Lars Anders Johansson: Från min horisont

Därför skapar kapitalismen ett fritt kulturliv

Kulturutövare borde se att det är marknadsekonomin, inte politiken, som är deras bästa skydd, skriver kulturkrönikören Lars Anders Johansson.

Tanken på ett fritt och oberoende kulturliv som kan kritisera och häckla den politiska makten är en förhållandevis sentida företeelse. Under större delen av mänsklighetens historia har konstens utövare befunnit sig i maktens närhet och i dess tjänst. Det var framförallt vid furstarnas hov och vid helgedomarna som man återfann de konstutövare som i dag skulle beskrivas som kulturarbetare.

Dagens kulturutövares självbild av att företräda en fri kraft i opposition mot makten är en direkt konsekvens av kapitalismen och den separation mellan den politiska och ekonomiska makten som följde på den industriella revolutionen. Det var först när det uppstod en marknad för kultur och en tillräckligt stor och köpstark publik som kulturutövarna kunde frigöra sig från sitt beroende av den politiska makten.

När Émile Zola riktade sin anklagelseakt mot den franske presidenten 1898 i den så kallade Dreyfusaffären gjorde han det utifrån den oberoende plattform som han byggt upp genom ett framgångsrikt författarskap. Genom försäljningsframgångar kunde författare skapa sig ett ekonomiskt oberoende som gjorde dem till en politisk maktfaktor.

Kulturens finansiering breddades

Idén om konstnären som ett individualistiskt geni hade slagit igenom med romantiken under det tidiga 1800-talet, men det var först i och med industrialiseringen som den skulle kunna komma att förverkligas på allvar. Med det växande borgerskapet och en allt rikare industrialistklass uppstod både en massmarknad för kultur och en helt ny kategori kulturmecenater. Kulturens finansiering breddades från att i huvudsak ha inskränkt sig till furstehoven och kyrkan till en mångfald av individer och institutioner.

Med den institutionella konkurrensen inom kulturfinansieringen uppstod en aldrig tidigare skådad frihet för kulturens utövare. I den epokgörande boken Konstens regler har sociologen Pierre Bourdieu skildrat hur kulturlivet växer fram som en egen sektor i samhället under denna period, med sina egna normsystem och spelregler. Mellan kultursektorn och den nya ekonomiska eliten sker ett utbyte mellan vad Bourdieu kallar kulturellt och ekonomiskt kapital.

Det är först i och med den frihet som den institutionella konkurrensen skapar som det uppstår en klass av fria intellektuella som likt Zola kan delta i samhällsdebatten, utan anknytning till makten eller mäktiga särintressen. Likväl har stora delar av kulturlivet ägnat en betydande del av efterkrigstiden åt att bekämpa förutsättningarna för denna frihet.

Statens uppgift har varit att befria kulturen från marknadsekonomins bojor

”Att motverka kommersialismens negativa verkningar” lyder en omdebatterad punkt i de kulturpolitiska mål som slogs fast i samband med att den nya kulturpolitiken röstades igenom 1974. I den socialistiska retoriken har det framställts som att statens uppgift att befria kulturen från marknadsekonomins bojor, när det i själva verket har förhållit sig tvärtom.

En del i förklaringen till att så många kulturutövare varit mottagliga för denna typ av argumentation som syftat till att såga av den gren de själva sitter på, står att finna i kulturlivets egna värdehierarkier. Det kulturella kapitalet och det ekonomiska kapitalet befinner sig enligt Bourdieu i ett slags motsatsförhållande. Således har de konstarter som är minst kommersiellt gångbara, som lyriken, ansetts ha ett högre kulturellt värde än de kommersiellt gångbara, som teatern (eller i våra dagar tv-serierna).

Kulturell och ekonomisk frihet skapade kulturell och ekonomisk blomstring

Under det sena 1800-talet var det möjligt att lyckas väl enligt båda dessa parametrar, vilket en författare som Zola utgjorde ett bevis för. I Sverige tillhörde konstnärer som Carl Larsson och Anders Zorn den finkulturella eliten samtidigt som de också skördade kommersiella framgångar. Den författargeneration som brukar kallas nittiotalisterna, med namn som Selma Lagerlöf, Verner von Heidenstam och Erik Axel Karlfeldt, var förmodligen den sista där hög kulturell status och bred folklig popularitet sammanföll i någorlunda grad. Kulturell och ekonomisk frihet skapade kulturell och ekonomisk blomstring.

Under den modernistiska epoken skulle klyftan mellan fin- och populärkultur vidgas. I takt med att färre intresserade sig för den allt mer svårtillgängliga finkulturen blev det också svårare att hitta dem som var beredda att betala för dem. För de kulturutövare vars konst varken intresserade en bredare publik eller mecenater blev det lockande att vända sig till den politiska makten för finansiering.

Den statliga kulturfinansieringen blev ett led i det politiska projektet att göra Sverige till världens modernaste land, vilket var en del i folkhemsbygget. För kulturlivets del innebar det en återgång till den situation som rådde före det frihetsfönster som öppnats i och med marknadsekonomin och den industriella revolutionen. Istället för ett fritt utbyte mellan kulturutövare, publik och mecenater, uppstod ett ensidigt beroende av den politiska makten. En mångfald av finansieringskällor byttes mot en. På så sätt gick också finkulturen från att skänka status (kulturellt kapital) åt mecenater, till att producera ideologi åt makten.

De fria intellektuella återgick till att bli beroende av den politiska makten

Det självständiga fält som Bourdieu beskrev skulle successivt ersättas av institutioner för ideologiproduktion åt den offentliga sektorn. De fria intellektuella återgick till att bli beroende av den politiska makten. Detta fenomen har uppmärksammats av de rörelser i samtiden som brukar beskrivas som populistisk och som därför föresatt sig att utmana den politiska dominansen i kultursektorn.

Jag har tidigare skrivit i fPlus om hur Sverigedemokraterna börjat ta plats i den kulturpolitiska debatten. I länder som Polen och Ungern har konservativa och auktoritära regeringar vidtagit mått och steg för att sätta sin prägel på den offentligt finansierade kulturlivet, vilket väckt upprörda reaktioner i svenska medier.

De kulturutövare som oroar sig för politisk klåfingrighet från konservativt håll borde dock se att det är marknadsekonomin, inte politiken, som är deras bästa skydd. USA, där Trumps möjligheter att påverka kultursektorn är ytterst begränsade (även om han hotat att skära i stödet till NEA, motsvarigheten till vårt kulturråd) borde vara förebilden, inte Sverige.

Kapitalismen skapar inte högkultur, men den leder till den mångfald av finansieringskällor som är en förutsättning för konstens frihet. Först genom verklig institutionell konkurrens på kulturområdet kan en verkligt fri och oberoende kultursektor uppstå.

Lars Anders Johansson, författare och journalist. Skriver bland annat om kultur- och kulturpolitik, utbildning och mediefrågor.  

Toppnyheter

YVES HERMAN / TT NYHETSBYRÅN
undefined

”Krångliga EU-regler bromsar svenska företag”

”Europas regler för e-handel är för krångliga och måste förenklas”, skriver Erik Olofsson, Nordenchef för Stripe, på sajten Realtid. Han menar att kraven på regelefterlevnad kraftigt hämmar bolagens tillväxt.

Då många e-handelsföretag befinner sig på en global marknad, skulle det underlätta om regelverken var mer enhetliga på EU-nivå.

”Reglerna blir allt fler och mer detaljerade och präglas dessutom av en mängd undantag. Många länder har sina egna regler. Det är svåröverskådligt, krångligt och skapar osäkerhet”.

Enligt en färsk studie, utförd av B2B International på uppdrag av Stripe, anser tre fjärdedelar av EU:s onlineföretag att regelefterlevnad är ett hinder för deras tillväxt.

”Sveriges många techföretag är beroende av en harmoniserad och stark global marknad med förutsägbara villkor. Lagstiftare och teknikföretag kan tillsammans öppna nya möjligheter för både företag och konsumenter”, skriver Erik Olofsson på Realtid.

Igår 11:40
Läs mer om Regelkrånglet
Amanda Lind (MP). Henrik Montgomery/TT / TT NYHETSBYRÅN
Miljöpartiets kris

MP-politiker försvarar Lind – skyller kulturkrisen på Damberg

Socialdemokraterna bör ta kulturens villkor under coronakrisen på allvar – och se till att det går att ha fler smittsäkra kulturevenemang, skriver 51 miljöpartistiska kulturpolitiker från hela landet på SvD Debatt.

Kulturminister Amanda Lind (MP) har ovärdigt fått skulden för den uppkomna situationen, skriver de och framhåller att hon agerade snabbt och resolut när hon drev igenom fyra omfattande stödpaket till kulturlivet. Däremot är det inrikesminister Mikael Damberg (S) som ansvarar för ordningslagen och därmed har ansvaret att rätta till problemen.

”Det är rimligt att 50 eller fler personer kan samlas så länge åtgärder för att minska smittspridning kan upprätthållas”, skriver de och menar att det är brist på logik att inte låta folk uppleva en konsert när de får trängas i köpcentret.

”Så socialdemokrater, kroka arm med Amanda Lind och bidra till att kulturen får det stöd den behöver!”

22 min
Isabella Lövin och Per Bolund. Jonas Ekströmer/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Interna kritiken: ”Når inte folks magar och känslor”

Flera miljöpartister runt om i landet riktar kritik mot språkrören Per Bolund och Isabella Lövin, skriver Expressen.

Tidningen har pratat med ett tjugotal personer om partiets förtroendekris och många landar i språkrörens brist på kommunikationsförmåga.

– De når inte folks magar och känslor. De väcker vissa negativa känslor, men inte motsvarande när det gäller positivt engagemang, säger en anonym riksdagsledamot.

Alla är inte missnöjda med språkrören. En tjänsteman säger att det kanske är tråkigt i debatten, ”men man vet att det inte kommer några grodor från Per och Isabella.”

25 apr
Läs mer om Miljöpartiets kris
Kamala Harris. Paul Sancya / TT NYHETSBYRÅN
Amerikanska valet 2020

Harris svårhanterlig för Trumpadministrationen

Det är svårt för republikanerna och Donald Trumps stab att veta hur de ska kritisera och bemöta valet av Kamala Harris som vicepresidentskandidat. Under onsdagen kom flera tvetydiga budskap från Trumpadministrationen. Det rapporterar flera medier.

Kort efter offentliggörandet kritiserade en av Trumps topprådgivare, Katrina Pierson, att Harris både kommer att försöka ”begrava sin tid som åklagare” samtidigt som hon också kommer att tillfredsställa ”anti-polisextremister.”

– Det här sätter Trumpadministrationen i ett hörn, om man ska utmåla henne som pro-polis, eller anti-polis, säger republikanske donatorn Dan Eberhardt till NBC News.

2 tim
undefined

Harris – stabil personlighet men svängig i sakfrågorna

En pappa från Jamaica och en mamma från Indien. Men Kalifornien-senatorn Kamala Harris kallar sig själv helt enkelt för ”en stolt amerikan”.

– Jag är den jag är. Jag är nöjd med det, har Harris tidigare sagt.

Flera medier berättar i detalj om Harris liv sedan Joe Biden gjort henne till vicepresidentkandidat inför höstens USA-val. Hon blir den första svarta kvinnan som kandiderar till ämbetet, och Vox påtalar att 55-åringen skrivit ny historia varje gång hon har valts till en position.

Politiskt beskrivs hon som progressiv, men ändå något av en mittenkandidat, långt ifrån en utpräglad vänsterpolitiker. Enligt New York Times handlar mycket av hennes politik om att lyfta marginaliserade grupper som kvinnor, icke-vita och låginkomsttagare, utan att för den sakens skull vända upp och ner på ekonomin.

Hennes personlighet och debattinsatser brukar lyftas som styrkor. Ibland har Harris dock skapat förvirring genom att svänga mellan olika politiska positioner – och hon har kritiserats för att hon som praktiserande åklagare vid olika tillfällen kämpat för uppenbara politiska motsägelser.

1 tim
Kamala Harris. Alexander Drago / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Analyser: ”Harris kan ge Biden de svartas röster”

Demokraternas Joe Biden valde en kvinna med ett viktigt representationsvärde när han valde Kamala Harris till sin vicepresidentkandidat, skriver CNN:s Brandon Tensley i en analys. En svart och asiatisk kvinna signalerar att tiderna förändras – och det är inget att avfärda.

Men hennes makt kommer inte bara handla om representation. Om Biden vinner i november får hon verka i ett land med flera avgörande problem: en pandemi som Donald Trump gjort värre, en lågkonjunktur värre än under den stora depressionen och systematisk rasism inom polisen, skriver han.

”Vilket betyder att Harris, också, förmodligen får mycket ansvar i Vita huset.”

Biden har, genom att välja Harris, skrivit in svarta kvinnor i USA:s historia, skriver NBC News Jonathan Allen i en analys. De svarta kvinnorna har varit partiets ryggrad, ändå har de inte synts.

Men samtidigt handlar allt om att vinna: ”Han behöver deras röster – deras aktivism – i vågmästarstater”, skriver Allen.

BBC:s Anthony Zurcher listar styrkor och svagheter. En av styrkorna är mångfald då hon blir både första svarta kvinnan och första asiaten att kandidera till posten. Till svagheterna nämner Zurcher bland annat att hon, åtminstone under tiden hon var inriktad på presidentposten, vände kappan efter vinden.

5 tim
Läs mer om Amerikanska valet 2020
Utrikesminister Ann Linde (S). Anders Wiklund/TT / TT NYHETSBYRÅN
Valet i Belarus

Linde: ”Vi kräver att man släpper de som fängslats”

Belarus presidentval var varken ”fritt eller rättvist”, menar EU och de nordiska utrikesministrarna som varnar för att åtgärder kommer att vidtas. Enligt utrikesminister Ann Linde (S) handlar det om riktade sanktioner såvida de som fängslats inte släpps, rapporterar Ekot.

– Det gäller mot dem som bär ansvaret för våldet mot demonstranterna, för valfusket och som har varit involverade i att valprocessen och valet inte har blivit fritt och rättvist, säger Linde.

Samtidigt meddelar utrikesministern att ett extrainsatt EU-utrikesmöte om Belarus är planerat på fredag.

1 tim
undefined

Tichanovskaja i ny video: Jag var orolig för mina barn

Oron för sina barns säkerhet fick oppositionsledaren i Belarus, Svetlana Tichanovskaja, att fly landet för Litauen. Det säger hon i en ny video som publicerats på hennes privata Youtube-konto, enligt BBC.

Tidigare på tisdagen publicerades en video där Tichanovskaja, enligt uppgift efter påtryckningar från Aleksandr Lukasjenkos regim, bad sina anhängare att godta resultatet i valet – som kraftigt har ifrågasatts av omvärlden och observatörer.

I den nya videon säger hon att beslutet att lämna landet var hennes eget.

– Många kommer att förstå mig, många kommer att fördöma mig, många kommer att hata mig. Gud förbjude att någon av er ställs inför samma val som jag.

Igår 15:40
Gustaf Göthberg när han var  i Minsk och bild från demonstrationerna.  Privat/TT
undefined

Svensk politiker greps i Minsk – filmade vallokal

Göteborgspolitikern Gustaf Göthberg (M) greps när han filmade utanför en vallokal i Belarus under söndagen, rapporterar SVT.

– Jag ägnade mig åt "störande av allmän ordning" påstod polismannen, säger Göthberg, som släpptes några timmar senare.

Han hade rest till Belarus för att stötta vänner som är en del av oppositionen i landet. Nu är Göthberg tillbaka i Sverige men oroas över våldsamheterna i Belarus som han tror kommer att bli blodiga om inte EU markerar.

Han skriver på Twitter att han själv sett hur en polisbil medvetet körde på en kvinna under demonstrationerna mot regimen efter presidentvalet.

Igår 19:36
Läs mer om Valet i Belarus
Rysslands hälsominister Mikhail Murashko. Alexander Astafyev / TT NYHETSBYRÅN
Jakten på ett coronavaccin

Ryssland kallar vaccinkritik för grundlös och osäker

Ryssland dementerar att deras coronavaccin skulle vara osäkert. Det skriver Reuters och hänvisar till nyhetsbyrån Interfax.

På onsdagsmorgonen gick landets hälsominister Michail Murasjko ut och sa att sådana uttalande var osäkra och grundlösa och drivna av tävlingsinriktning.

Flera västerländska experter har uttryckt oro över hur snabbt Ryssland har fått fram ett vaccin och att de kan ha tagit genvägar i sin framställan av vaccinet.

28 min
Vladimir Putin. Alexei Druzhinin / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Västs experter skeptiska: Hänsynslöst och dåraktigt

Att Ryssland hävdar att de tagit fram världens första coronavaccin, och låter testningen gå in i fas tre, får forskare över hela världen att höja på ögonbrynen. Västerländska forskare oroas över hur snabbt det gått för Ryssland att utveckla sitt vaccin och antyder att de ryska forskarna tar genvägar, skriver AFP.

– Det ryska vaccin-spelet är hänsynslöst och dåraktigt, oavsett om ”det fungerar eller inte”, säger Francois Balloux, biolog vid University College Londons genetikinstitut, till NBC News.

Tysklands hälsominister Jens Spahn säger att det inte handlar om att vara först, utan att vaccinet ska vara effektivt, testat och säkert.

Enligt WHO, som har nära kontakt med ryska hälsomyndigheter”, är det alldeles för tidigt för att ge vaccinet WHO:s godkännande.

2 tim
Illustrationsbild. Jessica Gow/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Norsk läkare: Viruset kan finnas även efter vaccin

Preben Aavitsland, överläkare på norska folkhälsomyndigheten FHI, varnar för att det nya coronaviruset kan fortsätta att finnas även efter att ett vaccin har tagits fram. Det rapporterar Dagbladet.

Bland annat råder det frågetecken för hur länge ett vaccin skyddar och hur många som kommer att vaccinera sig runtom i världen. Samtidigt menar Aavitsland att ”allt hjälper” i försöken att minimera virusets påverkan.

Aavitsland pekar på svininfluensan, som efter sitt utbrott 2009–2010 blivit en av de vanligaste säsongsinfluensorna i landet, och menar att något liknande kan hända med coronaviruset.

Vissa delar av befolkningen, som gamla och svårt sjuka, löper då fortsatt stor risk att dö av viruset.

3 tim
Läs mer om Jakten på ett coronavaccin
Chalmers tekniska högskola/Illustrationsbild TT
Coronavirusets spridning – Sverige

Inspark på flera håll i landet trots coronapandemin

Många av studentkårerna på universitet och högskolor kommer att genomföra insparkar, eller så kallad nollning, trots coronapandemin. Det rapporterar TT, som varit i kontakt med ett dussintal studentkårer.

Fyra av dem har valt att ställa in. Bland de övriga planerar man att genomföra insparkarna, men på ett smittsäkert sätt.

– Syftet med mottagningen är att alla nyantagna ska skaffa sin första vän och känna sig hemma på Chalmers, säger David Welander, ordförande för Chalmers studentkår.

Liknande arrangemang planeras även i bland annat Uppsala och Luleå.

28 min
Illustrationsbild. Hasse Holmberg / TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Varning för ökad trängsel i kollektivtrafiken

Trängseln i kollektivtrafiken tros öka nästa vecka och trots att bolagen förstärker, kan de inte garantera att det kan bli trängsel. Det skriver TT.

Storstockholms Lokaltrafik, SL, har än så länge inte fått in några rapporter om någon större trängsel och jämfört med i fjol har resandet minskat med ungefär 40 procent de senaste veckorna.

Västtrafik, som sett en minskning med cirka 35 procent tror också att det kommer att bli ökad trängsel nästa vecka.

– Varje år de första veckorna när skolorna startar och jobben drar i gång brukar det alltid uppstå lite trängsel, säger Mette Ramquist, presschef på Västtrafik.

4 tim
Resenärer kliver ombord på tåg. Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Trafikverket: Tågen mer i tid under pandemin än innan

Sveriges tågtrafik är punktligare än på länge, skriver TT. Under juli månad kom 95 procent av tågen i tid eller inom fem minuters marginal från utsatt tid, vilket är en förbättring jämfört med första halvåret då 93,8 procent av tågen kom i tid.

Coronapandemin tros vara en betydande faktor till förändringen då trafikvolymerna minskat mellan 10 och 20 procent.

– Det är lite mer luft i systemet och då är det mindre känsligt för störningar, säger generaldirektör Lena Erixon.

4 tim
Läs mer om Coronavirusets spridning – Sverige
Tomas Oneborg/SvD/TT / TT NYHETSBYRÅN
Den globala konjunkturen

Storbritannien i recession – värsta BNP-raset på 40 år

Storbritanniens ekonomi krympte med en femtedel under årets coronadrabbade andra kvartal, jämfört med det föregående. Det visar preliminära siffror från önationens statistikmyndighet. Det är andra kvartalet av tillbakagång och innebär att ekonomin nu officiellt gått in i recession, för första gången på elva år, rapporterar BBC.

BNP-raset är det största sedan man 1955 började mäta utvecklingen, enligt Trading Economics.

Jämfört med fjolårets motsvarande period hade BNP minskat med 22 procent. Utfallet var i linje med analytikernas förväntan enligt Trading Economics konsensusprognos.

Lägre konsumtion svarar för 70 procent av raset, enligt statistikmyndigheten.

2 tim
Alberto Pezzali / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Jobbkris i Storbritannien – största sedan finanskrisen

Sysselsättningen i Storbritannien föll med nästan en kvarts miljon under coronakvartalet, från nivåerna i början av året. Det är det högsta raset sedan finanskrisen, rapporterar BBC och CNBC.

Arbetslösheten låg på 3,9 procent under andra kvartalet.

Siffrorna är samtidigt förrädiskt milda, skriver CNBC, och syftar till att Storbritanniens stödåtgärder än så länge har skyddat arbetstagare från den verkliga smällen mot arbetskraften. En smäll som ekonomer oroar sig kommer kännas hårdare när stödet ändras i oktober, skriver BBC.

2,7 miljoner personer ansökte om a-kassa under juli, en ökning med 117 procent från i mars, visar färska siffror från Storbritanniens statistikmyndighet.

Igår 08:06
Läs mer om Den globala konjunkturen

Välj organisation

Få nyheter från den organisation du väljer
Dagens börs

Stockholm fortsätter upp – vänder till små plus

Stockholmsbörsen och Europabörserna inledde på minus men en halvtimme in i onsdagens handel har indexen vänt till små plus.
• OMXSPI: +/–0,0 procent
• OMXS30: +0,2 procent
Börsen försvarar alltså tisdagens kraftiga uppgångar, där bland annat breda OMXSPI stängde på den högsta nivån sedan februari.

Wall Street föll annars snabbt i den sena handeln på tisdagen med tydliga nedgångar för de stora techjättarna som starkt bidragande orsak.

Bland storbolagen är de defensiva aktier som Telia, Essity och Swedish Match som stiger mest.

Nyhetsflödet från Stockholmsbörsens bolag har varit tunt.

Tidigare krisande Starbreeze meddelade strax före öppningen villkoren för en nyemission där aktierna späds ut till hälften. Teckningskursen är också runt hälften av var aktien stängde i går. Starbreeze tappar 5 procent.

Gamingkollegan Stillfront rapporterade i stället ett resultatlyft på hela 159 procent i det andra kvartalet. Resultatet var även starkare än analytikernas förhandstips. Aktien tappar trots det 6 procent.

1 tim
Helena Landstedt/TT / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Techjättarnas boom ger lyft åt svenska pensionsfonder

Den kraftiga börsuppgången för de amerikanska techjättarna gynnar också svenska pensionssparare, skriver SvD.

Flera svenska premiepensionsfonder har stora innehav i FAANG-bolagen (Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google) som varit de stora vinnarna i coronakrisen.

Bland fonderna som gynnats finns AP7 Såfa, det statliga förvalsalternativet, som bara i år stigit med 11 miljarder kronor, till 51 miljarder.

Apple är det enskilt största innehavet i Sjunde AP-fonden och värdet uppgår till 18,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 3,3 miljarder sedan årsskiftet, enligt SvD.

Igår 17:59
Gabrielle Lurie / TT NYHETSBYRÅN
undefined

Källor: Airbnb nära att ansöka om börsnotering

Airbnb är nära att lämna in ansökan om börsnotering till värdepappersmyndigheten SEC, uppger källor för Wall Street Journal. Tidningen erfar att hemuthyrningsjätten planerar att göra ansökan i hemlighet redan i augusti. Uppgifterna bekräftas av en källa till CNBC.

Bolaget skulle kunna finnas på börsen före nyår, erfar Wall Street Journal.

Storbankerna Morgan Stanley och Goldman Sachs uppges ha anlitats för noteringen.

Airbnb värderades nyligen till 18 miljarder dollar, ner från en tidigare värdering på 31 miljarder dollar, skriver tidningen.

Igår 17:05
Läs mer om Dagens börs