Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Nya höghastighetstågen

Därför splittrar höghastighetstågen Sverige

Tunga nationalekonomer har dömt ut mångmiljardsatsningen på höghastighetståg i fPlus. Men frågan splittrar Sverige. I Västsverige hyllas projektet medan stockholmarna är avvaktande. fPlus reder ut varför.

Regeringens nationella 12-årsplan för transportsystemet innefattar den största järnvägssatsningen i modern tid. Totalt satsas 700 miljarder kronor på att rusta upp, modernisera och bygga ut järnvägar, vägar och sjöfart. I Januariavtalet lyfts nya höghastighetsbanor mellan Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg särskilt fram. Prislappen: Omkring 230 miljarder kronor, enligt Trafikverket.

Höghastighetstågen väcker känslor i hela landet, inte minst bland forskare, organisationer och regioner. Västsvenska Handelskammaren hyllar satsningen och menar att den kommer att rita om kartan fullständigt.

– Aktiebolaget Sverige mår inte bra av Stockholmsfixeringen och att det bara satsas om det är bra för huvudstaden. Det är tragiskt för resten av landet. Arbetsmarknaden växer oerhört när storstäderna binds samman, och när sträckor som Jönköping-Göteborg går under timmen. Jag vill påminna om att Göteborg har flera av Sveriges största företag, bland annat Volvobolagen, säger Johan Trouvé, vd på Västsvenska Handelskammaren.

Relativt liten nytta för Stockholm

Stockholms Handelskammare vill inte kommentera i nuläget, men meddelar att de kommer att återkomma i frågan längre fram. Men Andreas Bergström, vice vd och programchef för ekonomiska reformer på tankesmedjan Fores i Stockholm, menar att den relativa nyttan för Stockholm kan diskuteras.

15kstudios.com

– Det finns redan goda förbindelser till Stockholm, så den relativa vinsten här blir mindre än på andra ställen. Projektet kostar mycket pengar, samtidigt som det finns stora behov av att effektivera busstrafiken, förbättra pendeltågsförbindelser och kapaciteten i tunnelbanan, säger han.

Satsningen väcker känslor

Johan Trouvé menar att det är en myt att höghastighetsbanan skulle ta pengar från andra infrastruktursatsningar. Höghastighetsbanan ska ligga utanför 12-årsplanens budget, betonar han.

– Vad det handlar om är att Stockholm är livrädda för att Arlanda ska få färre resenärer och inte vara Nordens ledande utrikeshub, vilket Arlanda långtifrån är, säger han.

Stephan Müchler, vd på Sydsvenska Handelskammaren, håller med.

– För att tala klartext. Stockholms största oro är att tappa flygresenärer. Folk söder om Stockholm tar hellre tåget till Kastrup än flyger från Arlanda, säger han.

Det är ingen lysande investering samhällsekonomiskt. Men nu får vi bita i det sura äpplet och genomföra det som skulle ha gjorts för 30 år sedan.

Att Stephan Müchler är positiv till nya höghastighetsbanan beror på att Södra stambanan inte fungerar. Det är stora problem i trafiken med inställda tåg på daglig basis, berättar han.

– Det går inte att pendla, säger han.

– Det är ingen lysande investering samhällsekonomiskt. Men regionerna måste börja funka. Jag hyllar inte lösningen, men nu får vi bita i det sura äpplet och genomföra det som skulle ha gjorts för 30 år sedan. Inte för miljöns skull eller för att ersätta flyget, utan för att läget är akut. Annars kommer det att kosta oss ännu mer. Södra stambanan är helt nedkörd, fortsätter han.

Professor totalsågar höghastighetstågen

I en intervju med fPlus totalsågar Maria Börjesson, professor i nationalekonomi med inriktning mot transporter, vid Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), miljardsatsningen. Ett dyrt prestigeprojekt med små tidsvinster, utan vare sig klimatnytta, framtidstänk eller tankar på glesbygden. Risken är att miljardbelopp låses in i en teknik som kan vara gammal innan den ens har kommit på plats, menar hon. Istället borde lokal kollektivtrafik, där merparten av resandet sker, prioriteras.

Men Gustaf Engstrand, policychef för Tågoperatörerna, ifrågasätter hennes samhällsekonomiska kalkyler. Han menar att det är akut att utöka järnvägens kapacitet.

– Därför pratar vi om nya stambanor. Sen att vi pratar om höghastighetsbanor är för att det ska vara ett modernt tågsystem som byggs. Att inte göra något i det här läget är värre, vi måste framtidssäkra Sverige, säger han.

Bör ha is i magen

Samtidigt är det många som ser hyperloops, magnettåg, drönare och eldrivna fordon som verkliga lösningar inom en snar framtid. Andreas Bergström, vice vd och programchef för ekonomiska reformer på tankesmedjan Fores, tror att är bra att ha is i magen.

– Det händer spännande grejer just nu och än finns det tid att ändra sig. Dessutom har vi en massa problem i det befintliga transportsystemet, både lokalt och regionalt. Förmodligen är det bäst att landa i en lång rad ”småsatsningar”, istället för att göra en jättechansning på höghastighetstågen, säger han.

– I någon mån utgår satsningen från att vi behöver lägga ned inrikesflygen. Men saker händer kring flygbränslen. Inom ett par årtionden kan det vara lika miljövänligt att flyga som att åka tåg, och dessutom billigare och snabbare. Det vet vi inte i dag, fortsätter han.

Är det verkligen smart att låsa in hundratals miljarder på höghastighetstågen i det här läget?

– Det är akut att bygga ut järnvägskapaciteten. Antingen gör vi det med gammal teknik eller med dagens mest aktuella alternativ. Och vilken godstrafik hade man tänkt flytta till drönare, eller till elfordon? Vill vi ha långa kolonner av långtradare på vägarna? säger Gustaf Engstrand.

Däremot medger han att byggandet av höghastighetsbanorna kommer att släppa ut en hel del klimatgaser. Något som flera kritiker menar kan förta miljöfördelarna med projektet.

– Absolut, det är den största utmaningen. Men samtidigt kan det bli ett pionjärarbete som utvecklar industrin. Ska vi bygga väg för allt transportbehov i framtiden? Det finns en kostnad där också som måste visas, säger Gustaf Engstrand.

– Allt som byggs påverkar klimatet, Stockholms tunnelbana var inte heller klimatsmart, men nu tycker få att det var en dålig idé. Dessutom kan byggandet leda till en jämnare konjunktur för byggbranschen, säger Johan Trouvé, som tror att det dröjer innan transportsektorn blir fossilfri.

Visst det är mycket pengar, men det är inte dyrt

Att det handlar om en enorm investering är det få som vänder sig emot. Men det bråkas om allt annat.

– Visst det är mycket pengar, men det är inte dyrt. Vi har en stigande befolkning och om ett antal år kommer de flesta av oss att bo i storstäder i de södra delarna av landet. Det här är ett sätt att få arbetsmarknadsregionerna i landet att kommunicera smartare med kollektivtrafik, säger Gustaf Engstrand.

Men höghastighetstågen kommer mest att gynna ändstationerna och några orter till, inte minst Jönköping, menar Andreas Bergström. Men stora delar av Sverige berörs inte av miljardsatsningen. Att glesbygden glöms bort håller Gustaf Engstrand inte med om. I den nationella planen finns det satsningar, betonar han.

”Flyget går inte heller till alla småorter”

– Kollektivtrafiken behöver byggas ut generellt, och det finns ingen motsättning till olika satsningar. Flyget går ju inte heller till alla småorter. Men nu står vi inför en enorm möjlighet, dessutom ganska konkretiserad, och jag vet inte om vi ska isolera oss till frågan om glesbygden, säger han.

Samtidigt säger han att hänsyn måste tas till Norrland, och andra kommunikationsvägar.

– I den nationella planen finns flera satsningar för att förbättra kapaciteten, med vissa inslag av höghastighetsbanan. Det handlar till exempel om Järna-Linköping, Hässleholm-Malmö och Göteborg-Borås. Sverigeförhandlingen har förhandlat fram avtal om att det ska byggas 285 000 bostäder utmed sträckningen i utbyte mot att det ska gå fort att bygga ut höghastighetsbanan, säger han.

Hoppas på lösning från politiken

I dagsläget är utbyggnadtiden lagd på 50-70 år, berättar han. Men det pågår diskussioner kring tidsaspekten och finansieringsfrågan.

– Vi hoppas att det förhandlas fram en lösning från politiken, där man lägger sig utanför anslagsbudgeten för Trafikverkets 700 miljarder och gör ett nytt projekt som kanske omfattar 250 miljarder till, så att vi får en snabb utbyggnad på 10-15 år. Då möjliggör man också löftena om 285 000 bostäder, där värdet av bostäderna är mångdubbelt investeringen i banan, säger han.

– Förhoppningen är att det ska bli pendlingsavstånd till Stockholm, Malmö och Göteborg. De stora vinnarna blir inte minst köpingarna: Nyköping, Norrköping, Linköping, Jönköping, fortsätter han.

Ifrågasätter kalkylerna

Han återkommer till att nationalekonomer inte kan fånga alla aspekter i sina modeller.

– Kalkylen kan göras väldigt negativ om du begränsar ingredienserna i den. Hur värderas den restiden och större arbetsmarknadsregioner? En stor vinst är också att godstrafiken får mer järnvägsspår att jobba på när de gamla stambanorna blir tillgängliga. Det behövs, för kapaciteten är i taket, inte minst när det gäller godstrafiken till kontinenten, säger han.

– Därför är det olyckligt att ställa höghastighetstågen, ny teknik, järnvägsunderhåll och lokaltrafik emot varandra. Vi behöver alltihop, fortsätter han.

Ingen vet prislappen

Andra menar att pengarna kanske inte räcker till allt. Ingen vet var slutliga prislappen landar, menar Andreas Bergström.

– En risk är att det blir försenat och att det blir dyrare än beräknat. Miljardsiffran täcker inte hela satsningen. I förslaget dras sträckningen inte hela vägen fram till ändpunkterna och stationsbyggnader är inte med i kostnadsberäkningen. Med det sagt tycker jag att satsningen är en väldig chansning, men inte en stor katastrof, säger han.

Toppnyheter

Stefan Löfven (S) och Jimmie Åkesson (SD) TT
Migrationspolitiken i Sverige

Statsvetare: Nederlag för S – SD blir vinnare på sikt

När Sverigedemokraterna ställde sig utanför en bred migrationsöverenskommelse ökade det pressen på Moderaterna att inte göra upp med Socialdemokraterna – det för att inte behöva få kritik från högerflanken, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap till TT.

Han säger till DN att SD också är det enda partiet som i dagsläget kommer att tjäna på de strandade migrationsförhandlingarna.

– Som alltid med migrationspolitik är det SD som är vinnare på sikt, om det här betyder att det kommer att debatteras väldigt mycket.

Jenny Madestam, statsvetare vid Södertörns högskola är förvånad över att det inte blev någon uppgörelse mellan S och M och kallar de havererade förhandlingarna för ”ett stort nederlag för Socialdemokraterna”.

Statsvetaren Niklas Bolin som är docent vid Mittuniversitetet säger till TT att det kan bli en vinst för MP om det inte blir ett volymmål eller ett tak för antalet asylsökande – men att frågan kommer att leva kvar som en politisk stridsfråga.

2 tim
Ulf Kristersson, Moderaternas partiledare. Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Ulf Kristersson: S valde MP och regeringsmakten

”Socialdemokraterna valde makten och Miljöpartiet”, skriver Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på Facebook efter att migrationssamtalen med S strandat.

Kristersson skriver att man inte måste vara överens om allt men i alla fall ”målet för reformen”:

”Men här kunde vi inte ens enas om målet att invandringen till Sverige ska minska, så att Sverige kan lösa de svåra integrationsproblemen. Socialdemokraterna har idag valt Miljöpartiet och regeringsmakten framför en hållbar, stram och realistisk migrationspolitik.”

Statsminister Stefan Löfven kommenterade förhandlingarna tidigare i dag:

”Moderaterna har hela tiden lyft in ytterligare frågor, ställt fler villkor och inte velat kompromissa i de svåra frågor som diskuterats”, sa han i ett skriftligt uttalande till TT.

3 tim
Ebba Busch, KD:s partiledare.  Ali Lorestani/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Busch: Migrationspolitik kan inte bygga på fantasier

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch riktar kritik mot Socialdemokraterna efter att S och M inte kommit överens om en bred uppgörelse om migrationspolitiken.

– Jag uppfattar att det funnits en stor grad av kompromissvillighet men svensk migrationspolitik framöver kan inte bygga på socialdemokratiska fantasier, säger hon till TT.

Hon säger att Sveriges asylmottagande skulle minska med 70 procent om man skulle välja att gå i linje med de andra nordiska ländernas mottagande. Hon anser också att förhandlingarna kan återupptas.

– Skulle Socialdemokraterna tvärvända och komma tillbaka till förhandlingsbordet får vi ta det då, inget är satt i sten.

3 tim
Läs mer om Migrationspolitiken i Sverige
Arkivbild.  LEIF R JANSSON / TT / TT NYHETSBYRÅN
Krisen i sjukvården

”Finns ingen överkapacitet för att lösa vårdskulden”

Efter coronapandemin måste Sverige ta sig an den vårdskuld som uppstått men det finns ingen överkapacitet i vården som ska kunna beta av vårdberget, skriver flera debattörer i en debattartikel i Svenska Dagbladet.

Debattörerna skriver att politikerna i region Stockholm vill att vårdskulden ska betalas av med hjälp av en innestående överkapacitet inom vården.

”Vårt svar är glasklart: Det finns ingen överkapacitet i Stockholmsvården. Samma personal som nu slitits ut ska hantera vårdskulden”, skriver de.

1 tim
Illustrationsbild. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Förlossningsvården står inför kris: ”Ingen kraft kvar”

Förlossningsvården i landet har omfattande luckor i sina bemanningar inför sommarsemestern, rapporterar SVT Nyheter.

I Stockholm saknar man bemanning för totalt över 1 000 arbetspass och i både Göteborg och Västerbotten har man saknat barnmorskor för fler än 100 pass sedan början av sommaren.

– Man har på vissa ställen skapat en situation där man hävdar ännu mer att barnmorskor ska vara lojala och ställa upp. Det har vi gjort i åratal och nu finns det ingen kraft kvar, säger Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet.

3 jul
Läkare tittat på en röntgenbild av ett bröst. Christine Olsson/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Läkare: Risk att många inte upptäcker cancer i tid

Det finns en uppenbar risk att många kommer att dö i cancer eftersom screeningen av olika cancerformer har bromsats upp på grund av pandemin. Det skriver cancerläkarna Roger Henriksson och Göran Edbom, på DN Debatt.

Var man bor och vad man har för socioekonomisk status påverkar också chansen att få en optimal cancerbehandling, enligt debattörerna.

”Även de mest avancerade åtgärderna är verkningslösa om de patienter som behöver dem inte får tillgång till dem vid rätt tidpunkt”.

Det är inte acceptabelt att driva prioriteringar så långt att man avstår från möjligheten att tidigt upptäcka en svår sjukdom, skriver cancerläkarna.

Igår 20:20
Läs mer om Krisen i sjukvården
Kvinnor med skydd för ansiktet handlar i Tel Aviv på söndagen.  Ariel Schalit / TT NYHETSBYRÅN
Coronavirusets spridning – globalt

”Pandemin sprider sig” – Israel återinför restriktioner

Israel återinför ett antal restriktioner efter att antalet smittade av coronaviruset skjutit i höjden, rapporterar Reuters.

De nya restriktionerna innebär att bland annat barer, nattklubbar och gym stängs ner, och att maxgränsen för antalet besökare i synagogor sätts till 10 personer.

– Pandemin sprider sig, det är tydligt. Den stiger brant varje dag och den drar med sig, tvärtemot vad som har sagts, kritiskt sjuka patienter i sitt kölvatten, säger premiärminister Benjamin Netanyahu.

3 tim
Turist på Rhodos/Illustrationsbild. TT
undefined

Tui stoppar resor – flyger ner tomt plan för att hämta hem svenskarna på Rhodos

Grekiska myndigheter stoppar Tui:s nästa flight till Rhodos, rapporterar Aftonbladet. Därför tvingas resejätten i stället flyga ner ett tomt plan för att hämta hem svenskarna som befinner sig där.

I förra veckan landade det första charterplanet från Tui på den grekiska ön efter flygbolaget fått ett specialtillstånd för en ”marknadsföringsresa”. Med på planet fanns journalister och medarbetare men även vanliga charterresenärer, något som Tui säger att man varit tydliga med.

Charterplanet väckte stor uppmärksamhet i medier när det landade, något som Tui menar bidrog till att man nu stoppats från ytterligare resor

– Anledningen är bland annat den uppståndelse som var kring det första flyget i svensk och grekisk media, säger Adam Györki, presschef på flygbolaget.

Idag 08:19
Interrimspresident Jeanine Áñez.  Juan Karita / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tre smittade i Bolivias regering på fyra dagar

Bolivias hälsominister Eidy Roca är sjuk i covid-19 och är därmed den tredje regeringsmedlemmen som bekräftats smittad de senaste fyra dagarna, rapporterar AFP.

Hälsotillståndet för Eidy Roca uppges vara stabilt och hon håller sig isolerad. Interrimspresident Jeanine Áñez, som uppges jobba från presidentbostaden, uttrycker på Twitter sitt stöd till Eidy Roca.

Även ministrarna Yerko Nunez och Jorge Fernando Oropeza har bekräftats smittade.

Idag 05:01
Läs mer om Coronavirusets spridning – globalt
Arkivbild: Liu Xiaoming NIKLAS HALLE'N / AFP
Hongkongprotesterna

Peking varnar London: Vår ensak – lägg er inte i

Kina varnar Storbritannien för att ingripa i Hongkong i svallvågorna efter den nya säkerhetslag som införts i staden. Kritiker menar att lagen undergräver den relativa frihet som Hongkong haft sedan återföreningen med Kina, rapporterar BBC.

Kinas Londonambassadör säger att Storbritanniens erbjudande om att Hongkongbor ska kunna få brittiska pass är att grovt lägga sig i Kinas interna angelägenheter, och ett brott mot normerna inom internationella relationer.

– Den brittiska regeringen fortsätter att komma med oansvariga uttalanden om Hongkongs angelägenheter, säger han, i en kommentar som enligt Reuters är den strängaste hittills sedan lagen infördes.

4 tim
Fotografer utanför domstolen/Tong Ying-kit TT
undefined

23-åring först att åtalas enligt nya säkerhetslagen

23-årige Tong Ying-kit är den första personen att åtalas enligt den nya kritiserade säkerhetslagen i Hongkong, rapporterar flera medier.

Han greps efter att ha kört en motorcykel mot polisen under en demonstration i onsdags. Han höll upp en flagga med orden ”Befria Hongkong”, ett budskap som enligt Hongkongs regering betraktas som separatism och han åtalas bland annat för terrorism.

Tong Ying-kit anlände till rätten under måndagen i rullstol, enligt Reuters. Rätten nekade honom att släppas mot borgen.

Idag 10:41
Läs mer om Hongkongprotesterna

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Erik Svensson / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Tog studenten förra veckan – nu utvisas Valeriia från Sverige

Valeriia Chyzhykova tog förra veckan studenten på en gymnasieskola i Lund och blev färdigutbildad stylist. Hon kom till Sverige från Ukraina som fjortonåring med sin mamma, pappa och lillebror för fem år sedan. Mamman jobbar som frisör i Malmö och pappan som svetsare, skriver Kvällsposten.

Men på fredag utvisas Valeriia Chyzhykova, medan hennes familj – mamma, pappa och lillebror – stannar kvar i Sverige.

Bakgrunden är att hon 2015 fick asyl som som barn i utlänningslagens mening och hon ansökte sedan om uppehållstillstånd när hon var 17 år. Men Migrationsdomstolen tog tid på sig och beslutet kom när hon hade fyllt 18 år, vilket var för sent.

– Jag har hela mitt liv här. Jag känner inte till något annat, säger hon till Kvällsposten.

Mamman Oksana Chyzhykova är förtvivlad:

– Jag känner att mitt hjärta är sönderrivet. De tar mitt barn från mig, som har levt med mig hela sitt liv.

I Migrationsverkets beslut står det att hon frivilligt måste åka tillbaka till Ukraina för att inte riskera ett återreseförbud till Sverige, rapporterar tidningen.

16 jun
Läs mer om Kompetensutvisningarna