De svenska krispaketen

Därför väljer regeringen att inte hjälpa de små företagen

Hur kunde 400 000 företagare förbises av regeringen? fPlus och Arbetsmarknadsnytt har talat med experter om hur det kom sig att bolagsformen blev styrande under en av Sveriges djupaste ekonomiska kriser.

Arbetsmarknadsnytt/fPlus har tidigare skrivit om hur regeringen trots upprepade förbättringar i krisstöden hela tiden gynnar aktiebolag men åsidosätter Sveriges hundratusentals enskilda företagare.

Det lämnar en obesvarad fråga i samhällsdebatten. Varför finns det en så tydlig attitydskillnad mellan bolagsformerna? Varför kan aktiebolag luta sig mot historiska krisåtgärder som permitteringsstöd medan enskilda företag får luta sig mot traditionell hjälp som a-kassa och sjuklön?

En som har försökt väcka frågan är Owe Marstorp, företagare och utbildare inom kredithantering på Credma.

– Det är helt klart en fråga som har hamnat under radarn, vilket är obegripligt. Bilden verkar vara att en enskild firma enkelt kan sättas i konkurs och en vacker dag startas upp på nytt. Om man tänker så har man inte förstått vad en enskild firma är. Om den sätts i konkurs går man också i personlig konkurs vilket är jättesvår att återhämta sig från. Jag tror att många företagare kommer tvingas leva på socialbidrag framåt höstkanten på grund av svårigheter att driva sitt företag.

Enligt Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna, råder det inget tvivel om att enskilda firmor diskrimineras. Ett tydligt exempel är permitteringsstödet som endast riktar sig till aktiebolag.

– Det blev mer tydligt i april då regeringen utvidgade sin krishjälp till andra aktiebolagsinnehavare som ensamföretagare och familjeföretag, men inte till enskilda näringsidkare, säger han.

Hyresrabatten är för godtycklig

När Finansdepartementets presstjänst nyligen svarade på frågan varför enskilda näringsidkare åsidosätts, hävdade man att regeringen förutom a-kassa och sjuklön även har infört riktade åtgärder mot enskilda firmor. Departementet hänvisar till hyresrabatten, sänkta egenavgifter från 28,97 till 10,21 procent och möjligheten att sätta av hela fjolårets resultat till periodiseringsfonder.

Men det är rena chimärer, menar Owe Marstorp. Hyresrabatten är för godtycklig eftersom den är beroende av hyresvärdens välvilja, sänkta egenavgifter gör lite skillnad eftersom en stor del av egenföretagares överskott redan har rasat till en obefintlig nivå och avsättningar till periodiseringsfonder – ja, det är rent ut sagt en ekonomisk fälla, anser han.

– Om man ger företagare möjligheten att skjuta upp fjolårets skatteskuld för att konsumera, tar man bort hela syftet med att använda periodiseringsfonder. Pengarna är inte till för att köpa smör och bröd utan för att frigöra rörelsekapital och investera i varulager eller utrustning, säger Owe Marstorp.

Ny mardröm

Enligt honom vore det en mardröm att använda skattepengarna från 2019 för att betala löpande utgifter för 2020. Det går emot all praxis inom revisorsbranschen.

– Vad händer om företaget inte klarar sig i krisen? Då återförs skulden till beskattning och då hamnar man direkt i en skuldfälla. Då kan man tvingas ta lån för att betala till Skatteverket.

Även om företaget lyckas få in inkomster i år och vill lösa sin skatteskuld kommer inkomsterna från 2019 och 2020 att slås samman. Då riskerar företagaren att passera brytpunkten för statlig inkomstskatt vilket innebär att skattesatsen plötsligt höjs från 45 till 55 procent.

– Det går inte att jämföra med aktiebolag som kan få direkta stöd som korttidspermittering och fortfarande får betala bolagsskatt på 22 procent, säger Owe Marstorp.

Men varför måste bolagsformerna särbehandlas? Till att börja med måste man backa bandet för att förstå var attitydskillnaden kommer ifrån, menar Patrick Krassén.

Historiskt sett baseras Sveriges skyddsnät på den så kallade anställningsnormen som i grunden är utformad för att stödja löntagare i stora industriföretag och offentlig sektor.

– Traditionellt sett har det funnits en misstänksamhet mot småföretagare. Det har missgynnat de som driver eget jämfört med de som är anställda i form av svagare skyddsnät, säger han.

Med åren har dock samhällets inställning mot företagandet förbättrats avsevärt. Men då har främst aktiebolag, som i regel har löntagare, fått en högre plats i näringskedjan.

En annan fördel med aktiebolag är att de har en tydligare styrning genom lagar och redovisningsregler och är därför mer överskådliga för myndigheterna, menar Krassén.

– Ett bolag med anställda har tydliga anställningsavtal och lönebesked som visar mycket arbetstagare får i lön för en viss arbetstid. En enskild firma är däremot mer svårtolkad eftersom företagets ekonomi hänger ihop med den privata ekonomin. Det finns inte heller en lön baserat på anställningsavtal. Man gör eget uttag ur överskottet, säger han.

Transparensen kan därför vara en orsak till att aktiebolagen har blivit de stora mottagarna till regeringen krisstöd.

– Under krisen var man tvungen att på kort tid få något på plats. Och eftersom det redan fanns en modell för hur aktiebolag kan ta del av korttidspermitteringar så valde man att utgå från den. Det är svårare med enskilda firmor. Då måste man börja skissa på något från ruta ett. Jag tror att det spelat roll att regeringskansliet har haft brist på resurser och tid att hitta en lösning, säger Patrick Krassén.

En annan orsak till att inget görs är att enskilda företagare saknar en enad röst i samhällsdebatten, menar Patrick Krassén. Det kan bero på enskilda firmor är en brokig skara med olika förutsättningar och intressen. Bortsett från levebrödsföretagare, alltså de som driver affärsverksamhet för att överleva, finns även företagare som inte redovisar något resultat och kombinatörer med små intäkter. Dessutom verkar de inom vitt skilda branscher, från kompetensbaserade tjänsteföretag till kapitalintensiva skogs- och jordbrukarföretag.

– Totalt finns det drygt 600 000 enskilda näringsidkare registrerande i Sverige. Två tredjedelar av dem har ett bokfört resultat på plus minus 50 000 kronor. En ganska liten andel, runt 15–20 procent, bokför resultat över 200 000 kronor. Man kan spekulera i att regeringen vill försäkra sig om att stödet går till att hjälpa företag med större verksamhet, snarare än att vara försörjningsstöd till enskilda. Därför hänvisar man till de trygghetssystem som redan finns som a-kassa och sjuklön.

Men det betyder inte att diskrimineringen är godtagbar och behöver fortgå, menar Patrick Krassén.

– För en levebrödsföretagare handlar det inte bara om att rädda affärsverksamheten utan också att klara livhanken. Man har ju varit medveten om problematiken sedan april. Men jag har hittills inte hört någon politiker som fört fram konkreta initiativ för stöd till enskilda näringsidkare som drabbats, säger han.

Owe Marstorp tror att tystnaden kring enskilda firmor i samhällsdebatten grundar sig i okunskap om bolagsformen. Det blir helt enkelt för stökigt att prata om vad de har för inkomster.

Går det då att lösa problemet? Ja, menar Owe Marstorp och presenterar en viktig åtgärd:

I första hand skulle det kunna gå att införa en annan form av korttidspermittering för enskilda firmor. Då skulle regeringen kunna utgå från liknande modell för aktiebolag, där den minskade omsättningen reglerar den minskade arbetstiden och lönen. För att lösa frågan om transparensen kring de enskilda firmornas inkomster skulle det gå att utgå ifrån den sjukdomsgrundade inkomsten (SGI) genom Försäkringskassan.

– Det skulle kunna vara ett riktmärke för hur företagarens lön har sett ut tidigare år. Man skulle också kräva att företaget redovisar momsen lite oftare så att man enklare kan besluta vilken grad av permitteringsstöd man kan få.

På torsdagen beslutade regeringen om en viss förenkling av a-kassevillkoren för företagare. Tidigare har det krävts att företaget som söker arbetslöshetsersättning måste sättas vilande och därmed förbjudas från all verksamhet. Nu föreslås det att ett vilande företag kan driva viss näringsverksamhet.

”Det innebär att det blir tillåtet med uppdatering av en webbplats eller sociala medier i begränsad omfattning eller upprätthållande av viss begränsad kund- eller leverantörskontakt, om dessa åtgärder endast syftar till att senare kunna återuppta verksamheten”, skriver Arbetsmarknadsdepartementet i ett pressmeddelande.

Men enligt Owe Marstorp är det långt ifrån en räddning för alla enskilda näringsidkare.

– Det här betyder att om du som företagare söker a-kassa tillåts du vara aktiv till viss del genom att fortsätta odla dina befintliga och framtida kontakter. Men det betyder inte att du kan fortsätta jobba i din verksamhet och fakturera, säger han.

Sett till det stöd som aktiebolag får via korttidspermitteringar handlar det fortfarande om en särbehandling av enskilda firmor.

– Det går inte alls att jämföra. Är man korttidspermitterad kan man vara delvis yrkesverksam och delvis permitterad. Men det här förslaget kräver fortfarande att företaget ska vara vilande. När bolaget är aktivt igen måste företagaren fortfarande börja från ruta ett.

Att enskilda levebrödsföretagare, som bidrar med 30 miljarder kronor i skatteintäkter, fortfarande tvingas stå tomhänta är förkastligt, menar Owe Marstorp.

– För varje tjänad krona är skattetrycket på aktiebolag och enskilda firmor lika stort. Därför borde de behandlas lika.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer