Foto: TT
Glesbygdens utmaningar

Därför växer missnöjet – sex smällar mot landsbygden

Att ett land som hyllar Greta samtidigt kan ha ett bensinuppror som växer med full kraft förbryllar till och med myndighetspersonal, berättar nationalekonomen Charlotta Mellander. Men bakom missnöjet döljer sig mycket mer än bara höga bensinpriser.

Nytt reseavdrag, WLTP, vårdskatten, flygskatten, bensinskatten och jakten på kontanter är exempel på statliga pålagor som nu staplas på varandra och slår särskilt hårt mot landsbygden. Samtidigt monteras en del av den offentliga servicen ner i vissa mindre glesbygdskommuner, vilket bidrar till ett växande missnöje på många platser.

– Från politiskt håll borde man fokusera på att säkra den offentliga servicen och ge tydliga besked om vad man kan förvänta sig och inte bara säga att ”hela landet ska leva” eller ”hela landet ska växa” eftersom det inte gör det, säger Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping, med inriktning på bland annat regional utveckling.

Enligt Januariavtalet ska det under mandatperioden ske en grön skatteväxling på 15 miljarder kronor där så kallade miljöskatter, som skatt på plastpåsar, ska höjas eller införas medan skatt på företagande och arbete ska sänkas i motsvarande grad. Kritiker, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth i DI, har dock varnat för att flera av höjningarna redan är planerade medan sänkningarna skjuts på framtiden.

Bensinskatten

Bensinskatten är, mycket på grund av Facebook-gruppen Bensinupproret 2.0, det mest kända exemplet på en miljöskatt som upprör landsbygdsborna. Sedan år 2017, och med ett tillfälligt stopp sedan 1 juli 2019 till följd av M/KD-budgeten, har skatten på drivmedel höjts automatiskt varje år, vilket har höjt bensinpriset.

I forskarbloggen ”Vertikals” skriver Charlotta Mellander om hur just bensinpriset har blivit en fråga som belyser skiljelinjerna mellan stad och land.

Charlotta Mellander, nationalekonom och professor på Handelshögskolan i Jönköping. Foto: Anna Hållams

– Även om man skulle sänka bensinpriset till nästan noll skulle det inte stoppa landsbygdens utmaningar. Att så mycket samlas kring Bensinupproret är för att det är en symbolfråga för alla de utmaningar som landsbygden står inför. Man kanske känner att ”det där var droppen” efter att man har upplevt att grej efter grej i lokalsamhället har monterats ned, säger hon.

Bonus/malus och WLTP

En annan av de fordonsrelaterade bördor  som kan drabba bilägare på landsbygden är den om nya mät- och körcykeln WLTP. Förra sommaren infördes bonus/malus-systemet vars syfte är att gynna bilar med låga utsläpp – bonus – och bestraffa bilar med höga – malus. WLTP ger en mer precis bild över ett fordons bränsleförbrukning och utsläpp än den gamla cykeln NEDC, vilket innebär att många nyregistrerade personbilar och lätta lastbilar kommer att beskattas hårdare efter 1 januari 2020 då systemet införs. Många av de bilar som i dag har bonus-status kommer att bli malus.

Nya reseavdraget

Förslaget om ett nytt reseavdrag kan bli ett annat slag mot personer som arbetspendlar och i förlängningen mot företag som inte hittar kompetens i glesbygden. Enligt förslaget ska avdraget för resor till och från jobbet ändras så att de blir avståndsbaserade i stället för tidsbaserade. En skattereduktion på 60 öre ska ges för den del av avståndet som överstiger tre mil men understiger åtta. Det betyder att ungefär 200 000 personer kommer att förlora möjligheten att göra avdrag.

Enligt konsultföretaget Swecos beräkningar kommer arbetspendlingen på avstånd mellan tre och tio mil att minska med 12 procent totalt, och med mellan 15 och 16 procent i just landsbygdskommuner, om förslaget blir verklighet.

Flygskatten

Personer som måste färdas ännu längre sträckor har sedan förra året påverkats av flygskatten. Skatten tas inte ut på egentligt utsläpp utan är en kostnad per flygstol. För inrikesflyg ligger kostnaden på 60 kronor. Syftet med flygskatten är att få människor att flyga mindre, men den har bland annat fått kritik för att vara tandlös och för att skada det regionala näringslivet.

Vårdskatten

Under sommaren kom en annan smäll som drabbar människor i glesbygdsregioner. Den 1 juli infördes nämligen moms på uthyrning av vårdpersonal, vilket innebär att det har blivit 25 procent dyrare för privata företag att hyra in vårdpersonal. Till skillnad från offentliga vårdcentraler får privata inte någon ekonomisk kompensation. Eftersom glest befolkade regioner har störst andel inhyrd personal kan momsen påverka vårdföretagen och i förlängningen hela sjukvården, menar Charlotta Melander.

– På vissa platser har privata företag tagit över den offentliga servicen efter att den har lagts ner. För dem kan det vara tufft att gå runt. Kanske ställen där man verkligen är beroende av inhyrd vårdpersonal för att tillhandahålla sjukvård ska kunna undkomma moms, resonerar hon.

Värt att snegla på Norge?

Enligt Charlotta Mellander bor det över 5 000 invånare per kvadratkilometer i Stockholm samtidigt som det finns kommuner där det bor färre än en person per kvadratkilometer. Sverige har olika förutsättningar runt om i landet och det är svårt att ha en regel för alla, menar hon.

– Kanske är det så att man måste hitta olika lösningar beroende på var man befinner sig. Ska man ha en höjd bensinskatt så kanske man ska kunna göra avdrag på vissa ställen där man är totalt beroende av bil, säger hon.

Charlotta Mellander exemplifierar med Norge som i vissa fall använder sig av särskilda ekonomiska lösningar för att underlätta vardagen för de som väljer att bo på landsbygden.

Kontantjakten

En annan fråga som har fått landsbygdsföretagare att koka är Skatteverkets jakt på kontanter. Meningen är att komma åt penningtvätt men problemet är den strikta tillämpningen, där småföretagare som vill göra rätt har tvingats betala höga böter för små slarvfel eller att en hundralapp inte har registrerats på rätt sätt. Självklart ska regler följas, men enligt bland andra Björn Eriksson från Kontantupproret, har myndighetens jakt på småpengar gått överstyr.

– Vill man hålla på att jaga de som sysslar med penningtvätt finns det större byten än de fall vi diskuterar, har han tidigare sagt till fPlus.

Två verkligheter

I grunden handlar ”stad/land-konflikten” om att befolkningen på respektive geografiska plats har svårt att förstå varandra eftersom de lever i ”olika verkligheter”, menar Charlotta Mellander. Även befolkningen på landsbygden har svårt att förstå de utmaningar som städerna har, som bostadsbrist och resurskrävande utanförskapsområden.

De olika verklighetsbilderna kan även manifesteras hos statliga myndigheter, något som kan förstärka uppfattningen om ett etablissemang som inte förstår hela befolkningen, konstaterar hon.

– Jag var i Stockholm och höll en föreläsning på en stor statlig myndighet som i sin vildaste fantasi inte kunde förstå att man kunde ha ett bensinuppror i samma land där man också hyllar Greta – att vi ligger i framkant vad gäller miljötänk och ändå samlar bensinupproret mer än en halv miljon människor, berättar Charlotta Mellander och fortsätter:

– Då handlade det ändå om en myndighet som jobbar med frågor som berör hela landet. Men där sitter människor i beslutsfattande positioner och säger att man inte kan förstå hur man kan ha båda fenomenen i samma land.

Utjämningssystemet

Nyligen sa statsminister Stefan Löfven att utjämningssystemet ska reformeras och att mer pengar ska gå till landsbygden. Förslaget har mött kritik från olika håll. Bland annat för att det inte är tillräckligt, för att det är krångligt och orättvist.

– Det är ju det här som är stad/land-utmaningen. Vad är rättvist? Är det mest vettigt att stoppa in pengar där det bor mycket folk? Eller där det är glest men där man aldrig kommer att hitta marknadslösningar? Det är ingenting som säger att det ena är mer rättvist än det andra, avslutar Charlotta Mellander.

Toppnyheter

Illustration.  Mikael Fritzon/TT / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning

150 prover analyserade – nu får fler labb virustesta

Ytterligare åtta laboratorium i Sverige ska få analysera prover vid misstanke om viruset covid-19, meddelar Folkhälsomyndigheten enligt TT. Tidigare har alla prover skickats till myndighetens laboratorium i Solna.

Det rör sig om laboratorier i Umeå, Uppsala, Örebro, Skövde, Halmstad, Lund, Stockholm och Göteborg. Om några prover visar sig vara positiva ska de skickas till Folkhälsomyndigheten för bekräftelse.

Än så länge har myndigheten analyserat 150 prover. Ett av dessa har varit positivt.

2 tim
Maratonlöpare. Inför Tokyo maraton har organisatörerna stängt ute allmänheten för att minska risken för smittspridning.  TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Enorm risk för Japan om corona fortgår till OS”

Om inte coronaviruset är under kontroll till sommaren – då OS i Tokyo går av stapeln – riskerar de ekonomiska skadorna bli enorma för Japan. Det säger analytikern Taro Saito enligt Reuters.

Viruset adderar till en redan nedåtgående spiral i Japan. I sista kvartalet 2019 sjönk Japans ekonomi 6,3 procent på årsbasis. Bland skälen nämner Reuters en kraftig momshöjning som bromsat konsumtionen, men också en ovanligt varm vinter som minskat försäljningen av vinterkläder. BNP-fallet är den snabbaste minskningen på sex år i landet.

5 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning
Magdalena Andersson.  Claudio Bresciani/TT / TT NYHETSBYRÅN
Hoten mot Januariavtalet

Andersson ger inga löften: ”Den svåraste uppgiften”

Finansminister Magdalena Andersson (S) vågar inte lova att den skattereform som avtalades i januariavtalet hinner ros i hamn innan valet 2022. Det säger hon till Expressen, trots att SSU sagt att januariavtalet i princip är brutet om så inte sker.

Andersson säger att det troligtvist är ”den svåraste uppgiften” hon haft på sitt bord som minister, och att reformen bygger på motstridigheter mellan partierna. Liberalerna har sagt nej till att beskatta tillgångar och höga inkomster, men Andersson tror inte att sänkt skatt på jobb och företagande minskar några klyftor. Hon kallar det för ”tönterier”.

– För det har vi provat med 140 miljarder och det minskar inte klyftorna, utan ökar dem.

25 min
SSU:s Philip Botström.  Maja Suslin/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

SSU: Vi kräver skattesvar – januariavtalet kan brytas

Det växer misstankar inom Socialdemokraterna om att man kanske inte hinner få till den skattereform som avtalades med Centern och Liberalerna i januariavtalet, skriver Expressen. En av dem som tvivlar på att reformen blir av är SSU:s ordförande Philip Botström, som menar att C och L sätter sig på tvären.

Han säger att reformen var en förutsättning för att avtalet skulle accepteras av SSU, och ser det som närmast brutet om reformen inte ros i hamn. Och för att reformen ska kunna utredas och lagstiftas under denna mandatperiod måste finansminister Magdalena Andersson (S) ha saken färdigförhandlad senast i höst, säger han.

– Min utgångspunkt är inte att avtalet ska brytas, men det finns ingen poäng med att hålla kvar vid ett 73-punktsprogram om inte samtliga parter behöver genomföra det som är avtalat.

41 min
Läs mer om Hoten mot Januariavtalet
Arkivbild.  Robin Haldert / TT / TT NYHETSBYRÅN
Ungdomskriminaliteten

Krönikor: Rånoffren väljs ut som av cirklande hyenor

Den senaste tidens uppmärksammade barnrån, i flera fall med grovt förnedrande inslag, begränsar unga pojkar till den grad att de måste vara på helspänn så fort de rör sig på allmän plats. Det skriver Kvartals Jörgen Huitfeldt i en krönika.

Han kallar rånen, där offren i vissa fall blivit kissade, på för ”exceptionellt fega” och menar att det finns vissa likheter med hur djur agerar.

”Likt hyenornas cirklande runt den sårade antilopen väljs ett offer ut.”

Expressens Fredrik Sjöshult har gått igenom ett hundratal domar om ungdomsrån. Han ser ingen särskild röd tråd, mer än att det rör sig om ”helt avskyvärda maktdemonstrationer” där förnedringen stärks när filmer sprids i sociala medier. Han nämner bland annat flera rån där offren tvingats kyssa rånarnas fötter.

Aftonbladets Oisín Cantwell menar att utvecklingen måste vändas, men menar att viktiga nyanser går förlorade då många i debatten drabbats av en sorts masspsykos.

”När sådant sker är det nämligen bara en fråga om tid innan politikerna kommer springande med mindre begåvade lösningar.”

2 tim
Jacob Fraiman. TT/SVT
undefined

Exkriminell: Förnedrande inslagen har funnits länge

Förnedrande inslag i stil med det som flera unga rånoffer utsatts för har länge funnits mellan kriminella. Det säger Jacob Fraiman från organisationen Kris i SVT:s Agenda. Han tror att sociala medier spelar en stor roll i att frågan uppmärksammas mer och mer.

Med i Agenda fanns även kriminologen Felipe Estrada Dörner och den förre polisen Mustafa Panshiri. Estrada Dörner menar att rånen mellan ungdomar antagligen är bra många fler än vad som syns i statistiken, eftersom många inte vågar anmäla.

Panshiri ser en dystopisk framtid där svenskar startar medborgargarden om inte utvecklingen bryts snart, säger han.

Igår 20:46
Läs mer om Ungdomskriminaliteten
Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Privatekonomi

14 goda råd – så trimmar du din privatekonomi

Att oroa sig för sin ekonomi är aldrig kul. På sajten Företagande.se ger Olle Gordh, grundare och VD på Likvidum, sina bästa råd som gör att du får mer pengar över till annat:

1. Betala dina fakturor i god tid

2. Bygg upp en buffert

”Som en ekonomisk livlina”, så beskriver Olle Gordh en buffert som är något att falla tillbaka på om man plötsligt får oväntade utgifter.

3. Handla inte på avbetalning

”Men man ska komma ihåg att köp på avbetalning alltid är ett lån. Och precis som alla lån ska pengar betalas tillbaka, med ränta”, skriver Olle Gordh.

4. Undvika dyra krediter som snabblån

5. Se över dina lån

Ha i åtanke att kostnaden för lån kan variera avsevärt.

6. Välj rörlig ränta på lånet

”Utslaget över lånets löptid blir det i princip alltid billigare med rörlig ränta än med fast eftersom bankerna sätter sina fasta räntor med viss marginal i sin favör”, skriver Olle Gordh.

7. Håll igen på nätshopping

”Sätt en budget som slår fast hur mycket du får spendera på spontanköp varje månad, oavsett om köpet sker på nätet eller i butik”.

8. Storhandla smart

9. Använd kreditkortet smart

10. Skär ner på onödiga abonnemang

Se över vilka olika abonnemang du har och avsluta de som du faktiskt inte behöver.

11. Nej till onödiga försäkringar

12. Amortera på dina lån

”Det kan vara lockande att välja en lång återbetalningstid när du lånar pengar. Månadskostnaden blir lägre och du får mer pengar över. Men ju mindre och långsammare du betalar tillbaka på lånet desto mer kommer den totala kostnaden bli”, skriver Olle Gordh.

13. Sälj prylar du inte använder

14. Se över ditt elavtal

Priserna kan skilja sig väldigt mellan olika elavtal, se över vilket du har och om du kan få ett bättre elavtal någon annanstans.

2 tim

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer