Börsen slår rekord, såväl här hemma som i USA. Samtidigt rasar BNP. Hur är det möjligt? fPlus krönikör Peter Malmqvist förklarar varför.

Stockholmsbörsen ligger tre procent från alla tiders rekord, satt i februari. Amerikanska S&P index ligger redan fyra procent över februaris toppnivå. För de allra flesta framstår det som obegripligt. Börskraschen i mars, då index i både Sverige och USA snabbt föll drygt 30 procent kommer nästan ingen ihåg, knappt ens att över en miljard människor låstes in av sina regeringar, oförmögna att konsumera.

Placerarna är inställda på att detta bara var ett hack i kurvan och mycket statistik ger dem rätt. Ett av de mer övervakade i alla länder är inköpschefernas index. I april levererades skräckdata som ingen hade sett tidigare. Indexet för servicesektorn i Europa gick ner till 10, från en balanspunkt på 50, vilket är gränsen för tillväxt. Historiskt har pendlingarna legat mellan 40 och 60. Nu har indexet studsat upp igen. Förra månaden nåddes en topp på 55, men i augusti föll det tillbaka till 50, vilket ändå är fantastiskt bra med tanke på raset.

Enastående återhämtning

Även om vi granskar viktiga indikatorer som detaljhandeln och bilförsäljningen blir bilden densamma. Både i USA och i Europa är återhämtningen markant. Exempelvis är detaljhandelsförsäljningen 3-5 procent högre än den var förra sommaren. Det är helt enastående. Visserligen var andra kvartalets BNP-statistik en katastrof, med fall på mellan 8 till 20 procent i de industrialiserade länderna, vilket aldrig tidigare skådats. Det viftar emellertid placerarna bort med att det är gamla data. BNP speglar ju andra kvartalet.

Samtidigt råder fortsatt panik i själva sjukdomsförloppet. Smittspridningen i de industrialiserade länderna är på väg upp. Det som svenska virusexperter hävdat sedan i mars - att det inte går att utrota viruset, bara bromsa det - visar sig stämma med hundraprocentig precision. Granskar vi exempelvis de 16 länder i Europa som snabbt stängde in sina medborgare i mars, kan konstateras att antalet smittade per dag nu är uppe i 16 000. Det är samma smittspridning som i april och kan jämföras med den lägsta punkten i början av juni, som var drygt 2 000 per dag. I USA är antalet smittade 40 000 per dag, vilket dock är en förbättring från en topp i början på juli på 70 000. Sverige ligger däremot fortsatt lågt, kring 200-250 per dag. Där har vi legat sedan slutet på juli och det är hälften mot vårens statistik. Just nu visar smittspridningen inte heller några tecken på att gå upp.

Överallt i världen fortsätter därför politikerna att visa beslutskraft genom partiella nedstängningar och utökade gränskontroller. Det grövsta är nog i Australien, där storstaden Melbourne låst in sina medborgare, inte bara i staden utan i hela staten Victoria med drygt 6 miljoner människor. Nedstängningen skall vara i sex veckor, vilket en katastrof för regionens ekonomi. Spanien har genomfört partiella nedstängningar i exempelvis Katalonien och britterna sätter folk i karantän så fort de varit i en rad länder i Europa, exempelvis Spanien. Den brittiska strategin är en katastrof för rese- och turistsektorn, eftersom den även slår mot turistindustrin inom landet (även utlänningar måste sitta i karantän). Dessutom har britterna genomfört partiella nedstängningar, exempelvis i storstaden Manchester. Det är inte viruset som är hotet mot världsekonomin, utan politikernas försök att utrota det.

För den som behöver avkastning finns bara börsen

Så varför stiger börsen? Om smittspridningen är på väg upp lär ju de månadsvisa indikatorerna snabbt åka ner igen. Som så många gånger tidigare får jag peka finger i riktning mot räntan. När värderingarna är höga och vinstprognoserna ser osäkra ut, då vänds allas blicka mot centralbankerna. Och de sviker inte. Nu finns det nästan ingen positiv avkastning att få via räntesparande någonstans i världen. Den genomsnittliga globala räntan på en tvåårig statsobligation är minus 0,2 procent och en tioåring ger plus 0,2. Genom att hålla styrräntan nära noll och samtidigt köpa upp utestående statsobligationer, drivs räntan ner. För den som behöver avkastning finns därför i princip bara börsen.

Kan det fortsätta? Det tror jag inte. Sysselsättningen är nämligen en katastrof. Det framgår av USA, där arbetslösheten exploderat, liksom statens kostnader för att hålla arbetslösa borta från misär. I Europa är uppgången i arbetslöshet knappt märkbar, eftersom alla länder öser ut statliga bidrag för att hålla anställda kvar i företagen. Därför är alla budgetsaldon kraftigt negativa. Så kan länder bara jobba på kort sikt. På lång sikt finns däremot risken att människor hålls kvar i sektorer som i pandemins kölvatten helt enkelt måste krympa. För att börsen skall vara intressant, måste denna ekvation komma närmare en lösning. Just nu är vi inte ens i närheten av balans.