Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Riksbankens räntepolitik

Därför tvingar Feds besked Riksbanken till reträtt

Federal Reserves räntebesked under onsdagskvällen kommer att tvinga Ingves att skrota planerna på att höja räntan i höst, spår flera tunga ekonomer som fPlus har intervjuat. ”Jag börjar fundera på om jag kommer att få uppleva någon ytterligare räntehöjning innan jag går i pension”, säger Nordeas prognoschef Torbjörn Isaksson, 52 år.

Signalerna har varit tydliga. På onsdag kväll väntas den amerikanska centralbanken Federal Reserve sänka styrräntan för första gången på flera år. Flera bedömare räknar med att sänkningen blir mellan 0,50 och 0,25 procent. Den europeiska centralbanken, ECB, har också gett signaler om en mer expansiv penningpolitik och att räntan kan komma att sänkas från en redan rekordlåg nivå.

Även om Riksbanken inte slaviskt behöver följa Feds och ECB:s varje steg, så är det ofrånkomligt att besluten har väldigt stor inverkan på penningpolitiken i Sverige, menar Michael Boström, chefsanalytiker på Danske Bank. Han tror att Riksbanken tvingas backa från planerna om att höja räntan i höst.

– Jag har svårt att se hur Riksbankens serie av höjningar de närmaste åren ska kunna materialiseras när Fed och ECB går åt andra hållet, säger han.

Svårt för Riksbanken att stå emot trycket

– Med tanke på att den underliggande inflationen fortsätter att komma in svagt så kommer en sänkning av Fed att göra det mycket svårt för Riksbanken att höja reporäntan i närtid. Men avgörande är fortfarande inflationsutvecklingen i Sverige, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Andreas Wallström, prognoschef på Swedbank, håller med. Om Fed sänker räntan skapas det sannolikt en sänkningscykel där trycket ökar på ECB att göra detsamma. Då blir det väldigt svårt för Riksbanken att stå emot, resonerar han.

– Första steget är nog att Riksbanken inte höjer, men jag utesluter inte att de till och med tvingas sänka räntan. Om ECB lättar på penningpolitiken kan kronan stärkas för snabbt mot euron och då blir det nog fara och färd med Riksbankens planer, säger han.

Samtidigt har Riksbanken ett begränsat utrymme för räntesänkningar. De har redan köpt massor av obligationer för att stimulera ekonomin och utbudet av statsobligationer är numera lågt.

– De har kört in i kaklet. Det är därför finanspolitiken borde ta ett större ansvar. Där finns det mycket muskler, men politikerna måste ju komma överens om åtgärder också. Det är inte det lättaste, säger Andreas Wallström.

Inte uteslutet med räntesänkning

Tittar man på marknadens förväntningar i stort pekar de fortfarande på att räntorna kommer att höjas de kommande åren men i långsam takt, bedömer Robert Boije.

– Skulle vi däremot gå in en mer påtaglig lågkonjunktur snabbt är det inte uteslutet att det istället blir en sänkning från Riksbankens sida. Men det ligger inte i korten ännu är min bedömning, säger han.

Men något har helt klart hänt med tillväxtutsikterna i omvärldsekonomin och det kan inte Sverige ignorera, påpekar Michael Boström. Inte minst då inbromsningen i Sverige redan har påbörjats. Dessutom spår han att inflationen kommer att backa tillbaka under hösten, vilket i så fall ytterligare minskar Riksbankens manöverutrymme.

När det gäller Feds kommande besked är tecknen inte så tydliga varför räntan behöver sänkas just nu, ekonomin tuffar ändå på. Men oro över handelskrig, dämpade inflationsförväntningar och Donald Trumps ständiga kritik mot Feds räntepolitik, anses spela in enligt experter.

Extremlåga räntor – det nya normala

Michael Boström menar att det vi ser är en anpassning till nya lägre normalnivåer för centralbankernas räntor. Och styrräntan i Sverige är inget undantag. Den kommer knappast att nå några högre höjder inom överskådlig framtid, bedömer han.

– Demografins utveckling och lägre produktivitetstillväxt gör att räntorna kommer att ligga kvar på en väsentligt lägre nivå än vi tidigare varit vana vid. Framöver kommer vi alltså se längre liv och lägre räntor, säger han.

”Tveksam till höjning innan pensionen”

Flera bankekonomer är inne på samma linje. Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, understryker att ingen längre tror på en reporänta i intervallet 2,5 till 4 procent. Oavsett vad som har drivit ned ränteläget så verkar förändringen vara här för att stanna.

– Jag tror att det dröjer innan Riksbanken höjer räntan. Min bedömning är att räntan inte förändras åt något håll under hela 2020. Går det åt något håll är det snarare mot en sänkning. De långsiktiga faktorer som håller ned inflation och räntor ser ut att bestå. Det gör att jag så smått börjar fundera på om jag kommer att få uppleva någon ytterligare räntehöjning innan jag går i pension. Och min pension är fortfarande hyggligt avlägsen, säger Torbjörn Isaksson, 52 år gammal.

– Jag har länge varit kritisk mot den förda penningpolitiken. Riksbanken har fört en alltför expansiv räntepolitik under högkonjunkturen. Nu när konjunkturen sviktar är det såklart svårt och mindre lämpligt att höja räntan, fortsätter han.

Väckarklocka för Sverige?

Visserligen ser han inte någon djup kris i närtid. Att konjunkturen går ned behöver inte vara så dramatiskt, att konjunkturer varierar är normalt. Det som däremot jobbigt är att arbetslösheten öka även i Sverige, framhåller Torbjörn Isaksson.

– Att andra centralbanker stimulerar, konjunkturen försämras och att arbetslösheten stiger ändrar spelplanen för Riksbanken, säger han.

Robert Boije håller med.

– Flera signaler om ett mer dämpat konjunkturläge både globalt och i Sverige samt troliga sänkningar av både FED och ECB talar inte för någon höjning i närtid, säger han.

Ökad risk för finansiella bubblor

Det nya normaltillståndet med extremt låga räntor medför en del risker, enligt Michael Boström.

– Räntan i sig är egentligen inget problem, men risken för finansiella bubblor kan öka. En negativ bieffekt är att det blir svårt för pensionsbolag att skapa avkastning på pensionskapitalet, vilket kan göra att de använder för mycket risk, säger han.

I nuläget är han dock inte särskilt orolig. Det skulle vara värre om Sverige stod inför ett kraftigt konjunkturfall.

– Finanspolitiken kan också ta en aktivare roll för att dämpa utvecklingen, säger han.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer