsregioner. Den 1 juli infördes nämligen moms på uthyrning av vårdpersonal, vilket innebär att det har blivit 25 procent dyrare för privata företag att hyra in vårdpersonal. Till skillnad från offentliga vårdcentraler får privata inte någon ekonomisk kompensation. Eftersom glest befolkade regioner har störst andel inhyrd personal kan momsen påverka vårdföretagen och i förlängningen hela sjukvården, menar Charlotta Melander.

– På vissa platser har privata företag tagit över den offentliga servicen efter att den har lagts ner. För dem kan det vara tufft att gå runt. Kanske ställen där man verkligen är beroende av inhyrd vårdpersonal för att tillhandahålla sjukvård ska kunna undkomma moms, resonerar hon.

Värt att snegla på Norge?

Enligt Charlotta Mellander bor det över 5 000 invånare per kvadratkilometer i Stockholm samtidigt som det finns kommuner där det bor färre än en person per kvadratkilometer. Sverige har olika förutsättningar runt om i landet och det är svårt att ha en regel för alla, menar hon.

– Kanske är det så att man måste hitta olika lösningar beroende på var man befinner sig. Ska man ha en höjd bensinskatt så kanske man ska kunna göra avdrag på vissa ställen där man är totalt beroende av bil, säger hon.

Charlotta Mellander exemplifierar med Norge som i vissa fall använder sig av särskilda ekonomiska lösningar för att underlätta vardagen för de som väljer att bo på landsbygden.

Kontantjakten

En annan fråga som har fått landsbygdsföretagare att koka är Skatteverkets jakt på kontanter. Meningen är att komma åt penningtvätt men problemet är den strikta tillämpningen, där småföretagare som vill göra rätt har tvingats betala höga böter för små slarvfel eller att en hundralapp inte har registrerats på rätt sätt. Självklart ska regler följas, men enligt bland andra Björn Eriksson från Kontantupproret, har myndighetens jakt på småpengar gått överstyr.

– Vill man hålla på att jaga de som sysslar med penningtvätt finns det större byten än de fall vi diskuterar, har han tidigare sagt till fPlus.

Två verkligheter

I grunden handlar ”stad/land-konflikten” om att befolkningen på respektive geografiska plats har svårt att förstå varandra eftersom de lever i ”olika verkligheter”, menar Charlotta Mellander. Även befolkningen på landsbygden har svårt att förstå de utmaningar som städerna har, som bostadsbrist och resurskrävande utanförskapsområden.

De olika verklighetsbilderna kan även manifesteras hos statliga myndigheter, något som kan förstärka uppfattningen om ett etablissemang som inte förstår hela befolkningen, konstaterar hon.

– Jag var i Stockholm och höll en föreläsning på en stor statlig myndighet som i sin vildaste fantasi inte kunde förstå att man kunde ha ett bensinuppror i samma land där man också hyllar Greta – att vi ligger i framkant vad gäller miljötänk och ändå samlar bensinupproret mer än en halv miljon människor, berättar Charlotta Mellander och fortsätter:

– Då handlade det ändå om en myndighet som jobbar med frågor som berör hela landet. Men där sitter människor i beslutsfattande positioner och säger att man inte kan förstå hur man kan ha båda fenomenen i samma land.

Utjämningssystemet

Nyligen sa statsminister Stefan Löfven att utjämningssystemet ska reformeras och att mer pengar ska gå till landsbygden. Förslaget har mött kritik från olika håll. Bland annat för att det inte är tillräckligt, för att det är krångligt och orättvist.

– Det är ju det här som är stad/land-utmaningen. Vad är rättvist? Är det mest vettigt att stoppa in pengar där det bor mycket folk? Eller där det är glest men där man aldrig kommer att hitta marknadslösningar? Det är ingenting som säger att det ena är mer rättvist än det andra, avslutar Charlotta Mellander.

Toppnyheter

Brexitmotståndare i London jublar. Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
Brexit - förhandlingarna

Hundratusentals jublade i London när beskedet kom

Ett vilt jubel utbröt bland demonstranter i London när Boris Johnson fick ännu en smocka i parlamentet under lördagen.

Uppemot en miljon människor har samlats på gatorna för att demonstrera för en ny folkomröstning om brexit, och beskedet om att Johnson måste be EU om mer tid väckte optimism.

– Det är en miniseger för oss som vill vara kvar i EU, säger demonstranten John Warman till Reuters.

3 tim
Talmannen John Bercow i parlamentet i dag. JESSICA TAYLOR / UK PARLIAMENT
undefined

Bakslag för Boris Johnson – parlamentet tvingar honom att be om brexitförlängning

Det brittiska parlamentet har röstat ja till ett tilläggsförslag som innebär att brexitprocessen försenas. Förslaget lades fram av den oberoende parlamentarikern Oliver Letwin och godkändes med siffrorna 322–306.

Detta innebär ett stort bakslag för premiärminister Boris Johnson som nu måste be EU att flytta fram brexitdatumet, som i nuläget är 31 oktober. Men Johnsons svar efter omröstningen var tydligt: Han kommer inte att be EU om mer tid.

Godkännandet av tillägget innebär också att det inte blir någon skarp omröstning om Johnsons brexitavtal under lördagskvällen. Enligt Johnson planerar man att hålla den omröstningen under nästa vecka i stället.

4 tim
ARIS OIKONOMOU / AFP
undefined

EU ber Johnson förklara sig ”så snart som möjligt”

EU-kommissionen ber Storbritannien klargöra vad som händer efter godkännandet av Oliver Letwins tilläggsförslag.

I praktiken innebär godkännandet av tilläggsförslaget att det inte blir någon skarp omröstning om brexitavtalet i parlamentet i kväll, och att Boris Johnson måste be EU om mer tid för Storbritanniens utträde. Något han i parlamentet sa att han inte tänker göra.

EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers talesperson Mina Andreeva skriver på Twitter att man har noterat dagens utveckling.

”Det är upp till den brittiska regeringen att informera oss så snart som möjligt om vad nästa steg blir”, tillägger hon.

4 tim
Läs mer om Brexit - förhandlingarna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer