Foto: TT
Glesbygdens utmaningar

Därför växer missnöjet – sex smällar mot landsbygden

Att ett land som hyllar Greta samtidigt kan ha ett bensinuppror som växer med full kraft förbryllar till och med myndighetspersonal, berättar nationalekonomen Charlotta Mellander. Men bakom missnöjet döljer sig mycket mer än bara höga bensinpriser.

Nytt reseavdrag, WLTP, vårdskatten, flygskatten, bensinskatten och jakten på kontanter är exempel på statliga pålagor som nu staplas på varandra och slår särskilt hårt mot landsbygden. Samtidigt monteras en del av den offentliga servicen ner i vissa mindre glesbygdskommuner, vilket bidrar till ett växande missnöje på många platser.

– Från politiskt håll borde man fokusera på att säkra den offentliga servicen och ge tydliga besked om vad man kan förvänta sig och inte bara säga att ”hela landet ska leva” eller ”hela landet ska växa” eftersom det inte gör det, säger Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på bland annat regional utveckling.

Enligt Januariavtalet ska det under mandatperioden ske en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor där så kallade miljöskatter, som skatt på plastpåsar, ska höjas eller införas medan skatt på företagande och arbete ska sänkas i motsvarande grad. Kritiker, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth i DI, har dock varnat för att flera av höjningarna redan är planerade medan sänkningarna skjuts på framtiden.

Bensinskatten

Bensinskatten är, mycket på grund av Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, det mest kända exemplet på en miljöskatt som upprör landsbygdsborna. Sedan år 2017, och med ett tillfälligt stopp sedan 1 juli 2019 till följd av M/KD-budgeten, har skatten på drivmedel höjts automatiskt varje år, vilket har höjt bensinpriset.

I forskarbloggen ”Vertikals” skriver Charlotta Mellander om hur just bensinpriset har blivit en fråga som belyser skiljelinjerna mellan stad och land.

Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

– Även om man skulle sänka bensinpriset till nästan noll skulle det inte stoppa landsbygdens utmaningar. Att så mycket samlas kring Bensinupproret är för att det är en symbolfråga för alla de utmaningar som landsbygden står inför. Man kanske känner att ”det där var droppen” efter att man har upplevt att grej efter grej i lokalsamhället har monterats ned, säger hon.

Bonus/malus och WLTP

En annan av de fordonsrelaterade bördor  som kan drabba bilägare på landsbygden är den om nya mät- och körcykeln WLTP. Förra sommaren infördes bonus/malus-systemet vars syfte är att gynna bilar med låga utsläpp – bonus – och bestraffa bilar med höga – malus. WLTP ger en mer precis bild över ett fordons bränsleförbrukning och utsläpp än den gamla cykeln NEDC, vilket innebär att många nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar kommer att beskattas hårdare efter 1 januari 2020 då systemet införs. Många av de bilar som i dag har bonus-status kommer att bli malus.

Nya reseavdraget

Förslaget om ett nytt reseavdrag kan bli ett annat slag mot personer som arbetspendlar och i förlängningen mot företag som inte hittar kompetens i glesbygden. Enligt förslaget ska avdraget för resor till och från jobbet ändras så att de blir avståndsbaserade i stället för tidsbaserade. En skattereduktion på 60 öre ska ges för den del av avståndet som överstiger tre mil men understiger åtta. Det betyder att ungefär 200 000 personer kommer att förlora möjligheten att göra avdrag.

Enligt konsultföretaget Swecos beräkningar kommer arbetspendlingen på avstånd mellan tre och tio mil att minska med 12 procent totalt, och med mellan 15 och 16 procent i just landsbygdskommuner, om förslaget blir verklighet.

Flygskatten

Personer som måste färdas ännu längre sträckor har sedan förra året påverkats av flygskatten. Skatten tas inte ut på egentligt utsläpp utan är en kostnad per flygstol. För inrikesflyg ligger kostnaden på 60 kronor. Syftet med flygskatten är att få människor att flyga mindre, men den har bland annat fått kritik för att vara tandlös och för att skada det regionala näringslivet.

Vårdskatten

Under sommaren kom en annan smäll som drabbar människor i glesbygdsregioner. Den 1 juli infördes nämligen moms på uthyrning av vårdpersonal, vilket innebär att det har blivit 25 procent dyrare för privata företag att hyra in vårdpersonal. Till skillnad från offentliga vårdcentraler får privata inte någon ekonomisk kompensation. Eftersom glest befolkade regioner har störst andel inhyrd personal kan momsen påverka vårdföretagen och i förlängningen hela sjukvården, menar Charlotta Melander.

– På vissa platser har privata företag tagit över den offentliga servicen efter att den har lagts ner. För dem kan det vara tufft att gå runt. Kanske ställen där man verkligen är beroende av inhyrd vårdpersonal för att tillhandahålla sjukvård ska kunna undkomma moms, resonerar hon.

Värt att snegla på Norge?

Enligt Charlotta Mellander bor det över 5 000 invånare per kvadratkilometer i Stockholm samtidigt som det finns kommuner där det bor färre än en person per kvadratkilometer. Sverige har olika förutsättningar runt om i landet och det är svårt att ha en regel för alla, menar hon.

– Kanske är det så att man måste hitta olika lösningar beroende på var man befinner sig. Ska man ha en höjd bensinskatt så kanske man ska kunna göra avdrag på vissa ställen där man är totalt beroende av bil, säger hon.

Charlotta Mellander exemplifierar med Norge som i vissa fall använder sig av särskilda ekonomiska lösningar för att underlätta vardagen för de som väljer att bo på landsbygden.

Kontantjakten

En annan fråga som har fått landsbygdsföretagare att koka är Skatteverkets jakt på kontanter. Meningen är att komma åt penningtvätt men problemet är den strikta tillämpningen, där småföretagare som vill göra rätt har tvingats betala höga böter för små slarvfel eller att en hundralapp inte har registrerats på rätt sätt. Självklart ska regler följas, men enligt bland andra Björn Eriksson från Kontantupproret, har myndighetens jakt på småpengar gått överstyr.

– Vill man hålla på att jaga de som sysslar med penningtvätt finns det större byten än de fall vi diskuterar, har han tidigare sagt till fPlus.

Två verkligheter

I grunden handlar ”stad/land-konflikten” om att befolkningen på respektive geografiska plats har svårt att förstå varandra eftersom de lever i ”olika verkligheter”, menar Charlotta Mellander. Även befolkningen på landsbygden har svårt att förstå de utmaningar som städerna har, som bostadsbrist och resurskrävande utanförskapsområden.

De olika verklighetsbilderna kan även manifesteras hos statliga myndigheter, något som kan förstärka uppfattningen om ett etablissemang som inte förstår hela befolkningen, konstaterar hon.

– Jag var i Stockholm och höll en föreläsning på en stor statlig myndighet som i sin vildaste fantasi inte kunde förstå att man kunde ha ett bensinuppror i samma land där man också hyllar Greta – att vi ligger i framkant vad gäller miljötänk och ändå samlar bensinupproret mer än en halv miljon människor, berättar Charlotta Mellander och fortsätter:

– Då handlade det ändå om en myndighet som jobbar med frågor som berör hela landet. Men där sitter människor i beslutsfattande positioner och säger att man inte kan förstå hur man kan ha båda fenomenen i samma land.

Utjämningssystemet

Nyligen sa statsminister Stefan Löfven att utjämningssystemet ska reformeras och att mer pengar ska gå till landsbygden. Förslaget har mött kritik från olika håll. Bland annat för att det inte är tillräckligt, för att det är krångligt och orättvist.

– Det är ju det här som är stad/land-utmaningen. Vad är rättvist? Är det mest vettigt att stoppa in pengar där det bor mycket folk? Eller där det är glest men där man aldrig kommer att hitta marknadslösningar? Det är ingenting som säger att det ena är mer rättvist än det andra, avslutar Charlotta Mellander.

Toppnyheter

Karin Tegmark Wisell.  SVT/TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Folkhälsomyndigheten: Vill öka kapaciteten till 100 000 coronatester varje vecka

Folkhälsomyndigheten vill kunna öka testkapaciteten för coronaviruset till upp till 100 000 tester i veckan. Det säger avdelningschef Karin Tegmark Wisell i SVT:s Agenda.

Hon vill inte nämna några prognoser för hur många svenskar som kan tänkas dö under virusutbrottet, men säger att man inte har nått upp till toppen på kurvan. Därför måste vi vara förberedda på att det kan bli värre, menar hon.

Se Agenda i länken nedan.

16 min
Finansminister Magdalena Andersson.  Janerik Henriksson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Andersson: Redo att lyssna på förslag från alla partier

Regeringen är beredd att lyssna på ”alla förslag oavsett avsändare” i hanteringen av coronaviruset, skriver finansminister Magdalena Andersson (S) till TT. Detta efter att Centerpartiet under dagen sagt att man vill bjuda in Moderaterna till samtal.

Enligt Andersson har oppositionspartierna tagit stort ansvar under krisen, vilket gjort att regeringen kunnat agera snabbt.

”Vi vill även fortsättningsvis arbeta med bred förankring i riksdagen och fördjupar gärna samarbetet med oppositionen."

1 tim
Bild från Kungens tal TT
undefined

Kungen: ”Jag tänker på alla barn som riskerar förlora sina mor- och farföräldrar”

Coronaviruset har Sverige och hela världen i sitt grepp, säger kung Carl XVI Gustaf i sitt tal till nationen på söndagskvällen. Han menar att han ser hur en ”civil mobilisering” har inletts i Sverige, och tänker på alla som jobbar inom vården under virusutbrottet.

– Trots en ansträngd situation och trots en risk för hälsan.

Inför påsk uppmanar han svenskarna att agera osjälviskt och undvika resor, och han säger att alla har ett ansvar för att skydda äldre och andra riskgrupper.

– Jag tänker på alla barn som riskerar att förlora sina mor- och farföräldrar.

När krisen väl är över kan vi dra nytta av all den omtanke som visats, menar han.

– Även om det kan kännas svårt, kom ihåg, du är inte ensam.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den svenska konjunkturen

Nya H&M-vd:n om den första kaotiska tiden

Helena Helmersson tog över rodret vid H&M alldeles innan coronakrisen slog till på allvar i Sverige. Och även om det är en mardrömsstart så är hon fast besluten att vidta nödvändiga åtgärder för att klara företaget genom krisen, skriver Expressen.

– Vi kan visa på att vårt förändringsarbete verkligen gett resultat med lägre prisnedsättningar, lägre varulager och högre försäljning. Det är väldigt skönt att ha i ryggen när vi går in i sådan osäkerhet. Vi är nu i en allvarlig situation som vi måste handskas med där det är viktigt att snabbt ta till åtgärder för att komma ut på ett bra sätt, säger till Expressen.

Och trots rådande omständigheter, skriver DN, presenterar H&M ändå en förhållandevis stark rapport från det första kvartalet som får aktien att rusa på börsen.

– Vi står på en bra grund för att gå in i en så osäker period, säger Helena Helmersson till DN.

H&M har också svängt om delar av produktionen för att vara behjälpliga i krisen.

Klädjätten har i ett första skede producerat 100.000 skyddsmasker i sina fabriker i Kina, skriver DN.

3 tim
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lucas: Dessa sex lärdomar kan dras ur tidigare kriser

Under trettio års tid har DN:s ekonomijournalist Dan Lucas sett flera kriser komma och gå. I en krönika berättar han om vilka viktiga lärdomar han har dragit av dem.

Den första lärdomen, menar han är att kriser till sist inte handlar om aktiekurser, utan människors hälsa och liv. Det krossar drömmar och slår människors livsverk i kras.

”Den andra lärdomen är alltså att en kris i sin inledning allt för ofta underskattas”, skriver han.

Ytterligare en lärdom är att en ekonomisk kris inte med nödvändighet behöver betyda att ett samhälle i grunden förändras.

”När 90-talskrisen var som djupast var det lätt att tro att Sverige skulle vara ett annat land när krisen väl var över”, skriver han.

Men han menar att det efter den krisen skapades andra jobb och ledde till att Sverige är en välmående välfärdsstat med marknadsekonomi och demokrati, som innan krisen.

3 tim
Illustrationsbild.  Martina Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Var tredje butik kan tvingas stänga före sommaren

Likviditetskrisen blir allt svårare för Sveriges sällanköpshandlare. Om nuvarande situation fortsätter riskerar tre av tio butiker att tvingas stänga sin verksamhet inom de närmaste två månaderna. Den skriver branschorganisationen Svensk Handel i en ny rapport.

Enligt Svensk Handels undersökning uppger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. Var tionde butik har tappat 80 procent.

– Läget är allvarligt och risken är uppenbar att vi står inför en utslagning av handelsföretag som saknar motstycke i modern tid, säger Svensk Handels vd Karin Johansson i en kommentar.

Igår 07:15
Läs mer om Den svenska konjunkturen
Patient med covid-19 får vård i Bergamo. PIERO CRUCIATTI / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

Norska sjuksköterskor och läkare skickas till Italien

Norsk sjukvårdspersonal skickas till italienska Lombardiet för att hjälpa till inom landets hårt pressade sjukvård. Det rapporterar NRK.

– Vi bör hjälpa varandra när krisen slår till, och det är fint att kunna bidra med att hjälpa Italien nu, säger utrikesminister Ine Eriksen Søreide.

Sjukvårdslaget består av 19 sjuksköterskor och läkare samt ytterligare tre personer som ska hantera logistiken. De kommer från olika sjukhus.

– Vi har kontroll på smittsituationen i Norge medan Italien befinner sig i kulmen av krisen, motiverar hälsominister Bent Høie beslutet.

39 min
Jair Bolsonaro. Andre Borges / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Lågt stöd för avgångskrav på Jair Bolsonaro

Brasiliens president Jair Bolsonaro vill inte vidta större åtgärder mot coronavirusets spridning i landet, samtidigt som oppositionen kräver hans avgång. Men de flesta brasilianare vill inte att han lämnar sin post. Detta enligt en opinionsundersökning som Reuters refererar till.

59 procent av respondenterna är emot Bolsonaros avgång medan 37 procent stöder det. Samtidigt visar en annan opinionsundersökning att Bolsonaros agerande i frågan om smittan av 39 procent bedöms som ”dålig” eller ”hemsk”, en ökning med sex procent den senaste månaden.

De som bedömer hans insatser i smittfrågan som ”bra” eller ”mycket bra” har sjunkit från 35 till 33 procent.

1 tim
Sjukvårdare tar hand om en patient i Italien. Claudio Furlan / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Italien planerar för nästa fas: ”Svåra månader”

Italiens hälsominister Roberto Speranza säger att man börjat skissa på hur nästa fas i coronavirusepidemin i landet kan se ut. Enligt honom är målet att skapa förutsättningar att kunna leva med viruset tills ett vaccin utvecklats, skriver Reuters.

När antalet dödsfall om dagen nu börjat sjunka i Italien, hoppas regeringen att epidemin nått en kulmen. Fas två skulle bland annat innebära lättnader i de hårda restriktioner som infördes för en månad sedan, samtidigt som social distansering och ansiktsmasker kommer fortsätta behövas ett bra tag framöver.

– De kommande månaderna kommer bli svåra, säger Roberto Speranza.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Frankrikes president Emmanuel Macron. POOL / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ledare: Fullt rimligt att EU inte kan lösa coronakrisen

EU:s roll i coronakrisen och svenska beredskapslager är två ämnen som tas upp på söndagens ledarsidor.

Kritiken mot att EU inte lyckats hitta en gemensam strategi mot coronakrisen för sina medlemsländer är orimlig, skriver Adam Cwejman på GP:s ledarsida.

Cwejman pekar särskilt på att EU-länderna inte har en gemensam politik för frågor som rör sjukvård och försvar, vilket en majoritet av Europas invånare är nöjda med. Därför finns det också en logik i att exempelvis Frankrike sätter sin egen befolkning först och beslagtar skyddsutrustning.

”Att Macron, i strid med unionsregler, just nu gör allt för att skydda sina medborgare är därför inte konstigare än att vi vänder oss mot Rosenbad och inte Bryssel”, argumenterar Cwejman.

Sverige bör satsa på att återuppbygga beredskapslager för läkemedel och skyddsutrustning, anser Sydsvenskans osignerade ledare.

Detta betyder dock inte att apoteken borde återförstatligas, skriver man och hänvisar till Finland, som har både läkemedelsreserver och privata apotek.

Idag 05:30
Läs mer om Ledarsvepet

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer