TT NYHETSBYRÅN
Det svenska skattetrycket

Därför straffas företag dubbelt av vitvaruskatten

Symbolpolitik utan någon som helst miljönytta. Kritiken mot den så kallade vitvaruskatten har varit massiv. Nu visar dessutom uppgifter att Skatteverket inte kan kontrollera de som fuskar med skatten.

Den 1 juli 2017 började lagen om skatt på kemikalier i viss elektronik, även kallad vitvaruskatten, att gälla i Sverige. Trots återkommande larm från branschföreträdare om att skatten snedvrider konkurrensen för svenska elektronikhandlare gentemot utländska företag höjdes skatten med närmare 40 procent i augusti. Dessutom tittar regeringen och samarbetspartierna C och L på att införa en ny kemikalieskatt på kläder och skor.

Experter: Riskfritt att göra felaktiga avdrag

Men ett problem som få pratar om är att Skatteverket inte kan kontrollera om rätt skatt betalas, menar Robert Lönn, skattejurist på Svenskt Näringsliv.

– De företag som redovisar skatten till Skatteverket kan begära avdrag på skatten med 50 eller 90 procent, beroende på om farliga flamskyddsmedel ingår i produkten eller inte, och i så fall i vilken omfattning. Men sedan skatten infördes för två år sedan har Skatteverket, enligt egen uppgift, inte fattat några beslut som nekar avdrag av den skatten. Det betyder att alla avdrag som har gjorts i punktskattedeklarationerna avseende elektronikskatten har gått igenom oavsett om de har varit korrekta eller inte. Det är allvarligt för tilltron till skatten, säger han till fPlus.

Med andra ord tycks oseriösa elektronikföretag tämligen riskfritt kunna göra felaktiga avdrag och därmed snedvrida konkurrensen gentemot seriösa branschaktörer, förklarar han.

”Pengar hade kunnat användas till innovation”

Han får medhåll av Elinor Kruse, ansvarig för miljöfrågor på Teknikföretagen.

– Företagen som betalar skatt drabbas negativt i konkurrensen med bolag som fuskar med betalningen av skatten. Det blir relativt stora pengar som istället hade kunnat användas för forskning och innovation i företagen, säger hon.

Titti Campalto, sektionschef på Skatteverket bekräftar att det hittills inte har gjorts några avslag vad gäller avdragen.

– Bevisbördan för en varas kemikalieinnehåll faller på den som gör avdraget. Huvudregeln är att alla varor med vissa KN-nummer är skattepliktiga, men avdrag medges om den som gör avdraget i en deklaration kan visa att varan inte innehåller de i lagen angivna ämnena. Om beskattningsmyndigheten begär det ska den skattskyldige inkomma med uppgifter om en varas kemikalieinnehåll för att visa rätten till ett yrkat avdrag, säger Titti Campalto.

– Så här långt har det inte framkommit några fall där det funnits anledning att misstänka att uppgifterna som har skickats in har varit felaktiga, fortsätter hon.

Skatteverket: Går inte att kontrollera

Men nyligen lyfte Elinor Kruse tillsammans med Robert Lönn fram en annan bild i ett debattinlägg i Ny Teknik. De hänvisade då till ett särskilt yttrande i den utredning (SOU 2015:30) där Skatteverkets expert Agneta Rapp avstyrkte kemikalieskatten med motiveringen att det saknas tekniska metoder för att kontrollera de avdrag som kan göras på skatten.

I yttrandet skriver Agneta Rapp att ”med skatt som styrmedel för att fasa ut farliga ämnen riskerar reglerna att bli oproportionerligt komplicerade vilket bör undvikas”.

Detta kan leda till ökad arbetsbelastning för såväl företagen som Skatteverket. Å ena sidan kommer företagen som vill ha avdrag att krävas på mer dokumentation av ”egna eller externa mätningar”. Å andra sidan kommer Skatteverket behöva göra ”omfattande utredningar med laboratorieanalyser” för att korrekt bedöma ”varans innehåll från lämnad dokumentation”, framgår det i utredningen.

Att införa en skattelag som i princip tvingar Skatteverket att göra laboratorieanalyser borde redan när det begav sig ha tolkats som en dånande varningsklocka, anser Elinor Kruse.

– När man inför en miljöskatt på det här viset blir det problem för Skatteverket. Dess huvudsakliga uppgift är att sköta statens skatteuppbörd, inte att granska kemikalieinnehåll i produkter, säger Elinor Kruse.

Kan skatten beskrivas som mer komplicerad än övriga skatter?

– Det är den som yrkar avdraget som ska kunna informera om att förutsättningarna för avdraget är uppfyllda. Det finns många olika typer av skatter och det är svårt att avgöra om en är mer komplicerad än en annan, säger Titti Campalto på Skatteverket.

Okunskap om var miljöproblem uppstår

Om politikerna menar allvar med att fasa ut farliga kemikalier så behöver man arbeta internationellt och få tillstånd internationella överenskommelser och harmoniserade lagsstiftning, anser Elinor Kruse.

– EU:s befintliga direktiv (RoHS-direktivet) om begränsning av användningen av farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning skulle kunna användas för nya ämnesförbud. Vad gäller miljökraven i RoHS-direktivet finns det en myndighet, Kemikalieinspektionen, som bedriver tillsyn på att kraven efterlevs. Dessutom omfattas RoHS- direktivet av verksamheten inom Marknadskontrollrådet, ett statligt forum där flera myndigheter delar med sig av sina kunskaper och ser till att regler efterlevs, säger hon.

”Missgynnar proaktiva företag”

Att vitvaruskatten dessutom bara begränsar sig till elektronikföretag som verkar i Sverige visar på politikernas okunskap kring var miljöproblemen uppstår, anser Elinor Kruse.

– Miljöproblemen av dessa produkter uppkommer främst vid tillverkning av elektriska komponenter i Asien samt om produkten skrotas på ett okontrollerat sätt. Globalt sett sker inte alltid avfallshanteringen på ett kontrollerat sätt, utan riskerar i vissa länder att eldas upp. I Sverige och EU har vi system för att hantera avfallet från dessa produkter, säger Kruse och fortsätter: Vi behöver fortsätta arbetet mot en cirkulär ekonomi.

– Även om ett företag skulle lyckas ta bort samtliga kemikalier i förslaget ur sina produkter kommer tio procent av skatten alltid krävas. Detta missgynnar proaktiva företag och merkostnaden kommer att drabba konsumenter i form av högre priser.

Toppnyheter

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer